Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet.

Transkript

1 Nedan redovisas de mest relevanta delarna av ventileringen mellan Peter Hallberg och John JŠrvenpŠŠ. Hallberg opponerar pœ JŠrvenpŠŠ som skrivit magisteruppsatsen Den politiska korrekthetens teori och praktik. SjŠlva kursen Šr en internetbaserad d-kurs i sociologi vid Lunds universitet. Fšljande konversation Šr ordagrannt Œtergiven frœn examinationen pœ nštet, som Šgde rum mellan den 2-7 juni (Hallberg skrev vissa av sina svar med versaler.) Peter: John visar Šven pœ att Friedmans tes bygger pœ efterhandskonstruktion, vilket ger att politisk korrekthet Šr icke tidsbundet. John: Jag sšger snarare att sjšlva begreppet politisk korrekthet Šr en efterhandskonstruktion pœ samma sštt som exempelvis Freuds olika begrepp om mšnskliga beteenden Šr efterhandskonstruktioner. Att begreppsliggšra fenomen Šr en viktig uppgift fšr vetenskapen. Om nœgot Šr en efterhandskonstruktion sœ ger det med inte med automatik att det ocksœ Šr icke-tidsbundet. Arntsbergs och Dahlstedts syn pœ politisk korrekthet Šr ocksœ efterhandskonstruktioner men de menar det vara ett mera samtida fenomen dœ všnsterliberala Œsikter ju Šr moderna sœ att sšga. Jag visar att politisk korrekthet Šr icke-tidsbundet genom att synliggšra dess (všrde)neutralitet och peka pœ att det Šr ett maktinstrument som kan anvšndas av vilken ideologisk fšrkunnare som helst. Peter: John framhœller att politisk korrekthet kan ses som en metod, dœ det kan anvšndas fšr att argumentera fšr eller emot en Œsikt. PŒ sœ vis kan man fšrsvara, fršmja och sprida Œsikter som anses ÓgodaÓ. John: UtifrŒn tre av forskarnas synsštt anser jag mig visa att politisk korrekthet kan ses som en metod i vilken ingœr fšljande komponenter: moralisering, associering, positionering, begreppsmissbruk och undvikande av sakfrœgan. Dessa leder till en dikotomisering av en sociala všrlden. NŠr Šr det gšller att fršmja och sprida Œsikter som "anses" goda bšr det enligt min mening framhœllas att detta goda Šr nœgot som har definierats av inflytelserika krafter, i detta fallet svenska staten och riksdagspartierna. Peter: Vad jag dšremot inte hœller med om Šr det som stœr i den fšrklarande texten, att politisk korrekthet Œterfinns i sammanhang som subkulturer, samfund osvé I mindre ÓsŠllskapÓ som religišsa samfund eller fšngelseinterner, som John tar som exempel, handlar det všl snarare om socialisering dšr man konstruerar sin egen verklighet (Berger och Luckmann). John: Jag kan hœlla med dig om att denna punkt om pk i mindre sammanhang kan framstœ som tunn och jag sšger/antyder i uppsatsen att det borde utvecklas men att det inte finns tid fšr det. Visst Šr Berger/Luckmanns konstruktion av den sociala verkligheten tillšmplig. Men utifrœn mitt resonemang om dikotomisering av den sociala všrlden anser jag att pk-begreppet Šr lika relevant. Peter: H R H LLER JAG INTE RIKTIGT MED DIG. JAG TYCKER ATT DU MED STOR TYDLIGHET VISAR ATT POLITISK KORREKTHET R STARKT KNUTET TILL ETABLERADE OCH STARKA INSTITUTIONER I SAMH LLET OCH D RF R H LLER JAG INTE MED DIG ATT SAMMA F RH LLANDE SKULLE G LLA I DET LILLA SAMMANHANGET.

