ELEKTRONISKA MNESGUIDER

Transkript

1 ELEKTRONISKA MNESGUIDER InnehŒll, struktur och layout Johan AhrŽn Mats Nordstršm Examensarbete(20 pošng) fšr magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Handledare: Sten Vedi och Anna BrŸmmer BIVILs skriftserie 2000:2 ISSN Lunds universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap 2000

2 Abstract The purpose of this essay is to study the process of developing electronic subject guides for the Internet. Our focus is the content, structure and layout of the subject guide. The study has resulted in a number of guidelines that may be of help in the development of future subject guides. To achieve this purpose we have studied the existing subject guide at one of the faculties of the University of Lund, Sweden. We performed a series of interviews with the originators, and made a questionnaire for the users. The results show the importance of having a well defined target group and of analyzing its needs. It is also essential to have a clear policy and criteria for selecting the content, to frequently update the subject guide and to find a working solution for the navigation. Moreover, it is of great importance to keep the design uniform throughout the subject guide. Finally it is vital to have the means and the time to keep the subject guide updated. 2

3 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FR GEST LLNINGAR METOD OCH AVGR NSNINGAR DEFINITIONER LITTERATURGENOMG NG OCH TEORIBILDNING ANV NDBARHET OCH ANV NDARUNDERS KNINGAR INNEH LL Urval och evaluering UnderhŒll STRUKTUR LAYOUT SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV V RDVETENSKAPLIGA BIBLIOTEKETS MNESGUIDE INTERVJUREDOVISNING INLEDANDE FR GOR Arbetsfšrdelning Motiven fšr en Šmnesguide MŒlgrupp AnvŠndaranalys INNEH LL Urval & evaluering Beskrivning och omvšrdering av resurser Institutionsrelaterat material STRUKTUR HjŠlp och instruktioner Navigation Sškmšjlighet LAYOUT FŠrg Typsnitt Bilder AVSLUTANDE FR GOR ENK TREDOVISNING INNEH LL

4 5.2 STRUKTUR LAYOUT KOMMENTARER ANALYS OCH SLUTSATSER INNAN MAN B RJAR Varfšr skapa en Šmnesguide? MŒlgrupp AnvŠndaranalys INNEH LL Urval och evaluering UnderhŒll av Šmnesguiden Institutionsrelaterat material STRUKTUR Rubriker HjŠlp och instruktioner Navigation Gammalt och nytt LAYOUT RIKTLINJER...77 K LLF RTECKNING...81 LITTERATUR:...81 INTERNET:...82 INTERVJUER:...82 BILAGA BILAGA

5 1. Inledning I inledningskapitlet kommer vi att presentera syfte och frœgestšllningar, metod och avgršnsningar, samt i avsnittet ÓBakgrundÓ sštta in vœr uppsats i ett sammanhang. Dessutom definierar vi ett antal termer som kan vara viktiga att fšrstœ fšr att till fullo ta till sig det vi skriver. 1.1 Bakgrund Internet fšršndrar vœrt jobb som bibliotekarier, men trots det ska vi fortfarande hitta information till vœra besškare och hjšlpa dem att hitta information sjšlva. Vi ska fortfarande bygga upp och organisera samlingar med resurser fšr vœra besškare Šven om det nu ocksœ kan gšlla webbresurser. Precis som bibliotek handlar Internet om att tillhandahœlla information och stimulera kommunikation. Genom Internet och World Wide Web kan dessutom vilken privatperson eller organisation som helst lšgga ut information som blir tillgšnglig fšr alla. Internet har blivit en mšjlighet fšr alla, med lite intresse och kunskap, att sprida sina Œsikter och information. Som bibliotekarie pœ ett bibliotek Šr det omšjligt att hitta och kšnna igen webbsidor inom alla de Šmnen som man fœr frœgor om. Man har inte heller tid att sška upp sidor fšr varje frœga man fœr. Fšr att underlštta i dessa situationer Šr Šmnesguider ett utmšrkt hjšlpmedel. Bibliotekarien har med sina kunskaper mycket att bidra med vid uppbyggandet av samlingar och Šmnesguider pœ Internet. Om vi ska kunna utnyttja Internet som en fungerande informationskšlla i framtiden kršvs att vi organiserar informationen sœ att vi kan hitta den pœ ett enkelt sštt. En všl utformad Šmnesguide kan ocksœ fungera som ett všrdefullt hjšlpmedel fšr den enskilde informationssškaren. Fšr att Šmnesguider ska kunna fungera som resurskšlla Šven fšr anvšndare som inte Šr specialister, mœste de utformas pœ rštt sštt. Vi hoppas att denna 5

6 uppsats ska kunna fungera som ett hjšlpmedel och ge inspiration att skapa en všl fungerande Šmnesguide. 1.2 Syfte och frœgestšllningar Syftet med vœr uppsats Šr att studera den process som skapandet av en elektronisk Šmnesguide fšr studenter pœ universitetsnivœ innebšr. Tanken Šr att vœr undersškning ska leda fram till teoretiska riktlinjer som kan fungera som stšd vid utvecklandet av en Šmnesguide. Som studieobjekt har vi valt VŒrdvetenskapliga biblioteket i Lunds elektroniska Šmnesguide. De resultat vœr undersškning ger kommer dšrfšr att i fšrsta hand gšlla just denna Šmnesguide, men fšrhoppningsvis kan resultatet vara intressant Šven fšr andra. VŒrt huvudproblem Šr hur en Šmnesguide fšr studenter pœ universitetsnivœ bšr utformas. Eftersom det redan existerar en Šmnesguide pœ VŒrdvetenskapliga biblioteket blir det fšr oss intressant att fšrsška svara pœ hur den kan bli bšttre och mer anvšndbar Šn den redan Šr. Vi har delat in frœgorna i tre olika omrœden: ÓInnehŒllÓ, ÓStrukturÓ och ÓLayoutÓ. Detta upplšgg fšljer vi i hela uppsatsen fšr att lšsaren pœ ett tydligt sštt ska kunna fšlja med i vœra tankegœngar, resultat och slutsatser. Fšljande frœgor ligger till grund fšr vœr undersškning: InnehŒll: - Hur anpassar man innehœllet efter mœlgruppen? - Hur všljer man ut/evaluerar man de resurser som ska vara med? - Hur ska man beskriva resurserna? - Ska man ha med institutionsrelaterat material? Om man ska ha det, hur mycket och vad? Struktur: - Hur strukturerar man Šmnesguiden sœ att den blir anvšndbar fšr mœlgruppen? 6

7 - Vilka rubriker bšr man ha? - Hur ska navigeringen se ut? - Hur mycket hjšlp och instruktioner bšr finnas? Layout: - Typsnitt, storlek och fšrgsšttning? - Bilder och grafik? - Designkonsekvens? 1.3 Metod och avgršnsningar Fšr att uppnœ vœrt syfte att sštta upp teoretiska riktlinjer fšr hur en elektronisk Šmnesguide fšr vœrdstuderande pœ bšsta sštt ska utformas, har vi anvšnt oss av tvœ olika metoder. Fšrarbetet med uppsatsen har utfšrts i ett teoretiskt och ett empiriskt steg. Sedan har de tvœ stegen fogats samman fšr att skapa ett nytt sammanhang. Vi inledde med att lšsa in oss pœ fšr Šmnet relevant litteratur. Det finns inte sšrskilt mycket skrivet om just elektroniska Šmnesguider, men vi hittade en hel del litteratur av mer švergripande natur som ŠndŒ var av stort intresse. DŒ det gšllde dessa mer allmšnna verk, tog vi till oss de delar av teoribildningen som pœ ett naturligt sštt kan appliceras pœ elektroniska Šmnesguider. Det har varit vœrt mœl att anvšnda oss av litteratur som erkšnt hœller hšg klass och dšrfšr ofta refereras till. InlŠsningen gav oss en mšngd teoretiska uppslag som vi sedan fogade samman till ett sammanhang att bygga det vidare arbetet pœ. Den empiriska undersškningen utfšrdes pœ den redan existerande elektroniska Šmnesguiden som VŒrdvetenskapliga biblioteket i Lund ansvarar fšr. Denna metod har mœnga fšrdelar, men ocksœ ett distinkt problem. Det kan vara svœrt fšr informanterna att distansera sig frœn den Šmnesguide de kšnner till. ven vi kan naturligtvis pœverkas av att ha en redan existerande Šmnesguide framfšr šgonen. Vi menar ŠndŒ att om man bara Šr uppmšrksam pœ problemet 7

