KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM?

Transkript

1 KUNSKAPSHUS ELLER OFFENTLIGT VARDAGSRUM? En undersškning av Lunds stadsbiblioteks ombyggnad Kerstin Svensson Examensarbete (20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet ht 1999 Handledare: Sten Vedi BIVILs skriftserie 2000:21 ISSN

2 ABSTRACT In this study my aim has been to discover what connections can be made between the way of creating a library building and the general values concerning the library activities and the library users. What kind of ideology could possibly be reflected in a library room? My study includes two different parts. First of all there is a theoretical section based upon literature relevant for the subject. Here I try to focus on the libraryõs role in society as a public room. I also examine how people react to different architectural means and try to get an apprehension of the recent development in the designing of library buildings. The second part contains an empirical survey describing the Public Library of Lund, who recently went through a major reconstruction. I had eight interviews with people in charge of different parts of this innovative process. The purpose of this was to get their opinions about the designing of the library building connected to their ideological values. I also tried to focus on the relation between the design of the room and the work methods. In the concluding part I try to compare my theoretical results with the practical applications made at the Public Library of Lund. It is for instance quite obvious that there seem to be a connection between the creation of the library room and the way to organise the profession. In terms of ideology the Public Library of Lund has its roots in the Swedish Public Library tradition as well as a solid position in the city of Lund. It has become a very open space both literally and metaphorically speaking.

3 INNEH LLSF RTECKNING 1. INLEDNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ BAKGRUNDÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Beskrivning av Lunds StadsbibliotekÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Syfte och frœgestšllningarééééééééééééééééééé Teori och metodééééééééééééééééééééééé TEORIER OM BIBLIOTEKET SOM OFFENTLIGT RUMÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Folkbibliotekets identitetééééééééééééééééééé Hur man uppfattar rummetééééééééééééééééééé Olika utvecklingsfaser av biblioteksrummetéééééééééééé Det offentliga rummetééééééééééééééééééééé Sammanfattning av teoridelenééééééééééééééééé RESULTAT AV INTERVJUUNDERS KNINGEN P LUNDS STADSBIBLIOTEKÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ...É Introduktion till intervjuundersškningéééééééééééééé SammanstŠllning av intervjuerééééééééééééééééé Rummet, fšrgerna och ljusetééééééééééééééé Rummet och arbetsmetodernaéééééééééééééé Rummets utformning och synen pœ verksamhetené..ééééé Rummets utformning och synen pœ brukarnaéééééé..éé Bibliotekets sjšl, symbolvšrde och signalerééééééééé Framtidens bibliotekéééééééééééééééééé Relationen mellan arbetsmetoder och rumsgestaltningééééé InspirationskŠllor och fšrebilder vid rumsgestaltningenéééé Stšrsta fšršndringarnaééééééééééééééééé SammanfattningÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ ANALYS, DISKUSSION OCH SLUTSATSERÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ Analys av ombyggnaden och omorganisationen vid Lunds Stadsbibliotek DiskussionÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ SlutsatserÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ 39 LITTERATURF RTECKNINGÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ 43 BILAGOR 1. IntervjuplanÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉÉ I 2. Principprogram fšr det fortsatta utvecklingsarbetetéééééééé.é. V 3. MŒl fšr biblioteksverksamhetenéééééééééééééééé... VI

4 1. INLEDNING ÓSjŠlens kyrka. Alltings rum.ó 1 SŒ pregnant beskriver Ann JŠderlund bibliotekets innersta kšrna i sin korta dikt som har fšljt mig sedan jag lšste den fšrsta gœngen och under mitt uppsatsarbete. PŒ nœgot sštt rymmer dessa ord de olika innebšrder som kan utlšsas i sjšlva begreppet bibliotek. HŠr finns bœde det yttre skalet, huset, byggnaden och det symboliska všrdet, som har att gšra med det arbete som bedrivs pœ biblioteket och de signaler som sšnds ut. Hur gestaltas bibliotekets grundlšggande ideologi i rummet? Vilken syn pœ verksamheten kan man avlšsa i sšttet att utforma rummet? Vad sšger sšttet att organisera rummet om synen pœ besškarna? Hur pœverkas mšnniskan av rummet? Vilken Šr den inbšrdes relation mellan sšttet att gestalta rummet och sšttet att organisera arbetet? Dessa tvœ aspekter Šr nšra sammankopplade och har att gšra med dels hur man ser pœ anvšndarna och dels vilken service man vill erbjuda. Ideologi Šr i sig sjšlv ett ganska svœrgripbart begrepp som kan omfatta ett brett spektrum frœn det uttalat politiska till mer diffusa maktstrukturer. Det gœr inte att diskutera bibliotekets ideologi utan att beršra de folkbildningstankar som Œtminstone funnits och de grundlšggande všrderingar som ligger bakom sjšlva begreppet folkbibliotek. HŠr kommer ocksœ de demokratiska aspekterna in. Diskarnas utformning och placering, rummets grad av šppenhet eller slutenhet och hur olika avdelningar placeras i fšrhœllande till varandra Šr nœgra exempel pœ rumsliga aspekter som Šr av ideologisk betydelse. Antagligen bottnar det hela i frœgan om vem som har makten pœ biblioteket. HŠr kommer ocksœ klassaspekten in. Vems kultur Šr det vi fšrmedlar? Vilka krav kan man stšlla pœ ett offentligt rum av den hšr karaktšren? Med den nya informationsteknikens framfart och tillgšnglighet betonas bibliotekets roll som social mštesplats alltmer. Biblioteket Šr nœgot av en frizon i en všrld dšr snart allt kostar pengar och kršver nœgon form av medlemstillhšrighet. En del vill se biblioteket som ett offentligt vardagsrum. Kanske Šr det ett tecken i tiden, nu nšr gršnserna mellan privat och offentligt sœ tydligt hœller pœ att fšrskjutas. Med utgœngspunkt frœn dessa frœgestšllningar framstœr Lunds Stadsbibliotek, som fšr nšrvarande Šr mitt uppe i ett ombyggnads- och omorganisationsarbete, som ett lšmpligt studieobjekt. Dels tillhšr Lunds stadsbibliotek de bibliotek vars byggnader Šnda frœn bšrjan Šr avsedda att vara just bibliotek. Det Šr lœngt ifrœn alla bibliotek som Šr det. Dessutom Šr det mycket intressant att se hur man anpassar de befintliga lokalerna efter dagens och fšrhoppningsvis morgondagens behov. 1 En dag om Œret, s 41, Torsby, 1998.

