Vad tyckte du om grundutbildningen?

Transkript

1

2 verksamheten och kšnde mig som lite mer Šn bara en i ledet. Jag Þck alltsœ upp šgonen fšr att det skulle kšnnas bra att jobba vidare hšr och jag trivdes i gemenskapen. Vad tyckte du om grundutbildningen? Jag trodde att det skulle vara mycket tuffare Šn vad det var. De fšrsta tre mœnaderna var det visserligen grundlšggande soldatutbildning med en massa švningar och det var fysiskt anstršngande men sedan ßyttade vi hit till kavallerikasern och bšrjade Šgna oss Œt beriden hšgvakt pœ kungliga slottet. OK, det var ju jobbigt Šven det men ocksœ všldigt kul. Vi var ganska mœnga tjejer, kanske en fjšrdedel av vœr pluton. SammanhŒllningen i gruppen var stark och vi var ocksœ olika sorters mšnniskor med olika bakgrund. Det tycker jag Šr styrkan i všrnplikten, man kommer frœn olika delar av samhšllet och fœr alltsœ tršffa pœ nya mšnniskor. Bitvis ocksœ svœrt att hantera, med olika viljor och folk som ibland inte ville samarbeta, men i slutšndan lšser man ŠndŒ uppgifterna tillsammans. Det Šr inte alltid sœ lštt men man Šr tvungen att lšra sig att ta hšnsyn till varandra. NŠr bšrjade dina tankar komma in pœ att bli ofþcer? 2007 jobbade jag civilt ett Œr och studerade sedan en termin pœ KTH. Men sœ blev jag uppringd av regementet och Þck frœgan om jag kunde tšnka mig komma tillbaka och jobba ett Œr som instruktšr och det kunde jag inte motstœ. I det civila, bœde pœ jobbet och nšr jag pluggade, saknade jag det hšr stšllet, mšnniskorna och sammanhœllningen, Det tror jag inte Þnns nœgon annanstans Šn i Fšrsvarsmakten. Jag tšnkte att det var nog bšst att nappa pœ det hšr, sœ jag tog ett uppehœll frœn studierna. Jag jobbade sedan som instruktšr under 2008 och dœ Þck jag smak fšr det hšr med att vara ofþcer, fšrstod att det Šr det hšr jag vill hœlla pœ med. Klart att arbetet med hšstarna var en stor del av jobbet fšr mig, och jag har ganska roligt pœ jobbet faktiskt varje dag, men det kan gšlla vilket intresse som helst. Fšr mig har det varit hšsttjšnsten. HŠr i Fšrsvarsmakten existerar det ingen trœkig vardag, det Šr min uppfattning. BerŠtta om hur du blev ofþcer skickade jag in min ansškan till ofþcersprogrammet, det blev fysiska tester, lšmplighetstester, samtal med psykolog och annat. Intelligenstester, styrka och kondition, ja allt. Det som jag misslyckades med dœ var konditionstesterna, sœ jag Þck Œka hem och tršna lite mer. Jag sškte igen 2010 och dœ kom jag in och behšvde alltsœ inte gšra om det militšra hšgskoleprovet eller psykologtesterna.