8 fungerar vœr metod bra. Vi behšvde fœ information om hur en Šmnesguide fungerar i praktiken fšr att vœra teoretiska resonemang skulle kunna pršvas. Det fick vi genom att dels intervjua de som har skapat Šmnesguiden, dels genom den enkštundersškning vi genomfšrde bland anvšndarna. Vi vill pošngtera att vi inte varit ute efter att utvšrdera VŒrdvetenskapliga bibliotekets Šmnesguide eller pœ nœgot sštt kritisera det arbete de lagt ner. Vi har valt den fšr att den Šr ett bra exempel att studera, samt att vi genom att všlja en Šmnesguide som har skapats i Lund, slipper problem med lœnga resor fšr intervjuer och enkštundersškning. Vi har valt att inte uppge namnen pœ upphovsmšnnen eftersom det inte finns nœgot intresse i det. Vi sparade ner Šmnesguiden den 22 oktober 1999 och det Šr den dœ aktuella versionen vi anvšnder oss av i uppsatsen. FšrŠndringar utfšrda efter denna tidpunkt, har vi sœledes inte fœtt inverka pœ vœrt arbete. VŒr undersškning omfattade dels intervjuer med de tre personer som har skapat och ansvarar fšr Šmnesguiden och dels en enkštundersškning bland studenterna. Vi valde detta tillvšgagœngssštt eftersom vi ville ha tvœ perspektiv pœ Šmnesguiden. Dessa perspektiv kunde sedan jšmfšras bœde med varandra och med den av oss utvalda teoribildningen. Vid planerandet av intervjuerna valde vi en šppen metod. Vi satte upp ett antal švergripande frœgor som vi ville diskutera och lšt fšljaktligen intervjuerna i mycket ta formen av ett samtal. Denna metod ger ocksœ mycket material utan direkt relevans fšr analysen men den kan med fšrdel anvšndas nšr man som vi inte har mer Šn tre intervjuer. NŒgon vecka fšre huvudintervjuerna hade vi ett samtal med en av intervjupersonerna fšr att fœ en bild av i vilken utstršckning vœra intervjufrœgor uppfattades rštt och kunde besvaras. Varje intervju tog ca 45 minuter och fšrdes i en šppen anda som pršglades av bœde uppriktighet och gott humšr. Vi spelade in intervjuerna pœ en minidisc och skrev sedan ut dem pœ papper. Intervjuerna var mycket intressanta och gav oss en god bild av sœvšl Šmnesguidens utveckling som varfšr den har sin nuvarande form. 8

9 EnkŠtundersškningen bland studenterna utfšrdes pœ plats i VŒrdvetenskapliga biblioteket. Vi valde denna plats eftersom den ligger centralt pœ institutionen och vi fœtt uppfattningen att genomstršmningen av studenter Šr mycket stor. Dessutom sitter mœnga studenter i biblioteket nšr de anvšnder Šmnesguiden. Vi beslšt oss fšr att avgršnsa undersškningen till studenter som lšser de sex eller sju terminer lœnga programmen vid institutionen. Det innebšr sjukskšterskeutbildningen och ršntgensjukskšterskeutbildningen, vilka i mycket liknar varandra. PŒ detta sštt kunde vi fšrsškra oss om att vi fick svar bœde frœn nybšrjare pœ institutionen, likvšl som av mer ÓrutineradeÓ studenter. Den andra avgršnsingen vi gjorde var att vi ville att informanterna skulle ha nœgon erfarenhet av att arbeta med Šmnesguiden. Vi frœgade dšrfšr varje student om han/hon studerade pœ nœgot program pœ institutionen och om han/hon nœgon gœng anvšnder Šmnesguiden. Vi utfšrde undersškningen genom att personligen vara pœ plats i biblioteket under en vecka. Under denna tid delades 130 enkšter ut och vi fick tillbaka 94. Detta utgšr en svarsprocent pœ 72%, vilket vi Šr mycket nšjda med. 1.4 Definitioner En elektronisk Šmnesguide Šr en webbplats som pœ ett strukturerat sštt erbjuder všgar till utvalda informationskšllor inom ett avgršnsat ŠmnesomrŒde. Vanliga resurstyper Šr lšnkar till webbplatser, databaser och elektroniska tidskrifter. En Šmnesguide kan ocksœ lista och dšrmed tydliggšra relevant fysiskt material som finns i det egna biblioteket. mnesguider všnder sig till en speciell mœlgrupp vars informationsbehov man vill tillfredsstšlla. Den bšr ha en struktur som underlšttar fšr anvšndarna att hitta den information de sšker. Resurserna bšr vara utvalda av personer med god Šmnesinsikt, nœgot som borgar fšr god kvalitet. En šversikt (site map) Šr en karta šver en webbplats som visar strukturen pœ ett tydligt sštt. Alla rubriker bšr finns med och vara klickbara. 9

10 LOLITA Šr Lunds Universitets bibliotekskatalog. MDI stœr fšr MŠnniska-dator interaktion, eller pœ engelska Human-Computer Interaction (HCI). OmrŒdet beršr samspelet mellan mšnniska och dator pœ en rad olika plan. Det kan vara allt frœn konkreta lšsningsfšrslag till ett djupare psykologiskt perspektiv. Fšr oss har det handlat mycket om hur man ska utforma gršnssnitt som fungerar všl fšr en bred mœlgrupp. Ramar (frames) Šr en teknik inom sidbeskrivningssprœket HTML som mšjliggšr indelning av en webbsida i flera rutor dšr varje ruta innehœller ett separat HTML-dokument. Dess anvšndning Šr omdiskuterad. Rullning innebšr att anvšnda en rullningslist fšr att rulla nedœt pœ sidan fšr att komma Œt sœdant som inte syns pœ fšrsta skšrmbilden. 10

11 2. LitteraturgenomgŒng och teoribildning I detta avsnitt ska vi, genom att presentera och diskutera relevant teoribildning, avgršnsa och definiera vœrt eget ŠmnesomrŒde. Elektroniska Šmnesguider Šr nœgot relativt nytt som fšrst de senaste Œren bšrjat ta form. Av den anledningen finns det idag inte sœ mycket utfšrd forskning kring Šmnet. Vi har dšrfšr i mycket utgœtt frœn mer švergripande teorier som vi sedan i den mœn det Šr mšjligt snšvat in och applicerat pœ fenomenet Šmnesguider. De flesta av de texter vi lšst skulle kunna sortera under begreppet mšnniska-dator-interaktion eller MDI. MDI Šr ett mycket stort omrœde som gšller utvecklingen av interaktiva system som mšnniskor ska anvšnda, och studier av fenomen kring dessa system. Det inkluderar design, skapande och evaluering. MDI-begreppet inkluderar ocksœ kunskap om mšnniskan som man kan fœ inom psykologin och andra omrœden (Lšwgren, 1993, s. 13). Vi har fšrsškt všlja ut de delar av tidigare forskning och tankegœngar som vi tycker kršvs fšr att ge bœde oss och lšsaren ett sammanhang att sštta in elektroniska Šmnesguider i. LitteraturgenomgŒngen Šr indelad i fyra delar: ÓAnvŠndbarhetÓ, ÓInnehŒllÓ, ÓStrukturÓ och ÓLayoutÓ. I avsnittet ÓAnvŠndbarhetÓ klargšr vi vad anvšndbarhetsbegreppet kan innebšra och sštter in det i ett relevant sammanhang. I avsnittet ÓInnehŒllÓ tar vi upp texter och teorier som gšller urval och evaluering av de resurser man všljer att ha med i sin Šmnesguide. Under ÓStrukturÓ presenterar vi tankar som ršr Šmnesguidens uppbyggnad pœ en strukturell nivœ. Avsnittet ÓLayoutÓ beršr de delar av designprocessen som ršr fšrgsšttning, bilder, typsnitt och designkonsekvens. 2.1 AnvŠndbarhet och anvšndarundersškningar 11

