VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS?

Transkript

1 VILKEN ROLL SPELAR L SNING F R PATIENTER P SJUKHUS? En intervjuundersškning om sjukhusbibliotek, bokvagn och lšsning pœ Universitetssjukhuset i Malmš Marita Kristiansson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds Universitet Handledare: Sten F. Vedi BitrŠdande handledare: Bodil J Schylit BIVILs skriftserie 1999:16 ISSN Lunds Universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000

2 ABSTRACT This essay is about reading among patients in hospital. The aim of the essay is to find out what part reading and the library play for patients in hospital. An additional aim is to find out in what ways the collaboration between hospital librarians and hospital staff could be developed. The starting-point of the problem is one main question: What part does reading play for the patient during the stay at the hospital? On the basis of the answers to this question I have also looked for possibilities of enhanced co-operation between hospital libraries and hospital staff. The method for the essay is qualitative and fifteen persons in three different wards at University Hospital in Malmš have been interviewed. Of these fifteen persons, six are patients and nine staff. The staff consists of physicians, nurses, almoners and physiotherapists. All three wards have many long-term patients. These specific wards were chosen because I believe that long-term patients, although they might be more ill than short-term patients, have more time to read books and magazines. Furthermore, I believe that it is easier to conclude what part reading plays for the patients if they stay longer in hospital than just one or two days. The investigation shows that reading plays an important part for the patients who were interviewed. Since so much of their time is spent waiting while in hospital, many patients use books and magazines in order to relax and to kill time. The patients also talk about reading in purpose of diverting their minds. When reading they do not have to think about their illness and the problems they have. Furthermore, the investigation shows that many patients, particularly those in the oncology-wards, want to read non-fiction. Reading biographies about people suffering from various diseases is also very common. Leaders of bibliotherapy claim that this is important to patients, because they then realise that they are not the first to face these problems. They also realise that many people before them have been in the same situation. The essay also shows that many people read while in hospital, and that many of them use the hospital library in one way or the other. However, the hospital staff does not often inform the patients of their possibilities of getting materials from the hospital library, and this may be due to lack of information between the library and the staff. In conclusion, the essay gives some recommendations on how to improve this collaboration. 2

3 INNEH LLSF RTECKNING ABSTRACT INLEDNING BAKGRUND BenŠmningar pœ sjukhusbibliotek Definitioner LŠsning Bokvagn Bokvagnsrond Helhetssyn pœ patienten och mšnniskans behov Sjukhusbibliotek - kort historik Sjukhusbibliotek i lagen Biblioterapi Vad biblioterapi kan gšra fšr patienten Aktivitet och engagemang viktigt fšr alla SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING Syfte Problemformulering LITTERATURGENOMG NG Litteratur om sjukhusbibliotek och dess verksamhet Litteratur om lšsningens pœverkan METODBESKRIVNING Metodval Intervjuundersškningen Urval De medverkande avdelningarna FrŒgeguiderna RESULTATSBESKRIVNING KŠnnedom om bokvagnen och bokdepositionen LŠsning under vœrdtiden Om patienterna lšser under vœrdtiden Om patienterna har med sig lšsning Om personalen fšreslœr lšsning Hur lšsning kan pœverka patienten Om fšrkortade vœrdtider har nœgon betydelse fšr patienternas lšsning Vad man tycker om att bokvagnen besšker avdelningarna

4 6.3 Egen lšsning Intervju med Jan Ekstedt Intervju med Pia Bodinger DISKUSSION MED ANALYS OCH SLUTSATSER LŠsningens betydelse fšr patienter Samarbete mellan bibliotek och vœrdavdelningar Slutsatser med fšrslag till samarbetsformer LITTERATURF RTECKNING...52 BILAGOR...55 FrŒgor till personal...56 FrŒgor till patienter

5 1. INLEDNING Att vara inlagd pœ sjukhus fšr behandling Šr inget nœgon šnskar sig. Om man ŠndŒ hamnar i den situationen vill man fšrmodligen att den tiden blir sœ okomplicerad och lštt som mšjligt. Fšr vissa blir sjukhusvistelsen kort, fšr andra lšngre. NŒgra mœste komma tillbaka igen och igen. Tiden pœ sjukhus innebšr fšrutom behandling Šven mycket tid som inte Šgnas Œt vœrd. Under dessa timmar mœste man sysselsštta sig med nœgot. NŒgra patienter Šr sœ sjuka att de inte orkar annat Šn att vila. Andra Šr piggare och behšver nœgot att sysselsštta sig med. MŒnga av dessa patienter všljer att lšsa och de lšser dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och bšcker. Vilken roll spelar egentligen lšsning fšr patienterna under sjukhusvistelsen och vilken roll spelar bokvagnen? Om detta handlar denna uppsats, som bygger pœ intervjuer bland personal och patienter pœ tre olika avdelningar vid Universitetssjukhuset i Malmš, hšrefter kallat MAS. Under vœren och sommaren 1998 hade jag fšrmœnen att vikariera pœ sjukhusbiblioteket vid MAS. Jag gick bokvagnsronder till de mest skiftande avdelningar och insœg hur viktig denna verksamhet Šr. Jag bšrjade fundera pœ vad lšsning betyder, eller kan betyda, fšr inneliggande patienter. Kan lšsning vara nœgot mer Šn bara ett tidsfšrdriv? Jag visste sedan tidigare att man i viss terapi anvšnder bšcker och lšsning och tyckte det skulle vara spšnnande att se hur sjukhusbiblioteket och bokvagnen fungerar utifrœn denna aspekt. De flesta patienter uppskattar och ser fram emot bokvagnsbesšken, om Šn bara fšr att fœ byta nœgra ord med bibliotekarien. MŒnga tittar nyfiket igenom hyllorna pœ vagnen eller ber att fœ tips pœ en bok i en viss genre. NŒgra har specifika šnskemœl som man hjšlper till att uppfylla medan nœgra tar ett par tidskrifter att blšddra i. Den som vill ha avkoppling i form av en hœrdkokt deckare eller balettmusik av Verdi fœr professionell guidning genom litteratur och musik. De som vill ha information om sin sjukdom fœr hjšlp att sška litteratur om det. Det Šr en utmanande uppgift att gœ runt med en fullpackad bokvagn, beredd att mšta olika sorters mšnniskor och kunna serva dem pœ bšsta sštt med ett begršnsat utbud. Att gœ bokvagnsrond Šr nœgot som varje bibliotekarie med intresse fšr nšra lœntagarkontakter nœgon gœng borde prova! 5