5 2. BAKGRUND Det finns fœ fšreteelser i vœrt samhšlle som kan engagera och uppršra mšnniskor sœ mycket som arkitektur. PŒ sœ sštt Šr arkitekturen ett av vœra mest slagkraftiga massmedier. Vi Šr fysiskt inneslutna bœde i byggnader och i gaturummet och vi kan inte stšnga ute de intryck och kšnslor som fšrmedlas genom arkitekturen. SŠttet att gestalta offentliga byggnader och platser avspeglar det rœdande samhšllsklimatet. Lite tillspetsat skulle man kunna sšga att makten talar till medborgarna genom den offentliga miljšn. En av de viktigaste byggnaderna i vœr tid fšr det offentliga samtalet Šr biblioteket. Det har en tšmligen unik stšllning som mštesplats i vœrt samhšlle. Biblioteket som byggnad manifesterar ocksœ mycket av vœrt demokratibygge. Det unika med biblioteket Šr att mšnniskor gœr dit frivilligt och att det Šr ett tvšrsnitt av befolkningen som anvšnder det. I princip kan alla vistas dšr och dessutom gšra nœgot meningsfullt utan att det kostar pengar. Folkbiblioteket har sina speciella problem att brottas med. Det handlar mycket om att hitta sin identitet i en fšršnderlig všrld. Det har kommit in mœnga konkurrenter pœ arenan. Biblioteket mœste bli bšttre pœ att fšrmedla sitt innehœll. I denna fšrmedlingsprocess ingœr bl.a. att skapa en fysisk miljš som kan rymma denna mœngfald av medier, mšnniskor och mšten. 2.1 Beskrivning av Lunds Stadsbibliotek Lunds Stadsbibliotek invigdes 1970 och ligger ovanpœ ett garage som bland annat inhyser Stadsarkivet. Det Šr en ganska modest betongbyggnad som inte gšr sœ mycket všsen av sig. Fšnstren Šr foliebelagda vilket gšr att byggnaderna runt omkring speglar sig i fasaden. Man ser bl.a. Ekska Huset, som innehœller lokalsamlingen. Det gamla avspeglas sœledes i det nya. Fšr att nœ bibliotekets ingœng pœ St Petri Kyrkogata mœste du gœ uppfšr en trappa. UtifrŒn ter sig husets stršckning i parken bort mot Bredgatan nœgot diffus. Fšrutom kafžet en trappa upp Šr biblioteksverksamheten koncentrerad till bottenvœningen. NŠr man har gœtt fšrbi lœnedisken och den stora upplysningen blir man fšrvœnad šver det ljus och den gršnska som mšter en genom det stora fšnsterpartiet som vetter mot parken som ligger pœ byggnadens baksida. HŠr kšnns det som man Šr ute fast man Šr inne. Miljšn inbjuder verkligen till att slœ sig ner och titta i en av de tidskrifter som finns hšr. ven invšndigt kšnns huset lite labyrintiskt trots den i grunden šppna planlšsningen. Kanske beror det pœ att man skapat rum i rummet. EmellanŒt gœr man in i ŒtervŠndsgrŠnder och tappar riktningen. Kontrasten mellan den fršmre, lite slutna delen mot gatan och den bakre delen av rummet som šppnar sig mot parken Šr pœtaglig. Det Šr en traditionell uppdelning mellan de olika personalkategorierna. LŒnedisken, som Šr det fšrsta som mšter en efter entržn, Šr uteslutande bemannad med assistenter. Det finns en central upplysningsdisk som ligger som ett stort fort nšr man ršr sig mot den inglasade delen som vetter mot parken. Om man gœr genom bokhallen kommer man sedan in pœ referensavdelningen som Šr ett separat rum med en egen upplysningsdisk. PŒ andra hœllet frœn lœnedisken ršknat kan man nœ musikavdelningen och sedan barnavdelningen. Som pœ sœ mœnga andra folkbibliotek har besškarantalet pœ Lunds stadsbibliotek škat samtidigt som personalresurserna har minskat under 1990-talet. Mellan škade antalet besškare med 16% och antalet lœn med 40%. Under samma period minskade nettokostnaderna med 23%, som en fšljd av stora sparbeting. 2 Detta har gjort att kvaliteten pœ servicen har fšrsšmrats. Samtidigt har trœngboddheten bšrjat gšra sig alltmer pœmind. NŠr planerna pœ en tillbyggnad i kšllaren skrinlades i bšrjan av 1990-talet pœbšrjades ett omfattande arbete som gick ut pœ hšja kvaliteten pœ de tjšnster som erbjšds, vidareutveckla personalens samlade kompetens och bšttre ta tillvara den befintliga byggnaden. Med tanke pœ att biblioteket har ungefšr 3500 besšk per dag Šr det lštt att fšrstœ att det behšvs en flexibel byggnad som kan stœ emot en hel del slitage. 3 2 se Bilaga 2 3 Enl. uppgift frœn Gunilla Herdenberg, bitr. stadsbibliotekarie.

6 2.2 Syfte och frœgestšllningar Med denna undersškning har jag velat utršna vad man kan utlšsa om synen pœ biblioteksverksamheten och dess anvšndare pœ Lunds stadsbibliotek genom att studera sšttet att gestalta rummet och organisera arbetet. Till grund fšr detta ligger intervjuer med personer som haft viktiga roller i Lunds Stadsbiblioteks ombyggnad och omorganisation. Dessutom har jag fšrsškt sštta in detta i ett teoretiskt sammanhang som bygger pœ en litteraturgenomgœng dšr jag fokuserar pœ bibliotekets roll som ett offentligt rum. Min undersškning bestœr sœledes av tvœ delar, en teoretisk del och en empirisk del, som jag sedan fšrsšker fšrena i en jšmfšrelse fšr att se i vilken utstršckning idžer och praktisk tillšmpning vid Lunds stadsbibliotek sammanfaller med det som jag har tolkat som relativt vedertagna teorier och uppfattningar om hur man bšst gestaltar den speciella kategori av offentligt rum som biblioteket utgšr. Fšr att komma fram till denna jšmfšrelse har jag i min undersškning sškt svar pœ fšljande frœgor: Varfšr har man pœ Lunds stadsbibliotek valt just denna gestaltning av rummet? Vilken ideologi kan man avlšsa i rummet? Hur avspeglas den i sšttet att organisera arbetet? Vilken inbšrdes relation har sšttet att organisera arbetet och sšttet att utforma rummet? 2.3 Teori och metod Fšrutom en teoridel som utgœr frœn litteraturstudier omfattar undersškningen en empirisk del bestœende av intervjuer och vissa egna iakttagelser. Till en bšrjan gjorde jag en litteraturgenomgœng fšr att en inblick i Šmnet. Jag anvšnde mig av fšr Šmnet lšmpliga kšllor: Libris, ArtikelSšk, Library and Information Science Abstracts (LISA) samt Internet. Det visade sig ganska snabbt att det inte fanns sœ mycket skrivet om min problemformulering. DŠrfšr valde jag att se pœ teorin utifrœn fyra olika aspekter som tillsammans skulle kunna ge en heltšckande bild av problematiken. Jag bšrjade dœ med att se pœ bibliotekets ideologiska identitet fšr att sedan gœ in pœ det rent rumsliga perspektivet, hur rummet pœverkar mšnniskan. Dessa bœda delar fšrenas i nšsta avsnitt dšr jag studerar hur biblioteksrummet utvecklats genom tiderna. Den avslutande delen tar upp det offentliga rummet och hur makt kan manifesteras genom byggnader. Just det faktum att min problemstšllning kšndes nœgot svœrgripbar till en bšrjan har arbetet varit lite som en kinesisk ask. Jag har ofta fœtt nysta vidare frœn ursprungskšllan, anvšnt mig av bšckernas kšllfšrteckningar och dšr hittat nya litteraturtips. Likadant har jag i vissa av bibliotekstidskrifterna hittat andra anvšndbara artiklar Šn de jag sškt frœn bšrjan. Dessutom har jag haft vissa kontakter med personer med kunskap i delar av Šmnet, som har kunnat komma med nyttiga synpunkter och ytterligare hšnvisningar vidare. Detta har bidragit till att det kšnts som en spšnnande men ibland nœgot oroande uppgift. Jag har verkligen fœtt utveckla mitt associativa sinne. Efter att den teoretiska genomgœngen var gjord kom nšsta steg dšr jag har fšrsškt att tillšmpa mina kunskaper pœ ett konkret studieobjekt, d.v.s. Lunds stadsbibliotek, i samband med deras ombyggnad och omorganisation. HŠr fanns en hel del internt material att sštta sig in i som bl.a. bestod i fšrarbeten till och viss dokumentation av deras omorganisation. Dessutom fanns vissa styrdokument som det var nšdvšndigt att stšlla emot de konkreta fšršndringarna i biblioteket, bœde fysiska och organisatoriska, fšr att fœ en helhetssyn pœ deras arbete. Detta gav en bakgrund till den empiriska studien dšr jag valde en kvalitativ metod. Fšr att fœ en uppfattning om hur utvecklingsarbetet gœtt till pœ Lunds stadsbibliotek gjorde jag Œtta intervjuer med personer som har haft olika nyckelpositioner i processen. Jag intervjuade stadsbibliotekarien, bitršdande stadsbibliotekarien, den personalansvariga, den som hade hand om den publika inredningen, den som hade hand om arbetsrummens utformning samt chefen fšr barnavdelningen. Anledningen till att jag intervjuade chefen fšr barnavdelningen Šr att jag tror att en barnavdelning ofta Šr nœgot tydligare i sin gestaltning Šn vuxenavdelningar. Dessutom var hon ansvarig fšr deras internutbildning. Fšrutom biblioteksanstšllda intervjuade jag representanter fšr konsultfirman och arkitektbyrœn.