12 AnvŠndbarhet Šr ett centralt begrepp som ofta dyker upp i diskussioner ršrande hur ett gršnssnitt bšr utformas. Vi vill i detta avsnitt fšrsška klargšra vad anvšndbarhetsbegreppet kan innebšra. AnvŠndbarhet kan definieras pœ mœnga olika sštt, men i grund och botten handlar det om hur všl en webbplats eller ett gršnssnitt fungerar fšr sina anvšndare. Om man vill fšrenkla begreppet kan man sšga att ett system Šr anvšndbart om det faktiskt anvšnds i realiteten. Att ett system eller webbplats anvšnds behšver dock inte innebšra att anvšndbarheten Šr god. Det kanske helt enkelt inte finns nœgot bšttre alternativ. NŠr Jared M. Spool och hans kollegor skulle gšra sin undersškning av ett antal webbplatsers anvšndbarhet, hade de som utgœngspunkt att ju mer webbplatsen hjšlper mšnniskor att hitta den information de sšker, desto mer anvšndbar Šr den (Spool, 1999, s. 4). Detta tycker vi Šr en bra utgœngspunkt och en kšrnfull beskrivning av begreppet anvšndbarhet. Det handlar om att man som anvšndare sœ snabbt och lštt som mšjligt ska kunna utnyttja systemet. Jennifer Rowley och Frances Slack beskriver god anvšndbarhet med att anvšndarna tycker om systemet, anvšnder det oftare, fœr ett lœgt antal fel i anvšndningen, fœr en kort inlšrningsperiod och lšr sig snabbt och smidigt att anvšnda systemet (Rowley, 1998, s. 5-6). I ett fšrsšk att gšra en tydlig och mer utfšrlig definition sštter Jonas Lšwgren, i boken Human-computer interaction, upp 4 punkter som pœminner om Rowleys beskrivning. Han kallar dem REAL (relevance, efficiency, attitude, learnability) ÓRelevanceÓ Šr hur bra systemets tjšnster tillgodoser anvšndarens behov. ÓEfficiencyÓ Šr hur effektivt anvšndaren kan lšsa sina uppgifter i systemet. ÓAttitudeÓ Šr anvšndarens subjektiva kšnslor gentemot systemet. ÓLearnabilityÓ Šr hur lštt man kan lšra sig systemet och hur všl anvšndarna minns med tiden (Lšwgren, 1993, s. 52). 12

13 Lšwgrens punkter visar att anvšndbarhet inte bara behšver handla om vilken struktur ett system har. Det Šr lika viktigt att systemet Šr lštt att lšra sig och att det tilltalar anvšndarna pœ ett personligt plan. Denna aspekt pœ begreppet visar hur svœrt det Šr att skapa ett system som passar alla. En viktig del vid utvecklandet av en Šmnesguide Šr att anvšndarna fœr vara med och pœverka innehœllet. DŠrfšr bšr man tidigt gšra en anvšndarundersškning som ger besked om anvšndarnas informationsbehov. Om anvšndarna fœr vara med i utvecklingsprocessen kan de bli mer motiverade att anvšnda och lšra sig systemet nšr det Šr fšrdigt (Lšwgren, 1993, s. 17). DŒ en anvšndarundersškning ska genomfšras Šr det viktigt att fšrst analysera de tšnkta anvšndarna med fokus pœ kunskap och skicklighet i tvœ plan. Det gšller dels vad de Šgnar sig Œt och dels vilken tidigare datorvana de har (Lšwgren, 1993, s. 41). Vid skapandet av en Šmnesguide fšr hšgskolestudenter bšr naturligtvis innehœllet styras av studenternas behov. AnvŠndarnas tidigare datorvana Šr viktig nšr man švervšger hur anvšndarstšd i form av hjšlptexter och instruktioner ska utformas. Jonas Lšwgren (1998) menar att det ligger en fara i att frœga anvšndarna vad de vill ha i ett nytt system innan man utvecklar det. Om de anvšnt ett system tidigare med funktioner de vant sig vid, tenderar de att frœga efter liknande saker i det nya systemet. Lšwgren talar egentligen om datorprogram, men problemet med anvšndarnas begršnsade referensramar tycker vi Šr detsamma nšr det gšller anvšndarundersškningar infšr Šmnesguider. Studenterna kan ha svœrt att tšnka sig andra upplšgg fšr en Šmnesguide Šn sœdana de sedan tidigare kšnner till frœn andra sammanhang. Vi tror att detta problem i fšrsta hand gšller tšnkbara tjšnster och inte valet av enskilda resurser. Det Šr inom anvšndbarhetskonstruktion viktigt att man kan specificera det blivande systemets eller webbplatsens anvšndbarhet i mštbara termer och under utvecklingsprocessens gœng mšta anvšndbarheten fšr att pœ sœ sštt avgšra om de krav man satt upp Šr uppnœdda. 13

14 Fšr att mšta anvšndbarheten pœ en webbplats kan man lœta en grupp anvšndare fšrsška lšsa ett antal testuppgifter och sedan studera t.ex. fšljande: hur všl anvšndarna lyckas med testuppgifterna, mštt i andel lšsta uppgifter, hur lœng tid det tog eller hur mœnga fel som begicks hur flexibel webbplatsens utformning Šr, mštt i andel testanvšndare ur en heterogen grupp som lyckades genomfšra de angivna testuppgifterna; hur lštt det Šr att lšra sig hitta och navigera inom webbplatsen, uttryckt i andel lšsta uppgifter, prestationstider och antal fel, hur všl testanvšndarna minns det de lšrt sig, hur ofta de mœste anvšnda hjšlpfunktioner eller frœga om rœd; vad testanvšndarna tycker om webbplatsen, mštt i subjektiva uppskattningar av exempelvis hjšlpsamhet och effektivitet. (Lšwgren, 1998, s. 50) Det Šr nyttigt att genomfšra anvšndarundersškningar under hela utvecklingsprocessen men Šven nšr Šmnesguiden Šr klar. Man kan utvšrdera det arbete man utfšrt och dšrigenom hitta brister samt fœ nya idžer. Vid universitetet i Madison, Wisconsin genomfšrde man en omfattande undersškning under guidens utvecklande. Man anvšnde sig av ansvariga fšr de olika studieprogrammen och studenter pœ olika nivœer i en sex mœnaders utvšrdering. Man fokuserade pœ: švergripande organisation av guiden. kvalitžn pœ de utvalda resurserna. beskrivning och ordningsfšljd pœ resurserna. terminologin i beskrivningen av resurserna. Man kom bl.a. fram till att de olika grupperna behšver olika nivœer av fšrklaring och beskrivning fšr att anvšnda guiden. Rubriker som innehšll bibliotekstermer sœsom referens, samlingar och verktyg missfšrstods ofta. Rubriker som fungerade bra var sœdana som beskrev sitt innehœll všl t.ex. instruktion och kursrelaterat material. Den mesta av fšrvirringen kring 14

15 termer fšrsvann nšr studenterna arbetade med guiderna och dœ de sœg vad som fanns under rubrikerna. Tydliga rubriker fungerade bšttre Šn mer generella eller gruppbeskrivningar. Rubriken Óuppslagsverk, ordlistor och andra referenskšlloró var fšr omfattande och otydlig Undersškningen gav ett flertal fšrslag pœ fšrbšttringar. Som exempel kan nšmnas att anvšndarna saknade en guide fšr paperskrivning, en avdelning fšr nyhetsfrœgor som sštter in disciplinen i en vidare samhšllelig kontext och kursmaterial tillgšngligt online. De undersškta grupperna pekade alla pœ nyttan av en sida med fšrklaringar till guiden. Den skulle kunna ršta ut mœnga frœgetecken. Andra konkreta fšrslag som gavs var att lšgga till en šversikt, att infoga en sškmšjlighet och att lšgga in en ordlista. EfterfrŒgat var ocksœ en tydligare skillnad pœ vilka resurser som var lokala och vilka som var ute pœ Internet (Dean, 1999, s ). 2.2 InnehŒll InnehŒllet Šr som vi tidigare nšmnt det viktigaste i Šmnesguiden. Det Šr fšr att nœ ut med ett bra innehœll man skapar en Šmnesguide. Lšwgren (1993) skriver egentligen om mjukvara och inte webbsidor, men vi anser att det han sšger Šr relevant Šven vid skapandet av Šmnesguider. Han menar att det finns tvœ sidor av ett system, tjšnsterna och gršnssnittet. TjŠnsterna Šr avgšrande fšr hur všl ett system lever upp till anvšndarnas krav. Fel tjšnster Šr alltid fel medan ett dœligt gršnssnitt till rštt tjšnster Šr irriterande och tidsšdande, men de kan ŠndŒ gœ att anvšnda. Detta resonemang Šr relevant Šven nšr det gšller Šmnesguider. Om innehœllet som Šmnesguiden erbjuder Šr det rštta bšr gršnssnittet vara designat sœ att det tillœter anvšndarna att utnyttja innehœllet optimalt. DŒ ett bibliotek har beslutat sig fšr hur den elektroniska Šmnesguiden ska utformas och struktureras, Šr det dags att fylla den med innehœll. Det Šr av stšrsta vikt att det finns 15