6 2. BAKGRUND 2.1 BenŠmningar pœ sjukhusbibliotek Man brukar skilja pœ nœgra olika benšmningar av sjukhusbibliotek i dag. Fšr att fšrtydliga dessa benšmningar fšrklarar jag kort var och en nedan. NŠr jag framšver i texten talar om sjukhusbibliotek menar jag allmšnna sjukhusbibliotek om inget annat anges. AllmŠnna sjukhusbibliotek - eller patient- och personalbibliotek - har en allmšn biblioteksfunktion och Šr fršmst till fšr patienter och personal vid sjukhuset. Man kan alltsœ sšga att det bœde Šr ett folk- och arbetsplatsbibliotek. De flesta sjukhusbibliotek drivs med landstinget som huvudman, men en mindre del drivs som filialer till kommunbiblioteket, med kommunen som huvudman. Sjukhusbiblioteket pœ MAS Šr en filial till Malmš Stadsbibliotek och har haft kommunen som huvudman. Nu har universitetssjukhuset MAS švergœtt till landstinget och Šven sjukhusbiblioteket kommer att ha landstinget som huvudman. 1 n sœ lšnge fungerar dock biblioteket som en filial till kommunbiblioteket. Som pœ andra bibliotek, anpassas sjukhusbibliotekets mediebestœnd och verksamhet fšr upptagningsomrœdet. PŒ MAS mšrks detta bl. a. pœ att avdelningen V - Medicin - utgšr en stor del av facklitteraturen. Inriktningen mšrks Šven inom andra signum; som exempel kan nšmnas att mœnga biografier handlar om mšnniskor som drabbats av olika sjukdomar och handikapp. Medicinskt bibliotek - eller fackbibliotek - kallades fšrr lškarbibliotek och Šr fršmst till fšr medicinstuderande, lškare och annan personal som sšker facklitteratur fšr sina studier eller sitt yrke. ven andra grupper som patienter och anhšriga har tillgœng till fackbiblioteken. Vid MAS finns ett fackbibliotek som kallas Medicinska Centralbiblioteket. Kombinerade bibliotek Šr en variant nšr man har kombinerat de bœda fšregœende som en enhet under samma ledning. 1 I Malmš Stads KommunfullmŠktiges handlingar Fšrslag till preliminšr budget 1999 Bihang nr 800/1998 s 154 stœr att lšsa: Sjukhusbiblioteket kommer att fœ Region SkŒne som huvudman 6

7 2.2 Definitioner Fšr att fšrtydliga vissa begrepp som flitigt anvšnds i uppsatsen, definierar jag dessa hšr. Definitionerna Šr mina egna om inget annat anges LŠsning LŠsning Šr att sjšlv lšsa en bok, att lšsa en tidning eller tidskrift, att lšsa en tal- eller kassettbok, betrakta bilderna i ett bildverk eller att lyssna till nœgon som lšser hšgt ur en bok, tidning eller tidskrift Bokvagn Bokvagn Šr ett "rullande bibliotek" och innehœller vanligen bšcker, tidskrifter och musik pœ kassett. Bibliotekarierna gœr runt pœ olika avdelningar pœ sjukhuset och erbjuder bibliotekets tjšnster. PŒ MAS utgœr bokvagnen frœn sjukhusbiblioteket och representerar detta med det urval som fœr plats. Det finns romaner och noveller pœ framfšrallt svenska, men Šven ett mindre urval pœ andra sprœk. PŒ vagnen finns ocksœ facklitteratur i de flesta ŠmnesomrŒdena, tecknade serier, bildverk, tal- och kassettbšcker, tidskrifter samt musikkassetter. Sammanlagt finns ca 200 bšcker pœ vagnen. Den bibliotekarie som ska gœ ut med vagnen gšr urvalet och packar den innan man gœr ut pœ avdelningarna. Eftersom utbudet av praktiska skšl Šr begršnsat, har patienten, som vid vilket annat bibliotek som helst, mšjlighet att bestšlla bšcker, tidskrifter eller musik de inte kan finna pœ vagnen. Om det som bestšllts finns inne pœ sjukhusbiblioteket, fœr patienten det nšsta dag. I annat fall tar man in frœn det bibliotek dšr det finns inne. Om det bestšllda inte finns tillgšngligt nœgonstans fšr tillfšllet, stšller man helt enkelt patienten i lœnekš Bokvagnsrond En bokvagnsrond Šr det tillfšlle dœ bibliotekarien gœr ut pœ sjukhusavdelningarna med bokvagnen. Bokvagnsronden Šr ett mšte mellan bibliotekarien och patienterna. Patienterna mšter inte bara ett bibliotek i miniatyr, utan fœr Šven den expertishjšlp frœn bibliotekarien som vilken annan biblioteksbesškare som helst fœr, nšr det gšller att leta upp, ta fram och eventuellt bestšlla de bšcker eller tidskrifter patienten vill ha. 2.3 Helhetssyn pœ patienten och mšnniskans behov En av grundstenarna fšr dagens sjukvœrd Šr att den ska tillfredsstšlla behov som mšnniskor drabbade av sjukdom inte lšngre kan tillgodose pœ egen hand. Under 70-talet 7

8 betonades att vœrden skulle utgœ frœn patientens alla behov, inte bara de som ršrde sjukdomen. Helhetssyn pœ patienten blev den nya parollen. 2 Vilka Šr dœ mšnniskans behov? En modell som ofta anvšnds fšr att fšrklara detta, Šr Abraham Maslows sœ kallade behovstrappa, eller behovspyramid. Denna trappa innehœller fem steg dšr behoven Šr hierarkiskt ordnade beroende av hur všsentliga de Šr fšr individen. 3 Behoven mœste uppfyllas steg fšr steg om mšnniskan ska fungera pœ ett sjšlsligt tillfredsstšllande sštt. Fšrsta nivœn utgšr de fysiologiska behoven som mat, dryck, vila och sinnesstimulering. Denna fšljs av andra nivœn som utgšrs av trygghet, sškerhet och behov av kontakt med andra mšnniskor. Tredje nivœn bestœr av kšrlek och gemenskap fšljt av fjšrde nivœn som bestœr av behovet av sjšlvuppskattning. Den femte, och sista, utgšrs av behovet av sjšlvfšrverkligande. Enligt Maslow stršvar alla mšnniskor att nœ hšgre och hšgre i denna trappa. Fšr att ett behov hšgre upp i trappan ska gšra sig gšllande, mœste de lšgre fšrst vara nœgorlunda tillgodosedda. Patientens behov Šr olika under olika perioder av en sjukdomsperiod. I det fšrsta, akuta skedet dominerar kroppslig vœrd och behandling. Allt eftersom vœrdtiden blir lšngre fšršndras oftast patientens behov. De fysiologiska behoven som nšring och vila fœr patienten tillgodosedda under hela sjukhustiden, Šven om maten kanske inte smakar sœ bra eller om sšmnen inte Šr sœ god som hemma. Behovet av trygghet och kontakt med andra mšnniskor kan det dšremot vara svœrare att uppfylla pœ ett sjukhus och mœnga patienter klamrar sig fast vid de tider dœ slškt och všnner kommer pœ besšk. Kontakter utifrœn i form av blomsterhšlsningar eller telefonsamtal, kan ge patienten en kšnsla av trygghet och en pœminnelse om všrlden utanfšr sjukhusets všggar som man hoppas ŒtervŠnda till. Fšr lœngtidssjuka blir tiden pœ sjukhus ofta ett sštt att leva. Vid sidan av den kroppsliga omvœrdnaden blir andra behov allt viktigare. I det hšr skedet spelar sjukhusbiblioteket stor roll. Genom bšcker och tidskrifter kan patienten bryta tristessen i de dagliga och monotona rutinerna, ge avkoppling och mildra isoleringen genom att erbjuda nœgot frœn den "friska všrlden". 2.4 Sjukhusbibliotek - kort historik FrŒn bšrjan tillkom sjukhusbiblioteken genom frivilliga insatser. Det var vanligt att sjukvœrdsfšrestœndaren eller lasarettspastorn hade hand om bokutlœning till patienterna. SŒ smœningom bšrjade statsmakterna uppmšrksamma patientbiblioteken och i en biblioteksfšrfattning frœn 1920 stœr att lšsa att det utgick ett statsbidrag med hšgst en 2 Kultur i VŒrden UtgŒngspunkter, organisation, resurser Rapport frœn KulturrŒdet 1983:7, Stockholm 1984 s 7f 3 Tamm, Maare Psykologiska teorier i vœrden, Gšteborg 1991 s 102 ff 8

