Betalningar med e-pengar

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN HANDELSH GSKOLAN VID G TEBORGS UNIVERSITET JURISTPROGRAMMET TillŠmpade studier, 20 pošng HT 1998 Betalningar med e-pengar Fšrfattare: Helena SvŠrd och Lars SvŠrd Handledare: professor Christina Hultmark

2 "We are on the verge of a revolution that is just as profound as the change in the economy that came with the industrial revolution. Soon electronic networks will allow people to transcend the barriers of time and distance and take advantage of global markets and business opportunities not even imaginable today, opening up a new world of economic possibility and progress." Vice President Albert Gore, Jr. 2

3 SAMMANFATTNING Banker och andra finansiella institut všrlden šver Šr i full fšrd med att introducera olika typer av e-penningsystem. Aktšrernas fšrhoppning Šr att dessa e-pengar skall framstœ som ett attraktivt alternativ till vœra traditionella kontanter. Drivkraften bakom de olika projekten Šr jakten pœ kostnadsbesparingar i betalsystemen. Att framstšlla och hantera sedlar och mynt fšrbrukar stora ekonomiska resurser, bœde hos affšrsbanker och riksbanker. Dessa kostnader drabbar i slutšnden den enskilde via hšga ršntor och avgifter. Det torde ligga i allas vœrt intresse att hitta billigare alternativ till sedlar och mynt. ver tiden har betalningsmedlen gœtt frœn ren byteshandel till vœra dagars elektroniska betalningar. Det vi idag uppfattar som en nšst intill revolutionerande fšršndring av vœra betalningsmedel Šr i ett historiskt perspektiv nšrmast att anse som en normal anpassning till den pœgœende samhšllsutvecklingen och de nya krav som stšlls pœ hšgre kostnadseffektivitet. Vi undersšker och jšmfšr i denna framstšllning tvœ av de ledande e-penningsystemen. Det belgiska Protonsystemet som har introducerats i Sverige under varumšrket Cash. NŠr detta skrivs i december 1998 pœgœr en massiv marknadsfšringskampanj fšr Cashsystemet i Sverige. Det andra systemet vi undersšker Šr brittiska Mondex. BŠgge systemen uppvisar sœvšl stora likheter som skillnader i fšrhœllande till varandra. VŒr avsikt med uppsatsen Šr att utreda vilka ršttsregler som Šr tillšmpliga vid betalningar med e-pengar. Vi har undersškt nšr betalningar med e- pengar skall anses ha skett med befriande verkan, om och i sœ fall nšr en fšrvšrvare av e-pengar uppnœr sakršttsligt skydd mot šverlœtarens borgenšrer, om dubbeldispositioner Šr mšjliga och om man kan godtrosfšrvšrva e-pengar. Efter att ha gœtt igenom vad som gšller i dessa frœgor fann vi skšl att Šven utreda ansvarsfrœgor mellan utgivare och den som betalar med e-pengar i de fall transaktionerna inte 3

4 fungerar som det Šr tšnkt. Vi utreder ocksœ frœgan om vem av utgivaren och betalaren som har bevisbšrdan fšr att de objektiva skadestœndsgrunderna fšreligger. 4

5 INNEH LLSF RTECKNING Sammanfattning... 3 InnehŒllsfšrteckning... 4 Fšrkortningar och definitioner Inledning Syfte Metod AvgrŠnsning Betalningsmedel; traditionella och IT Pengarnas historia E-pengar Proton och Mondex Ð tvœ olika e-penningsystem NŠr anses betalning ha skett med befriande verkan? Checkar Kontokort Gireringar Sammanfattning av ršttslšget SakrŠttsliga frœgor Besittningens betydelse SakrŠttsligt moment - BorgenŠrsskydd Traditionsprincipen Denuntiationsprincipen OmsŠttningsskydd GodtrosfšrvŠrv DubbelšverlŒtelse AnsvarsfšrhŒllandet mellan betalare och utgivare Bevisbšrdans placering vid misstšnkta fšrfalskningar och tekniska fel AnsvarsfrŒgor ErsŠttning vid skada Borttappade e-pengar PŒgŒende lagstiftningsarbete

6 7. Slutsatser Bilagor Projektbeskrivning Proton- och Mondexsystemen Kort historik om plastkort KŠllfšrteckning

7 F RKORTNINGAR OCH DEFINITIONER A. och a.a. Anfšrd och anfšrt arbete. Algoritm Matematisk beskrivning av en komplicerad rškneoperation i flera steg. American Express Ett globalt fšretag framstœende inom branschen fšr tillhandahœllande av alternativa betalningsmedel som konto- och kreditkort, resecheckar, m.m. Har en Óworld wideó-licens fšr Proton. Asymmetrisk kryptering Kryptografisk metod dšr man har olika nycklar fšr kryptering och dekryptering. Banksys Chip En fšrening av belgiska banker. Kiselbricka med en integrerad krets fšr mikroprocessor och/eller minne. EG Europeiska Gemenskapen, f.d. Europeiska Ekonomiska Gemenskapen, EEG. E-pengar EU FB GodtrL HD IC-kort JB KF Kryptering Elektroniska pengar. Europeiska Unionen. FšrŠldrabalken. Lag (1986:796) om godtrosfšrvšrv av lšsšre. Hšgsta Domstolen. Integrated Circuit-kort. Kort med integrerad microdatorkrets. Jordabalken. Kunglig Fšrordning. Omvandling av lšsbar text till olšsbar text med hjšlp av algoritmer och en nyckel bestœende av en serie tecken. Kontantkort IC-kort som kan laddas med digitala všrdeenheter; e-pengar. 7

8 Lkf Lšsšreskšpfšrordningen Mikroprocessor Avancerad integrerad krets avsedd fšr databearbetning och styrning i t.ex. persondatorer. Multiloop NJA NJA II NWB Off-line On-line Transfererbarhet i flera omgœngar och riktningar. Nytt juridiskt arkiv. Nytt juridiskt arkiv avdelning II, fšrarbeten till ny lagstiftning. National Westminster Bank. Lokal bearbetning av data. Databehandling via uppkoppling, t.ex. via en terminal till en centraldator. Prop. PWI PIN-kod Regeringens proposition. Proton World International. Personal Identification Number, d.v.s. en personlig kod, lšsenord. RAM Random Access Memory. Direktadresserbart minne. Idag i regel flyktigt halvledarminne fšr program och bearbetningsdata. ROM Read Only Memory. Halvledarminne som inte kan Šndras. Endast fšr lšsning. SFS Singleloop Svensk fšrfattningssamling. Transfererbarhet endast en gœng och i en riktning. SkbrL Skuldebrevslagen (1936:81). SOU UB UNCITRAL Statens offentliga utredningar. Utsškningsbalken. FN:s handelskommision. 8