16 tillršckliga ekonomiska medel avdelade fšr det stora arbete det innebšr att Œterfinna och evaluera de resurser som ska ingœ i guiden. Det finns mycket att tšnka pœ nšr man ska všlja ut innehœllet till Šmnesguiden. Man bšr sšrskilt švervšga vad som definierar det utvalda ŠmnesomrŒdet till skillnad frœn andra nšrliggande. Kanske mœste man finna en bredare medelvšg istšllet fšr att fšrdjupa sig allt fšr mycket i en gren av Šmnet. Det Šr ocksœ viktigt att, av alla tillgšngliga resurser inom Šmnet, všlja ut de mest relevanta. Det Šr en nšdvšndighet att veta vilka anvšndarna Šr och vilka behov de har. Det Šr dšrfšr bra om man tidigt identifierar anvšndargrupper och sedan lœter dessa gruppers behov styra evaluering, urval och klassificering av resurserna (Dean, 1999, s. 83). Det Šr ocksœ viktigt att tšnka pœ att det kan finnas stora kunskapsskillnader mellan den som skapar systemet och de tšnkta anvšndarna. Olika mšnniskor Šr bra pœ olika saker. Om man som upphovsman Šr van att jobba med datorer, pœverkar detta ens attityd, ens vokabulšr och ens fšrvšntningar. AnvŠndaren dšremot delar kanske inte ens kunskap om datorer och tar dšrfšr inte samma saker fšr givet.(lšwgren, 1993, s. 29) Vid skapandet av Šmnesguiden i Madison, Wisconsin beslšt man att rikta den till medelstudenten, och bara ta med nœgra fœ resurser riktade till studenter pœ mycket lœg och pœ mycket hšg nivœ. Den andra publiken man sœg var den undervisande och forskande personalen pœ institutionen. Denna grupp anvšnde sig rutinmšssigt av Internet, eller kšnde redan till de resurser biblioteket och Internet hade att erbjuda (Dean, 1999, s. 83) Urval och evaluering Thomas Nisonger identifierar tre viktiga steg som logiskt fšljer pœ varandra vid urval av elektroniska dokument publicerade via Internet. Nisonger pošngterar att urvalsfšrfarandet fšr internetresurser i stort fungerar pœ samma sštt som nšr det gšller traditionellt material. Vissa kriterier Šr dock unika nšr det gšller elektroniskt material. 16

17 Det fšrsta steget kallar Nisonger identifikation eller upptšckt. HŠr handlar det om hur man som bibliotekarie blir uppmšrksam pœ ett visst dokument. Det har visat sig vara svœrare att upptšcka relevant elektroniskt material Šn vad som Šr fallet med tryckt. Detta beror mycket pœ att det saknas bibliografisk kontroll šver material pœ Internet. Det finns ŠndŒ ett antal andra handfasta sštt att finna bra elektroniska dokument. Det vanligaste Šr att man hœller šgonen šppna pœ vad andra webbplatser inom ŠmnesomrŒdet všljer fšr lšnkar och om tšnkbara resurser ofta refereras i artiklar. Vanligt Šr ocksœ att anvšndare och personal kommer med fšrslag pœ anvšndbara lšnkar. Andra sštt att finna relevanta dokument inkluderar: epost-listor, publicerade recensioner och att man sjšlv hœller šgonen šppna medan man surfar (Nisonger, 1997, s ). Det andra steget i urvalsprocessen kallar Nisonger mikroevaluering. Det utfšrs fšr att man ska ha en mšjlighet att bedšma meriterna hos varje enskild webbplats som všljs ut. Denna evaluering utfšrs av bibliotekarien sjšlv eller av nœgon utomstœende Šmneskunnig bedšmare. Nisonger fšredrar att arbetet utfšrs av en kombination av bibliotekariekunnande och Šmnesexpertis. Traditionella urvalskriterier som undersšks inkluderar: faktatrovšrdighet, švergripande kvalitet, relevans och eventuell tendens i materialet. Nisonger pošngterar att dessa kriterier kanske Šr Šnnu viktigare fšr Internetresurser. PŒ Internet Šr det Šr fritt fram fšr vem som helst att publicera vad som helst och den fšrkontroll som tryckt material utsštts fšr saknas ofta. PŒ Œtminstone ett sštt har man dock en fšrdel nšr det gšller urval av Internetresurser. NŠr man všl har identifierat ett intressant dokument Šr det mycket enkelt att helt enkelt koppla upp sig pœ Internet och titta pœ det. Den mšjligheten saknas ofta dœ tryckt material ska všljas. DŒ Šr man som regel istšllet hšnvisad till recensioner och dylikt. FrŒgan om fšrfattarens kvalifikationer och utgivarens rykte Šr ett annat traditionellt kriterium. PŒ nštet blir dock denna distinktion nœgot suddig eftersom det ofta Šr oklart vem som Šr ansvarig fšr olika delar. Utgivarens auktoritet Šr ŠndŒ av stšrsta vikt och mœste noga undersškas. 17

18 Kriterier som Šr unika fšr elektroniska dokument inkluderar: pœlitlighet i uppkopplingen, kšllans stabilitet och eventuell hjšlpdokumentation. Vi menar att sšrskilt de tvœ fšrstnšmnda Šr helt avgšrande fšr om man ska lšnka till en webbplats. r det ofta problem att koppla upp till webbplatsen eller om den uppenbart riskerar att helt fšrsvinna ska man naturligtvis inte lšnka till den. Det tredje och sista steget i urvalsprocessen Šr sjšlva valet av relevanta dokument. DŒ man všljer en internetresurs privilegierar man den genom att ge anvšndaren en lšttare všg till den Šn vad gšller andra elektroniska resurser. Detta gšrs vanligen genom att man lšgger en hyperlšnk. HŠr tydliggšr Nisonger en distinkt skillnad pœ bibliotekets fšrhœllningssštt till elektroniska resurser kontra fysiska resurser. DŒ det gšller fysiskt material Šr ŠgandefrŒgan av mycket stor vikt och man bygger upp en fysisk samling. Elektroniskt material dšremot samlar man inte pœ utan gšr det bara mer lšttillgšngligt. I en artikel utvecklar William S. Monroe (1997) resonemanget kring Šgande av dokument. Han menar att biblioteken alltid har haft och alltid kommer att ha som švergripande roll att sštta mšnniskor i kontakt med de informationskšllor de behšver. Men en annan viktig uppgift Šr ocksœ att minska den tid det tar leda anvšndaren rštt. Detta lšstes tidigare bšst genom att varje bibliotek Šgde informationen. Den nya elektroniska informationsexplosionen har dock lett till en svšngning bort frœn Šgande och istšllet bšr stabil tillgœng vara honnšrsordet. DŒ det Šr dags att všlja ut ett elektroniskt dokument i det sista av Nisongers (1997) tre steg fungerar traditionellt anvšnda urvalskriterier bra. Det Šr hšr viktigt att kontrollera att Internet Šr den bšsta všg att gœ fšr att nœ dokumentet. Av stšrsta vikt Šr ocksœ att noga tšnka igenom huruvida dokumentet har relevans fšr anvšndarnas behov. Dessutom ska dokumentet ha ett innehœll som šverensstšmmer med bibliotekets inkšpsprioriteringar. Nisonger antyder att det ofta slarvas med detta eftersom det Šr sœ lštt att lšgga en lšnk till allt som verkar intressant. Har man prioriterat rštt ges tillgœng till resurser som Šr valda i samklang med referens- och samlingspolicyn fšr det švriga biblioteket (Dean, 1999, s. 83). I en artikel diskuterar Peggy Johnson (1997) ingœende problemet med att bibliotek allt fšr lšttvindigt lšnkar till resurser. Johnson pošngterar mycket starkt vikten av att 18

