IT och nationalstaten

Transkript

1 Statens offentliga utredningar 1998:58 Kommunikationsdepartementet IT och nationalstaten Fyra framtidsscenarier IT-kommissionens rapport 6/98 Delbetänkande av IT-kommissionen Stockholm 1998

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen Stockholm Fax: Telefon: Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISBN ISSN X

3 Fšrord Sverige som nationalstat pœverkas starkt av de fšršndringar som nu sker i omvšrlden, dšr utvecklingen av IT spelar en stor roll. Uppfattningarna om IT:s konsekvenser fšr nationalstaten skiljer sig pœtagligt, alltifrœn att IT innebšr nationalstatens upplšsning till att effekterna blir obetydliga. Denna skrift Šr ett inlšgg i debatten. Syftet Šr att belysa nœgra viktiga konsekvenser fšr nationalstaten bl a genom att teckna fyra tšnkbara framtidsscenarier som baseras pœ osškerheten om samspelet mellan IT, nationalstaten och omvšrlden. Inget av de gestaltade scenarierna kommer troligen att fšrverkligas fullt ut, men de illustrerar de utmaningar som Sverige kommer att mšta. Skriften har utarbetats av Per FlorŽn och Mats Lindgren vid KAIROS Future AB. InnehŒllet Šr fšrfattarnas sammanfattning av ett omfattande arbete med litteraturundersškning, intervjuer och diskussioner med initierade forskare, politiker, tjšnstemšn och praktiker. Bakgrundsmaterialet finns tillgšngligt pœ Projektledare har varit Ulla hs, IT-kommissionen. Stockholm i april 1998 Ines Uusmann ordfšrande Gunnar Hedborg kanslichef i

4 InnehŒll Sammanfattning Uppdraget IT:s konsekvenser fšr nationalstaten IT:s konsekvenser fšr den svenska nationalkšnslan Utmaningar fšr nationalstaten Scenarier Scenarier fšr statens relation till omvšrlden Œr Swedicon Valley Lugnaro IT-ruschen Sorgebo Scenarioindikatorer...34 Litteraturfšrteckning...35 ii

5 Sammanfattning Den moderna nationalstaten har pœtagit sig flera olika uppgifter. Utšver att ge medborgarna mšjlighet till inflytande šver samhšllsbeslut, skall staten ocksœ skydda mot fršmmande makt, brott och ohšlsa, rusta dem fšr livet och arbetsmarknaden och stšdja dem om de ŠndŒ inte klarar sig pœ egen hand. Redan idag, och Šn mer pœ sikt, pœverkar IT statens mšjligheter att fullgšra dessa uppgifter, samtidigt som uppgifternas karaktšr fšršndras. Nya typer av hot, som medborgare och fšretag mœste skyddas mot, uppstœr. Kraven pœ utbildning fšr att klara av en fšršndrad arbetsmarknad hšjs och Šndrar karaktšr. IT fšršndrar fšrutsšttningarna fšr nationalstaten pœ mœnga sštt och pœ flera olika nivœer. Men det Šr sannolikt inte de direkta konsekvenserna av tekniken som Šr de stšrsta utmaningarna fšr nationalstaten, utan de indirekta konsekvenserna, de som hšnger samman med IT:s systemfšršndrande egenskaper. Ett exempel pœ detta Šr att IT leder till škad global tillgšnglighet, vilket pœ sikt fšrmodligen tvingar fram en global konvergens i frœga om skatter och lagstiftning. IT driver ocksœ pœ utvecklingen mot ett allt mer kunskapsintensivt samhšlle och fšršndrar dšrmed konkurrensvillkoren fšr sœvšl fšretag som nationer. Det land, och det fšretag, som kan fšrlšsa och fšda upp de bšsta idžerna kommer att bli mest framgœngsrikt och všlmœende. Sammantaget innebšr detta att IT, framfšr allt indirekt, utmanar etablerade fšrestšllningar, institutioner och spelregler. NŒgra av de viktigare konsekvenserna sammanfattas nedan. IT pœverkar nationalkšnslan genom att: ge svenskar i všrlden mšjlighet att enklare hœlla kontakten med hemlandet. ge mšnniskor av andra nationaliteter som bor i Sverige mšjlighet att hœlla kontakten med andra personer som tillhšr samma nationalitet. 1