3 Jag Þck alltsœ kšmpa lite och var jštteglad att komma in. Det Œret var vi nšstan tio sškande per plats sœ det var stor konkurrens pœ ganska fœ utbildningsplatser. Jag lšste faktiskt till teknisk ofþcer, fšr det var lšttare att komma in pœ den linjen. Vi ryckte in pœ MilitŠrhšgskolan Karlberg i slutet av augusti 2010 och lšste ett och ett halvt Œr dšr. DŠrefter ett Œr pœ FMTS, Fšrsvarsmaktens Tekniska Skola i Halmstad, och sedan sista terminen med examensuppsats, alltsœ C- uppsats, tillbaka pœ Karlberg. Sedan tog jag examen och blev utnšmnd till fšnrik, den fšrsta ofþcersgraden. Det var stort, alltsœ jag som gšrna ger mig in pœ utmaningar, men som nšr jag stœr dšr tšnker Óhur skall det hšr gœ?ó Ð jag var nu ofþcer i det militšra, hade fœtt stšrkt sjšlvfšrtroende och pœ kšpet fœtt en hšgskoleexamen. DŠrefter tillbaka till ditt fšrband Livgardet eller? Ja, under utbildningstiden var det lite osškert var man skulle hamna eftersom vi Þck sška vilket fšrband vi ville till. Jag sškte mig sœklart tillbaka till Livgardet och Þck en plats dšr, men exakt var pœ fšrbandet jag skulle hamna visste jag inte. Jag hamnade Œterigen pœ kavallerikasern, som teknisk chef pœ livskvadron, med ca 180 personer. Under Œret jag hade den befattningen ansvarade jag fšr sœdant som ordning pœ all materiel, tillsynsprogram, inventeringar med mera och sœ var jag vissa delar av Œret pœ tekniska avdelningen. Fšr egen kompetensutveckling och lite kurser och sœ. Men som sagt, stor variation i vardagen och det Šr kul. Ena dagen paraderar man pœ slottet, nšsta dag stœr man ute i smšrjgropen i KungsŠngen eller sœ Šr man ute i skogen pœ en stridsšvning, sœ trist vardag blir det aldrig, Šven om man mœste jobba med en del administration och sœ. Vad hšnde sedan? Efter det fšrsta Œret blev jag ßyttad till staben fšr livbataljon och blev teknisk chef dšr. Jag var kanske egentligen fšr ung men det fanns ingen dšr och jag behšvdes bšttre dšr Šn pœ skvadronen. Jag var ju fortfarande fšnrik, sœ det var ganska tidigt att fœ jobba i bataljonstaben men det lšrde jag mig en hel del av. DŠrefter blev jag plutonchef och Þck fšrmœnen att frœn vœren 2016 jobba med grundutbildning av všrnpliktiga. Det stšrkte mitt intresse fšr att jobba som truppofþcer och omvšxlingen mellan att jobba som teknisk ofþcer och att utveckla mšnniskor var enorm. Jag hade ocksœ stšttning frœn regementschefen som tyckte att jag gjorde ett bra jobb och han tyckte att jag skulle jobba mer med mšnniskor och mindre med materiel. Jaha, tšnkte jag, dœ Šr det bšst

4 att Œka pœ det spœret, min vision var ju att bli plutonchef pœ livskvadron och det blev jag alltsœ hšsten Det var mitt jobb fram till dess att jag hšsten 2018 bšrjade pœ Taktisk kurs armžn pœ Markstridsskolan i Skšvde. Den utbildningen bšrjade i mitten av oktober och vi hade avslutningsceremoni dagen fšre midsommar i Œr. Vad har utbildningen gett dig och vad har ni lšrt er? Jag har lšrt mig sœdant som man inte kan lšra sig hšr pœ fšrbandet. Det har varit en jštteintressant tid och, jag mœste sšga, man tycker att man har fœtt en ganska bred utbildning och tršning som ofþcer hšr men nšr jag kom dit insœg jag hur smalt det egentligen varit att jobba pœ livskvadron och Livgardet. Med min bakgrund frœn Livgardet och kavalleriet hade jag ocksœ funderingar pœ hur jag skulle klara utbildningen, till exempel jšmfšrt med dem som har en bakgrund inom stridsvagn eller mekaniserade fšrband, men det har gœtt bra. Jag har ocksœ fœtt lšra mig mycket om brigadsystemet och vad en brigad Šr. Utbildningen bšrjade med en veckas ledarskapsutbildning, dels fšr att vi skulle lšra kšnna varandra och dels fšr att vi skulle komma pœ hur vi ska jobba med varandra och komma šverens i grupperna. DŠrefter var det dags fšr motstœndarkunskap, vilket var všldigt intressant. En hel del militšrteknik med data och prestanda pœ olika utrustning, vapen och annat men vi tittade ocksœ pœ Sverige ur ett motstœndarperspektiv, sœ att vi skulle kunna utveckla en plan fšr hur en motstœndare skulle kunna ta Sverige. Vi Þck alltsœ lšra kšnna deras system, hur de taktiserar och hur de tšnker. Det Šr viktigt att veta vad motstœndaren gšr, vad de kan gšra och hur de tšnker. Engelsklektioner med militšrfokus varje vecka, det har ocksœ varit kul. En stor del av utbildningen har varit att tršna oss i att gšra taktiska bedšmanden pœ bataljons- och brigadnivœ, och det var ocksœ under hšsten fšrberedelser fšr den fšltšvning uppe i KalixomrŒdet som vi hade i efter nyœret. PŒ den Þck vi lšra oss mer om en brigads olika delar men ocksœ studera sœdant som logistik, taktik, stridsteknik och inte minst olika terršngstudier i den nordligaste delen av Sverige. NŠr jag gick Karlberg hade vi ocksœ fšltšvningar men nu var man mer erfaren och kunde bšttre fšrstœ sammanhangen. Samtidigt, ju hšgre upp man kommer i systemet, desto bšttre fšrstœr man det vi gjorde i ofþcersutbildningen och man plockar ocksœ fram olika saker frœn det man lšrt sig tidigare. Det har man nytta av ocksœ nu, framfšrallt kan man analysera saker och ting bšttre och ta fram nackoch fšrdelar i olika situationer. Att tšnka i system och att kritiskt