2 John: Som sagt, jag skrev att det kan verka tunt. Vilket beror pœ att Friedman sjšlv inte har utvecklat sitt resonemang tillršckligt pœ denna punkt (hans alster Šr ju ett manus som jag tagit del av; han har Šven godkšnt min analys av honom). Peter: Det teoretiska perspektivet att utgœ frœn kunskapssociologin, Berger och Luckmann, Šr intressant och relevant fšr Šmnet. Bourdieu nšmns lšngre fram i texten, men Šven hans teorier ršrande habitus, fšlt och kapital skulle kunna vara intressant. John har valt Berger och Luckmann fšr uppsatsen men utšver det som nšmns i metodkapitlet sœ Œterkommer inte teorin nœgot mer i texten. Det finns ingen ršd trœd utifrœn teorin och det finns inte heller nœgon Œterkoppling till det teoretiska perspektivet i analysen, sammanfattningen eller slutdiskussionen. John: Mitt anvšndande av Berger och Luckmann ska fršmst fšrstœs utifrœn den kunskapssociologiska aspekten, som ju deras teori tar upp. Detta handlar om att titta pœ den kontext i vilken kunskap produceras, de sociala fšrhœllandena och hur dessa pœverkar sœvšl samhšllets medborgare som den enskilde forskaren. Peter: I nšsta stycke, ÓIdeologisk hegemoni visavi paradigmteorinó, stšller jag mig lite frœgande till varfšr John lyfter in en ny teori, vad tillfšr detta och vad Šr syftet? Jag ser inget samband mellan detta stycket och uppsatsen syfte, sœ jag stšller mig frœgande till om det behšvs. John: Om jag inte missminner mig sœ knyter jag paradigmteorin till Berger och Luckmans kunskapsteori dœ jag anser de bœda har vissa likheter. Mšjligen litet tendentišst men jag tycker mig argumentera rekorderligt fšr detta. VAD JAG MENAR R ATT JAG INTE RIKTIGT TYCKER ATT DET TILLF R N GOT NYTT TILL SYFTET, ALTERNATIVT ATT DU FLYTTAR DET TILL TEORIKAPITLET S ATT DET BLIR ETT SAMMANHANG. ALTERNATIVT ATT DU ENBART TAR H NSYN TILL BERGER OCH LUCKMANN F R D F R DU ETT TYDLIGARE SAMMANHANG. Peter: I kapitel 5, Resultatredovisning del II, fortsštter John att presentera fortsatta exempel pœ politisk korrekthet. Exemplen Šr bra, men jag stšller mig ŠndŒ frœgande till varfšr. Jag upplever att de inte tillfšr nœgot nytt till uppsatsen, detta har redan sagts eller redovisats tidigare i uppsatsen. John: Som jag noterar i detta avsnitt sœ vill jag fšrdjupa maktaspekten av den politiska korrektheten. Du tycks delvis ge mig rštt dœ du skriver: "Det enda undantaget som jag ser som en vidareutveckling av tidigare resonemang Šr diskussionen om politisk korrekthet och demokrati." SKULLE DU M JLIGEN KUNNA V VA IN DESSA EXEMPEL I KAPITLET INNAN OCH FOKUSERA P RESONEMANGET OM POLITISK KORREKTHET OCH DEMOKRATI.