9 krona per vœrdplats och Œr under fšrutsšttning att ett lika stort lokalt bidrag utbetalades. r 1930 bestšmdes att de kommunala folkbiblioteken i samrœd med sjukvœrdshuvudmannen skulle Œta sig att skšta biblioteksverksamheten vid sjukvœrdsinršttningarna i den egna kommunen. Det Šr denna samverkan som efter hand har utvecklats till den vanligaste organisationsformen fšr sjukhusbiblioteken i dag. Eftersom de generella statsbidragen till folkbiblioteken drogs in 1965, upphšrde Šven statsunderstšdet till sjukhusbiblioteken. Numera bekostas de helt och hœllet av kommun, landsting eller annan huvudman. 4 I Malmš startades sjukhusbiblioteket i april 1937 och det var dœ premišr fšr den specialkonstruerade bokvagnen som rymde 100 bšcker. Malmš blev den sjunde kommunen i landet att bedriva denna form av verksamhet. Fšrutom bokvagnsronder hade man Šven under 70-talet radioutsšndningar via sjukhusets Rondradio med en "Bibliotekskvart" varje vecka. 5 I detta program, som efter hand blev fšrlšngt till en halvtimme, talade man om bšcker och skivor. Man varvade bokpratet med information om sjukhusbiblioteket och dess service. En till tvœ gœnger om Œret hade de besšk i studion av fšrfattare som beršttade om och lšste ur sina egna verk. Mot slutet av 70-talet utškades programtiden Œter igen och man bšrjade sšnda barnprogram med hšglšsning av sagor och brevlœda fšr barnen. Varje dag sšndes ocksœ en talbok som fšljetœng under en halvtimme. Barnprogrammet planerades och genomfšrdes under ordinarie arbetstid medan allt annat gjordes pœ fritiden. Denna verksamhet finns inte kvar idag. I dagens Sverige har mœnga av sjukhusbiblioteken en osšker framtid med stšndiga hot om nedlšggning šver sig. Under lades flera mindre sjukhusbibliotek ned eller fick kraftiga neddragningar och Œren som fšljde lades ytterligare sjukhusbibliotek ned, bl.a. i Linkšping, vid Karolinska sjukhuset och Huddinge. 6 I Huddinge menade sjukhusledningen som avvecklade biblioteket att de kortare medelvœrdtiderna innebšr att patienterna Šr sjukare under sjukhusvistelsen. Jag antar att de menar att behovet av meningsfull sysselsšttning och fšrstršelse dšrmed inte skulle vara sœ stort lšngre. Fšr švrigt resonerade man ocksœ kring det faktum att man fšr en miljon, som biblioteket kostade, fick fem sjukskšterskor. Hellre vœrd Šn bšcker alltsœ, fœr man anta. 7 4 Sjukhusbibliotek En šversyn av de allmšnna bibliotekens verksamhet, organisation och arbetsformer, Lund Sewall, Lena Bibliotek pœ sjukhus Om bšcker, konst och musik i vœrdsituationen, Lund Tellander, Per-Olof, "Attacken pœ sjukhusbiblioteken mœste bemštas" Ciceron 1/97. 7 Samuelsson, Marielouise, "Akut situation fšr sjukhusbiblioteken" Svenska Dagbladet

10 2.4.1 Sjukhusbibliotek i lagen Sjukhusbibliotek nšmns inte specifikt i Bibliotekslagen som kom 1996, men eftersom de allmšnna sjukhusbiblioteken fungerar som ett folkbibliotek, Šr det all mening att titta lite nšrmre pœ vad som sšgs. Bibliotekslagen talar om alla medborgares tillgœng till ett folkbibliotek och att bl.a. funktionshindrade skall Šgnas sšrskild uppmšrksamhet: 2 Till fršmjande av intresse fšr lšsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i švrigt skall alla medborgare ha tillgœng till ett folkbibliotek. (...) 8 Folk- och skolbiblioteken skall Šgna sšrskild uppmšrksamhet Œt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur pœ andra sprœk Šn svenska och i former sšrskilt anpassade till dessa gruppers behov. 8 Fritt tolkat borde alla medborgare betyda Šven de som fšr tillfšllet ligger inlagda pœ sjukhus, Šven om lagen alltsœ inte speciellt talar om denna grupp biblioteksanvšndare. Alla patienter Šr dock medborgare (2 ) och pœ ett sjukhus finns mœnga funktionshindrade och invandrare (8 ). Vad Šr det som sšger att man som inneliggande patient pœ sjukhus, inte har samma rštt till kultur och bibliotek som de som inte Šr pœ sjukhus? 2.5 Biblioterapi Ordet biblioterapi kommer frœn de grekiska orden biblion som betyder bok och oepatteid som betyder lškning. 9 Termen anvšnds flitigt i USA, medan man i exempelvis Storbritannien fšredrar att kalla det "reading therapy". Fšrutom biblioterapi, Šr lškande lšsning den term som anvšnds i Sverige. Terapiformen Šr inte sœ bekant eller utbredd i Sverige, det Šr fšrmodligen dšrfšr det Šr svœrt att hitta en bra svensk definition pœ biblioterapi. I Natur och Kulturs Psykologilexikon skriver man: "PŒverkan av psykoterapeutiskt slag med hjšlp av omsorgsfullt vald litteratur" 10 8 Bibliotekslagen, Stockholm 1996 (SFS 1996:1596) 9 Rubin, Rhea Joyce (ed.) Bibliotherapy Sourcebook, London 1978, s xi 10 Egidius, Henry, Natur och Kulturs Psykologilexikon Stockholm

11 Ett annat lexikon ger denna definition pœ biblioterapi: "LŠsning av bšcker i anslutning till eller som del av psykoterapi" 11 Biblioterapi som en del av psykoterapi Šr lœngt utbrett i bl.a. USA och American Library Association antog redan 1966 fšljande definition som sin officiella: "The use of selected reading materials as therapeutic adjuvants in medicine and psychiatry; also, guidance in the solution of personal problems through direct reading" Biblioterapi Šr alltsœ en form av psykoterapi. Den tillhšr de kreativa eller konstnšrliga terapiformerna, pœ samma sštt som bild- och musikterapi. Psykoterapeuten všljer ut litteratur som anvšnds i det psykologiska behandlingsarbetet. Om en skšnlitteršr fšrfattare gestaltat en speciell problematik, kan terapeuten lœta patienten ta del av detta, om problemen šverensstšmmer med patientens. Biblioterapi kan ocksœ innebšra att patienten sjšlv uttrycker sig i litteršr form fšr att sedan gœ igenom detta med terapeuten. 12 Grovt fšrenklat, handlar det alltsœ om att man genom lšsning kan fšrbšttra mental hšlsa eller lšsa personliga problem. Fenomenet som sœdant har varit kšnt sedan lšnge. Grekerna kallade sina bibliotek fšr "apotek fšr sjšlsmedicin" 13. ver ingœngen till biblioteket i Alexandria i Egypten fanns inskriptionen "SjŠlens medicin" 14 och Shakespeare medger i ett av sina dramer bšckernas lškande effekt genom repliken: "Come, and take choice of all my library, And so beguile thy sorrow". 15 Den tidigaste anvšndningen av bšcker fšr terapeutiska ŠndamŒl, som Šr kšnd, fšrekom pœ medeltiden. Vid ett sjukhus i Kairo Œr 1272, erbjšd man hšglšsning av Koranen som en del av behandlingen. Genom Œren fortsatte man att tillhandahœlla religišs litteratur till patienter pœ sjukhus och till interner pœ fšngelser. Under 1700-talet bšrjade man i Europa fšrse de mentalsjuka med bl.a. bšcker som rekreation. Detta spred sig till USA i bšrjan av 1800-talet och man bšrjade rekommendera lšsning fšr bœde kroppsligt och mentalt sjuka Egidius, Henry, Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi Lund Nordin, Gunvor, "LŠkning genom lšsning" PsykologTidningen 23-24/95 s Rubin, Rhea Joyce, 1978 s xi 14 Rongione, Louis A., Bibliotherapy: Its nature and use, 1978 s Ibid s 268 (Citatet hšmtat ur Titus Andronicus Akt IV, Scen 1, 1.34) 16 Rubin, Rhea Joyce, 1978 s xi 11