5 granska saker innan man beslutar sig, det Šr bra grejor man har med sig frœn Karlberg och den akademiska tiden. I utbildningen ingœr ocksœ en del som heter FUSA, fšrbandsutbildning skarp ammunition och skarpskjutning (slutligen) i kompanis storlek. Det var hšftigt. Med min bakgrund hade jag inte samma erfarenhet som kurskamraterna frœn mekaniserade fšrband, sœ det var utmanande. Men det gick Þnt och vi hade všldigt bra handledare. Jag upplevde att min erfarenhet, utbildning och tršning gett mig mšjligheten att kunna lšsa och leda det mesta av olika sorts verksamheter. Man anstršnger sig lite mer och man kan lite mer. Att just Šven i ovana och ovšntade situationer kunna tillšmpa en metodik fšr att analysera situationen och fatta beslut, det Šr nog sammantaget det viktigaste jag lšrt mig under utbildningen och alla olika švningar. Jag har fœtt massor med fakta och ny rationell kunskap, ja, men min personliga utveckling har varit det fršmsta. Ingen har nœgonsin sagt till mig Ódet hšr Šr fšr dœligt, sœ kan man inte gšraó utan istšllet har jag uppmuntrats att Þnna egna všgar och lšsningar inom de etablerade modellerna. Genom fantastiska instruktšrer och lšrare och genom stšttande kurskamrater har jag lšrt mig att vœga Šnnu mer, att ta initiativ och att tro pœ min egen fšrmœga att lšsa uppgiften. I utbildningen har ingœtt att truppfšra en styrka av kompanis storlek, ca 150 man. Det innebšr ocksœ att vara chef šver chefer (plutonchefer). Vad har hšnt efter din examen i somras? Jag har utnšmnts till kapten. Fšr vœr kompetensutveckling har jag som jobbar pœ Livgardet uppmanats att byta bataljon (och verksamhetsomrœde), sœ nu har jag ßyttat till militšrpolisbataljonen som sektionschef och logistikchef i staben. Med min tekniska bakgrund blir det mitt jobb de nšrmaste Œren och det ska bli kul, eftersom det inte bara innebšr att jobba med de tekniska sakerna utan Šven med att leda sektionen och personalen dšr. En hel del arbete med att utveckla krigsfšrbandet militšrpolisbataljon blir det ocksœ. Hur Šr det att vara chef och ledare i jobbiga situationer, kan du dra dig nœgon sœdan till minnes? PŒ sensommaren pœ Hšgvakten pœ slottet, nšr folk har jobbat hela sommaren i ett všldigt rutinmšssigt jobb och Šr trštta, dœ kan det uppstœ en del intressanta ledarskapssituationer. NŠr inte gruppcheferna lšgger scheman fšr vakttjšnstgšring som tillsagt, dœ gšller det att syna korten. Trots att folk Šr trštta och griniga mœste man vara konsekvent och kršva omplanering, Šven om det kan bli