3 Peter: HŠr och var kommer det Šven in egna Œsikter. I exempelvis femte stycket pœ sidan 31 diskuteras begreppet demokrati och att politikerna ska utgœ frœn folkmajoriteten. I slutet av det stycket stœr enligt fšljande: ÓGivetvis ska detta ske sœ att hšnsyn tas till minoriteter, till exempel svaga, sjuka och handikappade. MŠnniskovŠrdet fœr alltsœ inte ŒsidosŠttasÓ. Jag hœller visserligen med om att det ska vara sœ (min egen personliga Œsikt), men det Šr trots allt ett subjektivt pœstœende. Om det Šr sœ att en majoritet av folket vill ŒsidosŠtta dessa svaga grupper sœ Šr ju Šven det ett utfall av demokrati, folkstyre. En av meningarna med den moderna demokratin, frœn upplysningstiden och sšrskilt tiden efter andra všrldskriget, Šr att rštten till liv ska respekteras. Detta (jšmlikhets)ideal Šr nœgot som exempelvis en av všrldens fršmsta demokratiteoretiker Robert A Dahl dryftar i sin bok Demokratin och dess antagonister. Han anger ett exempel dšr t o m demokratins motstœndare inte anser det vara relevant att lyfta fram exempel om barnarbete som nœgot att ršsta om (pocketupplagan s ). Parentetiskt kan nšmnas att Šven invandringskritiker sœsom Janne Milld har framhœllit i boken Fšrsvara demokratin frœn 1997, att Šven om en majoritet skulle ršsta fšr att ta livet av andra mšnniskor sœ fœr detta inte tillœtas. Jag menar att det inte Šr nœgon šverhšngande risk fšr att nœgon demokratisk stat skulle initiera ršstning i denna sorts frœgor. Peter: L GG TILL EN FOTNOT MED H NVISNING DAHL ELLER MILLD S R DET OKEJ F R MIG Peter: ENLIGT ÓINSTRUKTIONERNAÓ SKULLE UPPSATSEN VARA P CA 25 SIDOR MED 1,5 PUNKTERS RADAVST ND OCH D BLIR DIN UPPSATS F R L NG. MEN DET TYCKER JAG INTE G R N GOT MEN DET KAN VARA P SIN PLATS ATT MOTIVERA DET LITE MER. John: Flera av d-uppsatserna i fšreliggande kurs šverskrider 25 sidor. FŒr jag anmšrkning pœ denna punkt kan en variant vara att gšra en bilaga av hela slutdiskussionen. Peter: Sammanfattningsvis stšller John upp den politiska korrekthetens logik, som bygger pœ politisk korrekthet som Œsikt respektive metod och att det dšremellan finns ett samspel. Genom en dikotomiseringsprocess skapas en ÓšverideologiÓ vars konsekvenser blir fšljande. vertag i diskussioner, elitistisk hœllning, monopol pœ sanningen, hšmmande av dialogen, yttrandefriheten begršnsas och demokrati blir en frœga om attityder. Peter: Uppsatsen ger delvis svar pœ uppsatsens syfte. Jag tycker att John lyfter fram vad den politiska korrektheten Šr fšr slags fenomen. Vad jag saknar Šr en teoretisk fšrdjupning, som ger fšrklaring och stšd fšr slutsatserna i uppsatsen. John: HŠr tar jag gšrna emot synpunkter pœ vad du menar med teoretisk fšrdjupning. Jag ser det vara svœrt att všva in alltfšr mœnga nya teorier i uppsatsen dœ jag ju vill ršna ut vad olika forskare anser om fenomenet politisk korrekthet. Ska jag nu i efterhand knyta an till exempelvis Bourdieu eller Foucualt om hur makt skapas blir det kanske litet efterhandskonstruerat, sœsom jag ser pœ saken. r nyfiken pœ vad examinatorn anser om denna punkt.