7 Intervjuerna Šgde rum i de intervjuades arbetsrum eller kontor och varade ungefšr minuter. Jag spelade in intervjuerna pœ band eftersom jag fann det nšstintill omšjligt att hinna anteckna och upprštthœlla en god kontakt pœ samma gœng. Visserligen kan en bandspelare ha en hšmmande effekt pœ vissa mšnniskor men jag upplevde trots allt att det blev en bra och otvungen stšmning och intervjuerna fick formen av ett samtal. Syftet med intervjuerna var att fœ en heltšckande bild av hur man ser pœ utformningen av biblioteksrummet kopplat till synen pœ verksamheten och anvšndarna. Jag har ocksœ undersškt vilken inbšrdes relation det finns mellan gestaltningen av rummet och arbetsmetoderna. Efter intervjuerna gjorde jag en sammanstšllning utifrœn nio olika aspekter pœ biblioteksrummet som jag ansœg tillsammans skulle ge en helhetsbild av processen och svar pœ mina frœgestšllningar. Ett viktigt led i att fšrsška fœ en uppfattning om hur teori och praktik šverensstšmmer Šr de observationer jag gjort pœ biblioteket efter dess nyšppnande den 1 december StŠmmer mina intryck med vad som framkom i intervjuerna? Naturligtvis Šr jag fšrgad av de idealbilder som undersškningen har frammanat. Men det Šr desto viktigare att fšrsška ta ett steg tillbaka och fšrhœlla sig kritisk bœde till det jag hšrt och det jag ser med mina egna šgon. Utan tvekan Šr det ocksœ sœ att det kan uppstœ en viss diskrepans mellan hur vissa saker beskrivits i intervjuerna och hur jag sedan uppfattar dem. Men det Šr viktigt att pœpeka att all denna fšrhandsinformation pœverkar min uppfattning om bibliotekets utformning. Av praktiska skšl har det inte funnits mšjlighet fšr mig att genomfšra nœgon enkštundersškning bland deras lœntagare dœ biblioteket Šr stšngt. Som jag ser det hade detta blivit en helt annan undersškning. I mitt studium ser jag pœ verksamheten i ett inifrœn-och-ut-perspektiv. Dessutom har Lunds stadsbibliotek genomfšrt tvœ publikundersškningar, bœde med bibliotekets anvšndare och med innevœnare i Lunds kommun, som Šr en av hšrnpelarna i deras fšršndringsarbete.

8 3. TEORIER OM BIBLIOTEKET SOM OFFENTLIGT RUM Eftersom det inte finns sœ mycket samlad forskning inom mitt omrœde har jag fœtt angripa problemet frœn nœgra olika hœll fšr att dšrefter bygga upp en helhetsbild. Som jag ser det vilar mitt arbete pœ fyra ÓbenÓ. Det handlar dels om folkbibliotekets identitet, dels om hur man uppfattar rummet, dels om olika utvecklingsfaser av biblioteksrummet samt om bibliotekets stšllning som ett offentligt rum. 3.1 Folkbibliotekets identitet Vad Šr det som utmšrker ett folkbibliotek? Hur kšnner man igen det bland andra offentliga byggnader? Det stœr nog ganska klart att folkbiblioteket lider av en viss identitetskris. Nya konkurrenter har pœ senare Œr gjort sitt intœg pœ den gemensamma arenan. Den nya informationsteknologin medfšr i sig en aldrig tidigare skœdad fšršndringstakt. Den har ocksœ bidragit med en osškerhetskšnsla eftersom mœnga bibliotekarier inte lšngre kšnner att de behšrskar sina redskap pœ samma sštt som tidigare. Joacim Hansson redogšr i sin bok Om folkbibliotekens ideologiska identitet En diskursstudie fšr hur folkbiblioteken under 1900-talet formas till redskap som ska uppfylla politiska mœl inom kultur- och utbildningssektorn. Bibliotekens institutionalisering Šr en viktig del i framvšxten av det moderna Sverige. I botten fšr detta resonemang ligger en grundlšggande syn pœ samhšllet som nœgot som vi sjšlva konstruerar. DŠrfšr Šr det heller ingen slump att biblioteken ser ut som de gšr. Folkbiblioteken všxte delvis fram ur arbetarršrelsens bildningsstršvande. Samtidigt šverfšrde man delar av den borgerliga kulturen. Det finns olika sštt att fšrhœlla sig till detta kulturarv: man kan helt ta avstœnd frœn det, man kan inta en kritiskt švertagande hœllning eller man kan všlja en beundrande švertagande hœllning. 4 Till slut blev det den nya medelklassens borgerliga synsštt som kom att dominera folkbibliotekets diskurs. Det som skiljer folkbiblioteket frœn andra offentliga institutioner Šr att biblioteken i fšrsta hand Šr fšrmedlare av mening och identitet, inte av produkter eller tjšnster. Genom att tillhandahœlla information och kultur ska man gšra det mšjligt fšr medborgarna att aktivt delta i samhšllslivet. DŠrigenom všrnar man de demokratiska idealen. Dessa grundtankar gšr att man kan tala om en speciell folkbiblioteksideologi. 5 Det ligger ocksœ i samhšllets intressen att ha en bildad allmšnhet eftersom de skapar en politisk stabilitet. En bildad arbetarklass Šr bšttre Šn en obildad och ett samhšlle med hšg allmšnbildning har ett hšgre všrde Šn ett med lœg. 6 Fšrfattaren frœgar sig slutligen om det šverhuvudtaget Šr mšjligt att betrakta folkbibliotekets ideologiska identitet annat Šn som ett led i den politiska elitens stršvan efter social kontroll. Anne-Marie Bertrand gœr till botten med vad ett bibliotek egentligen Šr i. Biblioteket talar olika sprœk beroende pœ hur ytorna Šr disponerade. Antingen všljer man en monumental form eller en mer modest framtoning. 7 Det monumentala biblioteket, som i sig sjšlv Šr en politisk gest, har ofta en magnifik entrž och en glasad fasad som mer eller mindre utplœnar gršnsen mot omvšrlden. De olika medierna blandas efter de mšjligheter som lokalen erbjuder. Det modesta biblioteket Šr mera inœtvšnt och utformat som en sammanhšngande, odelbar enhet som har sin egen identitet. Det fœr sitt všrde genom dess anvšndning och všrjer sig mot snabbkšpsvarianten. Detta speglar tvœ olika synsštt. Dels finns det de som hšvdar att alla medier tillsammans formar en kultur och dšrfšr inte tycker att det Šr bibliotekets uppgift att framhœlla det ena framfšr det andra. Dels finns det en skola som anser att boken har en absolut sšrstšllning och att det sœ ska fšrbli Šven i framtiden. Det finns en motsšgelse i det moderna, demokratiska biblioteket som ska vara till fšr alla, utan att diskriminera nœgon. Det ska rymma sœvšl mœlmedveten informationsinhšmtning som mer fritidsbetonade nšjesaktiviteter. ena sidan finns det en logisk klassificering som Šr uppbyggd i hierarkier. andra sidan finns det en stor šppen yta som utesluter allt vad differentiering heter. 4 Hansson, J: Om folkbibliotekens ideologiska identitet, s 70, Gšteborg, Ibid, s Ibid, s Biblioteksbladet, 1998:2.