9 1. Inledning CivilrŠtten omfattar en mšngd olika ršttsomrœden som ršr enskildas avtal och andra ršttshandlingar. De vanligast fšrekommande civilršttsliga avtalen avser kšp av lšsoch fast egendom, hyra, entreprenad samt anstšllningsavtal. Samtliga av de nu uppršknade avtalen innefattar nœgon typ av fšrpliktelse mellan avtalsparterna. Dessa kan vara natura- och/eller penningfšrpliktelser beroende pœ det aktuella avtalet. I ett kšpeavtal har respektive avtalspart dubbla roller med avseende pœ deras fšrpliktelser. Kšparen Šr samtidigt bœde penninggšldenšr och naturaborgenšr. SŠljaren i sin tur Šr bœde naturagšldenšr och penningborgenšr. Fšr att ett tršffat avtal skall anses fullgjort mœste bšgge parter fullgšra sina fšrpliktelser i rštt tid och pœ rštt sštt. Vid kšpeavtal gšller som huvudregel att parterna skall fullgšra sina prestationer samtidigt enligt den s.k. Zug um Zug principen. Avtalet fullgšrs genom att kšparen betalar det avtalade priset samtidigt som sšljaren levererar varan. Avtalet kan ocksœ innebšra att varan skall levereras till kšparen vid en viss tidpunkt och att sšljaren skall fœ betalning vid en senare tidpunkt och/eller pœ annat sštt Šn med kontanter. Det Šr kšparens fullgšrande av betalningsfšrpliktelsen som vi skall titta nšrmare pœ i denna framstšllning. I bšrjan av 1900-talet verkstšlldes betalningar i allmšnhet genom att gšldenšren šverlšmnade pengar Ð i form av sedlar eller mynt Ð till borgenšren. Den juridiska problematiken i samband med en sœdan transaktion Šr tšmligen okomplicerad. I dagens moderna samhšlle Šr typsituationen fšr betalning en helt annan. Kontantbetalning fšrekommer i fšrsta hand vid enskildas varuinkšp i butik. En betydande andel av alla betalningar och de flesta betalningar som avser stšrre belopp genomfšrs utan anvšndning av kontanter. 1 Vid sœdana betalningar anvšnder gšldenšren bankernas eller postgirots speciella betalningssystem 2 fšr att transferera betalningsmedel 3 mellan 1 Lehrberg, sid Betalsystem delas upp i mynt och sedlar, giro-, check- och kontokortsystem, se SOU 1998:14, s

10 bank- eller postgirokonton. En betalning av denna typ brukar kallas bokbetalning eller girering. Vid inkšp i butik anvšnds fortfarande oftast kontant betalning, i betydelsen betalning pœ platsen fšr ett inkšp. I dessa sammanhang anvšnds allt oftare olika typer av konto- eller fšrkšpskort som betalningsmedel. PŒ senare tid har s.k. kontantkort introducerats i Sverige som ett alternativ till kontanta pengar. Kontantkorten laddas med en tredje kategori betalningsmedel, nšmligen e-pengar 4 eller digitala kontanter 5. Vid en betalning med e-pengar šverfšr betalaren digitala všrdeenheter 6 till betalningsmottagaren, utan att registrering sker pœ nœgot konto och utan anvšndning av sedvanliga kontanter. VŒr fortsatta framstšllning kommer att fokusera pœ betalning med e-pengar. Att klart och entydigt definiera begreppet betalning Šr inte lštt. PŒ ett teoretiskt plan kan en betalning sšgas vara en šverfšring av všrde i form av pengar mellan tvœ parter som en uppfyllelsehandling baserad pœ en penningfšrpliktelse 7 (ang. begreppet pengar, se kap. 2 nedan). Det innebšr att en betalning inte, till skillnad frœn andra ršttshandlingar som nšmnts ovan, typiskt sett har till funktion att etablera en fšrpliktelse som sedan skall fullgšras av gšldenšren. I stšllet brukar en betalning innebšra att en fšrpliktelse upphšr, genom att den anses fullgjord. 8 Betalningen kan sœledes anses vara sekundšr i fšrhœllande till den fšrpliktelse som fullgjorts med betalningen. SvŒrigheterna att definiera begreppet betalning beror, liksom vid en definition av begreppet pengar, fršmst pœ att betalningsbegreppet har flera olika betydelser beroende pœ i vilket sammanhang det anvšnds. Betalning kan anvšndas som beteckning pœ det resultat som skall uppnœs med en transaktion, t.ex. att en gšldenšr anses ha uppfyllt sina fšrpliktelser gentemot en borgenšr och fordringsfšrhœllandet dem emellan 3 Betalningsmedel i detta sammanhang kallas bokpengar. Bokpengar representeras av en fordran som kontohavaren har gentemot t.ex. en kontofšrande bank. 4 Begreppet fšljer av engelskans Óe-moneyÓ eller Ódigital cashó. 5 SOU 1998:14, s Jfr. engelskans Ómonetary unitsó. 7 Pengar kan Šven šverfšras nšr det inte fšreligger nœgon penningfšrpliktelse, t.ex. vid gœva. 8 Lehrberg, sid

11 dšrmed anses upplšst. Betalningsbegreppet kan ocksœ anvšndas fšr att beskriva de handlingar som fšretas vid en transaktion. Fšr att gšldenšren skall kunna hšvda att betalning har skett med befriande verkan stšlls krav pœ hur, var, med vad och till vem gšldenšren betalar. De lagstadgade kraven fšr att betalningar skall anses fullgjorda skiljer sig dessutom Œt vid olika typer av betalningar. 9 NŠr gšldenšren fullgšr en penningfšrpliktelse anvšnder han nœgon form av betalningsmedel 10, som kan variera beroende pœ lag eller annan fšrfattning, sedvšnja eller det avtal som skapade fšrpliktelsen. Vanligtvis sker betalning i en specifik valuta t.ex. svenska kronor. Fšr den fortsatta framstšllningen Šr det av underordnad betydelse hur det bakomliggande avtalet uppkommit och endast penningfšrpliktelser kommer att behandlas. 1.1 Syfte Genom introduktionen och den massiva marknadsfšringen av Cash-korten pœ den svenska marknaden všcktes vœr nyfikenhet och vi stšllde oss frœgan vad det egentligen var som laddades pœ korten. Enligt marknadsfšringen var det e-pengar. Var det pengar som i kontanter eller pengar som i tillgœng till medel pœ ett konto? Eller var det nœgot helt nytt, och vad innebšr det i sœ fall fšr mig som anvšndare? VŒr avsikt med denna uppsats Šr att utreda fšljande frœgor kring betalningar med e-pengar: - NŠr skall betalning anses ha skett med befriande verkan dœ betalning sker med e-pengar 11? - Om och i sœ fall nšr uppkommer sakršttsligt skydd mot šverlœtarens borgenšrer vid mottagande av e-pengar? 9 Jfr. t.ex. Skattebetalningslagen (1997:483) 16 kap. 2 och JB 12:20 3 st. 10 Legala betalningsmedel Šr i Sverige sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken i enlighet med RF 9 kap Ofta kommer namn pœ nya fšreteelser frœn de nya tekniska lšsningar som gjort dem mšjliga. Att ordet elektroniska anvšnds bšr dšrfšr inte innebšra att det skall stšllas krav pœ att elektroner skall vara inblandade, utan begreppet bšr kunna anvšndas som ett švergripande begrepp fšr olika IT-rutiner. 11