4 Peter: DET R VISSERLIGEN INTE OVANLIGT ATT MAN F R HOPPA LITE FRAM OCH TILLBAKA OCH G RA EFTERKONSTRUKTIONER VAREFTER UPPSATSEN V XER FRAM. DU BEH VER INTE TA IN FLER TEORIER, JAG TYCKER ATT DET SKULLE R CKA MED ATT TERKOPPLA TILL BERGER OCH LUCKMANN N R DU EXEMPELVIS REDOG R F R ÓDEN POLITISKA KORREKTHETENS LOGIKÓ. OM DU I EFTERHAND ANSER ATT TEORIN ST MMER VERENS MED EXEMPELVIS BOURDIEU TYCKER INTE JAG DET R FEL ATT L GGA TILL DET I EFTERHAND, DET SKULLE GE LITE MER DJUP. John: Jag ska hšra vad examinatorn sšger om detta. Kanske Šr det rimligt att všva in Berger/Luckmann i modellen. Peter: Slutligen ŒterstŒr kapitel 7 Slutdiskussion. HŠr har John konstaterat en viktig iakttagelse som Šr viktiga att belysa, att politisk korrekthet ytterst handlar om att skapa kontroll och upprštta ideologisk hegemoni. TyvŠrr kommer detta konstaterande i slutet av ett stycke som jag uppfattar enbart Šr ett fšrsvar av rštten att fœ ha avvikande Œsikter i fšrhœllande till det som Šr politiskt korrekt. TyvŠrr tillfšr inte detta nœgot nytt till uppsatsens syfte, dessutom Šr stora delar en upprepning av vad som redan har diskuterats tidigare i uppsatsen. John: I en slutdiskussion burkar det vara acceptabelt att fœ lyfta fram litet egna stœndpunkter. Att erinra om rštten att fœ yttra sig anser jag vara nšdvšndigt i den politiska korrekthetens tidevarv. Som framgœr av texten Šr jag inte ensam om att framkasta denna stœndpunkt, och jag gšr det bl a utifrœn ett historiskt perspektiv med hšnvisning till Mills snarare Šn utifrœn ren subjektivitet (Šven det finns med). Peter: DET R HELT RIKTIGT ATT DET R OKEJ MED EGNA SIKTER I SLUTDISKUSSIONEN OCH DET ST MMER VEN ATT DU INTE R ENSAM OM DETTA. JAG H LLER DESSUTOM MED DIG. VAD JAG OPPONERAR MIG EMOT R ATT JAG INTE TYCKER ATT DETTA HAR MED SYFTET ATT G RA. JAG SKULLE HELLRE SE ATT DU LYFTER FRAM P VILKET SETT AVVIKANDE SIKTER FR N POLITISK KORREKTHET GER NEGATIVA KONSEKVENSER F R DEN SOM KRITISERAR. John: Syftet Šr att ršna ut vad politisk korrekthet Šr fšr ett slags fenomen. Jag har kommit fram till att dikotomisering Šr en grundstomme i detta (nœgot du gett kredit fšr, Peter). Och det detta jag argumenterar fšr i slutdiskussionen. Peter: John tenderar att fastna pœ den specifika nivœn, mœngkulturalism. Jag skulle gšrna se att han bortser frœn det specifika och lyfter frœgan/problemet upp pœ en generell nivœ. (se Becker, ÓTricks of the tradeó). John: Som jag framhœller i uppsatsen sœ belyser jag pk i fšrhœllande till mœngkulturalismen. Jag fšrstœr dšrfšr inte riktigt vad du menar med att lyfta frœgan/problemet till en generell nivœ. Vad handlar Beckers bok om? BECKER R EN METODBOK OCH D R FINNS ETT BRA EXEMPEL P HUR MAN G R FR N SPECIFIK NIV TILL GENERELL NIV. F RS K ATT F RKLARA POLITISK KORREKTHET UTAN ATT ANV NDA DIG AV DET SPECIFIKA, DVS.