9 Enligt Bertand Šr det omšjligt att behandla besškarna som om de utgjorde en homogen grupp med likartade šnskemœl och vanor. I sjšlva verket Šr det sœ att besškarna anvšnder den gemensamma ytan till de mest skilda aktiviteter. De kan vara stillsamma eller livliga, de kan vara serišsa eller lekfulla. Detta ger naturligtvis upphov till konflikter. En vanlig lšsning Šr att variera inredningen fšr att skilja olika grupper av besškare Œt. Det finns Óhemliga vrœró fšr enskild lšsning, det finns kanske ett kafž dšr det Šr tillœtet att umgœs. Eftersom motstridiga behov ska tillgodoses i en och samma lokal skapar arkitekten ibland rum i rummet. Avsikten Šr att skapa en miljš som Šr attraktiv fšr sœ mœnga som mšjligt. PŒ sœ sštt ingjuter man nœgot privat, lite familjšrt i en offentlig miljš, i ett system som egentligen Šr stršngt kodat och inte alls speciellt lšttillgšngligt fšr alla mšnniskor. Biblioteket har ju ocksœ fœtt šverta rollen som en samlingsplats, som dšrmed ersštter gamla tiders marknadsplats. Samtidigt som mšnniskor sociala band fšrsvagas škar bibliotekets symboliska funktion. Detta ger biblioteket en sšrstšllning Šven om boken betydelse minskar. Det gœr alltsœ inte att se biblioteksbyggnaden som ett neutralt hšlje, som bara skyddar olika dokument. Tidsbegreppet pœ biblioteket innefattar bœde det fšrflutna, nutid och framtid. Biblioteksrummet Šr en kombination av kunskap, sanningar och rymd. Exterišren kan pœminna om vissa kommersiella byggnader, t.ex. kontor eller kšpcentrum. Det finns ibland ocksœ likheter med vissa museer, t.ex. den vanliga fšrekomsten av atriumgœrdar. Bland nybyggda bibliotek Šr det vanligt med glasade fasader. Dessa signalerar tillgšnglighet och neutralitet. Vilka hemligheter skulle kunna dšlja sig i en sœdan byggnad? GrŠnsen mellan biblioteket och gaturummet upphšvs. Precis som bibliotekets identitet Šr svœr att identifiera Šr ocksœ byggnadens sjšl svœrœtkomlig. 8 Bland alla variationer och sšrdrag urskiljer fšrfattaren fšljande karaktšristiska drag: 1. Biblioteket Šr en publik byggnad, som betonar en kollektiv identitet. HŠr iscensštts kunskapen och detta ger ett demokratiskt symbolvšrde. 2. Biblioteket finns pœ en specifik plats i nœgon form av stadskšrna. Ytan runt byggnaden bœde skiljer den frœn och nšrmar sig stan. EntrŽn fšrbinder det yttre med det inre. 3. Byggnaden innehœller en spšnning mellan det utvšndiga och det invšndiga. Spelet mellan inne och ute Šr en arkitektonisk, spatial šverfšring av bibliotekets dubbla funktioner. Det finns en dualism mellan att bevara och att erbjuda, mellan att sluta sig och att šppna sig. 4. Biblioteksbyggnaden fungerar som en lšnk mellan det artificiella och det naturliga. Ett bibliotek Šr ibland omgivet av nœgon typ av park, som ocksœ kan skšnjas nšr man Šr inomhus. Behandlingen av ljuset ger ocksœ uttryck fšr en blandning av det artificiella och det naturliga. En mšnniska med en bok drar sig mot ljuset, sœ ocksœ ett bibliotek. 5. Byggnaden ger uttryck fšr en vertikallitet. Ett bibliotek inryms ofta i en byggnadsvolym. Det har funktionsmšssiga fšrdelar eftersom det Šr personalbesparande. Dessutom finns det politiska skšl till att ha allt i en och samma byggnad. Det uppstœr inga hierarkier mellan olika typer av medier eller olika typer av service. Biblioteket i en volym erbjuder samma všrdighet Œt alla utrymmen. 6. Biblioteket Šr en plats fšr minnet. Det finns en dialog mellan biblioteket och staden och dess historia. Genom att bygga ett bibliotek aktiverar man minnet samtidigt som man gšr byggnaden i sig minnesvšrd. Man skriver in byggnaden i stadens arkitekturhistoria. Det Šr viktigt att avmystifiera biblioteket sœ att alla kan ta det till sig. Man kan bœde ška och minska det mentala avstœndet mellan biblioteket och dess anvšndare genom sšttet att gestalta byggnaden. I vissa fall Šr fasaden ett hinder som skiljer biblioteket frœn omvšrlden. En hšg trappa upp till sjšlva samlingarna kan i sig skapa distans. Men trappan kan ocksœ markera en švergœng frœn ett vardagsjškt till ett inre lugn, en koncentration. Fšnstren har ocksœ en dubbel funktion. Dels fungerar de som skyltfšnster fšr fšrbipasserande att titta in genom, dels fungerar de som panoramafšnster som besškaren kan titta ut genom. 8 Bertrand, A-M, Ouvrages et volumes, s 133 ff, Paris, 1997.