12 - r dubbeldispositioner mšjliga och kan man godtrosfšrvšrva e-pengar? - Hur fšrdelas ansvaret mellan utgivaren och den som betalar med e-pengar, och vem har bevisbšrdan vid fel och fšrfalskningar? Vi skall dšrvid utreda om det Šr mšjligt att tillšmpa befintliga ršttsregler, direkt eller analogt, pœ dessa frœgor. Vi skall ocksœ undersška om ršttsfšljderna kan bli olika beroende pœ vilken typ av e-pengar man anvšnder sig av. 1.2 Metod Det finns Šnnu inte nœgon lagstiftning som uttryckligen reglerar ršttsfšrhœllandet vid anvšndning av e-pengar. Arbetet inriktades dšrfšr inledningsvis pœ att identifiera vilka ršttskšllor som kan vara aktuella att tillšmpa och vilket všrde de har fšr vœr framstšllning. Eftersom meningen med e-pengar Šr att de skall gœ att anvšnda till betalningar, sœ har vi granskat lagar, fšrarbeten och praxis betršffande sedvanliga betalningsformer fšr att se om man dšr kan finna ett regelverk som kan appliceras Šven pœ e-pengar, direkt eller analogt. Vi har dšrvid eftersškt det bakomliggande syftet med befintliga ršttsregler och undersškt om detta syfte ocksœ kan tillgodoses vid anvšndandet av e- pengar. Det finns flera offentliga utredningar som behandlar betalningar. Vi har anvšnt oss av bl.a. SOU 1995:69 BetaltjŠnster, SOU 1998:14 E-pengar Ð nšringsršttsliga frœgor och 1998:122 E-pengar Ð civilršttsliga frœgor m.m. Av dessa Šr det framfšrallt den sistnšmnda som behandlar de frœgor vi har fšr avsikt att avhandla i det hšr arbetet. Dessa utredningar Šr ršttskšllor, men av lšgre dignitet Šn lagtext varfšr vi varit fšrsiktiga med att dra alltfšr lœngtgœende slutsatser vid anvšndningen av dessa. Vi har lšst litteratur och artiklar om betalningsmedel i allmšnhet. Det finns dessvšrre inte sšrskilt mycket skrivet om e-pengar i Sverige, varfšr vi tvingats att anvšnda det som finns skrivet om andra betalningsformer och fšrsška dra slutsatser dšrifrœn. Vi har funnit en hel del material pœ Internet. Detta material bestœr till stor del av direkt marknadsfšring av de olika systemen. DŠr finns relativt utfšrliga beskrivningar 12

13 av teknik och sškerhet. DŠremot behandlas i princip inte de juridiska aspekterna kring systemen. Det finns Šven en del uppsatser och artiklar pœ Internet, varav vissa behandlar juridiska spšrsmœl, dock inga som Šr relevanta fšr vœr framstšllning. Sammantaget har det mesta av detta material ett tveksamt všrde ur ršttskšllesynpunkt. DŠremot har det varit všrdefullt ur andra synvinklar fšr att fœ en fšrstœelse fšr vad e- pengar egentligen Šr och hur de olika systemen fungerar. Det har varit nšdvšndigt fšr oss att lšsa en hel del om tekniken i systemen fšr att inte tappa trœden under fšrfattandet. Fšr att inte helt glida ut i tekniska diskussioner har vi, fšrutom en kortare projektbeskrivning av de bœda systemen, valt att endast presentera tekniska frœgor i den utstršckning vi funnit nšdvšndigt fšr fšrstœelsen i samband med de ršttsliga frœgorna. Fšr den som Šr intresserad av tekniken bakom systemen har vi valt att lšgga en utfšrligare beskrivning av Proton- och Mondexsystemet som bilaga sist i framstšllningen. Vi har genomfšrt intervjuer med banktjšnstemšn angœende vœra frœgestšllningar. Detta har dock inte gett nœgot stšrre utbyte och den slutsats vi dragit av dessa intervjuer Šr att det inte fšrs nœgra juridiska diskussioner ute pœ bankkontoren om dessa frœgor. Inte ens hos de personer som stœr som informationsansvariga pœ de olika bankernas huvudkontor har vi kunnat fœ nœgon stšrre všgledning betršffande hur de juridiska frœgor som uppkommer vid betalning med e-pengar skall bedšmas. 1.3 AvgrŠnsning E-pengar Šr ett vitt och Šnnu inte i lag definierat begrepp, som kan tšnkas omfatta ett flertal olika system. Begreppet skulle kunna tšcka in sœvšl všrdeenheter pœ t.ex. Telias fšrkšpskort till telefonautomater, som všrdeenheter som anvšnds vid onlinebetalning. Vi kommer att jšmfšra tvœ av de ledande off-linesystemen, Proton som Šr ett s.k. singelloopsystem, och Mondex som Šr ett s.k. multiloopsystem (se mer om dessa system i kap. 2.3 och i bilaga 1). Gemensamt fšr dessa system Šr att de anvšnder sig av digitala všrdeenheter som bšrare av betalkraft. 13

14 Vi utgœr i denna uppsats frœn den definition av e-pengar som ges i SOU 1998:14: ÓMed e-pengar bšr menas digitala všrdeenheter som anvšnds som allmšnna betalningsinstrument. Med digitala 12 všrdeenheter avses dšrvid elektroniska registreringar av medel som kan anvšndas fšr betalningar utan att finnas pœ ett individualiserat konto.ó 13 Enligt ovanstœende definition Šr Protons och Mondex všrdeenheter att klassificera som e-pengar. Fšrkšpskorten Šr ocksœ laddade med všrdeenheter som gœr att anvšnda till att betala med. Vi anser dock att det faktum att všrdeenheterna pœ dessa kort endast gœr att anvšnda vid betalning hos en eller ett fœtal leverantšrer gšr att de bšr falla utanfšr begreppet e-pengar, varfšr vi inte kommer behandla dessa i framstšllningen. VŠrdeenheterna i sœdana system Šr inte allmšnt gœngbara och bšr dšrfšr enligt vœr mening snarare vara att jšmstšlla med vanliga fšrkšp av t.ex. presentkort, polletter etc. Vad gšller on-linebetalningar kan dessa ske med sœvšl e-pengar som andra digitala všrdeenheter och bokpengar. Vi har medvetet valt att endast behandla off-linesystemen, d.v.s. de e-penningsystem som inte kršver medverkan av en tredje part och som gœr att anvšnda vid direktinkšp i butik. I de system som kršver on-lineuppkoppling bestœr betalkraften oftast av bokpengar dšr avstšmning mot konto mœste ske innan transaktionen godkšnns och genomfšrs. Det finns ocksœ nœgot exempel pœ všrdeenheter som lagras pœ hœrddisken pœ en persondator och dšr betalning sker on-line. Dessa všrdeenheter anser vi varken vara allmšnt accepterade eller allmšnt gœngbara eftersom det kršvs bœde dator, uppkopplingsmšjligheter och i fšrekommande fall sšrskilda programvaror fšr att kunna betala 12 Med digital menas storheter uttryckta med diskret representation dšr endast siffror fšrekommer, till skillnad frœn en analog representation som Šr ÓsteglšsÓ. 13 SOU 1998:14, s

15 med dem. ven dessa všrdeenheter bšr dšrfšr Œtminstone tillsvidare falla utanfšr begreppet e-pengar och kommer inte heller att behandlas i det hšr arbetet. 2. Betalningsmedel; traditionella och IT Ordet ÓpengarÓ anvšnds ofta som ett samlingsbegrepp fšr ett flertal olika typer av definitioner av všrdeenheter beroende pœ sammanhang sœsom: 14 Kontanter, d.v.s. sedlar och mynt (fysiska fšremœl). Bokpengar, t.ex. behœllningen pœ ett konto (immateriella enheter). RŠkneenheter vid t.ex. budgetarbete. VŠrdemŠtare vid prisjšmfšrelser. Betalkraft (immateriell enhet). Instrument fšr att fšreta betalningar, t.ex. checkar eller betalningsordrar (fysiska eller IT-baserade objekt). Dessa olika definitioner gœr delvis in i varandra. Det brukar dock framgœ av sammanhanget i det enskilda fallet vad som avses. 15 Vi anser att Šven e-pengar bšr inrymmas i denna upprškning eftersom syftet med e-pengarna Šr att de skall fungera som ett substitut till kontanter. E-pengar Šr ett betalningsmedel vars tekniska lšsningar kan se ut pœ olika sštt. Till fšljd dšrav varierar Šven sšttet pœ vilket betalning sker, och olika e-penningsystem har dšrfšr olika stora likheter med andra betalningsmedel. De mynt och sedlar som vi idag finner sjšlvklara har ocksœ de en gœng varit fšremœl fšr tvivel pœ grund av att de inte utgšr ett verkligt všrde utan endast representerar en betalkraft med visst všrde. Det Šr normalt med en viss tveksamhet vid infšrandet av 14 SOU 1998:14 s Jfr. t.ex. 2 kap 2 Bankaktiebolagslagen (1987:618) och 2 kap 9 2 st. Aktiebolagslagen (1975:1385) angœende uttrycken Óannan egendom Šn pengaró och Óbetalas i pengaró. 15