5 M NGKULTURALISM, FEMINISM ELLER ANDRA EXEMPEL SOM DU ANV NDER. MED ANDRA ORD VAD K NNETECKNAR FENOMENET POLITISK KORREKTHET. DET SKULLE KUNNA VARA EN VIDAREUTVECKLING AV DIN MODELL ÓDEN POLITISKA KORREKTHETENS LOGIKÓ, VILKET JAG SKULLE SE SOM MYCKET INTRESSANT. John: HŠr tycks du ha missuppfattat hela pošngen. Politisk korrekthet pœ den makronivœ jag beskriver mœste studeras i fšrhœllande till en ideologi (det gœr fšrvisso Šven att studera huruvida enskild frœga sœsom kšrnkraftsfrœgan har varit pršglad av pk eller ej). I samtiden Šr mœngkulturalismen och feminismen utmšrkta ideologier fšr mitt ŠndamŒl hšrvidlag. Peter: Helhetsintrycket Šr att uppsatsen Šr bra skriven, všlformulerad och Šmnet Šr aktuellt och intressant, men jag upplever det som om den inte Šr riktigt klar. PŒ nœgot vis kšnner jag det som om slutklšmmen saknas. John: Jag kan delvis hœlla med att det finns arbete kvar att gšra nšr det gšller att reda ut pkfenomenet, vilket jag Šven noterar i bšrjan av min sammanfattning. Men pœ det stor hela anser jag mig ha gjort ett bra fšrsšk. Min stilla undran till dig Peter Šr: Hur hšnger ditt intryck av att uppsatsen inte Šr "riktigt klar" ihop med fšljande som du har skrivit?: "Jag tycker att uppsatsen Šr bra skriven och den Šr lštt att lšsa. Jag tycker att Šmnet, politisk korrekthet, všxer i intresse fšr varje sida man lšser och dess innebšrd blir mer tydlig ju lšngre in i uppsatsen man kommer. Var fšrst lite frœgande till Šmnet men efter att ha lšst en bit in i uppsatsen fšrstod jag fšrfattarens intresse fšr politisk korrekthet. Det Šr Šven ett sociologiskt mycket intressant Šmne. Jag tycker att det Šr bra att John har valt att titta pœ hur etablerade forskare har anvšnt sig av politisk korrekthet och de argument som de framhœller, det Šr Šven bra att ta med Dahlstedt som har en avvikande Œsikt. [---] I sammanfattningen redogšr John fšr sina iakttagelser. John konstaterar att politisk korrekthet Šr ett faktiskt fenomen, och att detta kan delas upp i Œsikter och metod, detta leder i sin tur till associativa tankekedjor. Politisk korrekthet handlar ytterst om kontroll šver samhšllet och att det i sin helhet Šr ett tecken pœ dikotomisering. Jag tycker att John har sammanfattat resonemanget pœ ett riktigt sštt och har genom det lyft fram begreppen fšr politisk korrekthet. Modellen šver Óden politiska korrekthetens logikó ger en tydlig bild av fenomenet, och jag tycker att den Šr mycket bra i sin utformning. Modellen ger en bild av hur politisk korrekthet Šr uppbyggd och vad dess konsekvenser blir, tillsammans med diskussionerna tidigare i uppsatsen och de konkreta exemplen, ger det en tydlig helhet." Peter: JAG UTTRYCKTE MIG KANSKE LITE KLUMPIGT I MITT ORDVAL. JAG UPPLEVDE ATT UPPSATSEN SLUTADE TV RT OCH ATT JAG VILLE L SA MERÉ SKULLE G RNA SE ETT LITET AVSLUT D R DU LYFTER FRAM NYA FR GEST LLNINGAR SOM UPPSATSEN GETT UPPHOV TILL, ELLER NYA TEORETISKA INFALLSVINKLAR SOM DU INTE HAFT M JLIGHET ATT TA UPP. P S VIS SKULLE DU KUNNA KNYTA IHOP UPPSATSEN OCH F ETT NATURLIGT AVSLUT SOM H NGER SAMMAN MED RESTEN AV TEXTEN. Jag har inte fœtt nœgon djupare respons pœ min slutdiskussion. r lite nyfiken pœ hur du tycker att jag argumenterar fšr den dikotomiseringsprocess jag beskriver?