6 IT pœverkar demokratin genom att: ge mšjlighet till direktkontakt mellan všljare och valda. ge unika mšjligheter att lœta allmšnheten ta del av den demokratiska processen bœde lokalt och nationellt. stšlla krav pœ att IT Šr tillgšngligt fšr en bred massa, bœde tekniskt, ekonomiskt och kunskapsmšssigt fšr att inte fšrvandlas till elektronisk populism. IT pœverkar arbetsmarknaden genom att: konkurrensen pœ hemmamarknaden škar samtidigt som nya marknader šppnas fšr svenska fšretag. stšlla škade krav pœ fšrnyelse av fšretag och branscher. ška hoten mot gamla nšringar och fšretag. ge škade mšjligheter till nya typer av fšretag och nšringar. stšlla nya och hšgre kompetenskrav pœ fšrtetagsledningen. IT pœverkar utbildning genom att: stšlla krav pœ breddutbildning fšr att motverka uppkomsten av sociala och kunskapsmšssiga klyftor i samhšllet. stšlla krav pœ fortlšpande utbildning under hela livet, inte bara i ungdomen. stšlla krav pœ spetsutbildning, fšr alla som har fšrutsšttningarna, fšr att underlštta utvecklingen av nya nšringar och branscher. stšlla krav pœ fšrstšrkt utbildning inom inte bara traditionellt tekniska omrœden, utan Šven inom kommunikation, sprœk, kreativitet samt fšrstœelse av system och helheter. IT pœverkar lagar och ršttsvšsende genom att: stšlla nya och hšgre krav pœ avvšgningen mellan olika, ofta motstridiga intressen i lagstiftning, têex kraven pœ offentlighet och pœ personlig integritet. 2

7 stšlla nya krav pœ internationell samordning av lagar och regler. stšlla krav pœ snabbare initiering av nya, och justering av gamla lagar, utan att ršttssškerheten hotas. stšlla krav pœ ny typ av kompetens hos polis och domstolar. IT pœverkar offentlig verksamhet genom att: stšlla nya och hšgre krav pœ samordning och fšrnyelse av arbetsformer i offentlig sektor. stšlla nya krav pœ effektivare informationsutbyte med omvšrlden, t ex med medborgare, fšretag och andra myndigheter. stšlla krav pœ ny kompetens hos personal och ledning. stšlla nya krav pœ bšttre omvšrldsbevakning och snabbare reaktioner pœ fšršndringar i omvšrlden. Dessa utmaningar mœste mštas fšr att Sverige skall kunna fortsštta att vara en všlfšrdsstat. Det ršcker inte med všlvilliga attityder och šnskemœl. Det kršvs handling, initiativ och framfšr allt plats fšr mœngfald och experiment infšr en framtid som inte Šr sœ enkel att fšrutspœ. 1. Uppdraget Det uppdrag som Šr upprinnelsen till denna rapport formulerades av ITkommissionen pœ fšljande sštt i rapporten "Sverige infšr epokskiftet": ÓHur pœverkas nationalstaten av det elektroniska samhšllet? Kommissionen avser studera vilka konsekvenser som kan fšrutses av utvecklingen mot en allt mer global elektronisk všrld. Det fria flšdet av information och tjšnster šver elektroniska media och utvecklingen av elektronisk handel pœverkar nationella kšrnomrœden som beskattning, lagstiftning, arbetsmarknad, demokratifrœgor med mera. Vad hœller pœ att 3