16 nya saker. Att osškerheten kring de juridiska spšrsmœlen Šr stor gšr inte tveksamheten mindre. Vi inleder med ett kapitel om betalningsmedlens historia fšr att lšsaren skall fœ fšrstœelse fšr Šmnet innan vi gœr in pœ det som vœr framstšllning skall behandla Ð betalning med e-pengar. 2.1 Pengarnas historia 16 Pengar har under mer Šn Œr utvecklats frœn primitiva polletter till sofistikerade digitala betalningssystem. VŠxelpengarna i din ficka Šr endast ett litet kapitel i den historien. De tidigaste samhšllena i mšnniskans historia behšvde inte pengar, utan idkade istšllet byteshandel. Om nœgon som odlade korn behšvde en kniv, fšrsškte han byta korn mot en ny kniv av byns smed. Ett problem som dšrvid uppstod var att sštta ett všrde pœ bytesobjekten. Byteshandel Šr en primitiv form av handel, eftersom den fšrutsštter att bšgge parter verkligen vill ha vad den andre har att erbjuda. Vad hšnder exempelvis om smeden inte vill ha kornet som erbjuds utan istšllet vill ha bondens ko? Allteftersom samhšllena utvecklades och blev mera komplexa infann sig behovet av att finna ett annat system fšr betalningar. De Šldsta kšnda uppgifterna om pengar hšrstammar frœn det tidiga Mesopotamien, i nuvarande sšdra Irak, fšr ca Œr sedan. Fšr ca Œr sedan anvšndes smœ KaurissnŠckor i Kina som en typ av betalningsmedel. Fortfarande symboliserar KaurissnŠckan kšp, byteshandel och fšrsšljning i det kinesiska skriftsprœket. SnŠckorna anvšndes fortfarande som betalningsmedel sœ sent som under 1800-talet i delar av Afrika. I det tidiga Mesopotamien anvšndes uppvšgt silver som betalningsmedel. Denna typ av betalningsmedel bšrjade anvšndas i mœnga delar av všrlden, vilket senare utvecklades till vad som skulle bli mynt. Mynt Šr ju endast metallbitar som fšrsetts 16 Detta avsnitt bygger pœ uppgifter hšmtade frœn Nedladdad

17 med speciella kšnnetecken som etablerar dem just som pengar. Till skillnad frœn Šdelmetaller behšver inte myntet i sig ha ett všrde, utan myntet representerar endast ett všrde som betalningsmedel. I myntets tidiga historia anvšndes oformade metallklumpar av viss vikt och sammansšttning. Dessa stšmplades med kšnnetecken som bevis pœ renhet och Škthet. Dessa primitiva mynt utvecklades till att bli standardiserade till vikt och form. Samma idž om standardiserade metallpengar utvecklades i andra delar av všrlden; kopparklumpar i sšdra Ryssland och Italien, bronsinstrument och snšckor i Kina, silverringar i Thailand samt guld och silvertackor i Japan. De fšrsta svenska mynten pršglades fšrst omkring Œr 1000 e.kr. av Olof Skštkonung. 17 SŒ snart som mynt blivit allmšnt kšnda och accepterade som betalningsmedel insœg man deras begršnsningar, fršmst pœ grund av deras vikt och storlek och behovet av ett nytt betalningsmedel všxte fram. Under 900-talet e.kr. bšrjade kineserna att lšmna sina tunga mynt hos handlarna och anvšnde handskrivna kvitton som betalningsmedel istšllet. Den styrande makten som utfšrdade mynten i Kina accepterade denna nya sedvšnja under 1000-talet och bšrjade att ge ut fšrtryckta kvitton med bestšmda všrden. Dessa var nšrmast en form av depositionsbevis eller anvisningar pœ betalning. Detta utvecklades och spreds vilket innebar att Šven guld och silver lšmnades in, ofta hos guldsmeder, mot erhœllande av kvitto. Guldsmederna profiterade pœ det inlšmnade guldet och silvret genom att lœna ut Šdelmetallerna till tredje man, mot ršnta. Sedermera utvecklades banker som garanterade všrdet pœ utfšrdade kvitton och detta innebar att man sšllan eller aldrig lšste in ett kvitto mot den deponerade originalpanten. Genom att ge bevisen pœ deposition karaktšren av en i innehavarens hand gšllande fšrbindelse blev depositionsbevisen lšmpade som betalningsmedel. De uppfattades som ett surrogat fšr de deponerande metallerna eller mynten. Kvittona hade sœledes blivit pengar. Den fšrsta officiellt utgivna sedeln i všrlden gavs ut av den Palmstruchska banken, eller Stockholm Banco som den ocksœ kallades, i Stockholm redan Œr Dessa 17 SOU 1986:22, s

18 sedlar motsvarade inte nœgot deponerat všrde i t.ex. guld. Sedlarna blev mycket populšra och det var inte fšrvœnande. Att slippa bšra omkring tunga metallpengar och istšllet anvšnda praktiska sedlar uppfattades som en stor fšrbšttring. Populariteten fšr sedlarna frestade emellertid Palmstruch att ge ut mer och mer sedlar och detta medfšrde att všrdet pœ sedlarna sjšnk. Resultatet blev rusning till banken fšr att byta till sig metallpengar. Sambandet mellan penningmšngd och sedlarnas kšpkraft fšrstod varken kung, allmšnhet, stšnderna eller Palmstruch sjšlv. Sedelmynten avskaffades genom ett successivt byte av sedlar mot metall. Under denna process škade sedlarnas všrde Œterigen. Varfšr fšrstod ingen! FastŠn Johan Palmstruchs bank var privat valdes dess ledning av Kungen och bankens verksamhet reglerades i ett brev dšr Kungen gav Palmstruch tillstœnd att bedriva bank. Stockholm Banco, všrldens Šldsta sedelutgivande bank kollapsade eftersom den gav ut fšr mycket sedlar mot osškra lœn. Stockholm Banco blev efter en rekonstruktion genom 1668-Œrs bankoordning understšlld riksdagen och benšmnd Riksens stšnders bank. 18 Denna bank, frœn 1866 Sveriges riksbank, fick rštt att ge ut sedlar. Sedlarna var ursprungligen till sin art insšttningsbevis som kunde šverlœtas och fungerade dšrmed som sedlar i modern mening. Egenskapen av insšttningsbevis betydde att den som innehade sedeln kunde av banken erhœlla metallpengar motsvarande det belopp som stod angivet pœ sedeln. Sedlarna fšrsœgs vidare med en lšftesmening om inlšsen och blev dšrmed fordringsbevis. I och med vœr nuvarande regeringsform upphšvdes grundlagsstadgandet om skyldighet fšr Riksbanken att lšsa in sedlar mot guld. Utgivna sedlar och mynt utgšr i och fšr sig en skuldpost i Riksbankens balansrškning, som balanseras av bankens tillgœngar, men det finns inte lšngre nœgon koppling till t.ex. guld. Sedlarnas ršttsliga natur har dšrmed fšršndrats frœn att vara ett fordringsbevis till att bli ett betalningsmedel som representerar ett sjšlvstšndigt všrde Nedladdad SOU 1998:14, s