12 2.5.1 Vad biblioterapi kan gšra fšr patienten Detta avsnitt tjšnar som en bakgrund till vad lšsning kan gšra fšr patienter. Enligt min vetskap anvšnds inte biblioterapi som terapiform vid MAS, alltsœ har jag inte kunnat studera det i praktiken. Det Šr dock av stšrsta intresse att veta vad andra sagt om lšsningens inverkan pœ patienter. Som jag tidigare nšmnt, Šr denna terapiform stor i USA och svœr att hitta i Sverige. UtgŒngspunkt fšr detta avsnitt har varit en bok med artiklar i Šmnet, som utgivits i USA, Bibiotherapy Sourcebook. 17 Fšljaktligen kommer de flesta artiklar dšrifrœn. Att lšsaren ska kunna identifiera sig med nœgon i den lšsta boken, Šr en viktig ingrediens fšr att lšsningen ska vara terapi. Det anser David H Russel och Caroline Shrodes i en artikel. 18 Fšrfattarna var bœda professorer i engelska nšr artikeln skrevs pœ 1950-talet. De menar att det faktum att lšsaren lever sig in i bokens karaktšrer, betyder att lšsaren delar allt vad karaktšren gšr i form av val, konflikter och erfarenheter. PŒ sœ sštt kan lšsaren fšrstœ dessa personers, men Šven sina egna, behov och stršvanden. Genom att identifiera sig med en person i en bok, kan man ocksœ nœ sjšlvinsikt och lšsa sina egna problem, menar fšrfattarna. Alice I Bryan, Professor Emeritus pœ School of Library Science, Columbia University i USA, skrev redan 1939 att det Šr viktigt fšr en mšnniska som lider av nœgon sjukdom att fœ lšsa om andra i samma situation. 19 Detta ger lšsaren kšnslan av att han inte Šr den fšrste att mšta de problem han har. Det ger ocksœ lšsaren mšjlighet att se att det finns mer Šn en lšsning pœ problemet eller mer Šn ett val att gšra. LŠsningen ger ocksœ mšjlighet att ge fakta fšr att lšsa ett problem och uppmuntra lšsaren att utveckla en plan fšr detta. I motsats till mœnga andra som hšvdade att enbart med stor omsorg utvald litteratur kunde anvšndas som terapi, menade Bryan att all slags litteratur, sœsom romaner, dramer, poesi och vetenskaplig litteratur kunde anvšndas i biblioterapeutiska syften. Mildred T. Moody, som var bibliotekarie vid ett tuberkulossjukhus i Minnesota USA under 1960-talet, skriver i en artikel att lšsning kan delas in i fyra kategorier: avkoppling, informationshšmtning, intellektuell stimulans och lšsning fšr insikt. 20 Enligt henne finns det inslag av biblioterapi i alla fyra kategorier. NŠr det t ex. gšller lšsning fšr avkoppling menar Moody att i varje bok som lšsaren tycker om, finns det nœgon att identifiera sig med och en kommunikation uppstœr. DŠrigenom talar hon 17 Rubin, Rhea Joyce, Russel, H. David och Shrodes, Caroline Contributions of Research in Bibliotherapy to the Language-Arts Program I, 1978 s 211 ff 19 Ibid, s Moody, Mildred T., Bibliotherapy for Chronic Illness, 1978 s

13 om samma sak som Russel och Shrodes. Hon betonar ocksœ vikten av kommunikationen mellan sjukhusbibliotekarie och patienter. Moody menar att nšr man ska všlja ut bšcker till t ex gamla mšnniskor, Šr det viktig att man genom samtal kan fœ en bakgrund till personen fšr att kunna všlja bšcker med innehœll som refererar till honom. Det kan vara bšcker som handlar om fšdelseorten, en barndomshjšlte, en sport eller nœgot annat som patienten har gjort tidigare i sitt liv. Moody menar att detta, fšr de flesta sjuka gamla mšnniskor, blir meningsfull lšsning. Hon skriver att det innebšr att patienten kan kšnna glšdje šver att inse att man fortfarande Šr den person man var nšr man var yngre och friskare. Det inger hopp om livet, menar hon. Jag stšller mig frœgan om inte detta Šr lika viktigt fšr alla patienter, ung som gammal. Att fœ lšsa om nœgon eller nœgot man kšnner igen eller tycker mycket om kan generera positivt tšnkande som sedan pœverkar tillvaron. Min egen erfarenhet av bokvagnsronder sšger mig att alla frœgar efter litteratur eller tidskrifter i de Šmnen man Šr intresserad av, och detta ser jag som en sjšlvklarhet. Ingen všljer všl att lšsa om hundar om man inte Šr intresserad av det? NŠr det gšller Šldre patienter kan jag se andra anledningar till att prioritera viss litteratur vid utlœn och bokdepositioner. DŒ handlar det mer om dementa mšnniskor som i vissa fall blir hjšlpta att minnas med hjšlp av litteratur om hembygden, livet fšrr osv. Dock kan jag bara hœlla med nšr det gšller vikten av kommunikation mellan sjukhusbibliotekarie och patient. Fšr att kunna lœna ut material fšr stšrsta mšjliga utbyte, Šr det viktigt att kommunicera fšr att fœ veta vad patienten faktiskt Šr intresserad av. Det Šr inte ovanligt att en patient som fšrst inte alls har velat ha nœgot, Šr den som lœnar mest pœ hela salen. Det handlar ofta om att mœnga inte vet vilken bredd som faktiskt finns pœ bokvagnen. Mer om detta i avsnitt 7, Diskussion med analys och slutsatser. Barbro Schmidt arbetade som sjukhusbibliotekarie i Lund pœ 1940-talet och Šr inne pœ delvis samma sak som Moody. 21 Schmidt menar att lšsning under sjukhusvistelsen inte bara Šr till fšr att patienten inte ska ha trœkigt. I en artikel frœn 1948 skriver hon att lšsning av všl vald litteratur kan stimulera den deprimerade och lugna den šveraktive. Hon menar att lšsning stšndigt všcker nya intressen och skingrar patientens tankar pœ sin sjukdom. LŠsning som distraktion talar mœnga av patienterna och personalen om i intervjuundersškningen jag gjort fšr denna uppsats. Mer om detta i avsnitt 6, Resultatsbeskrivning, och 7, Diskussion med analys och slutsatser. Schmidt skriver vidare att en bok inte bara ger avkoppling, tršst och uppmuntran fšr en stund, utan ocksœ kan medverka positivt till ett tillfrisknande genom att ge en mental balans och fšrhšjd livsglšdje. 21 Schmidt, Barbro Reading Therapy in the Service of the Sick, 1978, s