8 hšnda och hur bšr vi fšrbereda oss i Sverige pœ denna utveckling? En analys och en hearing i hšst Šr planerad.ó Det uppdrag vi pœ fšrhšsten fick av IT-kommissionen var alltsœ att: Ébeakta ett antal utvecklingslinjer, nšmligen: utvecklingen mot en allt mer global elektronisk všrld det fria flšdet av information šver elektroniska media det fria flšdet av tjšnster šver elektroniska media utvecklingen av elektronisk handel Ébeskriva tšnkbara konsekvenser av denna utveckling fšr bl a: beskattning lagstiftning arbetsmarknad demokratifrœgor. Vad Šr en nationalstat? Fšr att kunna studera IT:s konsekvenser fšr nationalstaten mœste man fšrst definiera begreppen. Vad Šr IT? Och vad Šr en nationalstat? Med IT avser vi fortsšttningsvis all teknik som i nœgon form hanterar digital information, dvs datorer, datakommunikation, digitala massmedia, telefoni etc. Eller om mšjligt Šnnu enklare uttryckt: kombinationen av dator- och teleteknik. "Nationalstat" Šr ett sammansatt ord som bestœr av tvœ led: nation och stat. Det fšrsta ledet, nation, hšr nšra samman med begreppet folk. Nationalencyklopedin (NE) definierar nation pœ fšljande sštt: ÓGrundlŠggande avser emellertid begreppet ÕnationÕ inte stater utan relaterar till begreppet ÕfolkÕ, dvs mšnniskor som knyts samman av 4

9 en gemensam identitet. Basen fšr de nationella identiteterna kan variera och varje nation bygger pœ subjektiva fšrestšllningar om vad som karakteriserar identiteten. En gœng etablerade inom gruppen tenderar emellertid dessa fšrestšllningar att leva kvar och fœ politisk betydelse.ó Det andra ledet, stat, hšr inte samman med mšnniskorna, folket, utan med territoriet. ÓGenerellt Šr staten ett landomrœde med gemensam styrelse, formellt suveršnt i fšrhœllande till andra stater. InŒt reglerar staten som myndighet relationerna mellan dess invœnare. Detta fšrutsštter nœgon form av ordnad maktutšvning. UtŒt hšvdar staten sina intressen gentemot andra stater eller 'aktšrer' i det internationella systemet.ó Stat och nation Šr alltsœ lœngtifrœn synonymer och det finns gott om exempel pœ stater med flera folk, liksom folk utan egen stat. Det judiska folket har i 2000 Œr levt utan stat, zigenare och kurder gšr det alltjšmt. Nationalstaten Šr en mer modern fšreteelse och hšnger i stor utstršckning samman med industrisamhšllets framvšxt och de "administrativt integrerade stater" (NE) som dœ všxer fram. Sverige har som nationalstat ovanligt djupa rštter som stršcker sig tillbaka till Axel Oxenstiernas insatser pœ 1600-talet. Nationalstatens uppgift Nationalstaten har historiskt sett tagit pœ sig allt fler uppgifter. En av uppgifterna Šr att skydda medborgare och Šven fšretag, sœvšl fysiskt som psykiskt samt deras egendom. Det Šr uppgifter som traditionellt sett legat pœ militšren och polisvšsendet, men dšr tyngdpunkten fšr skyddet allt mer kommit att fšrskjutas mot mšnniskors psykiska och andliga všlbefinnande. Filmcensur och vissa typer av reklamfšrbud Šr exempel pœ sœdant. Skyddsuppgifter som kommit att fœ škad betydelse de senaste Œren ršr medborgares och fšretags ideella ršttigheter och frœgor som ršr immaterial- 5