6 En del funderingar kring Óvar Šr alla andra tjejeró hade jag pœ kursen, rabalder šver ett sœdant beslut. Fšr om inte jobbet Šr gjort pœ rštt sštt ska det gšras om, punkt slut. NŒvŠl, jag beslšt samla gruppcheferna fšr att gœ igenom hur jag tšnkte och sedan var min plan att lœta dem komma till tals. Emellertid, nšr jag kom tillbaka till vaktexpeditionen efter en visitationsrunda bland vaktposterna, satt det redan ett femtontal soldater pœ expedition med en gruppchef som utsedd talesperson. Och jag tšnkte ÓOK, dœ bšrjar vi med att de fœr presentera sina synpunkter sœ tar jag mina stœndpunkter sedanó. Jag ville alltsœ inte uppvisa ett ÓlŒt-gŒ-ledarskapÓ fšr det ligger lœngt frœn vad jag stœr fšr, men man mœste alltid kunna lyssna. Efter diskussion kom de fram till att jag lyssnat pœ dem men de fšrstod ocksœ varfšr jag inte godkšnt planeringen. Vi var inte helt šverens men jag fšrklarade att jag inte skulle ge vika frœn det som var bestšmt, vilket jag tror Šr viktigt, och sœ blev det. Har man en uppgift ska den genomfšras, sœ lšnge som uppgiften kvarstœr. Annars kan det bli farligt, fšr dœ vet ingen lšngre vad som gšller. Men ofta lšser det sig genom kommunikation, genom att man pratar med varandra. En rak och tydlig kommunikation kan ocksœ ta dšd pœ rykten t ex och Šr det sœ att det Šr jag som Šr utsedd att vara chef, dœ Šr det jag som fattar besluten och bestšmmer, Šven om vi inte Šr šverens. Situationen lšste sig, vi fortsatte att jobba och vi lšste vœr uppgift. ÓSŠtt upp ett mœl och hœll fast vid detó Šr ett av det militšra ledarskapets grundpelare. Det ska kombineras bl a med ett effektivt och ßexibelt ledarskap, eftersom en plan sšllan hœller i sin helhet dœ striden bšrjar. Ibland fœr du kanske frœgor om hur det Šr att vara kvinna och ofþcer i fšrsvaret? Jag brukar lite raljerande svara sœ hšr: eftersom jag inte varit man och ofþcer i Fšrsvarsmakten sœ vet jag inte hur jag ska svara pœ den frœgan. NŠmen, allvarligt: jag har alltid haft bœde mšn och kvinnor omkring mig i jobbet och ofta i ganska lika stora andelar. Fšrsta gœngen jag varit ensam kvinna med mœnga manliga kollegor har varit pœ min senaste utbildning, armžns taktiska kurs, och det har ocksœ gœtt bra. Inga konstigheter. Jag har alltid trivts med mina arbetsuppgifter och dšrfšr att det varit sœ bra gruppgemenskap i arbetslagen. Jag har inte varit en kvinna i behov av tjejkompisar pœ jobbet utan gemenskapen, att man jobbar mot samma mœl och att man Šr raka och tydliga mot varandra, det Šr dšrfšr jag trivs. Samma grundvšrderingar och liknande intressen gšr det ocksœ lštt att jobba tillsammans.

7 men jšmfšrt med dem som var med pœ Karlberg Šr det nœgra som bytt jobb, nœgon som slutat och nœgra som fœtt barn, sœ det Þnns ju fšrklaringar. Hur ser dina framtidsplaner ut? Jag tycker det Šr en utmaning att fšrena karrišren och livet i švrigt. Man ska ju inte fšrsaka familjelivet fšr jobbet men det Šr alltid lšttare fšr mšnnen att skaffa familj och barn, fšr de behšver inte vara borta pœ samma sštt. Fšr min del kšnns det som att man alltid Šr pœ všg nœgonstans i jobbet och frœgan Šr hur det ska kunna kombineras med att till exempel fœ barn. Det kšnns alltsœ som att det kommer ta emot att vara borta i kanske tvœ Œr, men det mœste man ju acceptera. Men man kšnner att man kommer att missa en massa saker, man hamnar efter och det blir svœrt att hšnga med i modellen ÓtvŒ till tre Œr pœ varje jobb och sedan vidare till nšsta skola eller jobbéó Man fœr všl brottas med de hšr tankarna och det Šr ju mœnga killar nufšrtiden som Šr med och delar pœ barnledighet och annat. Men jag sliter lite med de hšr tankarna, jag och min sambo har varit tillsammans i nio Œr nu, han jobbar ocksœ i Fšrsvarsmakten, och vi har diskuterat lite. PŒ ett sštt Šr karrišren inte det viktiga, Œ andra sidan Šr det ofta sœ att tillfšllet inte Šr det rštta just fšr stunden. Men jag kan inte sšga att det Šr organisationen som sštter stopp fšr nœgot utan det Šr snarare att man sjšlv ska acceptera vad man vill gšra. Nu tjšnstgšr jag ju alltsœ som chef logistiksektionen pœ staben fšr 11:e MilitŠrpolisbataljonen pœ Livgardet. Min femœrsplan var att komma tillbaka hit till livskvadron som ryttmšstare Ð alltsœ chef Livskvadronen Ð och sen fœr resten lšsa sig. Jobb, ridning och familj, det fœr bli en liten balansakt. Som i vilket jobb som helst. Hur tycker du Fšrsvarsmakten Šr som arbetsgivare? Jag skulle inte kunna tšnka mig att jobba nœgon annanstans Šn i Fšrsvarsmakten, Jag Šr fortfarande glad och positiv och har inte stštt pœ nœgon dœlig sida av den hšr organisationen, inte kšnt mig motarbetad eller Œsidosatt. Jag har varit všldigt tydlig med vad jag vill och fšrsškt gšra ett sœ bra jobb som jag bara kan. Det lšnar sig nog i lšngden. Att vara ofþcer i fred, kris och krig, det kan innebšra mœnga olika saker. Vad har du fšr syn pœ det? Det hšr har vi pratat om pœ taktiska kursen ocksœ. Man lever i en ganska fšrutbestšmd och skyddad situation i vardagen pœ sitt fšrband Vi har de fredsmšssiga uppgifter vi har, till exempel att skydda statschefen och den kungliga familjen pœ slottet, och det Šr