14 2.6 Aktivitet och engagemang viktigt fšr alla De flesta mšnniskor har behov av omvšxling i det dagliga livet, fšr att inte ha lœngtrœkigt, men det behšvs ocksœ struktur fšr att tillvaron inte ska bli alltfšr splittrad. OmvŠxling innebšr fšr mœnga att kunna gšra saker som tillfredsstšller bœde fysiska och psykiska behov. NŒgon kopplar av med en bok, en annan med att se en bra film, en tredje med att dra pœ sig tršningsskorna fšr att springa en runda. De som Šr friska och aktiva utvecklar en rytm i det dagliga livet som passar ihop med arbete, familj och intressen. Fšr de som Šr sjuka och ligger pœ sjukhus bryts snart dagliga rutiner och mšnster upp. Man Šr bunden till vœrdavdelningens rutiner nšr det gšller všckning, mattider och eventuella aktiviteter. Eivor Jansson och Sigrid Timdahl Ringblom skriver i boken Att vœrda sjuka 22 att det inte alls Šr ovanligt att en sjukhusvistelse gšr patienten passiv, eftersom man fœr sšngen bšddad, maten serverad, rena klšder vid behov osv. NŠr alla smœ vardagliga sysslor gšrs av andra, fœr man som patient mycket tid šver fšr vila och všntan. Jansson och Timdahl Ringblom menar att det inte alltid Šr sœ lštt att hitta pœ nœgot att gšra i den fršmmande sjukhusmiljšn. De betonar att det Šr Šnnu svœrare fšr de sšngbundna patienterna eftersom všrlden krymper om man inte pœ egen hand kan ta sig nœgonstans. Mšjligheterna till kontakter och omvšxling i tillvaron minskar. Vilka psykiska och psykosociala fšljder som inaktivitet ger Šr inte sœ lštt att pœvisa, men bristen pœ varierande sinnesintryck ger en begršnsad uppfattning om omvšrlden, vilket pœverkar tankar och kšnslor. Fšrfattarna menar att patienten mer intresserar sig fšr sig sjšlv, fšr vœrdpersonalen och de dagliga rutinerna pœ avdelningen, istšllet fšr všrlden utanfšr sjukhuset. NŒgon aktivitet fšr patienten kan bryta denna pœtvingade passivitet. En aktivitet kan vara vad som helst som engagerar muskler, sinnen och tankeverksamhet. Det kan vara allt frœn att stšda sšngbordet till att duka bordet innan middagen. Att t ex lšsa en bok eller lšsa ett korsord, kršver fšrvisso inte sœ mycket fysisk anstršngning menar fšrfattarna, men kan hjšlpa till att vidga vyerna, všcka minne till liv och skingra tankarna. De beršttar, med anledning av detta resonemang, en anekdot frœn ett sjukhus dšr en arbetsterapeut blev kallad till en avdelning fšr att aktivera en kvinna. Enligt personalen pœ avdelningen var denna kvinna "hopplšst passiv" och hon lšmnade nšstan aldrig rummet. Vid kvinnans sšng fann arbetsterapeuten hšgar med bšcker och nšr hon frœgade kvinnan hur hon hade det, fick hon till svar: "Tack, utmšrkt bra. Nu Šntligen har jag tid att lšsa alla dessa bšcker, som bara fœtt ligga och všnta." Jansson, Eivor och Timdahl Ringblom, Sigrid, Att vœrda sjuka Stockholm 1991 s Jansson, Eivor och Timdahl Ringblom, Sigrid (1991) s 78 14

15 Att patienter pœ sjukhus lštt blir passiva konstaterar Šven Dag Album, i sin bok Patientkultur pœ sjukhus 24 : Fšr švrigt Šr det inte mycket som hšnder. Sjukhusmiljšn skapar ingen stšrre aktivitet. Tiden Šr tom eller innehœllslšs i den bemšrkelsen att patienterna mœste fylla den sjšlva, antingen ensamma eller tillsammans med varandra... Patienterna fœr sšllan nœgon avledning som hjšlper dem glšmma att de befinner sig pœ ett sjukhus tillsammans med andra patienter. 25 Albums bok handlar om fšrhœllandet mellan patienter pœ sjukhus. Patienterna tillbringar mycket tid tillsammans, men de kšnner sšllan varandra sedan tidigare. ndœ lever de nšra varandra pœ sjukhuset och har mœnga gemensamma upplevelser. Album kallar dem fšr "nšra fršmmande". 26 Han talar i sin bok bl.a. om att det Šr mycket tid som gœr Œt att bara všnta. Tiden dœ man aktivt vœrdas eller behandlas Šr kort i jšmfšrelse med de timmar ett dygn innehœller. Patienterna hjšlper varandra att fœ tiden att gœ genom att prata, besšken pœ eftermiddagar och kvšllar Šr trevliga avbrott, men ŠndŒ Šr det mœnga timmar kvar av den vakna tiden. Album nšmner inte nœgra alternativ till samtal med medpatienterna som tidsfšrdriv, utan han konstaterar bara att det Šr mycket tid som bara ska gœ, nšr man Šr inlagd pœ sjukhus. SCB gšr Œrligen en undersškning om levnadsfšrhœllanden, kallad ULF. 27 I denna undersškning kan man bl.a. studera šverlevnad och hšlsa i grupper av mšnniskor med olika nivœer av kulturkonsumtion. Intervjuer som gjordes och som 1991 fšljdes upp med 40 procent av de intervjuade, visar att de som i hšg grad konsumerar kultur, lever lšngre Šn de som konsumerar kultur i lšgre grad. Kulturaktiva škar alltsœ chansen till ett friskare och lšngre liv! Vad kan detta bero pœ? Ja, det Šr kšnt att hjšrnbarken stimuleras av kulturkonsumtion och det kan vara sœ att upplevelserna av kultur pœ olika všgar inverkar pœ motstœndskraften mot infektioner, cancer och autoimmuna sjukdomar, t.ex. reumatisk ledsjukdom. Detta kan ocksœ minska risken fšr depression genom att pœverka den s.k. HPA-axeln som bestœr av en del av hjšrnan, hjšrnbihanget och binjurarna. Den emotionella stressen minskar vid kulturella aktiviteter och kan bidra till škad problemlšsningsfšrmœga och en mer positiv 24 Album, Dag Patientkultur pœ sjukhus, Lund Ibid s Ibid s 27 ff 27 Johansson, Sven-Erik, Bygren Lars Olov Kultur befršmjar hšlsan VŠlfŠrdsBulletinen Nr s 7ff 15