10 rštt (det vill sšga den del av juridiken som omfattar upphovs-, patent- och varumšrkesrštten). Det hšr Šr frœgor som blir allt mer bršnnande i takt med att mer och mer information digitaliseras. En annan uppgift fšr nationalstaten Šr att rusta medborgare och fšretag, att skapa fšrutsšttningar fšr utveckling. I denna uppgift ingœr stora delar av utbildningssektorn, men ocksœ infrastruktursatsningar. HŠr Šr det ocksœ tydligt att IT och det kunskapsbaserade samhšllet, stšller nationalstaten infšr nya utmaningar som handlar om att rusta ett helt samhšlle fšr en ny tid. En tredje uppgift handlar om att stšdja de individer, landsšndar, och i praktiken ocksœ fšretag, som riskerar att slœs ut. I tider av kraftig strukturomvandling blir detta fšr en stat en mycket tung uppgift. Och risken Šr uppenbar att man hamnar i defensiva stšdjande insatser, snarare Šn offensiva rustande. Inte minst om insatserna kommer fšr sent. En fjšrde och nog sœ viktig uppgift Šr att skapa offentliga rum fšr samtal, ge medborgarna mšjlighet till inflytande och medskapande. HŠr Šr frœgor om ršstrštt, yttrande- och fšreningsfrihet sjšlvklara hšrnstenar, och Internet ger hšr mœnga nya mšjligheter till mer kontinuerliga samtal. Men till detta skulle vi ocksœ kunna lšgga en mer offensiv roll, nšmligen att samla folket kring bšrande idžer och projekt. Under folkhemsbyggets epok fanns en sœdan samlande idž, men var finns dagens motsvarighet till folkhemsvisionen? 2 IT:s konsekvenser fšr nationalstaten Betraktar vi fšr ett šgonblick IT:s konsekvenser, stœr det klart att konsekvenserna fšr staten skiljer sig starkt frœn konsekvenserna fšr medborgarna, nationen. Med hjšlp av den moderna kommunikationstekniken blir det allt lšttare att bevara nationella rštter Šven om man lever i fšrsking- 6

11 ringen. SVT startade julen 1997 satellitsšndningar šver Europa. Via Internet kan jag dagligen lšsa svenska nyheter, lyssna pœ svenska radioprogram och kommunicera med mina gamla grannar, varhelst pœ jorden jag slagit ner bopœlarna. Och omvšnt blir det fšr turkar, finlšndare och somalier i Sverige, lšttare Šn fšrr att hœlla liv i de kulturella rštterna. Mycket har i debatten sagts om IT och nationen. IT-visionŠren Masuda fšrutspœdde redan 1980, i boken InformationssamhŠllet, framvšxten av nya globala samhšllen sammanhœllna av modern informationsteknologi. Men det Šr konsekvenserna fšr staten som i debatten kommit att stœ i fšrgrunden. De tre omrœden som diskussionerna fršmst kommit att handla om Šr: Demokratin, dšr mœnga fšrt fram mšjligheterna till fšrdjupad demokrati genom omršstningar pœ nštet Skatterna, dšr farhœgor knutits till kraftigt vikande skatteunderlag till fšljd av bl a nšthandel Brottsligheten, dšr riskerna med brottslighet pœ nštet av mœnga lyfts fram som ett av de fršmsta hoten i det framtida samhšllet. Direkta konsekvenser VŒr slutsats efter att pœ djupet penetrerat ovanstœende frœgor, sjšlva och i intensiva diskussioner med andra, Šr att det knappast Šr dessa frœgor som Šr mest bršnnande. I varje fall inte om man stannar vid att betrakta de direkta effekterna av IT fšr demokrati, skatter och brottslighet. Demokratin NŠr det gšller demokratin Šr det svœrt att tšnka sig att nštomršstningar skulle fungera i praktiken dœ sannolikheten fšr att medborgarna ena dagen skulle ršsta fšr skattesšnkningar och nšsta fšr bidragshšjningar Šr šverhšngande. IT-demokrati skulle i den formen snabbt kunna švergœ till ITpopulism. ppna beslutande omršstningar fungerar i offentliga fšrsamlingar som t ex fšreningar. Men fšrutsšttningen Šr dœ ett inslag av social 7