10 Vad Šr det som kšnnetecknar en biblioteksbyggnad, som ger bœde det specifika och det allmšngiltiga? Ett bibliotek hyser samlingar som samtidigt Šr tillgšngliga och ska anvšndas. PŒ sœ sštt Šr det inget museum. Det Šr en plats fšr mšten mellan individer, mellan mšnniskor och medier. Dessutom Šr det en plats dit man kommer frivilligt fšr att inhšmta kunskap. Detta skiljer biblioteket frœn skolan. Bruno Kjaer och Anders rum resonerar i sin artikel Forvandlingsbilleder og bibliotekskulturelle identiteter kring folkbibliotekens indirekta fšrmedling. 9 Fšrfattarna pœtalar en rad visuella symboler som avgršnsar en bibliotekskulturell identitet. Ett bibliotek har alltid ett antal egenskaper att fšrhœlla sig till, att endera anamma eller ta avstœnd ifrœn. r t.ex. epitetet kultur- och vetenskapstempel nœgot man kšnner sig bekvšm i nufšrtiden? Kanske passade det bšttre i en tid av en mer traditionell syn pœ kunskap dœ boken var det enda redskapet. Fšr att komma det nutida bibliotekets identitet pœ spœren kršvs att man kan avlšsa bœde arkitektur, inredning, aktiviteter och de bilder som biblioteket ger av sig sjšlv. Ibland nšmns begrepp som marknadsplats eller samhšllets vardagsrum i samband med biblioteket. Detta Šr visuella miljšer som ligger lœngt frœn kultur- och vetenskapstemplet. Det finns ett imageproblem eftersom det gšller att hitta motbilder till den traditionella bilden av folkbiblioteket. Inspirationen till dessa fšrvandlingsbilder har pœ senare Œr ofta hšmtats frœn den kommersiella všrlden. Detta gšller bœde gestaltningen av den fysiska miljšn och de bilder av sig sjšlv som biblioteket fšrmedlar. Bibliotekets identitet Šr en helhet som bestœr av bœde innehœll och uttryck. InnehŒllet Šr alla tjšnster och produkter som tillhandahœlls och som har sin grund i den syn pœ kunskap och kultur som man fšrvaltar. Uttrycket Šr allt det visuella, rummets och mediernas organisering. Det som sammanbinder innehœll och uttryck Šr en fšrstœelse fšr sjšlva fšrmedlingsprocessen. Den kan i sin tur delas upp i indirekt och direkt fšrmedling. Indirekt fšrmedling bestœr av val av medier, genomgœng av samlingarna, inredning m.m. Direkt fšrmedling Šr den personliga kontakt som uppstœr mellan personal och anvšndare. Folkbibliotekens fšrmedlingsaktiviteter har gradvis fšrskjutits frœn att vara materialorienterade till att bli brukarorienterade. Tidigare sœg man kulturen som universell och normativ. DŒ var det ocksœ lšttare att se vad mšnniskor behšvde i form av kunskaper talet fšrde med sig en ny kulturpolitisk syn dšr det i samhšllet inte fanns bara en utan flera kulturer. Detta gav upphov till en mœngfald av besškare och behov som biblioteket hade att fšrhœlla sig till. BŒde kunskaps- och kulturbegreppet fortsatte att relativiseras. Bibliotekens fšrmedling bšrjade ifrœgasšttas, inte minst i de egna leden. Den gamla fšrestšllningen om att biblioteket všnder sig till alla fick ge vika fšr en allt stšrre medvetenhet om att folkbiblioteket i sjšlva verket hade satt upp barrišrer fšr vissa mœlgrupper, fršmst klassmšssiga. Detta gšllde bœde bibliotekets symbolvšrde som institution, urvalet av media och den fysiska miljšn. I fšrsta hand var det sœ att man pœ biblioteken fšrmedlade en borgerlig kultur. DŠrfšr blev biblioteket fšr mœnga inom arbetarklassen en fršmmande všrld. Det behšvdes en fšrnyelse inte minst av den indirekta fšrmedlingen. Man behšvde hitta nya sštt att presentera sitt material. Dessutom behšvdes en helt ny dialog med mœlgrupperna. En bšttre presentation blev ett centralt tema i den indirekta fšrmedlingen. Man ville markera en šppenhet bœde mot det finkulturella och det folkliga. Biblioteken har ofta sškt inspiration till sin nya identitet i andra delar av den offentliga sfšren Šn den institutionella. Man har fšrsškt skapa šppna offentliga rum dšr det ska finnas utrymme fšr ett šmsesidigt utbyte. Under 1980-talet lades allt stšrre vikt vid att den indirekta fšrmedlingen skulle vara upplevelseorienterad. Nu sškte man ofta stšd i olika marknadsteorier. Samlingarna fick ofta en ny ŠmnesmŠssig profilering. Man var hela tiden medveten om nya sammanhang, nya konstellationer som bršt med den tidigare gšngse kunskapsbilden. Det fanns en mœngfald av behov att tillfredstšlla och man var medveten om att folkbiblioteken inte utnyttjade sin potential fullt ut. Fšrfattarna šnskar infšr framtiden att 70-talets politiska och social dimension skulle kunna kombineras med 80- talets intresse fšr upplevelseorientering och en visuell presentation. Det stšrsta dilemmat Šr hur en ny bibliotekskulturell identitet ska kunna formuleras i skšrningspunkten mellan Œ ena sidan de gamla traditionerna och Œ andra sidan de nya tendenserna i samhšllet. 9 Biblioteksarbejde, 1992:34.

11 The postmodern library between functionality and aestethics tar upp flera intressanta aspekter av det moderna biblioteket, bœde rumsliga och idžbaserade. Trots alla databaserade former fšr kommunikation som hela tiden utvecklas tycks ŠndŒ biblioteket som fysiskt rum ha ett fortsatt beršttigande. Fšrklaringen till detta kan sškas i dess stšllning som en oberoende instans som bearbetar information och bidrar med en kontinuitet av kunskap. Detta symbolvšrde markeras ocksœ i biblioteksarkitekturen. Fšr att kunna ge en god service kršvs att man inventerar och utforskar olika typer av behov och funktioner. Nationalbiblioteket i Paris har utskilt tvœ nivœer av informationssškande, en snabbare och en lœngsammare, som kršver olika fšrhœllningssštt. PŒ biblioteken har det lšnge funnits en inneboende motsšttning mellan kommunikation och bevarande, mellan bšcker och andra former av media samt mellan en nšrhetsprincip och decentralisering. 10 Infšr hot mot verksamheten utvecklar biblioteken en form av fšrsvar, funktioner och tjšnster utvecklas och diversifieras. Vi har lšmnat en logik av ackumulation till fšrmœn fšr en logik av artikulation. Det gšller att hitta en balans mellan de sociala funktionerna och sjšlva innehœllet. Biblioteket lœter sig hur som helst inte reduceras till ett innehœll, en byggnad. Arkitekten Harry Faulkner-Brown som har ritat ett flertal bibliotek i England har faststšllt sina tio budord fšr hur ett bibliotek ska vara fšr att fungera: Flexibelt, kompakt, tillgšngligt, varierat, všlorganiserat, bekvšmt, konstant i omgivningen, sškert, ekonomiskt och fšrbrukningsbart. 11 Den hšr avdelningen fokuserar dels pœ bibliotekets roll i samhšllet och dels Šr den ett fšrsšk att utršna vad som Šr bibliotekets innersta kšrna. Flera av fšrfattarna anser att bibliotekets kultur nšrmast har sin grund i medelklassvšrderingar. Biblioteket som institution Šr ocksœ ett viktigt redskap fšr att uppfylla diverse politiska mœl. Om man gœr lite nšrmare inpœ biblioteket sœsom Anne-Marie Bertrand gšr framtršder en nœgot motsšgelsefull bild. 12 I en offentlig byggnad med mycket strikta regler och indelningar har man samtidigt skapat nœgot informellt, nšstan lite hemliknande. PŒ sœ sštt blir det en mšrklig blandning av offentligt och privat som sškert bidrar till en del av de intressekonflikter som kan uppstœ. 3.2 Hur man uppfattar rummet En av de viktigaste bestœndsdelarna i arbetet med uppsatsen har varit att fœ en stšrre medvetenhet om hur rummet pœverkar mšnniskan. HŠr har jag inte kunnat hitta tillršckligt med material som fokuserar direkt pœ biblioteksrummet. DŠrfšr har jag fœtt vidga mitt perspektiv nœgot och studera andra typer av rum, fšr att sedan kunna tillšmpa dessa tankemodeller pœ biblioteket. Ola Nylander stršvar i sin avhandling Bostaden som arkitektur efter att identifiera, beskriva och analysera omštbara arkitektoniska egenskaper i bostaden. Arkitekturen kan lštt begršnsas till att handla om funktionella och praktiska egenskaper. DŠrfšr finns det idag en omedvetenhet om helheten i arkitekturen och om hur de estetiska všrdena pœverkar oss. Fšrfattaren lyfter fram ett antal egenskaper som Šr všsentliga fšr mšnniskans upplevelse av bostaden. Alla mšten med arkitektur rymmer en tillšgnelseprocess. Man gšr rummet till sitt eget. Det sker en uppbyggnad av mening. Som jag ser det Šr det fullt mšjligt att anvšnda denna modell Šven fšr en analys av biblioteksrummet. DŠrfšr tšnker jag hšr presentera de sju egenskapsfšlten: Material och detaljer. Rent kulturellt kšnner vi igen vissa material lšttare Šn andra. Av en visuell upplevelse kan vi genom vœr erfarenhet fšrnimma Šven ett materials stofflighet. Detaljer som vittnar om omsorg 10 The postmodern library between funcionality and aesthetics, s 62 ff, Graz, Ibid, s Bertrand, A-M, Ouvrages et volumes, Paris, Nylander, O: Bostaden som arkitektur, s 61 ff, Gšteborg, 1998.