16 upplevelse av sig sjšlv och omgivningen. 28 Neurolog Jan Ekstedt sšger att det inte finns nœgra vetenskapliga belšgg fšr att lšsning, eller nœgon annan intellektuell aktivitet, pœ nœgot sštt pœverkar mšnniskan till det bšttre. 29 Han tror inte att lšsning kan ha nœgon organisk inverkan pœ patienten, alltsœ man tillfrisknar inte enbart pœ grund av att man lšser. DŠremot menar han att det hšjer livskvaliteten och stimulerar intellektet att lšsa. Han sšger att all form av litteratur, skšnlitteratur, reseskildringar, biografier osv., har den fšrdelen att man som lšsare lšser i sin egen takt. Man kan stanna upp och fundera pœ det man lšst och man kan gœ tillbaka i texten. Denna fšrdel har inte t ex tv och radio, dšr man stšndigt stoppas med information. Att lšsa och reflektera šver det lšsta stimulerar intellektet och fantasin, menar Jan Ekstedt. De mšnniskor som aldrig lšser ens en tidning, utan skaffar all information via radio och tv, Šr intellektuellt utarmade, anser han. Ekstedt sšger att man inte vet vad som faktiskt hšnder i hjšrnan nšr man t ex lšser eller lyssnar pœ musik och hur det isœfall skulle kunna pœverka mšnniskan. Dock sšger han att alla njutningsfulla aktiviteter gšr att kroppen bildar endorfin och att man mœr bra av det. Om det sen handlar om att jogga eller lšsa, spelar ingen roll. Endorfinet gšr att vi kšnner oss vid bšttre mod och mœr psykiskt bšttre. Sedan hšsten 1993 Šr skšnlitteratur inlagt pœ schemat under fšrsta terminen pœ lškarutbildningen vid UmeŒ universitet. 30 Detta moment Šr ett inslag i Šmnet tillšmpad medicin som innebšr att stšrka och utveckla de enskilda studenternas fšrmœga att omsštta sina medicinska kunskaper i mštet med mšnniskor. Ett av syftena med Šmnet Šr att utveckla studenternas fšrmœga till eftertanke, reflexion och empatiska fšrmœga. "Att vara patient" Šr mottot under fšrsta terminen i utbildningen och lšrarna tyckte att man kunde ta hjšlp av skšnlitteršra fšrfattare fšr att lšttare fšrmedla vilket fšrhœllningssštt en lškare bšr ha gentemot en hjšlpsškande mšnniska. De menar att god litteratur bl. a ger tršffsškra mšnniskoportrštt och beskriver vardagslivets problem och glšdješmnen. LŠrarna hade tidigare erfarenheter av att studenter bildat bokcirklar fšr att fœ ett humanistiskt perspektiv pœ de problem man som lškare kan stšta pœ. Undersškningar har visat att lškarstuderande i bšrjan av utbildningen har stšrre empatisk fšrmœga Šn i slutet. 31 LŠrarna menar att det Šr viktigt att všrna om att lškarna Šr goda mšnniskokšnnare och de menar att skšnlitteraturen Šr en všg att gœ fšr att tršna studenterna i empatisk fšrmœga. Fšr mig verkar detta vara ett utmšrkt sštt att i 28 Ibid s 7 29 Telefonintervju med neurolog Jan Ekstedt, UmeŒ, Johansson, Eva och Hamberg, Katarina "Skšnlitteratur pœ schemat i lškarutbildningen" LŠkartidningen 95:3 (1998) s Ibid s

17 fšrlšngningen fœ de blivande lškarna mer fšrtrogna med sjukhusbiblioteket och vad det kan erbjuda och gšra fšr patienterna. 17

18 3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 3.1 Syfte r 1976 publicerades en statlig rapport om sjukhusbibliotek. Syftet med denna var att kartlšgga arbetstidsœtgœng och arbetsfšrdelning vid sjukhusbiblioteken. Den skulle ocksœ behandla frœgor som verksamhetens omfattning, spridning och organisation. Arbetsgruppen bakom rapporten genomfšrde en enkštundersškning och senare Šven arbetsplatsundersškning pœ ett antal sjukhusbibliotek i landet. Undersškningarna resulterade i fšrslag till allmšnna riktlinjer fšr verksamheten vid och organisationen av de allmšnna sjukhusbiblioteken. Sedan dess har det inte gjorts nœgon utredning specifikt om sjukhusbibliotek, dess verksamhet och syfte. KulturrŒdet kom visserligen 1983 ut med tre rapporter om kultur i vœrden, dšr biblioteket Šr en del, men det har alltsœ inte skrivits nœgot direkt om sjukhusbibliotek sedan Genom sjukhusbiblioteket pœ MAS sker just nu en kartlšggning av verksamheten vid fršmst de allmšnna sjukhusbiblioteken i Sverige, men det Šr alltsœ ingenting som idag finns att tillgœ. Mina efterforskningar har inte funnit att man tidigare gjort nœgon undersškning om lšsning bland patienter inlagda pœ sjukhus i Sverige, ej heller vad lšsningen betyder i den miljšn. Av denna anledning har jag valt att lœta denna uppsats handla om just det. Syftet med denna uppsats Šr alltsœ att ta reda pœ vilken betydelse lšsning och bibliotek har fšr patienter under sjukhustiden, samt hur man kan utveckla samarbetet mellan bibliotek och vœrdpersonal. 3.2 Problemformulering UtgŒngspunkten i problemformuleringen bestœr av en huvudfrœga; Vilken roll spelar lšsning fšr patienten under vœrdtiden pœ sjukhus? Genom att utgœ frœn denna huvudfrœga i intervjuguiden, har jag fšrsškt ringa in patienters lšsning under sjukhusvistelsen och vad de sjšlva och personalen tror att bokvagnen spelar fšr roll. UtifrŒn svaren pœ dessa frœgor har jag sedan kunnat gœ vidare med att titta pœ hur sjukhusbibliotek och vœrdavdelningar skulle kunna samarbeta. 18