6 Peter svarade: SOM JAG SAGT OVAN S SER JAG HELLRE SE ATT DU LYFTER UR EXEMPLEN I SLUTDISKUSSIONEN OCH LYFTER FR GAN OM POLITISK KORREKTHET P EN GENERELL NIV OCH BELYSER DE RESULTAT SOM DU FAKTISKT HAR F TT FRAM OCH SOM DU REDOVISAR P ETT MYCKET BRA SETT I ÓDEN POLITISKA KORREKTHETENS LOGIKÓ, BYGG VIDARE P DETTA IST LLET. OM DU ND VILL HA KVAR EXEMPLEN OCH SKAPA DEN REAKTION, SOM JAG ANTAR ATT DU R UTE EFTER, SKULLE JAG HELLRE LYFTA FRAM VILKA KONSEKVENSER POLITISK KORREKTHET F R F R TRYCKFRIHETEN OCH DET FRIA ORDET I SAMH LLSDEBATTEN. D F R DU B DE EN BRA SLUTKL M P UPPSATSEN OCH F RHOPPNINGSVIS EN REAKTION I DET POLITISKT KORREKTA ETABLISSEMANGET. John svarar: Jag skulle lika všl kunna anvšnda dina tidigare plšderanden fšr att infšrliva Begrer/Luckmann mera i uppsatsen, och infšrliva deras teori i denna slutdiskussion fšr att visa pœ hur kunskap produceras och bevaras i ett samhšlle. (Kanske gšr jag ocksœ det efter examinatorns kommentar.) Du undviker min frœga dœ du inte svarar pœ om jag argumenterar všl fšr min tes om dikotomiseringsprocessen. Att svara pœ den sortens frœgor ingœr i instruktionerna fšr seminariet/opposition. Examinator Gšran Djurfeldts kommentar Hej John och Peter, Jag ber att fœ tacka fšr en utmšrkt opposition. Du har verkligen jobbat och gjort en mycket bra och konstruktiv kritik av Johns uppsats! Vad gšller uppsatsen mœste jag komma med fšljande trœkiga besked: Uppsatsen mœste underkšnnas av formella skšl. Den omfattar 55 sidor med enkelt radavstœnd, dvs. mer Šn dubbelt sœ mycket som anges i kriterierna fšr uppsatsexamination. Jag kan inte gšra en ršttvisande bedšmning av arbetet inom den tidsmšssiga ram som jag fšrfogar šver. Jag fšreslœr dšrfšr att du John utnyttjar de mœnga konstruktiva synpunkter du fœtt av Peter och gšr en radikal fšrkortning av uppsatsen. Utan att ha mer Šn blšddrat i uppsatsen fšrefaller mig Peters idž om att du koncentrerar dig pœ politisk korrekhet som generellt fenomen att vara ett sštt att gšra detta. Jag skickar ett omdšme till dig med kopia till din handledare. Hon hjšlper dig i den fortsatta arbetsprocessen och avgšr nšr det Šr dags att pœ nytt lšmna in uppsatsen. VŠnliga hšlsningar, Gšran JŠrvenpŠŠs svar pœ underkšnnandet: Detta mœste innebšra att flertalet uppsatser kommer att underkšnnas, bl a Pia Dolans och Henriks Ekstršms vars uppsats Šr 59 sidor lœng. Som framgœr av mitt svar pœ Peters opposition kan jag tšnka mig att korta uppsatsen, bl a genom att gšra bilagor av vissa resonemang. SŒvitt jag fšrstœr ršknas bilagor inte som "riktiga" sidor. Detta blir mitt sannolikt mitt sista inlšgg pœ forumet sœvida inte examinatorn svarar pœ min frœga: om jag fšrkortar uppsatsen, vilket jag fšreslagit i mitt andra svar, Šndras lšget dœ?