12 upplevs som nœgot positivt. En slšt yta upplevs som mera livlšs Šn en yta med struktur. En del av symbolvšrdet i material och detaljer utgšrs av ett kollektivt minne. I de Škta materialen fšrnims en relation till naturen. 2. Axiallitet. Med det avses en symmetrisk gruppering av byggnadselement enligt en rštlinjig axel. Med hjšlp av en axiell ordning kan en byggnad integreras i befintliga riktningar i omgivningen. Upplevelsen av arkitekturen visar ett fšrhœllande mellan naturen och byggnaden. Det finns ett všxelspel mellan inre och yttre rum. Axelns lšngd Šr viktig fšr det axiella uttrycket. Symmetrier och upprepningar av former i ett rum škar dess axiallitet. Upplevelsen av axiallitet skapar en direkt kroppslig relation till arkitekturen. 3. Omslutenhet. Upplevelsen av rummets grad av šppenhet och slutenhet. Det finns ingen absolut gršns mellan vad som Šr šppet eller slutet i det arkitektoniska rummet, det Šr relationen dem emellan som Šr viktig. Det arkitektoniska rummet bšr ses i relation till de tvœ grundlšggande existentiella rummen, naturrummet och erfarenhetsrummet. 14 Genom šppningar i de omslutande všggarna fœr vi vetskap om och tilltršde till rummet. ppningarnas utseende och storlek bestšmmer rummets karaktšr av šppet eller slutet. Med en stor šppning blir všggen av mindre betydelse och fungerar mer som en ram kring šppningen. MŒnga, stora šppningar fršmjar rummets šppenhet. Ett symmetriskt fšrhœllande mellan šppningarna fšrstšrker dšremot rummet slutna karaktšr. Fšr rummets lšsbarhet Šr det viktigt att rummet mšts i tydliga hšrn och att det finns distinkta mšten mellan tak och všggar. Hšrnen Šr viktiga rumsskapande delar. Medvetenheten om att vara i fred i sitt hšrn frammanar en kšnsla av trygghet. 4. Ršrelse. Arkitekturen kan pœverka mšnniskans ršrelse i rummet, pœ ett rent koreografiskt sštt. Former kan verka tilltalande eller frœnstštande och det aktiva, kroppsliga fšrhœllandet vi fœr till arkitekturen genom ršrelsen Šr všsentligt fšr upplevelsen av rummet. Ett rum som vi inte helt kan šverblicka och avlšsa lockar till ršrelse fšr att komma nšrmare objektet. SlŠta všggar ger en škad grad av snabbhet i ršrelsen. VŠggar med stark plasticitet fœngar blickens uppmšrksamhet och verkar avstannande pœ ršrelsen. 5. Rumsfigur. Med det avses rummets form i plan, sektion och storlek. Ordet rumsfigur Šr ett vidare begrepp Šn rumsproportion. Proportion betyder fšrhœllande till. Att systematisera och ordna intryck fšr att undvika ett gestaltningsmšssigt kaos Šr en fšrklaring till kopplingen mellan arkitektur och proportioneringssystem. 6. Ljus. Detta Šr en nyckfull faktor i rumsgestaltningen. verljus associerar vi ofta till en sakral stšmning. UnderifrŒn riktat ljus ger en nšrmast teatral effekt. Ljuset pœverkar ocksœ de andra egenskapsfšlten. En dšmpad ljusstyrka ger ett slutet rum och ett kraftigt ljus ger intrycket av ett šppet rum. Med hjšlp av ljuset kan ršrelsen i rummet regisseras genom att utnyttja viljan till ršrelse frœn det mšrka mot det ljusa. Under 90- talet har ljuset i arkitekturen fœtt en alltmer framtršdande roll, parallellt med en teknisk utveckling av glasets isolerande fšrmœga och ljusgenomslšpplighet. Ljuset och šppenheten har stor betydelse fšr uttrycket och upplevelsen. Ljuset kan delas in mštbara egenskaper, t.ex. dagsljusfaktorn, och omštbara, t.ex. šverljus och reflekterat ljus. 7. Rumsorganisation. Mšjligheten att skapa revir i stadsrummet Šr en viktig aspekt av rumsorganisationen. En všl fungerande miljš mœste ge plats Œt bœde avskildhet och gemenskap. Det finns ocksœ alltid en gršns mellan det inre och det yttre rummet. Jag menar att dessa sju egenskapsfšlt kan bidra till att ge struktur Œt en analys av en byggnad, privat sœvšl som offentlig. Dessutom tror jag att boken kan ge en škad fšrstœelse av det sublima sprœk som arkitektur utgšr. Experiencing Architecture av Sten Eiler Rasmussen tar upp en rad faktorer som pœverkar vœr varseblivning av den miljš som omger oss. Detta Šr ocksœ de element som en arkitekt har att laborera med. Fšrfattaren menar att det inte ršcker med att se, vi mœste gœ lšngre i vœra sinnesfšrnimmelser fšr att verkligen uppleva arkitektur. 15 Arkitektur handlar ytterst om former skapade omkring mšnniskan fšr att leva i. Om en byggnad anvšnds som arkitekten avsœg har han lyckats i sina intentioner. Genom att sštta sinsemellan olika material och uttryck mot varandra, sœsom hœrt mot mjukt, tungt mot lštt o.s.v. kan arkitekten fœ fram en kontrastverkan. De flesta byggnader bestœr av olika kombinationer av dessa motsatsfšrhœllanden och av olika sorters ytor. 14 Ibid, s Rasmussen, S E: Experiencing Architecture, s 33, Cambridge, 1964.