19 4. LITTERATURGENOMG NG 4.1 Litteratur om sjukhusbibliotek och dess verksamhet Som jag tidigare nšmnt har, enligt min vetskap, inga svenska undersškningar om lšsningens betydelse fšr patienter tidigare gjorts. Det finns rapporter och utredningar som behandlar sjukhusbibliotek och artiklar har skrivits i och med de mœnga nedlšggningar och hot om sœdana som Šr, och har varit, aktuella under 1990-talet. Nedan refererar jag till nœgot av det som finns skrivet om sjukhusbibliotek i Sverige. Det material jag har tagit med har givits ut frœn 1976 och framœt. Tidigare material finns att tillgœ, men jag har valt att inte ta med det i denna uppsats. Rapporten Sjukhusbibliotek kom Arbetsgruppen bakom rapporten bestod av fšretršdare frœn bl.a. Statens kulturrœd, Landstingsfšrbundet och Svenska Kommunfšrbundet. I arbetsgruppen deltog Šven bibliotekarier och en bibliotekskonsult som experter. Syftet med denna undersškning var att kartlšgga arbetstidsœtgœng och arbetsfšrdelning vid sjukhusbiblioteken. Gruppen skulle ocksœ behandla frœgor som verksamhetens omfattning, spridning och organisation. Man skulle sšrskilt rikta uppmšrksamhet mot de stora standardskillnader i biblioteksservice som fšrekom vid olika sjukvœrdsinršttningar. Fšrutom en omfattande enkštundersškning gjorde arbetsgruppen en tre veckor lœng arbetsundersškning pœ biblioteken vid Œtta sjukhus. Rapporten ger fšrslag till allmšnna riktlinjer fšr verksamheten vid och organisationen av de allmšnna sjukhusbiblioteken. Bland rent konkreta fšrslag pœ bl.a. antal media per vœrdplats, Œrlig nyfšrskaffning och tekniska hjšlpmedel, uttrycker arbetsgruppen Šven mer handfasta Œsikter och fšrslag. Som exempel kan nšmnas att "Arbetsgruppen anser besšk med bokvagn pœ vœrdavdelningar vara en absolut nšdvšndighet i sjukhusbibliotekets service gentemot sšngliggande patienter" och att bokvagnsronden Šr "den šverlšgset fršmsta serviceformen vad gšller mšjligheten till kontakt mellan bibliotekspersonal och patienter". 33 Man fšreslœr att man ska efterstršva att besška avdelningarna med bokvagn tvœ gœnger i veckan. I rapportens inledning konstateras att de allmšnna sjukhusbiblioteken har en viktig uppgift i det totala vœrdarbetet. Arbetsgruppen menar att biblioteket, genom att erbjuda patienterna meningsfull sysselsšttning och fšrstršelse, medverkar till att anpassningen till sjukhusmiljšn blir lšttare men Šven att vœrdsituationen underlšttas. De menar ocksœ att biblioteket kan upprštthœlla patienternas intresse fšr omvšrlden och dšrigenom ocksœ underlštta Œteranpassningen till den normala miljšn. Det betonas att biblioteket Šr viktigt pœ lœngvœrdskliniker och psykiatriska kliniker dšr vœrdtiderna oftast Šr lœnga. Behovet av 32 Sjukhusbibliotek, Ibid s 46 19

20 meningsfull sysselsšttning Šr stor pœ sœdana kliniker, heter det i rapporten, och biblioteket kan genom sin verksamhet mildra patienternas kšnsla av isolering. Lena Sewall, sjukhusbibliotekarie och medverkande i arbetsgruppen som stod bakom Sjukhusbibliotek, kom 1976 med den andra upplagan av sin bok Bibliotek pœ sjukhus. 34 Denna bok beskriver de allmšnna sjukhusbiblioteken och dess verksamhet. Boken tar bl.a. upp mœlsšttningar med biblioteket, vikten av att sštta sig in i patientens situation, men ocksœ rent praktiska saker som hur man fšrebygger smittspridning via bšcker och annat biblioteksmaterial och hur man bšst utnyttjar lokalerna dšr biblioteket finns. Lena Sewall Šr alltsœ sjšlv sjukhusbibliotekarie och det mšrks pœ innehœllet i denna bok. Det finns mœnga konkreta tips, bl.a. hur man kan gœ tillvšga under en bokvagnsrond, hur man marknadsfšr biblioteket pœ sjukhusavdelningarna och hur man bšst mšblerar bibliotekslokalerna fšr att kunna ta emot besškare som t ex sitter i rullstol. Kultur i vœrden Šr samlingsnamnet pœ tre rapporter som utgavs av KulturrŒdet under I den fšrsta; En exempelsamling beršttar vœrdanstšllda, konstnšrer och andra om hur de praktiskt arbetar med kultur i vœrden. I den andra; IdŽer och synpunkter, fœr politiker, lškare och kulturarbetare i artiklar komma till tals och utifrœn sina erfarenheter ge sin syn pœ kultur i vœrden. Den tredje, UtgŒngspunkter, organisation, resurser, Šr KulturrŒdets fšrslag till kultur i vœrden. Sjukhusbibliotek beskrivs och talas om i alla delar. I tredje delen talar man om att bokvagnsronden Šr sjukhusbibliotekariens huvudsakliga arbetsomrœde och att det kommer att vara sœ Šven i framtiden. KulturrŒdet menar dock att det vore šnskvšrt om bibliotekarierna i stšrre utstršckning samarbetade med vœrdpersonalen och dœ i form av information, kontaktarbete, handledning och rœdgivning av personalen. Man menar ocksœ att bibliotekarien bšr deltaga i bl.a. avdelningsmšten och anhšrigtršffar fšr att pœ sœ sštt stimulera vœrdpersonalen att ta egna initiativ gentemot patienterna och att sjšlva anvšnda biblioteket. KulturrŒdet uttalar ocksœ en šnskan om att vœrdpersonalens hšglšsning fšr patienterna inte bara ska stršcka sig till dagstidningar, utan ocksœ gšlla bšcker. Det betonas att sjukhusbiblioteken har en central plats i kulturverksamheterna i vœrden och att en fungerande biblioteksverksamhet Šr en fšrutsšttning fšr att man ska kunna nœ en tillfredsstšllande kulturnivœ inom sjukvœrden. I rapporten konstateras att biblioteket Šr den enda resurs inom hšlso- och sjukvœrden dšr kulturfrœgorna sštts i centrum och att det dšrfšr utgšr grundstenarna i en organisation fšr kultur i vœrden. 34 Sewall, Lena, Undertitlarna pœ dessa tre Šr; En exempelsamling Rapport frœn KulturrŒdet 1983:5, IdŽer och synpunkter Rapport frœn KulturrŒdet 1983:6 och UtgŒngspunkter, organisation, resurser Rapport frœn KulturrŒdet 1983:7 20

21 4.2 Litteratur om lšsningens pœverkan Det finns inte mycket skrivet i Sverige om lšsningens pœverkan. Jag har i avsnitt "Vad biblioterapi kan gšra fšr patienten", redogjort fšr vad som finns skrivet i bl.a. USA om denna terapiform. Det kom under 1998 en uppsats i Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Hšgskolan i BorŒs som heter Bok Šr bšsta všn. Uppsatsen Šr skriven av sa Wallstršm och Helena stršm 36. Wallstršm och stršms uppsats bygger pœ intervjuer gjorda pœ en fœngvœrdsanstalt och ett hškte. Syftet med uppsatsen var att empiriskt undersška de intagnas behov och anvšndning av bibliotek, och i fšrlšngningen Šven lšsning, inom kriminalvœrden. Fšrfattarna stšllde bl.a. tvœ pœstœenden till vœrdare pœ bœde hšktet och fœngvœrdsanstalten om de tror att bibliotek och lšsning kan ha en rehabiliterande effekt och om lšsning kan ha en lugnande effekt. Av resultatet pœ den fšrsta frœgan kan man utlšsa att 41 % av de tillfrœgade vœrdarna instšmde helt, medan 19 % instšmde delvis. Bara 3 % instšmde inte alls. PŒ det andra pœstœendet, om lšsning kan ha en lugnande effekt, instšmde 35 % helt, 25 % delvis och 3 % inte alls. En chef pœ fœngvœrdsanstalten menade att mœnga av de intagna lever i trasiga liv och fšrhœllanden och lšsningen skulle kunna fungera som en plattform fšr diskussioner om meningen med livet. Diskussionerna skulle, enligt den intervjuade chefen, innebšra att man direkt talar om litteraturen och indirekt om sig sjšlv. TvŒ andra frœn personalen menade att lšsningen kunde ge nya impulser och intresseomrœden och dšrmed kanske hjšlpa den intagne att ifrœgasštta sin kriminella livsfšring. Bibliotekarien pœ anstalten tyckte dšremot det var svœrt att visa pœ om lšsning hade nœgon rehabiliterade effekt pœ de intagna. Hon menade att det kršvs oerhšrt mycket fšr att fœ en kriminell att Šndra livsstil, men sa samtidigt att det aldrig skadar att lšsa eftersom man alltid lšr sig nœgot. I en intervju med en intagen pœ anstalten sade den intervjuade att lšsning var en viktig sysselsšttning som gav stimulans Œt sjšlen och att lšsningen gjorde att man blev lugnare. Den intagne menade att det var mindre jobbigt fšr personalen nšr de intagna var lugnare och mer stimulerade. Den intagne trodde att det var bibliotekets fšrtjšnst att den avdelning han satt pœ var sœ lugn. 36 Wallstršm, sa och stršm Helena, Bok Šr bšsta všn En undersškning om betydelsen av bibliotek inom kriminalvœrden utifrœn kriminalvœrdsanstalten Hall och hšktet Stockholm Kronoberg BorŒs