19 vinnlšgga sig om att mœlen fšr tillhandahœllande av elektroniska resurser ocksœ stšmmer šverens med bibliotekets mœl i švrigt. Fšr att vara sšker pœ att lyckas med detta menar Johnson att det Šr nšdvšndigt fšr biblioteken att gšra upp en skriftlig policy fšr fšrhœllningssštt nšr det gšller t.ex. urval, underhœll. Ett sœdant policydokument ger mœnga fšrdelar i verksamheten. Det hjšlper till att organisera och guida i anskaffandet och tillgšngliggšrandet av elektroniska resurser. Det ligger till grund fšr de urvalskriterier man sštter upp fšr urval av resurser. Dessutom ger policydokumentet mœl bœde fšr samlingen och fšr utvecklingen av samlingen. Slutligen beskriver det institutionens uppdrag och vilka anvšndarna. Vad gšller anvšndarna Šr det Šven viktigt att besluta om man avser att de elektroniska resurserna ocksœ ska kunna anvšndas av mšnniskor utan naturlig anknytning till biblioteket. ven denna aspekt bšr pœverka bœde urval av resurser och utformning av anvšndargršnssnitt. Som ett konkret exempel pœ anvšndningen av policydokument vid utvecklande av Šmnesguider vill vi framhœlla de riktlinjer man tidigt satte upp i Madison. Dessa riktlinjer skulle tjšna som styrdokument under hela utvecklingsprocessen. Policydokumentet har Šven en viktig funktion vid det fortsatta underhœllet av Šmnesguiden. Fšljande riktlinjer valde man i Madison: Guiden ska ge tillgœng till resurser oavsett mediaformat och plattform. Den ska kunna skštas av redan existerande personal i redan existerande arbetsorganisation. Den ska kršva lite underhœll. Den ska anvšnda sig av redan existerande resurser pœ biblioteket och pœ Internet, snarare Šn att planera fšr en framtida tillgœng pœ relevant material eller att behšva skapa sšrskilt anpassat material. Den ska undvika att bli en lista šver listor. Den ska anvšnda webbsidor som har bevisad kvalitet, innehœll, stabilitet och trovšrdighet. Den ska ge en smidig tillgœng till biblioteks- och internetresurser (Dean, 1999, s. 83). 19

20 2.2.2 UnderhŒll DŒ man arbetar med elektroniska Šmnesguider Šr mšjligheten stor att upptšcka och ta tillvara nya resurser efterhand som mer material blir tillgšngligt via Internet. mnesguiden kommer att revideras med jšmna mellanrum fšr att denna tillvšxt i elektroniska biblioteksresurser ska kunna fœngas upp (Dean, 1999, s. 88). Ett tšnkbart problem i sammanhanget Šr att det Šr roligare att ta tillvara nytt material Šn att gœ igenom gammalt och rensa bland information och lšnkar. Det Šr dock viktigt att underhœlla sina sidor sœ att informationen fšrblir aktuell. Om man samlar pœ sig fšr mœnga dšda lšnkar kommer anvšndarna till slut att bli sœ frustrerade att de všljer en annan všg till informationen. Notera dock att arkivinformation och information om gamla saker Šr positivt och nœgot helt annat Šn fšrœldrad information (Nielsen, 1999). Paradoxalt nog Šr underhœllet av existerande resurser och adderandet av nya Šmnesguidens styrka men ocksœ dess svaghet. Att skapa och underhœlla en guide Šr en stor investering i ekonomiska resurser. Det Šr ett digert arbete att hitta och evaluera nya resurser. Det kršver stor kšnnedom om sšktekninker och att man utvecklar metoder fšr att utvšrdera webbsidors innehœll och design (Dean, 1999, s. 84). 2.3 Struktur I det hšr avsnittet kommer vi att presentera och diskutera den grundlšggande struktur som Šmnesguiden har. Vi menar att strukturen utgšr det skelett som fylls med innehœll och gšrs estetiskt tilltalande med layout. MŠnniskan Šr bra pœ att uppfatta mšnster. Delvis kommer detta frœn vœrt konceptbaserade sštt att tšnka, dšr vœr uppfattning styrs av bekanta koncept. Vi sštter gšrna samman objekt 20

21 som liknar varandra till utseendet, Šr uppradade pœ nœgot sštt eller Šr nšra varandra. I ett systems gršnssnitt skulle detta kunna innebšra att anvšndaren uppfattar knappar som ligger nšra varandra som pœ nœgot sštt logiskt relaterade till varandra. DŒ man planerar och skapar en Šmnesguide bšr man utnyttja denna kunskap om koncepttšnkande. Fšrst och fršmst kan man ha ett slags rutsystem, osynligt eller synligt, som man fšljer. Detta ger en kšnsla av ordning och tydlighet fšr anvšndaren. Ibland ršcker det med att placera saker som hšr ihop nšra varandra, ibland kan man fšrtydliga genom att sštta ut linjer (Lšwgren, 1993 s. 26, 65). Eftersom anvšndarna aldrig vet lika mycket om en webbplats som upphovsmannen behšver de stšd i form av en tydlig struktur och navigering inom webbplatsen. Det Šr viktigt att visa fšr anvšndarna var de befinner sig och vart de kan ta sig (Nielsen, 1999). Jared M. Spools undersškning visar att den bšsta placeringen fšr navigeringsverktygen Šr lšngst upp eller ner pœ sidorna. AnvŠndarna vill som regel navigera dœ de kommit fram till att den sida de Šr pœ inte ger dem den information de sšker. DŒ befinner de sig oftast uppe eller nere pœ sidan (Spool, 1999 s. 27). Det kan ocksœ vara anvšndbart med en sškfunktion inom Šmnesguiden. Om en webbplats Šr helt utan navigeringsstšd innebšr det med stšrsta sannolikhet problem. Det finns vissa vedertagna navigationselement som en stor del av dagens internetanvšndare Šr vana vid. Exempel pœ detta Šr en liten logotyp i ena hšrnet som leder till hemsidan. Det bšr alltid finnas en klar indikation om var man befinner sig inom webbplatsen. Om ett sœdant element saknas kan anvšndaren kšnna sig vilsen och fœ svœrt att orientera sig (Nielsen, 1999). Lšwgren fšrklarar detta med att anvšndaren fšr att všlja handling mœste kunna se vad som finns tillgšngligt. Fšr att evaluera resultatet av sin handling mœste anvšndaren kunna uppfatta vad som hšnde (Lšwgren, 1993, s. 26). Vi anser att ett bra sštt att hjšlpa anvšndarna med detta Šr att tydligt visa hur han/hon har klickat sig ner i hierarkin (ex hem>infosšk>lšnkar) PŒ sœ sštt ser de vad som har hšnt. Det kan ocksœ vara problem med lšnkar som gœr till andra webbsidor. AnvŠndarna fšrstœr inte alltid att man lšmnat den webbplats de befann sig pœ och kan bli fšrvirrade av att nya strukturer plštsligt dyker upp (Spool, 1999, s. 46). 21