7 Jag vill passa pœ att notera att det Šr mycket mšrkligt att en examinator mitt under pœgœende seminarium, dœ det Šr tre dagar kvar, gœr in och bryter (genom sitt underkšnnande), i synnerhet som jag i ett av mina svar klargjort att jag kan tšnka mig att korta uppsatsen. Examinatorns agerande Šr ocksœ anmšrkningsvšrt med tanke pœ att ingen annan examinator har gœtt in och underkšnt pœ den grund som han har gjort, trots att det finns flera uppsatser som Šr alldeles fšr lœnga. Examinatorn skriver i sitt inlšgg att han šverlšmnar mitt Šrende till handledaren. Vem som Šr min handledare har jag ingen aning om dœ det uppstod kraftig oenighet mellan oss, vilket ledde till att vi gick skilda všgar. (Jag valde att ŠndŒ gœ upp med uppsatsen med avsikten att fœ sakliga och logiska invšndningar pœ den.) Min "handledare" dœ var Margareta Nilsson- Lindstršm. Ni fœr hšr ta del av konversationen mellan mig och henne och avgšra vem som gick segrande ur polemiken. Notera att hon inte hade nœgot att sšga om uppsatens lšngd, vilket alltsœ nuvarande examinatorn anger som skšl fšr att underkšnna. "Hej Margareta, Har nu sovit pœ saken och šversšnder dig en nœgot mer utfšrlig kritik av de synpunkter du skickade mig igœr. Det finns fler invšndningar men jag nšjer mig med dessa. Du skriver: "Jag har nu lšst igenom dina dokument och min viktigaste invšndning Šr att din frœgestšllning inte Šr tillršckligt fšrankrad i sociologisk litteratur. Varken teoretiskt eller metodiskt Šr kraven pœ ŠmnesmŠssig fšrankring uppfyllda. D-uppsats kršver analys av sociologisk teoribildning pœ omrœdet. Begrepp som makt, hegemoni, politisk diskurs ska fšrankras i sociologisk teori. I metodavsnittet anvšnder du begrepp som hermeneutik och fenomenologi, var finns Gadamer eller Husserl?" Mitt svar: Min frœgestšllning om vad pk Šr fšr ett slags fenomen Šr minst lika sociologisk som frœgan om vad rasism Šr fšr slags fenomen. Pk handlar om makt och metoder som pœverkar samhšllet och dess medlemmar, vilket helt klart ligger inom sociologins omrœde. Att det sedan kanske inte finns sœ mycket sociologisk litteratur att fšrankra till nšr det gšller sjšlva pk-fenomenet Šr inte sœ konstigt eftersom det inte finns svensk litteratur om det. Med min frœgestšllning torde jag bidra till att ršja ny mark. Fšr švrigt har jag har anvšnt tvœ vedertagna sociologiska metodbšcker och resonerat kring min metod, bœde fšr- och nackdelar. Om Gadamer eller Husserl nšdvšndigtvis mœste omnšmnas sœ gšr jag givetvis det. Jag kan redogšra fšr och utveckla de begrepp som du nšmner, sšrskilt Friedmans ideologisk hegemoni som jag redan diskuterar kring och som Šr det intressanta. Du skriver: "I hšg utstršckning relateras din frœgestšllning till innehœll i debattartiklar i dagspress, med undantag fršmst fšr Friedmans manus. MŒ sœ vara att en del av artikelfšrfattarna har professorstitel, det fšršndrar inte textens status som just debattartikel." Mitt svar: Jag kan plocka fram tjogvis med godkšnda d-uppsatser, inklusive frœn Lunds universitet, dšr man pœ d-nivœ analyserar debattartiklar. Min frœgestšllning om vad politisk korrekthet Šr fšr nœgot kan/mœste helt klart knytas till den pœgœende debatten eftersom det Šr i debatten som olika synsštt, begrepp osv framtršder. Den debatt jag hšnvisar till Šr direkt knuten till forskningen, det Šr vedertagen forskning som redovisas i dessa debattartiklar. Dessutom anvšnder jag debatten fšr att visa pœ hur pk som metod