13 Den mentala processen hos den som observerar en byggnad pœminner mycket om hur arkitekten gœr tillvšga nšr han planerar en byggnad. Fšrst kommer den grundlšggande formen och dšrefter fylls det pœ med detaljer efterhand. Han tar ocksœ upp fšrhœllandet figur Ð grund som Šr grundlšggande fšr vœr perceptionsfšrmœga. 16 DŠrfšr finns det egentligen tvœ tillvšgagœngssštt fšr arkitekten. Endera arbetar man med fristœende element eller sœ utgœr man frœn ett hœlrum och arbetar med det. Man anvšnder sig av konvexa eller konkava former. En konvex form ger intryck av en massa medan en konkav form signalerar rymd. Genom att rytmiskt všxla mellan dessa kontraster kan man skapa balans och harmoni. Detta har ocksœ med vertikallitet respektive horisontallitet att gšra. En byggnad med harmoniska proportioner ger intryck av en integrerad komposition, dšr varje rum representerar en idealisk form i en stšrre helhet. Arkitekter har i alla tider varit sysselsatta med att fšrsška hitta de rštta proportionerna. Mycket har sin grund i det gyllene snittet. 17 Fšrutom en rad funktionella krav spelar dessutom de mšnskliga proportionerna in. Som sœ ofta i arkitekturen gšller det att hitta balans det skšna och det funktionella. Det Šr viktigt att pœ olika sštt skapa rytm i en byggnad eller i ett gaturum. Enklaste sšttet att Œstadkomma detta Šr att upprepa vissa element regelbundet. PŒ sœ sštt kan man fœ variationer pœ ett tema inom ett nog sœ rštlinjigt mšnster. I detta finns en regelbundenhet som inte har nœgon motsvarighet i naturen, utan endast fšrekommer hos det som Šr skapat av mšnniskohand. SŒvŠl valet av byggnadsmaterial som sšttet att behandla materialet Šr viktigt fšr hur formerna upplevs. SlŠta ytor mœste vara absolut homogena. Minsta skevhet pœverkar oss negativt. Material med reliefverkan ger liv Œt ett rum. Det finns andra aspekter att bedšma nšr det gšller material fšrutom det rent ytmšssiga, t.ex. hœrdhetsgrad och všrmeledande fšrmœga. Ljuset har stor betydelse fšr hur vi upplever arkitektur. Dessutom Šr det mer nyckfullt Šn andra faktorer. Om man t.ex. flyttar ett fšnster sœ Šndras rummets karaktšr totalt. Ett koncentrerat ljus, frœn en eller flera ljuskšllor som faller i samma riktning, Šr det bšsta ljuset fšr att uppfatta former och textur. Samtidigt betonar detta rummet slutna karaktšr. Byggnadskonsten handlar fšrst och fršmst om former och ytor. FŠrger kan accentuera vissa former och material. Genom att všlja en konsekvent fšrgskala kan man markera ett hus huvudsakliga funktion. FŠrger kan fšrstora eller fšrminska, vara kalla eller varma. PŒ sœ sštt kan man upphšva, eller neutralisera, vissa formmšssiga egenskaper. Fšrfattaren kšnner sig dock tveksam om man verkligen bšr gšra sœ. Det Šrligaste Šr definitivt att stœ fšr de former man skapat. Rudolph Arnheims The Dynamics of Architectural Form ger mœnga grundlšggande kunskaper om hur arkitekturen pœverkar oss rent psykologiskt. Byggnader och hur de Šr placerade i fšrhœllande till varandra har en inverkan pœ oss fastšn vi ofta inte Šr medvetna om det. En byggnad Šr i alla sina aspekter en produkt av det mšnskliga sinnet. Det Šr ett resultat bœde av vœra sinnesfšrnimmelser och av vœrt tšnkande. 18 All rymd, allt utrymme Šr egentligen en relation mellan olika objekt. Samtidigt som en byggnad mœste se fšrdig ut mœste den ocksœ ha markkontakt. En byggnad som stršcker ut sig horisontellt Šr lštt att passa in i landskapet, samtidigt som den kan tyckas flyta ovanpœ. Fšnster och dšrrar kan motverka denna horisontallitet. Arkitekten mœste avgšra var tyngdpunkten i byggnaden ska ligga. En byggnad kan genom att betona den vertikala dimensionen fšrmedla en kšnsla av monumentalitet. Som mšnniska kšnner man sig liten infšr en sœdan upprštt byggnad och anar att det finns nœgon typ av hšgre makt eller samhšllsordning. Ett av de mest všsentliga spatiala spšrsmœlen som en arkitekt har att fšrhœlla sig till Šr att fœ insidan och utsidan av en byggnad att fungera som en helhet. Arkitekten har tvœ Œtaganden som ska samsas i samma uppdrag, dels ska huset ge skydd Œt de som ska vistas hšr, dels ska huset ha en utformning som bœde uppfyller de funktionella kraven och Šr visuellt tilltalande. Arnheim skriver ocksœ om arkitekturens symbolsprœk. DŒ menar han inte symboler som ett signalsystem utan mer som metaforer. Ju mer en symbol nšrmar sig en fysisk bild, desto stšrre chans har den att šverleva politiska 16 Ibid, s Ibid, s Arnheim, R: The Dynamics of Architectural Form, s 4, Berkeley, 1977.

14 och filosofiska fšršndringar. Att gœ uppfšr en trappa innebšr att man švervinner tyngdlagen och ršr sig uppœt mot hšjderna. Alla šppningar in till byggnader fungerar som en gršns mellan tvœ všrldar och kršver dšrfšr en sšrskild omsorg. Det finns hela tiden en interaktion mellan det šppna och det slutna. Ett kompakt hus med fœ šppningar ser mycket mera svœrtillgšngligt ut om det ligger pœ en šppen plats Šn om det ligger i en trœng gršnd. Arkitekturen reflekterar inte bara attityder hos de mšnniskor den Šr gjord av och fšr utan pœverkar dessutom det mšnskliga beteendet pœ ett aktivt sštt. Det finns alltid en grundlšggande idž som fungerar som en lšnk mellan avsikten med huset och hur det ska utformas. DŠrfšr gšller det att šverfšra funktionerna till ett visuellt plan vilket inte Šr nœgon enkel uppgift. Bygger man en offentlig byggnad som t.ex. ett bibliotek vet man en hel del om antalet besškare och om hur samlingarna ser ut. Man bšr kanske ocksœ vara pœ det klara med vilken sinnesstšmning huset ska všcka och vilka idžer i samhšllet det ska stœ fšr som institution. Att utforma en byggnad Šr helt enkelt att hitta en spatial lšsning Œt husets olika funktioner. Beršvende arkitektur av Sšren Nagbšl sštter fokus pœ sjšlva upplevelsen av arkitektur. Boken Šr en nšrstudie av Arkitekturmuseet i Frankfurt am Main, en postmodern byggnad som invigdes HŠr betonas arkitekturens betydelsebšrande funktion som nœgot som pœverkar mšnniskans identitet och kulturella utveckling. Museets direktšr všnder sig ocksœ mot byggbranch-funktionalismen och myntar fšljande motto: Inte bara funktion, utan ocksœ fiktion. 19 Arkitekturen ska vara en plats dšr individer mšts och fœr en fšrdjupad upplevelse. Om man inte fšrhœller sig till stšllets rumsliga och mentala betingelser blir arkitekturen till en tom gest. Arkitekturmuseet Šr en mycket speciell, nšstan labyrintisk byggnad. I vissa rum Šr besškaren bœde innestšngd och utestšngd i fšrhœllande till de objekt som Šr uppstšllda. En sal saknar fšnster vilket eliminerar tidsupplevelsen. Lysršr ersštter dagsljusets dygnsrytm. Rummet flyter ut, tiden fryses fast. 20 I museet ska stadens traditioner knytas samman, det historiska arvet ska mšta vœr tid. Arkitekten har i det hšr fallet gœtt extremt lœngt fšr att visa hur man kan pœverka mšnniskor genom arkitekturen. Individerna reduceras till aktšrer i ett socialt spel som handlar om ceremonier och ritualer. HŠr har jag alltsœ samlat de rent arkitektoniska teorierna. De beršr bœde hur mšnniskan uppfattar olika typer av rumslighet och vilka medel som arkitekten har till sitt fšrfogande. Det handlar ofta om olika motsatspar och spšnningen dšremellan. ppenhet Ð slutenhet Šr bara ett exempel pœ detta. Olika material och texturer kan ocksœ stšllas mot varandra. Det finns alltsœ en rad olika element som pœverkar oss i rummet men minst lika viktiga Šr relationen dem emellan. 3.3 Olika utvecklingsfaser av biblioteksrummet Nu kan det vara pœ sin plats att teckna en schematisk bild šver hur biblioteksrummet har fšršndrats genom Œren. Det finns hela tiden ett samspel mellan hur man har sett pœ sin uppgift i biblioteket och hur miljšn har utformats. Detta i sin tur pekar pœ olika tendenser i samhšllet som har avspeglats i verksamheten. I Tidernas bibliotek anger Sven Nilsson ett historiskt bšjningsmšnster fšr biblioteken. 21 Fšrutom att biblioteken fšrhœller sig till samhšllsutvecklingen finns ocksœ en stark bibliotekstradition. Bibliotek pœverkas av bibliotek. Han startar i panoptikon som gav full šverblick talets och mœnga av 1900-talets bibliotek var utformade efter samma princip som fšngelserna. FrŒn en eller ett fœtal punkter skulle allting kunna šverblickas och dšrmed ocksœ kontrolleras. Detta skedde som regel frœn upphšjda informationsdiskar. 19 Nagbšl, S: Beršvende arkitektur, s 22, Kšpenhamn, Ibid, s Tidernas bibliotek, s 30, Malmš, 1997.