19 ven sedlar hade begršnsningar. Fšr att bankens kunder skall komma Œt sina pengar pœ banken, sœ innebšr det att banken mœste ha sedlar tillgšngliga att ge ut. Detta Šr kostnadskršvande dœ sedlar mœste tryckas upp och sšttas i cirkulation. Det Šr Šven riskfyllt dœ pengar kan bli stulna eller fšrfalskade. Bankerna letade efter ett sštt att transferera sina kunders pengar utan att anvšnda sedlar. Lšsningen blev bankcheckar. Dessa tillšt bankernas kunder att skriva ut ÓvŠxlingsbaraÓ checkar till sina kunder eller till andra banker. Pengar kunde sœlunda byta Šgare utan att sedlar eller mynt mœste anvšndas. Under de senaste tjugo Œren, i takt med bankernas datorisering, har majoriteten av pengarna bšrjat lagras som dataregistreringar i bankernas datorer och pengarna utvšxlas digitalt via telefonlinjer eller via satellitlšnkar istšllet fšr i fysisk form. Idag existerar majoriteten av všrldens pengar šverhuvudtaget inte som sedlar eller mynt. Plastkort med personliga uppgifter lagrade pœ en magnetremsa utvecklades under 1970-talet fšr att ge bankernas kunder tillgœng till elektroniskt lagrade pengar. Kreditoch betalkort ger idag anvšndarna mšjlighet att genomfšra i princip vilken typ av betalning som helst via till korten anslutna konton. 20 ven plastkorten har begršnsningar. Transaktioner som genomfšrs med hjšlp av kontoanslutna plastkort innebšr att transaktionen blir mycket lœngsammare Šn vid anvšndande av kontanta pengar, eftersom den mœste undertecknas och verifieras. Oavsett kredit- och betalkortens popularitet genomfšrs den stora majoriteten av všrldens betalningar med kontanta pengar. De flesta av dessa transaktioner Šr dock beloppsmšssigt smœ. 21 Kontanter Šr fšr nšrvarande det enda internationellt accepterade betalningsmedlet. ven om en handlare inte accepterar ett visst kredit- eller betalkort accepterar han alltid kontanta pengar. 2.2 E-pengar 20 Fšr en utfšrligare beskrivning av plastkortens historia, se bilaga Arnesdotter, s

20 E-pengar bestœr idag av elektroniska registreringar av medel som kan anvšndas fšr betalningar utan att finnas pœ ett individualiserat konto. E-pengarna kan bestœ av ett ackumulerat saldo, fasta valšrer, eller uppdelbara všrden. Betalning sker genom att betalningsmottagaren erhœller digitalt signerade všrdesymboler. Dessa všrdesymboler kan i vissa system lšsas in fšr att realisera všrdet, och i andra system anvšndas fšr egna betalningar. Meningen Šr att man skall kunna betala mindre summor med e-pengar istšllet fšr med kontanter, t.ex. nšr man kšper tidningar, cigaretter, handlar pœ apoteket eller i andra affšrer, fšr att betala parkeringsavgifter, buss- och tœgavgifter, sjukhusavgifter, m.m. Dessa betalningssystem Šr mer kostnadseffektiva Šn betalning med hjšlp av sedlar och mynt. E-pengarna šverfšrs elektroniskt, kršver nšstan inget utrymme och behšver inte transporteras všrlden runt. ven betalning med hjšlp av on-linesystem Šr dyrare Šn betalning med e-pengar eftersom varje transaktion mœste verifieras. Vid betalning av stšrre belopp Šr en transaktionskostnad pœ nœgra kronor fšrsumbar och vid sœdana betalningar kan dšrfšr ett vanligt on-linesystem, postvšxlar, kontošverfšringar eller dylikt med fšrdel anvšndas. En intressant, fršmst nšringsršttslig, frœga Šr vilka krav som skall stšllas pœ sškerheten i ett e-penningsystem. SŠkerhet kršvs pœ flera nivœer och omrœden fšr att systemen skall vinna allmšn tilltro. Krav mœste stšllas pœ sœvšl finansiell, administrativ, teknisk som juridisk sškerhet. Detta ses som en sjšlvklarhet vad gšller švrig finansiell verksamhet, och det finns ingen anledning att stšlla lšgre krav nšr det gšller e-pengar Šn nšr det gšller andra betalningsmedel. FrŒgan om e-penningsystemen automatiskt omfattas av de sškerhetsfšreskrifter vi redan har fšr andra finansiella institut skall dock inte behandlas i denna uppsats. Vad gšller den Ójuridiska sškerhetenó sœ anser vi att det fršmst Šr osškerheten om vilka ršttsregler som skall tillšmpas mellan parterna som kan stšlla till problem. Om regelverket Šr otydligt eller obefintligt sœ blir det till stor del avtal som styr fšrhœllandet mellan parterna. FrŒgan ršr sœvšl utgivare, inblandade banker och fšretag, som den enskilde anvšndaren. 20

21 2.3 Proton och Mondex Ð tvœ olika e-penningsystem E-pengar Šr ett relativt nytt begrepp som tšcker in ett flertal olika tekniska lšsningar. I denna uppsats jšmfšr vi de tvœ stšrsta off-linesystemen, Proton och Mondex. Att systemen Šr off-line innebšr att det inte kršvs nœgon form av uppkoppling mot ett centralt system fšr verifiering av transaktionerna. E-pengarna ligger direkt pœ hœrdvaran, som i Mondex och Protons fall bestœr av ett chip pœ ett plastkort. I Sverige anvšnds fšr nšrvarande ett kort som kallas fšr ÓCashÓ och bygger pœ Protonsystemet. Fšr att lšsaren skall fœ en grundfšrstœelse fšr hur e-penningsystemen kan se ut har vi valt att klargšra e-penningstršmmarna med en skiss Œtfšljd av en kortfattad beskrivning av de bœda systemen. Fšr en utfšrligare beskrivning, se bilaga 1. PROTON E-pengarna i Protonsystemet ges ut av licensierade utgivare, vars licens kan vara antingen nationell eller internationell. Banker i Schweiz, Kanada, Holland, Australien, Tyskland och Sverige har fœtt licens fšr nationell utgivning, medan American Express har erhœllit en internationell licens. 21