8 tillšmpas i denna debatt, dvs som en hšrskarmetod. Parentetiskt kan nšmnas att jag anser jag att en uteliggare kan minst lika všrdefulla synpunkter som en professor. Du skriver: "Fšr att uppfylla kraven pœ en D-uppsats i sociologi mœste du inta ett mer problematiserande fšrhœllningssštt nšr du studerar olika samhšllsfenomen. Hur och varfšr uppstœr olika fenomen?" Mitt svar : Jag fšrstœr inte riktigt din invšndning gšllande "problematiserande". Som jag skriver i mitt uppsatsmanus Šr sjšlva pk-fenomenet redan tillršckligt problematiserat varfšr jag vill sška reda ut detta, fœ ordning inom omrœdet. andra sidan kan det sšgas att jag problematiserar och nyanserar det fšr-givet-tagna, nšmligen den rœdande uppfattningen om att det svenska samhšllet Šr rasistiskt-diskriminerande och "vitheten" i sig Šr ett problem. Din frœga om hur olika fenomen uppstœr Šr nœgot jag anser mig besvara med mitt syfte att fšrsška reda ut vad pk Šr fšr ett sorts fenomen. Du skriver: "Vilken samhšllssyn/mšnniskosyn Šr fenomenet ett uttryck fšr?" Mitt svar: Om du lšst mitt manus ordentligt sœ visar jag att pk Šr i sig inte uttryck fšr nœgon speciell mšnniskosyn alls, Šven om den ŒsiktsmŠssigt kan fyllas med i princip vad som helst. I Nazityskland var det politiskt korrekta att var emot judar medan det i dagens Sverige tycks vara pk att vara emot "svenskhet". Det skedde i bœda fallen med vad makten i respektive samhšllen ansœg vara goda intentioner. Du skriver: "Hur kan fenomenet fšrstœs utifrœn sociologisk begreppsbildning?" Mitt svar: Jag anvšnder sociologisk metod fšr att studera ett fenomen, ett fenomen som i sig kan knytas till hur makt uppstœr, skapas och bibehœlls i ett samhšlle. Kan det bli mer sociologiskt? Menar du att den sociologiska begreppsbildningen ska fšrstœs pœ ett speciellt sštt, att den ska gynna en viss politisk riktning? Om sœ Šr fallet bekršftar du bara det Friedman och Rothstein kommer fram till. Du avlutar med att jag ska lšgga manuset Œt sidan, Šgna mig Œt min nyfšdda son och "fundera šver om det verkligen Šr en uppsats du vill skriva. Om du vill det Šr mitt rœd till dig att du omregistrerar dig pœ D-kursen till hšsten. Fšlj grupphandledningen! Med kontinuerlig respons pœ dina texter hamnar du lšttare pœ rštt spœr." Mitt svar: "rštt spœr", skriver du. Vad innebšr rštt spœr? UtifrŒn min analys av pk Šr rštt spœr nœgot som fastslagits av makten, vilket inom forskningen betyder de rœdande paradigmen. Kritisk sociologi handlar emellertid om att inte (okritiskt) underordna sig dessa paradigm, sšrskilt inte nšr dessa som i detta fallet Šr knutna till vad ocksœ makten anser vara korrekt. DŒ gšller det att var extra kritisk. Som jag noterade ovan liksom i uppsatsen har sociologin idag problematiserat sjšlva "vitheten", som anses vara ond pœ samma sštt som jag i uppsatsen tar upp forskning som visar att mannen anses vara ond. En sœdan kollektiviserande och nedvšrderande problematisering Šr enligt min uppfattning djupt orovšckande. Att min son har rœkat fšdas med vit hy och dšrfšr ska betraktas som ond Šr fšr mig ett problem. rendet Šr inte avslutat och jag ser framemot dina kommentarer. Mvh

9 John JŠrvenpŠŠ, Gšteborg den 13 maj 2005" Gšran Djurfeldt har inte svarat, och mig veterligen har ingen annan av uppsatserna som varit fšr lœnga underkšnts pœ den grunden. Jag skickade uppsatsen till Djurfeldt peronliogen ca tvœ veckor innan seminariet bšrjade, sœ han borde ha fœtt ett hum om uppsatsens lšngd redan dœ. /John JŠrvenpŠŠ