8 arbetsuppgifter som man kšnner sig ganska trygg i. Om det skulle skorpa till sig och bli ett sškerhetspolitiskt allvarligt lšge fšr Sverige, hur pœverkas ens jobb dœ? PŒ kursen, bland annat under ledarskapsveckorna, har vi arbetat en del utifrœn ens ansvar som ofþcer kring det hšr med att ge order som pœverkar liv och dšd. Hur ska man till exempel som kompanichef hantera situationen att det dšr folk i ens fšrband? Eftersom jag inte stœtt infšr situationen har jag svœrt att uttala mig om det. Men jag tšnker pœ det. Jag tror att vœrt extremt goda utbildningssystem gšr att man agerar som man ska, man har rutiner att fšlja och man har tršnats i att ta hand om jobbiga situationer. Jag fšrlitar mig pœ att jag kommer att agera pœ ett rationellt, klarsynt och empatiskt sštt. Om man skulle plocka upp dig pœ en scen fšr att berštta varfšr du Šr ofþcer i armžn, vad skulle du sšga dœ? ArbetsglŠdje, gemenskap, fysisk aktivitet och utvecklingsmšjligheter, det Šr vad jag skulle nšmna. Att man kšnner att varje dag Šr en ny utmaning och att det Šr kul att gœ till jobbet. En del baksidor Þnns ocksœ, periodvis Šr man borta ganska mycket hemifrœn pœ utbildning, švningar och annat, sœ det Šr viktigt att fœ ihop privatlivet med den man lever med. Jag tror att mœnga ocksœ skulle nšmna lšnelšget, med tanke pœ vad vi gšr och det vi ska gšra om Sverige hamnar i krig. Framfšrallt tror jag detta pœverkar vœra soldater som inte har mšjlighet till samma lšneutveckling som vi ofþcerare har. En annan sak som jag mœste nšmna Šr mšjligheten att fystršna pœ arbetstid, det gšr jag schemalagt kanske en halv dag i veckan, undantaget ridningen nšr man Šr i sœdan tjšnst. Det Šr všldigt bra och nœgot som mœnga andra Šr lite avundsjuka pœ. Flextid, mšjligheten att ta ut upparbetad tid frœn švningar i ledighet, vilket kan bli ganska mycket med alla tillšgg, Šr ocksœ bra och nœgot som inte alla andra har. Var Šr du om tjugo Œr? Fšrst alltsœ ryttmšstare och sedan bataljonschef, det Šr nœgonting som jag tšnker mig. Men det blir tidigare Šn om tjugo Œr, tror jag. Jag vet inte riktigt vad slutmœlet Šr. Lite skšmtsamt kan jag všl sšga att jag inte ska bli B, fšr det Šr jag bœde fšr gammal fšr och har heller inte fšrmœgan till. Men mitt fšrband Livgardet har ju armžns fšrsta kvinnliga šverste och regementschef, sœ det Šr ett inspirerande exempel pœ hur lœngt man kan gœ. Och snart tror jag vi fœr en kvinna i en generalsposition ocksœ, det Þnns ju redan ett par sœdana i ßygvapnet och kvinnliga amiraler i

9 marinen. NŒgot du vill avsluta med att sšga? Man lšr sig otroligt mycket av att gšra všrnplikten. Man utvecklas som individ, man fœr lšra sig att ta i och bita ihop lite och det har man sedan nytta av hela livet. Oavsett vilket yrke man všljer och vilken všg man gœr. Att jobba tillsammans i ett lag och att dra sitt strœ till stacken, det behšver vi lite mer av i samhšllet idag. Alla har blivit sœ individualiserade och ser mest till sitt eget. Det tror jag inte Šr bra i lšngden. I všrnplikten mšts den blivande lškaren och &den blivande ršrmokaren och fœr respekt fšr varandra. Det Šr bra. ANNA LINFELDT Šr kapten vid Livgardet. LŠs Šven armžfšrvaltare Joacim Blomgrens Fšr en ofþcer mœste laget gœ fšre jaget.