22 Laddning av kortet sker genom en šverfšring frœn ett vanligt bankkonto via en laddningsterminal. verfšringen gœr till ungefšr som ett bankomatuttag med den skillnaden att ÓpengarnaÓ lagras i kortets chip istšllet fšr att hamna i anvšndarens hand. Betalningen sker off-line och ingen hemlig kod behšvs. Betalningsmottagaren slœr in aktuellt belopp i sin terminal, manuellt eller genom kassaregistrering. Kortet fšrs dšrefter in i kassaterminalens kortlšsare som ocksœ visar kšpbeloppet pœ en display. Om beloppet Šr korrekt behšver anvšndaren bara trycka pœ OK-knappen. Ett všrde som motsvarar kšpet dras dœ frœn anvšndarens kort och betalningen Šr dšrigenom genomfšrd. Efter arbetsdagens slut skickar betalningsmottagaren, handlaren, šver mottagna e-pengar frœn dagens fšrsšljning till sin bank som pœfšr motsvarande belopp, i kronor, till handlarens bankkonto. Handlaren kan sœledes inte anvšnda de mottagna e-pengarna direkt fšr egna betalningar. MONDEX Till skillnad frœn Protonsystemet anvšnds i Mondexsystemet gšngse valutor, d.v.s. i Storbritannien ges e-pengarna ut i form av pund. Ett Mondexkort kan lagra upp till fem olika valutor samtidigt i kortets chip. Fšr varje valuta finns endast en upphovs- 22

23 man som har rštt att framstšlla och ge ut e-pengar. Denna upphovsman kan bestœ av en eller flera deltagande affšrsbanker som stœr under kontroll av den centralbank som har rštt att ge ut sedlar och mynt i aktuell valuta. Laddning av kortet sker genom šverfšring frœn ett vanligt bankkonto via en terminal, speciella telefoner, Internet etc. Alla transaktioner sker frœn kort till kort och alla betalningar sker off-line. Det finns tvœ olika typer av kort, ett fšr konsumenter och ett fšr nšringsidkare. Kortens chip kan lœsas med en personlig kod sœ att endast kortinnehavaren kan anvšnda kortet till betalning. En stor skillnad mellan Mondex och Proton, Šr att Mondex digitala e-pengar kan transfereras fritt mellan sœvšl banker, nšringsidkare och konsumenter. Detta innebšr bland annat att betalningsmottagaren, t.ex. handlaren, inte behšver lšsa in de mottagna e-pengarna, utan kan všlja att betala sina leverantšrer med dessa. 3. NŠr anses betalning fullgjord med befriande verkan? NŠr det ršr sig om betalningar med vanliga kontanter rœder ingen osškerhet kring de grundlšggande reglerna. Avgšrande fšr nšr betalning anses ha skett med befriande verkan Šr att pengarna traderats frœn betalaren till mottagaren. Det torde inte vara sšrskilt kontroversiellt att pœstœ att detta bšr gšlla Šven e-pengar eftersom e- pengarnas betalkraft Šr knuten till de digitala všrdeenheterna pœ motsvarande sštt som myntens och sedlarnas betalkraft Šr knuten till just mynten och sedlarna. Vid anvšndande av e-pengar kan det emellertid uppstœ problem som Šr hšnfšrliga till den teknik som anvšnds och frœgan om nšr betalning med befriande verkan skall anses ha skett blir dœ hšgst aktuell. Den teknik som anvšnds av de olika e-penningsystemen mœste i och fšr sig vara betrodd och erkšnnas som sšker av anvšndarna. Om det inte finns tillit till ett system kommer det inte att bli allmšnt accepterat och marknaden sjšlvdšr. ven det sškraste system kan ha brister, och man bšr dšrfšr inte helt 23

24 bortse frœn de tekniska fel som trots allt kan uppstœ. Vem stœr till exempel risken om e-pengar avregistreras hos betalaren, men inte tillfšrs mottagaren? Om de fšrsvinner eller fšrdršjs vid betalningar šver Internet? Eller om mottagaren bestrider att han mottagit e-pengar trots att han faktiskt gjort det? De kort med e-pengar som vi idag har i Sverige gœr inte att ladda med sšrskilt stora belopp och parterna har avtalat om riskfšrdelningen, varfšr detta knappast kommer att bli ett praktiskt problem fšr nšrvarande. 22 SŒvŠl beloppsgršnserna som avtalen kommer dock att Šndras och fler system kommer att utvecklas och introduceras, varfšr frœgan ŠndŒ Šr intressant att utreda, vilket inte minst visas av nedanstœende exempel: A har kšpt nœgonting av B. Parterna Šr šverens om att A skall betala med e-pengar och transaktionen pœbšrjas. NŒgonting gœr fel och e-pengarna registreras aldrig pœ B:s kort/terminal, trots att de avregistrerats pœ A:s kort. Genom att transaktionen genomfšrdes blev A alltsœ av med e-pengar motsvarande det všrde han skulle betala och A anser att han dšrmed har fullgjort betalningsfšrpliktelsen. Han kan ju inte ta ansvar fšr att B:s kort/terminal krœnglar och han Šr definitivt inte intresserad av att erlšgga dubbel betalning. B Œ andra sidan har sœlt en vara och inte fœtt betalt. Han Šr ursinnig pœ A som enligt B:s mening všgrar att fullgšra sin betalningsfšrpliktelse och B všgrar dšrfšr att lšmna ut varan som A kšpt. Vem stœr dœ egentligen risken? I Sverige sker idag ca. 90 procent av alla betalningstransaktioner med kontanter. De flesta av dessa transaktioner Šr dock pœ mindre belopp och volymmšssigt Šr bokbetalningar det vanligaste. Bokbetalningarna stœr fšr ca. 90 procent av betalnings- 22 Nordbankens AllmŠnna villkor fšr avtal om inlšsen av transaktioner med kontantkort, februari

25 volymen i Sverige. 23 Vi skall nšrmare utreda riskfšrdelningen vid nœgra andra typer av betalningar fšr att se om nœgra analogier kan dras frœn dessa. Svensk rštt innehœller endast ett fœtal specialregler om nšr en betalning skall anses fullgjord. Av JB 12:20 3 st. framgœr att en betalning av hyra genom betalningsuppdrag till bank-, post- eller postgirokontor anses ha kommit betalningsmottagaren tillhanda sœ fort betalningsuppdraget tagits emot av det fšrmedlande bank- eller postkontoret. Enligt Skattebetalningslagen (1997:483) 16 kap. 3 skall skatt anses betald den dag dœ betalningen har bokfšrts pœ skattemyndighetens sšrskilda konto. Enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gœvoskatt skall skatt anses betald den dag dœ inbetalningskortet eller gireringshandling kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingœtt avtal om fšrmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken. Vi anser inte att man bšr dra nœgra mera lœngtgœende slutsatser frœn dessa specialregler. IstŠllet skall vi utreda vad som gšller vid betalning med hjšlp av nœgra av vœra vanligaste betalningsmedel, nšmligen checkar, kontokort och šverfšringar genom girering. Vi skall dšrvid undersška om det gœr finna nœgra allmšnt tillšmpliga regler och om de i sœ fall gœr att applicera Šven pœ e-pengar. 3.1 Checkar Vid betalning med check šverlšmnar betalaren ett betalningsinstrument (checken) till betalningsmottagaren. Betalningsmottagaren kan sedan lšsa in checken hos betalarens bank, och dšrvid sjšlv avgšra om han vill ha pengarna kontant eller hans konto skall krediteras. 24 En betalning med check anses fullgjord fšrst nšr trassatbanken lšst in checken. Enligt Lehrberg kan man mšjligen anta att inlšsen av annan bank Šn trassatbanken pœ fullmaktsršttslig grund kan likstšllas med inlšsen av trassatbanken. Detta kan tyckas 23 Arnesdotter, s Arnesdotter, s. 97 f. 25