12 kontroll. Den Šr inte pœ samma sštt mšjlig att upprštta pœ Internet. DŠrmed Šr risken stor att den ansvarstagande medborgaren i ršstšgonblicket omvandlas till en suboptimerande ÓmotborgareÓ. Om man dšremot betraktar IT:s fšrmœga att fšrbšttra den offentliga dialogen och debatten Šr mšjligheterna stora. Med hjšlp av IT kan man skapa nya offentliga rum dšr mœnga fler kan komma till tals i smœ och stora samhšllsfrœgor. Tršskeln till kommunfullmšktige och riksdag kan sšnkas rejšlt. Brottligheten Brottslighet pœ Internet Šr knappast svœrare att bekšmpa Šn andra former av brottslighet. Problemet Šr snarast att polis och Œklagare Šnnu inte lšrt sig hantera de redskap som kršvs fšr att leta upp och Œtala Internetbrottslingar. PŒ 18 mœnader lyckades ŒklagarŠmbetet i New York identifiera 1500 personer i USA som spritt barnporr, varav 41 i New York. Ett antal utlšnningar identifierades. 120 personer har Œtalats till fšljd av detta, varav 6 i New York. Vet man vad man ska gšra kan man alltsœ nœ enastœende resultat genom polisarbete pœ nštet (Datateknik 18/97) Skatten Slutligen Šr farhœgorna fšr kraftigt och snabbt vikande skatteintškter av allt att dšma švervšrderade. LŒt oss bšrja med momsen. Den enda moms statskassan teoretiskt kan fšrlora (Vi Šr som konsumenter skyldiga att i sjšlvdeklarationen uppge om vi kšpt varor eller tjšnster momsfritt frœn utlandet. SŒ inte ens denna moms kan staten "teoretiskt" mista. FrŒgan Šr dock hur mœnga som skšter deklarationen klanderfritt.) Šr moms fšr varor/tjšnster som importeras helt och hœllet digitalt av privatpersoner, frœn land utanfšr EU eller frœn fšretag inom EU med begršnsad fšrsšljning till Sverige (Under 320Ê000 kronor per Œr. ver detta belopp ska fšretaget momsregistreras i Sverige). Fšr fšretag (utom vissa begršnsade sektorer) Šr momsen avdragsgill och dšrmed spelar det ingen roll fšr statskassan var varan eller tjšnsten kšpts. NŠr det gšller fysiskt distribuerade produkter ska dessa i princip belšggas med tull och moms vid infšrseln, Šven om detta idag endast sker i begršnsad omfattning. 8

13 DŠr momsfšrluster alltsœ i fšrsta hand kan fšrvšntas uppkomma Šr pœ musik, programvaror, bšcker och tidningar distribuerade i digital eller fysisk form (fšrutsatt att de slinker fšrbi tullen) frœn icke EU-lŠnder till privatpersoner i Sverige. Det kan knappast bli nœgra stora belopp. ven om man skulle tšnka sig att all litteratur som idag importeras frœn USA skulle smita fšrbi tullen och dšrmed undgœ moms, sœ handlar det inte om mer Šn ca 50 miljoner kronor i momsbortfall per Œr. (ImportvŠrdet Šr ca 100 Mkr och med ett beršknat hundraprocentigt pœslag i butik skulle det motsvara ett fšrsšljningsvšrde pœ hšgst 200 Mkr fšre moms.) NŠr det gšller fšrlorade skatteintškter, inklusive momsfšrluster, pœ grund av utflyttning av hšginkomsttagare, Šr ocksœ hšr de direkta effekterna begršnsade. ven om vi antar att 10 procent av alla svenskar med Œrsinkomst pœ šver kronor skulle lšmna landet, totalt ca personer, skulle det inte innebšra mer Šn ca 11 miljarder kronor i samlat inkomstbortfall, eller drygt 1 procent av de samlade skatteinkomsterna. Spelmarknaden beršknas av Lotteriinspektionen omsštta ca 27 miljarder kronor per Œr. FrŒn detta beršknas statens skatteintškter vara 7-9 miljarder kronor. ven om hšlften av spelmarknaden skulle fšrsvinna ut pœ Internet och dšrmed undgœ beskattning, skulle inkomstbortfallet inte bli stšrre Šn 4 miljarder kronor, nœgra promille av de samlade skatteintškterna. LŠgger vi samman allt detta och antar att en fjšrdedel av all musik importeras skattefritt šver nšten, att hšlften av spelmarknaden fšrsvinner ut pœ Internet och 2,5 procent av alla privatanstšllda hšginkomsttagare skulle flytta utomlands ( personer) sœ skulle de samlade skattefšrlusterna ŠndŒ inte komma upp i mer Šn cirka miljarder kronor per Œr. Det Šr visserligen en ansenlig summa, men fortfarande en droppe i havet i jšmfšrelse med de minskade skatteintškter, och škade arbetslšshetskostnader som kan bli fšljden av sjunkande konkurrenskraft och utflyttning av arbetstillfšllen och kompetens. 9