22 Rosenfeld och Morville (1998) pošngterar mycket kraftigt vikten av att noga planera rubriksšttningen inom en webbplats. En perfekt rubrik lšmnar inget utrymme fšr feltolkning utan talar om fšr anvšndaren vilken typ av information som finns dšr bakom. AnvŠnds ett rubriksystem konsekvent kan anvšndarna ur detta system ocksœ lšsa ut hur webbplatsens struktur och navigation i stort ser ut. Fšr att lyckas med att dela upp informationen pœ bšsta sštt och sedan ge dessa grupper rštt rubrik Šr det viktigt att veta vilka de tilltšnkta anvšndarna Šr. Lyckade rubriker motsvarar anvšndarnas tšnkande och inte. Jared M. Spool (1999) kom fram till ett intressant resultat nšr det gšller struktur. AnvŠndare uppfattar som regel inte den struktur pœ webbplatsen som upphovsmannen har skapat. LŠnkar som gœr fram och tillbaka gšr att strukturen blir ovšsentlig fšr anvšndaren. AnvŠndarna gœr pœ upptšcktsresa inom webbplatsen tills de hittar vad de vill ha eller helt enkelt ger upp. Trots denna upptšckt hšvdar vi att en klar struktur Šr till stor hjšlp. Det faktum att strukturen inte uppfattas av anvšndarna innebšr inte att den Šr oviktig. Den ligger till grund fšr ett fungerande navigationssystem. Denna Œsikt finner vi stšd fšr hos Rosenfeld och Morville (1998) som sšger att en všldesignad struktur Šr basen i en god navigation. Strukturen Šr ocksœ en stor hjšlp fšr upphovsmannen vid uppdatering och underhœll av webbplatsen. David Siegels bok Killer Web Sites (1998) handlar mycket om att skapa en onlineupplevelse och webbsidor som fœngar folks uppmšrksamhet och underhœller dem sœ att de kommer tillbaka fler gœnger. Hans upplšgg med avancerad grafisk design pœ webbsidor passar nog bšttre pœ webbsidor skapade fšr att ge en hšftig surfupplevelse Šn pœ informationfšrmedlande Šmnesguider. Han skriver: ÓDe flesta informationsbaserade webbplatser presenterar Šndlšsa sidor med text och punktlistor och med en fšrutsšgbar hemsida lšngst framó. Det gœr inte att ta miste pœ hans negativa attityd mot den hšr typen av upplšgg. Vi tycker dock att det mœste vara positivt om en hemsida Šr fšrutsšgbar om det innebšr att besškaren kšnner igen sig och vet hur han ska hantera de verktyg och menyer som erbjuds. DŠremot kan det aldrig vara bra om en sida med text Šr Šndlšs. 22

23 Jacob Nielsen (1999) anser att man inte ska fšrsška locka anvšndare med det allra senaste som webteknologin har att erbjuda. De flesta anvšndare bryr sig mer om anvšndbart innehœll och en god anvšndarservice Šn hšftiga effekter. Om en besškares webblšsare hšnger sig pœ grund av teknik som inte fungerar Šr risken mycket stor att denne inte kommer tillbaka. Sidor som kršver lœng rullning Šr ocksœ nœgot som diskuteras flitigt och som tidigare setts som nœgonting negativt. Spools undersškning (1999) fann ingen anvšndarfrustration šver att behšva rulla nerœt pœ sidan. AnvŠndarnas fšrsta klick frœn en sida kunde lika gšrna ske pœ fšrsta skšrmbilden som lšngre ner pœ sidan. Som Jacob Nielsen (1999) pœpekar Šr det dock sœ att det som syns dominerar och anvšndare har lštt att missa det som inte syns. Denna risk Šr sšrskilt stor om den švre delen av sidan verkar ge sœ klara instruktioner eller information att anvšndaren inte anser sig behšva titta lšngre ner och dšrfšr kanske missar nœgot lika viktigt. Horisontella linjer kan ytterligare bidra till detta problem. Det hšnder att anvšndare inte rullar under dem dœ de tror att linjen betyder att sidan Šr slut. I en Šmnesguide kan en speciell sida med hjšlp och instruktioner vara till stor nytta. En sœdan kan underlštta sšrskilt om det handlar om en stor webbplats med sškfunktioner och mœnga olika resurstyper. Carl Martin Allwood skriver om hjšlpfunktioner i boken MŠnniskadatorinteraktion. Han syftar kanske i fšrsta hand pœ manualer och hjšlp i datorprogram men mycket av det han sšger kšnns relevant Šven fšr Šmnesguider pœ Internet. Syftet med att tillhandahœlla en hjšlpfunktion fšr anvšndarna Šr att ge stšd nšr de befinner sig i en problemsituation. En bra hjšlpfunktion hjšlper snabbt anvšndaren ur de problem han/hon har samt bidrar till att han/hon lšr sig mer om hur Šmnesguiden fungerar och pœ sœ sštt underlšttas det framtida anvšndandet (Allwood, 1998, s. 73). En šversikt kan vara ett bra hjšlpmedel fšr anvšndarna. En šversikt Šr en karta šver webbplatsens struktur med klickbara lšnkar till alla sidor inom platsen. Den ska tydligt visa hur webbplatsen Šr uppbyggd rent strukturellt. I Spools undersškning fann man att šversikter kan vara till stor nytta. Ett krav Šr dock att de Šr rštt utfšrda med bra beskrivning till lšnkarna. 23

24 De mšrkte att anvšndare som hade tillgœng till en šversikt hade stor framgœng i sitt informationssškande (Spool, 1999, s. 29). LŠnkarna Šr anvšndarnas primšra navigationsverktyg och det Šr dšrfšr inte bara i šversikten som lšnkarnas utformning Šr av stšrsta vikt. Ju mer information en anvšndare ges om vart lšnken leder desto bšttre gœr det att hitta den information han/hon sšker. Det Šr viktigt att anvšndarna kan fšrutse vart lšnkarna leder. Att bara ha en rubrik som lšnk ršcker oftast inte. Den mœste fšrklaras pœ ett sštt som inte kan missuppfattas. Man bšr heller inte ha fšr mœnga lšnkar pœ samma sida. Det leder lštt till fšrvirring fšr anvšndaren. Text runt omkring lšnken gšr att anvšndaren fœr svœrt att skumma genom sidan pœ jakt efter viktiga lšnkar. SŒdana inbšddade lšnkar Šr vanliga men undersškningsresultat visar att de fšrsvœrar fšr anvšndarna. LŠnkar som gœr šver flera rader skall ocksœ undvikas. AnvŠndarna tror dœ att det ršr sig om tvœ skilda lšnkar vilket Šr mycket olyckligt (Spool, 1999, s. 42). I Madison, Wisconsin har man valt att under en sšrskild rubrik presentera en kronologisk lista šver nyligen utfšrda fšršndringar och tillšgg till Šmnesguiden. Rubriken inkluderar ocksœ borttagande av gamla resurser, omorganisering av rubriker, nya beskrivningar av existerande resurser, ny design, ny navigation och nya sškvšgar. Dean menar att en sœdan rubrik kan vara till stor nytta fšr anvšndarna som lštt kan se vad som fšršndras inom Šmnseguiden (Dean, 1999, s. 83). 2.4 Layout Den grafiska designen har blivit allt viktigare inom gršnssnittsskapandet. Precis som inom andra omrœden bedšms ofta produkten efter utseendet. Ett systems utseende Šr just gršnssnittet. Fšrsta gœngen man tittar pœ ett system eller en webbsida Šr det den grafiska designen pœ skšrmen som ger det fšrsta intrycket. 24

25 Fšr att skapa en fungerande Šmnesguide behšvs, fšrutom ett genomtšnkt innehœll, en bra balans mellan innehœll och layout. Eftersom man har avsikten att sprida informationen till anvšndarna Šr layout av stor vikt uppbyggandet av guiden. David Siegel (1998) sšger i sin bok Killer Web Sites: ÓChockvŠrde och rykande aktuellt innehœll Šr viktigare fšr mœnga webbplatser Šn korrekt struktur. Producenterna vet att om ingen konsumerar deras innehœll sœ spelar det ingen roll hur všl strukturerat det Šr.Ó Han understryker ytterligare vikten av en bra layout: ÓVem bryr sig om hur kraftfull din databas Šr om de inte kan fšrstœ anvšndargršnssnittet?ó och ÓVem bryr sig om ditt fantastiska innehœll om det inte Šr attraherande och angenšmt att lšsa?ó Vi vill ocksœ gšrna všnda pœ de frœgorna och i stšllet sšga: Vem bryr sig om en fantastisk och imponerande layout om innehœllet Šr intetsšgande och torftigt? Det Šr trots allt innehœllet som Šr det viktigaste i Šmnesguiden. Det Šr anledningen till varfšr man skapar den. Vikten av en god layout understryks ytterligare av att ett všldesignat grafiskt gršnssnitt lœter anvšndaren anvšnda grundlšggande kognitiva strategier, dšribland det utmšrkta passiva minnet som ger fšrmœgan att kšnna igen och minnas form, fšrg, avstœnd och storlek. Dessa strategier kan dock kraftigt skilja sig Œt frœn person till person efter som vi kognitivt sett Šr olika. Ett och samma gršnssnitt passar dšrfšr inte alla mšnniskor lika bra. Det Šr ett faktum att vissa mšnniskor uppfattar ett gršnssnitt som lšttillgšngligt, medan andra uppfattar samma gršnssnitt som onaturlig, ointressant och svœrtillgšnglig Det Šr angelšget att fšrsška anpassa presentationen efter mšnniskans olika fšrutsšttningar att hantera och tillgodogšra sig den (Gultz, 1999, 61-76). En Šmnesguide kan vara mycket bra Šven om den inte Šr estetiskt tilltalande, men med en lyckad layout har man kommit en bra bit pœ všgen. Informationsbaserade webbplatser ska tillfredsstšlla sina mœlinriktade besškare. De kan inte gšmma informationen bakom alltfšr mycket glassig design och onšdiga tekniska detaljer. SŒnt Šr ofta oerhšrt stšrande fšr den som sšker information. Konsten ligger i att lyckas vara tilltalande utan allt detta. I Spools undersškning fann man att nšr anvšndarna sšker information Šr de fokuserade och klickar pœ 25