26 rimligt eftersom en allmšn uppfattning tycks vara att i alla fall sakršttsligt skydd uppnœs dœ. 25 Om den ursprunglige betalningsmottagaren istšllet šverlœter checken kan saken bli en annan. Om han undertecknat checken Šr betalningen inte definitiv fšrršn checken lšsts in av trassatbanken. En senare checkinnehavare kan ju vid problem vid inlšsen komma att rikta regresskrav mot en tidigare innehavare som tecknat sitt namn pœ checken. 26 Om checken dšremot Šr stšlld till innehavaren anses betalning ha skett i och med att den ursprunglige betalningsmottagaren mottagit likviden fšr checken Kontokort I de fall dšr det Šr flera parter Šn kunden och sšljaren fungerar det oftast sœ att kortutgivaren och sšljfšretaget har ett avtal som innebšr att kortutgivaren Œtar sig att lšsa in alla kšpnotor som framstšllts pœ vederbšrligt sštt med hjšlp av kort vid kšp hos sšljaren. Dessutom har banken ett avtal med kšparen vilket ger kunden rštt att utnyttja sitt konto med hjšlp av kontokortet medan banken Šger rštt att debitera kontot fšr samtliga kšpnotor som framstšllts pœ vederbšrligt sštt med hjšlp av kontokortet. Vid betalning med hjšlp av kontokortet šverlšmnas ett betalningsinstrument (kontokortsavdrag) till betalningsmottagaren. NŠr betalningsmottagaren begšr inlšsen av kontokortsavdraget krediteras hans konto hos penninginstitutet. 28 I princip skulle man kunna anvšnda sig av reglerna fšr anvisningar Šven vid en kontokortsbetalning. Detta skulle dock fœ som fšljd att en betalning inte anses fullgjord med befriande verkan fšrršn kortfšretaget betalat till sšljfšretaget. Detta stšmmer dœligt šverens med hur kontokortet Šr tšnkt att anvšndas. I praktiken anses en betalning med kontokort fullgjord i och med att betalning genom ett kontokorts- 25 Lehrberg, s Checklagen (1932:131) 2 kap st. 27 Lehrberg, s. 23 ff. 28 Arnesdotter, s. 97 f, Lehrberg, s. 34 f. 26

27 avdrag sker i butik etc. Kšparen har dœ fullgjort sin del av avtalet och erhœller i regel ett kvitto pœ erlagd betalning. Detta kan antas bero pœ en konkludent šverenskommelse mellan sšljare och kšpare. Ett grundlšggande villkor fšr att kontokortet skall fungera som det Šr tšnkt Šr ju att kšparen har rštt att betala med kontokortet. 29 Allt oftare anvšnds on-lineterminaler vid kontokortsbetalningar. Vid betalning sker dœ en direkt notering pœ kundens konto hos kortfšretaget. Detta fšrhœllande bšr inte pœverka tidpunkten dœ betalningen skall anses fullgjord. 3.3 Gireringar Gireringssystemen anvšnds sœvšl vid in- som vid utbetalningar. HŠr Šr det betalaren som lšmnar penninginstitutet den information som kršvs fšr att betalningsmottagarens konto skall krediteras, eller om konto saknas, fšr att kontanter skall utbetalas till betalningsmottagaren. 30 NŠr skall dœ en betalning som verkstšlls genom girering mellan bankkonton eller postgiron anses fullgjord? Blir betalningen definitiv fšrst nšr den kommit adressaten tillhanda, eller kanske senast nšr han tar del av den? Eller Šr det rent av sœ att betalning skall anses fullgjord fšrst nšr betalningsmottagaren underršttats om insšttningen? HD fastslog 1982 att Ói och med att transaktionen bokfšrtsó hos Postgirot, skall betalning anses ha skett. 31 FrŒga i mœlet var om ett bolag hade betalat en skuld med befriande verkan eller om bolaget skulle fšrsšttas i konkurs pœ grund av presumerad insolvens. Det faktum att bokfšring skett under dagen medfšrde enligt domstolen att det fanns anledning antaga att betalningsuppdraget inkommit till postgirot fšre klockan 9 samma dag. HD tycks ha lagt stor vikt vid nšr betalningsuppdraget faktiskt nœdde banken. Domstolen antog i detta fall att postgirots bokfšring skar av 29 Lehrberg, s. 34 f. 30 Arnesdotter, s. 97 f. 31 NJA 1982 s

28 rœdigheten till de šverfšrda pengarna fšr den betalande. Motparten i mœlet hšvdade att betalning genom girering šver postgirokonto inte kunde anses verkstšlld fšrršn mottagaren erhœllit postgirobesked om att hans konto gottskrivits det girerade beloppet. HD gjorde dšrvid fšljande uttalande: ÓVid bedšmning huruvida en betalning skall ršknas gšldenšren till godo vid en pršvning enligt 4 konkurslagen fœr det anfšrda (att betalaren avskurits rœdigheten vid bokfšringen; vœr anm.) tillmštas avseende framfšr det fšrhœllandet att besked om betalningen inte kommit mottagaren tillhanda pœ bokfšringsdagen.ó HD synes dšrvid vare sig ha tillšmpat reglerna om fordringsšverlœtelse i SkbrL eller novation 32, i vart fall inte strikt. Det framgœr ej vad som ligger bakom domstolens stšllningstagande. Kanske valde domstolen den mest praktiska lšsningen. 33 I ett senare ršttsfall frœn 1988 fastslœr HD att en betalning bšr anses fullgjord ÓdŒ postgirot avslutat sina bokfšringsœtgšrderó. 34 En kommun hade lšmnat en fordran pœ kontrollavgift pœ grund av felparkering till inkasso. Samma dag som fordonsšgarens betalning av avgiften efter girering till anvisat postgirokonto bokfšrts hos postgirot hade inkassofšretaget skickat ett kravbrev avseende kontrollavgift och inkassokostnad. Kommunen ansškte om betalningsfšrelšggande fšr att fœ ersšttning fšr inkassokostnaderna och kostnaderna i mœlet. FordonsŠgaren bestred ansškningen och mœlet gick vidare till domstolspršvning. HD anmodade postverket, Svenska Bankfšreningen och Svenska sparbanksfšreningen att yttra sig i mœlet. Postverket uppgav i sitt yttrande den 17 februari 1988: 32 Novation; ung. fšrnyelse av tidigare uppkommet skuldfšrhœllande. 33 Arnesdotter, s. 114f, Lehrberg, s. 49 ff. 34 NJA 1988 s

29 ÓPostgirot saknar som enbart fšrmedlare av betalningar anledning att ta stšllning i den aktuella frœgan. Det Šr dock kšnt att ett flertal storkunder inom kretsen banker och finansbolag anser betalning fullgjord fšrst dagen fšr erhœllande av underršttelse.ó Svenska Bankfšreningen Œberopar i ett yttrande den 18 jan bl.a. ett uttalande av Walin i kommentaren till lagen om skuldebrev m.m., 1977, s. 32 f. Walin framhšll i kommentaren att den principiella uppfattningen var att betalning via post- och bankgiro inte ansœgs erlagd fšrršn banken erhœllit databand resp. avi om betalningen. Svenska sparbanksfšreningen anfšrde i ett yttrande den 9 dec bl.a. att det avgšrande fšr frœgan om nšr betalning skett med befriande verkan mœste vara tidpunkten dœ betalningsavsšndaren sjšlv fšrlorar rœdigheten šver beloppet, alltsœ nšr han inte lšngre sjšlv kan fšrfoga šver pengarna och inte heller kan Œterkalla betalningsuppdraget samt nšr pengarna inte lšngre Šr ršntebšrande pœ dennes konto. Vidare ansœg sparbanksfšreningen att det ocksœ hade betydelse nšr betalningsmottagaren fœr rœdighet šver beloppet och kan fšrfoga šver det och nšr pengarna Šr ršntebšrande pœ dennes konto. Detta skall ses mot fšljande bakgrund: Sveriges sparbanker har ett gemensamt girosystem, sparbanksgirot, vilket administreras av postgirot. Reglerna Šr desamma som fšr postgirobetalningar. Enligt reglerna skall en kund kunna fšrlita sig pœ att en šversšnd inbetalning Šr bokfšrd pœ betalningsmottagarens konto tvœ dagar efter det att uppdraget avsšnts. FrŒn och med att bokfšring skett Šr medlen ocksœ disponibla fšr betalningsmottagaren, Šven om meddelandet dšrom frœn postgirot dršjer. HD ansœg att det inte var rimligt att en betalning skall anses verkstšlld fšrst nšr betalningsmottagaren erhœller besked om att betalning bokfšrts pœ dennes konto, eftersom betalningsmottagaren dœ redan haft mšjlighet att fšrfoga šver medlen, i Œtminstone en och ibland i flera dagar. Domstolen framfšr att det i och fšr sig kan synas praktiskt fšr betalningsmottagaren att dagen fšr underršttelsen skall vara avgš- 29