14 Indirekta konsekvenser IT:s konsekvenser fšr nationalstaten ligger alltsœ i fšrsta hand pœ en annan nivœ, och Šr snarast en fšljd av en IT-relaterad strukturomvandling i riktning mot ett mer globaliserat och kunskapsbaserat samhšlle. SŒlunda tycks inte fšrlorade skatteintškter till fšljd av Internethandel vara nœgot omedelbart hot mot statskassan. Men dšremot kan Internethandeln slœ hœrt mot t ex lokala spelbutiker, skiv- och bokhandlare, och dšrigenom pœ sikt gšra det svœrare att upprštthœlla nationella sšrregler i frœga om skatt. I skatteexemplet ovan tog vi endast med varor och tjšnster som kan distribueras elektroniskt, allt annat Šr jšmfšrbart med traditionell postorderverksamhet. Men med Internet fœr vi med en knapptryckning tillgœng till all všrldens "postorderkataloger". Som konsument kan jag dšrmed relativt enkelt jšmfšra priser i "butiker" pœ olika hœll i všrlden och kšpa dšr det Šr billigast. Det Šr betydligt svœrare utan elektroniska tjšnster. DŠrmed kanske inte bara den lokala spelbutiken Šr hotad, utan ocksœ modebutiken och tobaksaffšren. PŒ samma sštt har som vi tidigare sett utflyttning av hšginkomsttagare en relativt begršnsad betydelse fšr skatteintškterna. DŠremot kan Šven en mindre omfattande utflyttning indirekt fœ fšršdande konsekvenser fšr svenskt nšringslivs fšrnyelse och konkurrenskraft, och dšrigenom pœ sikt ocksœ fšr všlstœnd och skattekraft. DŠrmed kan redan tendenser till škad utflyttning och svœrigheter att rekrytera hšgutbildade nyckelpersoner till Sverige tvinga fram fšršndringar i skattesystemen. Ser vi pœ IT:s konsekvenser fšr demokrati och brottslighet handlar det Šven dšr i fšrsta hand om indirekta konsekvenser. NŠr det gšller demokratin ger Internet visserligen mšjlighet till škad samhšllsdebatt, dšr fler Šn tidigare kan gšra sin ršst hšrd eller bara ta del av debatt och beslutsunderlag, men samtidigt škar riskerna fšr en tudelning av samhšllet lšngs nya kunskaps- 10