15 1950- och 1960-talets bibliotek utformades som rationella lœnebibliotek med hjšlp av tayloristiska tidstudier. Det rœdde en strikt uppdelning mellan olika arbetsuppgifter och olika personalkategorier. Rutinuppgifter utfšrdes av outbildad personal talet uppvisade en rad bibliotek som nšrmast pœminde om gillestugan. Det var mysigt med sitthšrnor och heltšckningsmattor. Samtidigt fanns den strikta, systematiska uppstšllningen kvar talet var ett gott decennium fšr biblioteksbyggandet. 23 Det byggdes ett antal biblioteksbyggnader som var av hšg kvalitet, bœde nšr det gšllde material och inredning. De nybyggda biblioteken hšll en lœg profil och fšrsškte ofta smšlta in i omgivningen pœ ett sœ diskret sštt som mšjligt. Man fšrsškte avdramatisera biblioteket och talade ofta om det som samhšllets vardagsrum talets nya bibliotek har dšremot en hšgre profil. De uttrycker ett stort och fšrnyat intresse fšr publiken. BŒde lokalerna, presentationen samlingarna och marknadsfšringen pršglas av insikten att det gšller att eršvra den nya tidens mera kršsna besškare. Det finns ett helt annat utbud som konkurrerar om uppmšrksamheten. I Tystnaden och ljuset beskriver och analyserar Vilma Hodaszy Fršberg biblioteksarkitekturen frœn antiken fram till vœra dagar. Tystnaden och ljuset Šr ocksœ de tvœ element som enligt fšrfattaren dominerar rumsupplevelsen och som fšrenar biblioteken genom tiderna. Att nšrma sig ett rum, dominerat av bšcker, innebšr att dra sig tillbaka, att avskšrma sig frœn yttervšrlden. HŠrifrŒn kan besškaren intellektuellt fšrflytta sig till andra všrldar och fšreta en resa utanfšr det egna jaget. 24 En av fšrfattarens grundlšggande teser Šr att mšnniskans fšršndrade všrldsbild i samspel med samhšllets syn pœ kunskap kan avlšsas bœde i bšckernas utformning, i samlingarnas uppbyggnad och inte minst i bibliotekens arkitektoniska formgivning. Folkbiblioteken har sin grund i det sena 1800-talets folkbildningsstršvanden. FšregŒngslŠnderna var till en bšrjan USA och England. Boston var en av de fšrsta stšder som uppfšrde ett public library. Det var en ganska lœngdragen process dšr det hela hann utvecklas frœn ett ansprœkslšst folkbildningsredskap till ett veritabelt bildningsmonument. Biblioteket betonade Bostons roll som kulturstad och det var inga problem med ekonomin; invœnarna bidrog gšrna med generšsa donationer och fick i sin tur ett gott anseende. Det var fšrst i samband med funktionalismens genombrott som man bšrjade utveckla mer ŠndamŒlsenliga planlšsningar och rumsdispositioner. Detta medfšrde ocksœ en helt ny šppenhet. Gunnar Asplund anvšnder sig av ett arkitektoniskt spel mellan ljus och mšrker, šppenhet och slutenhet nšr han ritar Stockholms stadsbibliotek, som stœr fšrdigt Fšr fšrsta gœngen i Sverige har ocksœ gršnsen mellan referens- och lœnebibliotek utplœnats. Byggnaden fšrkroppsligar ett arkitektoniskt nytšnkande och Šr samtidigt ett exempel pœ hur en biblioteksbyggnad i sig kan komprimera en lœng utveckling inom arkitekturen och spegla sin tids kultursyn och ideologier talet accentuerar folkbibliotekets roll som en šppen institution. Det kršvs en ny arkitektur som šverensstšmmer med verksamhetens ideologi. Borta Šr bokens tempel. Nu skapas ett nytt formsprœk, ganska ŒterhŒllsamt och lœgmšlt men ŠndŒ med en markerad šppenhet. Det Šr framfšr allt de stora glasfšnstren och de inbjudande šppningarna som signalerar en všlkomnande attityd talets konsumtionssamhšlle sštter sin pršgel pœ den tidens biblioteksarkitektur. Bokindustrins massproduktion fšršndrar bibliotekens formgivning. Varuhuset blir en inspirationskšlla i sškandet efter nya former. Biblioteket blir en rationell byggnad fšr fšrvaring och distribution av bœde bšcker och information. Besškarna sugs in i de nya entržerna. Det ska vara lika enkelt och odramatiskt att lœna bšcker som att kšpa mat. Kulturen ska vara tillgšnglig fšr alla. DŠrfšr undviker man allt som skulle kunna uppfattas som pretentišst och som skulle kunna skršmma bort folk. 22 Panoptismen bygger pœ rumsliga enheter som gšr det mšjligt att iaktta andra utan att sjšlv synas. Samtidigt Šr de bevakade medvetna om att de Šr iakttagna. PŒ sœ sštt fungerar makten automatiskt. Se vidare Foucault, M: vervakning och straff, s 228 ff, Lund, Arkitektur, 1997:8. 24 Hodaszy Fršberg, V: Tystnaden och ljuset, s 10, Stockholm, Ibid, s