26 de lšnkar som har stšrst fšrutsšttning att ge den information de sšker (Spool, 1999, s. 12). Jonas Lšwgren diskuterar i sin bok Human-computer interaction begreppet visuell perception som handlar om vad man uppfattar med šgonen. Trots att vi har ett ganska brett synfšlt Šr det bara i mitten vi kan se statiska saker helt klart. andra sidan kan vi upptšcka ršrelser Šven lœngt ute i šgats periferi (Lšwgren, 1993, s. 26). Detta kan ha betydelse t.ex. vid anvšndandet av animationer pœ webbplatser. De kan upplevas som irriterande vid lšsning av text. Vi tycker att man ska ge sina anvšndare mšjlighet att lšsa texten i lugn och ro. I Spools undersškning fann man inga belšgg fšr att grafik varken hjšlper eller stjšlper anvšndarna i deras stršvan att hitta information. DŒ anvšndarna navigerade provade de dock som regel textlšnkar fšrst och ignorerade nšra liggande grafiklšnkar (Spool, 1999, s. 9). Lšwgren pœpekar dock att bilder kan vara mer tilltalande och underhœllande Šn text. Ibland kan t.o.m. en bild sšga mer Šn text om det inte finns sœ mycket plats. Jacob Nielsen ger Šnnu en intressant aspekt pœ grafik. Idag Šr det mycket vanligt att man anvšnder animationer i reklam pœ Internet. AnvŠndarna har en tendens att ignorera dessa ršrliga bilder som man automatiskt tar fšr reklam. Av den anledningen Šr det viktigt att innehœllet och navigeringen pœ sidan skiljer sig sœ mycket som mšjligt frœn sœdana reklambilder. Dessutom kan fšr stora bilder fšra med sig problemet med lœnga nedladdningstider. Detta faktum bšr všgas in nšr man bygger sin webbplats om man vill behœlla sina anvšndare. (Nielsen, 1999) Det Šr viktigt att tšnka pœ fšrgsšttning vid skapandet av Šmnesguider. Vi har vissa fšrgtolkningar všl inarbetade i vœrt medvetande. Ett exempel Šr kombinationen svart och gult som i mœnga kulturer betyder Ófara!Ó. Den fungerar som varningssignal. Det Šr ocksœ sœ att gult och svart i kombination ger den bšsta kontrasten pœ skšrmen. MŒnga varningsskyltar Šr svartgula, kanske pœ grund av att vi reagerar starkt nšr vi ser den fšrgkombinationen. Ett annat exempel Šr nšr vi tittar pœ en ršd figur pœ en blœ bakgrund. Det ršda ser dœ ut att svšva ovanfšr det blœ. En allmšn princip Šr att fšrsška hœlla designen enkel. Det gšller Šven fšrgsšttningen. Man bšr anvšnda en grundfšrg och eventuellt tillsštta nœgon fšr speciella effekter. FŠrgerna bšr vara diskreta och matcha varandra (Lšwgren, 1993, s. 60). 26

27 Diskussionen kring fšrgval Šr inte minst viktig nšr det gšller lšnkar. Vi har hšr upptšckt tvœ tydligt motstridiga uppfattningar. Jacob Nielsen (1999) och Spool (1999) fšresprœkar anvšndande av standardinstšllningen. Denna innebšr att lšnkar till sidor som anvšndaren inte har besškt Šr blœ och lšnkar till sidor anvšndaren har besškt Šr ršdlila. De anser att mšjligheten att kunna se vilka lšnkar man fšljt Šr ett bra navigeringshjšlpmedel. Konsekvens Šr bra nšr man ska lšra anvšndare vad lšnkfšrgerna betyder. Det stora problemet de ser Šr att man vid anvšndande av icke standardfšrger pœ lšnkar fšrvirrar anvšndarna. David Siegel (1998) har dšremot en helt annan Œsikt nšr det gšller lšnkfšrger. Han vill, i stšllet fšr att hœlla pœ konsekvensen, utnyttja anvšndarnas invanda fšrguppfattning. Han anser att den ršda fšrgen inte betyder ÓSTOPPÓ utan ÓHALL!Ó. DŠrfšr tycker han att man ska gšra de obesškta lšnkarna ršda och de som man redan klickat pœ blœa. ÓRštt sšger ÔHŠr borta! Klicka pœ mig!õ. BlŒtt sšger ÔHar varit hšr, pršvat dettaõ. Rštt stœr ut. BlŒtt smšlter in i bakgrundenó. Denna motstridighet Šr ett bra exempel pœ att det inom omrœdet webbdesign finns en hel del tyckare med Œsikter som kanske mer grundas pœ tycke och smak Šn verklig forskning. Vad gšller text menar Lšwgren (1993) att den bšr hœllas inom en typsnittsfamilj och som mest tre olika storlekar. Om man anvšnder streck och linjer fšr att tydliggšra designen och gruppera innehœllet bšr man anvšnda max tre olika tjocklekar och bestšmma sig fšr att antingen ha vertikala eller horisontella linjer. Slutligen vill vi pœpeka att man, nšr man skapar en webbsida, bšr titta pœ den pœ olika plattformar (t.ex. Windows eller Macintosh) och med olika skšrmupplšsningar. Sidorna ser olika ut beroende pœ vilken plattform man har. Utseendet beror ocksœ pœ vilken upplšsning man har pœ sin skšrm. Man bšr skapa en layout och en struktur som fungerar bra och ser trevlig ut oberoende av plattform och skšrmupplšsning. 27

28 2.5 Sammanfattning Man kan definiera vad det Šr som gšr en Šmnesguide anvšndbar pœ flera olika sštt. Lšwgrens REAL-modell har som syfte att genom fokusering pœ fyra olika aspekter av ett system ge en bild av hur anvšndbart det Šr. Modellen frœgar hur relevant systemet Šr, hur effektivt det gœr att anvšnda, vad anvšndarna kšnner fšr systemet och hur lštt det Šr att lšra sig. AnvŠndbarhet handlar alltsœ inte bara om struktur och innehœll utan ocksœ om personlighet, vilket kan gšra det svœrt att skapa system som passar alla. DŒ en anvšndarundersškning ska genomfšras Šr det av stšrsta vikt att analysera och gruppera de tšnkta anvšndarna med fokus pœ deras skiftande erfarenheter. SŒdana skillnader kan ha stor betydelse fšr hur systemet uppfattas av olika grupper av anvšndare. Det Šr viktigt att vara medveten om att anvšndare tenderar att bedšma ett nytt system utifrœn sœdant de tidigare sett och dšrmed kan ha svœrt att se nya mšjligheter. Vid universitetet i Madison, Wisconsin genomfšrde man en omfattande undersškning under hela utvecklingsprocessen med att skapa en elektronisk Šmnesguide i biologi. De fann bland annat att olika grupper behšver olika mycket hjšlp och instruktioner. De fann ocksœ att en exakt och lšttfšrstœelig rubriksšttning Šr av allra stšrsta vikt. Vad gšller Šmnesguidens innehœll bšr man sšrskilt švervšga vad som definierar det utvalda ŠmnesomrŒdet till skillnad frœn andra nšrliggande. Det Šr ocksœ viktigt att, av alla tillgšngliga resurser inom Šmnet, všlja ut de mest relevanta. En fšrutsšttning fšr att lyckas med detta Šr att man noga definierat vilken mœlgruppen Šr och vilka behov den har. UnderhŒllet av existerande resurser och adderandet av nya Šr Šmnesguidens styrka men ocksœ dess svaghet. Det Šr ett resurskršvande och digert arbete att hitta och evaluera nya resurser. Nisonger diskuterar tre steg i urvalsprocessen av elektroniskt material. I det fšrsta steget blir bibliotekarien uppmšrksam och intresserad av ett visst dokument. I nšsta steg evaluerar bibliotekarien med hjšlp av Šmnesexpertis dokumentet. r dokumentet relevant och av god kvalitet všljs det i det tredje steget ut genom att en hyperlšnk skapas. Johnson menar att det Šr av stšrsta vikt att sštta upp ett policydokument fšr anskaffandet av elektroniska 28