15 klyftor. Och vad hšnder dœ med sammanhœllning och solidaritet? NŠr det gšller brottslighet sœ fœr IT konsekvenser fšr polis och ŒklagarŠmbete. Hur ska dessa tillfšrsškra sig den kompetens, som kršvs fšr att hantera dessa nya typer av brottslighet? Och vad hšnder pœ sikt internt inom polisvšsendet om stora grupper cyberpoliser rekryteras med annan bakgrund Šn dagens poliser? 3. IT:s konsekvenser fšr den svenska nationalkšnslan Vad hšnder i ett samhšlle som blir allt mer internationaliserat? DŠr allt fler skaffar sig všnner pœ olika hœll i všrlden, och dšr allt fler genom sitt arbete Šr beroende av samarbete med mšnniskor frœn andra kulturer? Vad hšnder med sprœk, nationell identitet och geografisk fšrankring? MŒnga debattšrer har hšvdat nationalstatens snara dšd, bœde som administrativ enhet och som kulturell hemvist och identitet. Man har pekat pœ att nationalstaten Šr en relativt sen uppfinning, som mycket všl skulle kunna ersšttas av nœgot annat. Oftast talar man om globala stammar. Andra hšvdar Œ sin sida, att Šven om nationalstaten som administrativ enhet Šr relativt ung Ð i Sverige kanske sedan bšrjan av 1600-talet och i Italien och Tyskland snarast en 1800-talsskapelse Ð Šr kšnslan av att tillhšra den svenska nationen mycket Šldre, kanske frœn tidig medeltid eller till och med frœn vikingatiden. Ett annat argument mot nationalkšnslans snara upplšsning Šr den šverlevnadskraft som t ex den skotska och irlšndska identiteten har visat under sekel av engelsk šverhšghet, och i mœnga fall fšrtryck. Andra exempel Šr baskier i Spanien och Frankrike och tyskar i RumŠnien, fšr att inte tala om judar och zigenare, som bevarat sin identitet under Œrtusenden utan ett eget land. MŒnga svenskar som arbetat lšngre perioder i utlandet kan ocksœ vittna om att svenska traditioner aldrig varit sœ viktiga som under de Œren. 11

16 En annan dimension av frœgan om nationell samhšrighet handlar om var de personer som upplever sig som svenskar bor och verkar. Kommer ÓsvenskarnaÓ att hœlla sig kvar i Sverige, eller kommer de att vandra ut i všrlden, fšr kortare eller lšngre perioder? Redan idag vet vi att mœnga unga studerar ett eller tvœ Œr utomlands, att fšretagsledare och idrottsstjšrnor flyttar till London eller Monaco och att framgœngsrika artister och skœdespelare dras till England och USA. Kommer denna trend att sprida sig, eller kommer det Šven i framtiden att ršra sig om smœ marginella grupper? UtifrŒn dessa tvœ dimensioner, nationell identitet och geografisk ršrlighet kan fyra olika mšjliga framtida svenskar beskrivas: En person som pršglas av stark kšnsla av nationell samhšrighet med sitt hemland Sverige, oberoende av var i všrlden han befinner sig. BŒde han och hans slškt, všnner och kolleger bor i olika delar av všrlden, men de tršffas fortfarande regelbundet, ofta ute pœ nštet. Svenskheten blomstrar som aldrig fšrr, sprœk, kultur och všrderingar stšds och byggs upp bœde med hjšlp av intensiv elektronisk kommunikation och vid mšten IRL (In Real Life, dvs i verkligheten), kanske pœ nœgon solig semesterort i Thailand eller VŠstindien. En person som funnit sig všl tillrštta med den nya globala och gršnslšsa kulturen. Hon har inte lšngre behov av trygghet i det yttre, utan bšr tryggheten inom sig. Hon reser mycket, flyttar nšr det passar, eller nšr karrišren kršver det, och har hittat en identitet som inte rubbas av byten av arbetskamrater och bostadsort. Hon arbetar inom IT, media eller nœgon annan kunskapsindustriell verksamhet. Hon Šr en modern kunskapsarbetare med všrlden som arbetsfšlt. Det svenska betyder allt mindre fšr henne, istšllet har hon tillšgnat sig en slags všrldskultur och všrldsidentitet som hon bšr med sig vart hon Šn reser. Familj har hon Šnnu inte skaffat sig, men hon har en krets nšra všnner som tršffas och umgœs sœ ofta de fœr tillfšlle. Hon Šr politiskt všl insatt, men skulle aldrig ršsta i ett politiskt val, mšjligen med undantag fšr val till FN, om sœdana val funnes. 12