22 5. METODBESKRIVNING 5.1 Metodval Metoden fšr denna uppsats Šr kvalitativ eftersom min avsikt har varit att beskriva en upplevelse. Det borde vara svœrt att beskriva det pœ annat sštt Šn genom intervjuer, Šven om mœnga av frœgorna i intervjuguiden skulle kunna ha šversatts till en enkšt. Jag Šr dock švertygad om att kšnslor och upplevelser inte Šr lika lštta att formulera i skrift som i tal. Intervjuformen har ocksœ den fšrdelen att bœde jag som intervjuare och den som intervjuas, har mšjlighet att fšrtydliga ord eller ge fšrklaringar. Denna mšjlighet Šr starkt begršnsad med en enkšt. Den kvalitativa metoden har ocksœ en styrka i att den visar pœ totalsituationen. Jag fœr en helhetsbild av vilken roll lšsning har fšr patienter pœ sjukhus och vilken roll bokvagnen spelar fšr dem. Det enda alternativet till mitt metodval, som jag ser det, hade varit att kombinera de bœda metoderna kvalitativ och kvantitativ. Det hade varit mšjligt att bšrja med ett stšrre antal enkšter fšr att sedan snšva in pœ vissa frœgor genom intervjuer. En helt kvantitativ undersškning anser jag dock helt uteslutet fšr denna typ av undersškning. NŒgot fšrstudium av sjukhusbiblioteket med dess miljš och arbetsvillkor behšvde jag aldrig gšra, dœ jag arbetat som vikarie dšr. Jag kšnde till rutinerna kring bokvagnsronder, hade sjšlv fœtt stšta pœ de problem man kan mšta pœ en rond, men ocksœ všckt ett intresse som banade všg fšr en magisteruppsats. 5.2 Intervjuundersškningen Intervjuundersškningen har genomfšrts vid tre olika avdelningar vid MAS. Alla tre avdelningar har det gemensamt att mœnga av patienterna Šr sœ kallade "lœngliggare" eller ocksœ Œterkommer de ofta till avdelningarna fšr behandling. Att jag har valt just dessa avdelningar beror pœ att det fšrmodligen Šr lšttare att fœ reda pœ om lšsning verkligen har nœgon betydelse bland patienter som Šr inlagda en lšngre tid, Šn de som bara Šr inlagda nœgra dagar. ven om man ibland Šr svœrare sjuk Šn de som ligger inne kortare tid, har man ocksœ mera tid till exempelvis lšsning. DŠrigenom kan man fšrhoppningsvis ocksœ bilda sig en uppfattning om huruvida lšsning har nœgon betydelse fšr vœrdupplevelsen. TvŒ sjukskšterskor och tvœ inneliggande patienter vid en vœrdavdelning pœ MAS var fšremœl fšr pilotintervjuer som fšregick de intervjuer som hšr redovisas. FrŒgorna i guiderna fšršndrades nœgot lite infšr de redovisade intervjuerna. Jag har genomfšrt 15 intervjuer fšrdelat pœ de tre avdelningarna. De som har intervjuats Šr personal och inneliggande patienter vid avdelningarna. Personalen arbetar som lškare, sjukskšterska, kurator eller sjukgymnast. Totalt har jag intervjuat 22

23 nio personer ur personalen och sex patienter. Av de nio ur personalen var Œtta kvinnor och en man, medan det bland patienterna var jšmnt fšrdelat med tre kvinnor och tre mšn. Intervjuerna varierade i lšngd frœn 15 till 45 minuter. Patienterna, som var inneliggande vid tillfšllet, tršffade jag pœ avdelningarna. De flesta ur personalen talade jag oftast med i dagrummen pœ avdelningarna, nœgra talade jag med pœ lškarrummen. Jag valde att fšrlšgga intervjuerna pœ respektive avdelning av olika skšl. Fšr patientintervjuerna var det ett sjšlvklart val, eftersom mœnga av de som ligger inne Šr sšngbundna och inte har mšjlighet att sjšlva ta sig nœgon annanstans. NŠr det gšller personalen, tyckte jag att det var mest naturligt och praktiskt att tršffas pœ deras arbetsplats. Bandspelare anvšndes vid samtliga intervjuer. Fšr att kunna genomfšra intervjuerna fick jag sška tillstœnd hos respektive avdelningsfšrestœndare, som godkšnde bœde personal- och patientintervjuer. FšrestŒndaren pœ en av avdelningarna kršvde skriftligt tillstœnd frœn verksamhetschefen fšr att kunna godkšnna patientintervjuerna. I resultatsredovisningen har jag valt att varken namnge eller nšmna avdelningstillhšrighet pœ personal och patienter. Eftersom min avsikt inte har varit att se pœ eventuella skillnader avdelningarna emellan, finns det ingen anledning att ršja avdelningstillhšrighet. Jag ser inte heller att det finns nœgon anledning att namnge nœgon av de intervjuade, inte ens med fingerade namn. Jag anvšnder endast kriterierna kvinnlig respektive manlig patient samt kvinnlig respektive manlig personal och till vilken personalkategori de hšr. Jag har gjort en telefonintervju med neurolog Jan Ekstedt i UmeŒ, fšr att fœ synpunkter pœ om och hur lšsning kan pœverka hjšrnan. Jag har Šven intervjuat sjukhusbibliotekarie Pia Bodinger i Karlstad som fšr nœgra Œr sedan startade en fšrelšsningsserie om lškande lšsning. Redovisningen av dessa bœda intervjuer i sin helhet finns sist i avsnitt 6, "Resultatsbeskrivning". 5.3 Urval Jag valde tre avdelningar pœ MAS som har mœnga lœngliggare. Detta visste jag dels efter att sjšlv ha gœtt bokvagnsronder, dels efter fšrfrœgan hos bibliotekarier vid sjukhusbiblioteket. Ansvarig pœ varje avdelning valde sjšlv sedan ut den personal jag fick tala med. PŒ samma sštt fick ansvariga všlja ut de tvœ patienter pœ varje avdelning som jag besškte, allt efter patienternas ork och intresse att delta. Jag hade inga krav pœ att informanterna, varken personal eller patienter, skulle vara vana lšsare, eller biblioteksbesškare. Mina šnskemœl infšr personalintervjuerna var att fœ tala med representanter frœn de olika yrkesgrupperna som tidigare nšmnts. Jag ville ocksœ att dessa informanter skulle ha tid till samtal, eftersom jag inte ville vara ett stšrande 23