29 dokument som kan tjšna som stšd i denna urvalsprocess. Hon menar att det eftersom det Šr sœ lštt att lšnka finns en risk att man allt fšr lšttvindligt všljer ut elektroniska resurser. Fšr att kunna utnyttja en webbplats pœ bšsta sštt Šr det av stšrsta vikt att anvšndarna fœr en tydlig struktur och funktionella navigeringsverktyg inom webbplatsen. MŠnniskan Šr bra pœ att uppfatta mšnster och sštter gšrna samman objekt som liknar varandra till utseendet eller Šr uppradade pœ nœgot sštt. DŒ man planerar och skapar en Šmnesguide bšr man dœ man utformar den underliggande strukturen utnyttja denna kunskap. Saker som Šr tšnkta att hšra ihop bšr placeras nšra varandra och eventuellt fšrtydligas med linjer. Det bšr alltid finnas en klar indikation om var anvšndaren befinner sig inom webbplatsen. Saknas ett sœdant element kan anvšndaren kšnna sig vilsen och fœ svœrt att orientera sig. En rštt utfšrd šversikt Šr ett annat bra hjšlpmedel. Det Šr ocksœ mycket viktigt att rubrikerna pœ webbplatsen Šr sœ tydliga och precisa sœ att de inte kan misstolkas. Detta gšller i hšgsta grad ocksœ fšr švriga lšnkar. Fšr att fungera mœste de vara všl beskrivna och lštta att fšrstœ. Ju mer information en anvšndare ges om vart lšnken leder desto bšttre gœr det att hitta den information han/hon sšker. Fšrsta gœngen en anvšndare tittar pœ ett system eller en webbsida Šr det den grafiska designen pœ skšrmen som ger det fšrsta intrycket. Vikten av en god layout understryks av att ett všldesignat grafiskt gršnssnitt lœter anvšndaren anvšnda grundlšggande kognitiva strategier. Dessa strategier kan dock kraftigt skilja sig Œt frœn person till person efter som vi kognitivt sett Šr olika. Ett och samma gršnssnitt passar dšrfšr inte alla mšnniskor lika bra och det Šr angelšget att fšrsška anpassa presentationen efter mšnniskans olika fšrutsšttningar att hantera och tillgodogšra sig den. Fšr att anvšndarna ska kšnna sig nšjda behšvs sœledes fšrutom ett genomtšnkt innehœll ocksœ en god och tilltalande layout. En allmšn princip Šr att fšrsška hœlla layouten enkel. Det gšller Šven fšrgsšttningen. Man bšr anvšnda en grundfšrg och eventuellt tillsštta nœgon fšr speciella effekter. FŠrgerna bšr vara diskreta och matcha varandra. 29

30 30

31 3. Beskrivning av VŒrdvetenskapliga bibliotekets Šmnesguide VŒrdvetenskapliga bibliotekets elektroniska Šmnesguide fšr vœrdvetenskap ligger som en undersida till Institutionen fšr omvœrdnad. Adressen Šr Bild 1. mnesguiden har en mycket tydlig hierarkisk struktur dšr man frœn en startsida nœr ett steg ner i taget. Den har genomgœende en gulbeige fšrg som bakgrund. LŠngst ner pœ alla sidor finns information om de ansvariga fšr Šmnesguiden, uppdatering och en besšksadress. TextfŠrgen Šr svart eller gršn och lšnkfšrgen Šr med nœgra fœ undantag understruken blœ. PŒ startsidan finns, fšrutom rubriker, en tabell med sex rutor dšr guidens huvudrubriker stœr som lšnkar. Huvudrubrikerna frœn všnster till hšger Šr: ÓLOLITAÓ, ÓDatabaser & Info.sškningÓ, ÓTidskrifterÓ, ÓBibliotek & Info.centralerÓ, ÓUppsatsarbetenÓ och 31

32 slutligen ÓBiblioteksinfo.Ó Under tabellen finns en knapp som leder till en šversikt (site map), dšrunder en besšksršknare. Fšljer man lšnken ÓLOLITAÓ leds man vidare till en sida med en ny tabell. HŠr stœr fyra klickbara underrubriker med anknytning till ÓLOLITAÓ i rutor till všnster med en beskrivande text om funktion i rutor till hšger. Dessa lšnkar leder ut frœn Šmnesguiden in till Lunds Universitetsbiblioteks hemsidor. Bild 2. Rubriken ÓDatabaser & InfosškningÓ leder Šven den vidare till en sida med rubriker till všnster och en beskrivande text till hšger. Det delas hšr upp i ÓDatabaserÓ, ÓLŠnkarÓ och ÓFšrfattningssamlingarÓ. Dessa leder vidare till listor med lšnkar, fortfarande inom Šmnesguiden. Dessa listor ser dock nœgot olika ut. Under ÓDatabaserÓ finns det lšngst upp en horisontell lista med alla databaser som ingœr, med motsvarande ankare lšngre ner pœ sidan. DŠr under kommer sedan en lista med databasens namn i rutor till všnster och en beskrivande text till hšger. 32

33 Under rubriken ÓLŠnkarÓ, dšr fršmst diverse lšnksamlingar ingœr finner man en lista med lšnkens namn šverst och sedan en beskrivning undertill. Fšrst kommer allmšnna lšnkar och sedan lšngre ner lšnkar uppdelade pœ underrubriker. LŒngt ner pœ lšnksidan kommer rubriken omvœrdandsteoretiker som leder ett steg till vidare ner i Šmnesguidens struktur. I centrum av skšrmen finns hšr ett foto pœ Florence Nightingale. PŒ bœda sidor om bilden finns det en rad med lšnkar som alla gœr ut frœn Šmnesguiden. PŒ lšnksidan finns fšr nšrvarande (oktober 1999) en del dšda lšnkar. Sidan med fšrfattningssamlingar har i princip samma utseende som databaserna, men utan ankarfunktionen. Detta beror troligen pœ att det finns fœ fšrfattningssamlingar lšnkade. Under rubriken ÓTidskrifterÓ finns det enbart lšnkar som leder ut frœn Šmnesguiden. Sidan bestœr av en lista uppdelad i tre rutor. I den švre rutan stœr det till všnster vad lšnken leder till, fršmst tidskriftsfšrteckningar och sedan lšnken till hšger. I rutan dšrunder finns lšnkar till information om artikelfšrfattande, utan nœgon fšrklarande text. I den understa rutan finns lšnkar till artikelbestšllning, inte heller hšr finns nœgon fšrklarande text. Under huvudrubriken ÓBibliotek & Info.centralerÓ leder alla lšnkar ut frœn Šmnesguiden. Sidan Šr uppstšlld som en lista med tvœ stora tabeller under varandra. I den švre rutan finns det tvœ spalter med lšnkar till olika bibliotek. I den undre rutan finns det tvœ spalter med lšnkar till olika institutioner och organisationer. Under huvudrubriken ÓUppsatsarbetenÓ leder ocksœ alla lšnkar ut frœn Šmnesguiden. Sidan bestœr av en tabell, dšr lšnkarna stœr i rutor till všnster och en beskrivning i rutor till hšger. LŠnkarna Šr hšr ršda. Under huvudrubriken ÓBiblioteksinfo.Ó finns det fšrst en beskrivande text och dšrunder en tabell, med gršna lšnkar till šppettider, personal, lœn och undervisning. PŒ dessa fyra sidor finns inga vidare lšnkar utan helt enkelt listor med information. 33

34 mnesguidens šversikt (site map) bestœr av gršna lšnkar till alla huvudrubriker samt utvalda underrubriker. Bilden nedan visar šversikten. Bild 3. 34