30 rande eftersom betalningsmottagaren dœ har ett direkt intyg om att betalningen finns pœ kontot. Men sœvšl det faktum att pengarna dœ redan varit Œtkomliga fšr betalningsmottagaren och gjorts ršntebšrande pœ dennes konto, som att den tid som hinner gœ frœn bokfšringsdagen tills dess att betalningsmottagaren blir underršttad kan variera starkt frœn fall till fall, talade mot denna lšsning. Dessutom skulle enligt domstolen betalningsmottagaren kunna hšvda att han inte blivit underršttad: ÓAv sšrskild betydelse Šr mšjligheten att i efterhand kunna bedšma nšr betalning skett och att fšra bevisning hšrom.ó Fšr att sškerstšlla dagen fšr mottagandet skulle banken dœ vara tvungen att skicka underršttelsen med mottagningsbevis. Domstolen har hšr alltsœ tagit hšnsyn till hur det fungerar rent praktiskt. I ett senare avgšrande frœn HD 35 hade Nordbanken ombesšrjt inbetalning av bl.a. preliminšrskatt Œt ett fšretag. Medlen šverfšrdes via bankgiro till lšnsskattemyndighetens skattepostgirokonto, dšr de krediterades fšretaget. Samma dag Œterkallade banken betalningen genom ett meddelande till uppbšrdsmyndigheten. FrŒga i mœlet var om och i sœ fall nšr betalningen var fullgjord, och om Œterkallelsen av betalningen pœ grund av betalningens fullgšrelse varit utan ršttsverkan. Riksbanken anfšrde i ett omfattande yttrande den 21 juni 1994 bland annat: ÓRiksbanken anser det olšmpligt att faststšlla en indispositiv tidpunkt fšr nšr en betalning skall anses oœterkallelig, dvs slutgiltig ur betalningsavsšndarens synpunkt. Fšr att upprštthœlla en nšdvšndig flexibilitet och fšr att inte kullkasta arbetet med att reducera systemriskerna pœ de finansiella marknaderna bšr avtalsfrihet rœda. Det bšr dšrfšr i fšrsta hand Œligga den som 35 NJA 1995 s

31 Šr ansvarig fšr betalningssystemet att lšgga fast vid vilken tidpunkt en betalning skall anses vara slutgiltig. I det fall inget har avtalats mellan parterna bšr en dispositiv ršttspraxis utbildas. En betalning bšr enligt Riksbanken anses oœterkallelig i det šgonblick avsšndaren fšrlorat rœdigheten šver medlen. Detta bšr ur systemrisksynpunkt ske sœ tidigt som mšjligt. En betalning bšr enligt Riksbankens uppfattning dšrfšr anses vara oœterkallelig vid den tidpunkt dœ den ansvarige fšr betalningssystemet mottar betalningsorder, eller senast vid tidpunkten dœ det ej lšngre Šr tekniskt mšjligt fšr den systemansvarige att všnda betalningen. Detta synsštt šverensstšmmer med rekommendation frœn UNCITRAL 36 och det arbete som lšr pœgœ inom EU-kommissionen. Enligt Riksbankens mening Šr det šnskvšrt om Sverige ansluter sig till den internationella utvecklingen pœ detta omrœde.ó 37 Riksbanken ansœg att en betalning om inte annat avtalats bšr anses som oœterkallelig vid den tidpunkt bankgirocentralen mottager betalningsordern frœn banken, eller Œtminstone senast vid den tidpunkt banken fšr šver medlen till bankgirocentralens konto i Riksbanken. Riksbankens synpunkter fœr anses ha ett všrde Šven utanfšr det aktuella mœlet, eftersom de Šr generellt uttalade. Domstolen kommenterar i och fšr sig inte Riksbankens yttrande sšrskilt, men det framgœr att Riksbankens synpunkter beaktats. I HDs dom framgœr det att vid betalning šver ett betalningssystem sœ pœverkas mšjligheten att Œterkalla betalningen av de villkor som gšller fšr betalningsfšrmedlingen i systemet. Domstolen uttalade ocksœ att det Šr allmšnt accepterat att en betalning kan Œterkallas sœ lšnge beloppet stœr under betalarens rœdighet. I ett ršttsfall frœn 1998 uppger Postgirot, som beretts tillfšlle att yttra sig i mœlet, att nya kontovillkor har utarbetats dšr det anges att ett inkommet betalningsuppdrag 36 FN:s handelskommision. 37 NJA 1995 s

32 inte kan Œterkallas. 38 De nya kontovillkoren bšrjade i och fšr sig inte gšlla fšrršn 1 januari 1998 och pœverkade sœledes inte utgœngen av mœlet. HD uttalade dock i mœlet att: ÓEn betalning som med befriande verkan kan ske till borgenšrens postgirokonto har fullgjorts den dag dœ betalningen bokfšrdes av Postgirot, om inte annat fšljer av sšrskilda fšreskrifteró Uttalandet klargšr att det ytterst Šr avtalsinnehœllet som avgšr nšr en betalning skall anses fullgjord. 3.4 Sammanfattning av ršttslšget Efter en genomgœng av de regler som gšller vid betalningar med checkar och gireringar har vi funnit ett mšnster. I samtliga fall dšr avtal som reglerar betalningens fullgšrande saknats har kršvts att betalaren har avskurits rœdigheten šver betalningen och att betalningsmottagaren i sin tur fœtt rœdighet šver medlen. Det Šr ett naturligt krav att betalaren skall ha fšrlorat rœdigheten, eftersom han annars kan Œterkalla betalningen. Att betalningsmottagaren saknar vetskap om att betalningen krediterats hans konto verkar dšremot inte ha nœgon betydelse. VŠsentligt Šr att tidpunkten fšr betalningsfullgšrelse kan vara beroende pœ villkoren i systemen och att domstolen dessutom tar med i berškningen vilka praktiska konsekvenser valet av reglering fœr. Vi tycker det Šr av sšrskilt intresse att HD tagit hšnsyn till bevissvœrigheter som kan uppkomma efter det att betalningen har genomfšrts. 39 Hur stšmmer nu ovanstœende krav pœ att betalaren skall fšrlora rœdigheten och att mottagaren skall fœ rœdigheten šver betalningen in pœ betalningar med e-pengar? 38 NJA 1998 s NJA 1988 s