17 En person fšrankrad i hembygden och lokalsamhšllet. Fšr honom Šr den lokala anknytningen stark, medan kšnslan av att vara svensk har fšrsvagats kraftigt. Han kšnner sig inte lšngre som svensk utan mer som jšmte, hallšnning eller rinkebybo. ven om han under perioder reser mycket, eller har arbeten som kršver samarbete med mšnniskor frœn annan kulturell bakgrund, Šr hembygden och dess kultur den fasta punkten i tillvaron. Han Šr mycket aktiv pœ det lokala planet, bœde politiskt och praktiskt, men uppfattar bœde regering, riksdag och EU som onšdiga administrativa konstruktioner som enbart kostar pengar och stœr i všgen fšr de lokala initiativen. DŠremot samarbetar han gšrna med sjšlsfršnder šver hela všrlden. En person som Šr stolt šver att vara svensk, och som har ŒterupptŠckt Sverige. Visst kan hon ge sig ut pœ resa i arbetet eller pœ fritiden, men Sverige och den svenska kulturen Šr hennes hem och hennes tillhšrighet. Hon intresserar sig fšr Sveriges historia, sprœk, kultur, religion och traditionella sedvšnjor. Hennes hjšltar Šr svenska, kanske inte den krigiske Karl XII, utan snarare Dag Hammarskjšld och andra fredsmšklande personer genom historien. Hon Šr politiskt aktiv och engagerar sig i gšrna i frœgor pœ bœde lokal och nationell nivœ. Vem blir framtidens svensk? Troligast Šr fšrmodligen att vi i framtiden kommer att kunna tršffa samtliga, fast pœ olika platser. Klart Šr dock att fšrutsšttningarna fšr det politiska livet i Sverige blir radikalt olika, beroende pœ majoriteten av svenskarnas livsœskœdning och fšrhœllningssštt till det svenska. Mycket tyder pœ att framtiden kommer att stšlla nya och stšrre krav pœ partier och makthavare att hitta former fšr demokrati och inflytande som lockar alla svenskar oberoende av intresseinriktning att delta och engagera sig i politiken. Fšr utan ett brett folkligt engagemang hotas politikens och demokratins sjšlva kšrna Ð folkstyret Ð i grunden. 13

18 4 Utmaningar fšr nationalstaten Sammanfattningsvis hšnger alltsœ de stora utmaningar som IT stšller nationalstaten infšr samman med IT:s indirekta konsekvenser. Dessa utmaningar Œterfinns i fšrsta hand inom fšljande omrœden: Global konvergens, global tillgšnglighet Nya nšringar kommer till, gamla fšrsvinner Fšrdjupade kunskaper, nya typer av kunskaper Fšrnyad lagstiftning, nya typer av motsšttningar FšrmŒga till fšršndring Former fšr demokrati och inflytande Global konvergens De globala informationsnštverken leder bl a till att mœnga av de barrišrer som tidigare fšrsvœrade etablering av affšrsverksamhet pœ nya platser bryts ned. Man kan idag som fšretag i princip nœ hela všrlden frœn en och samma plats, och dšrtill till en kostnad som vilket smœfšretag som helst kan bšra. Om de tjšnster eller varor man erbjuder Šr elektroniskt distribuerbara, kan kunden ha tillgœng till dem pœ ett šgonblick. PŒ motsvarande sštt har jag som kšpare av sœdana varor och tjšnster všrlden inom ršckhœll. Jag kan jšmfšra priser och handla dšr det Šr billigast. Det Šr lštt att inse att det i en sœdan všrld blir allt svœrare att upprštthœlla nationella sšrregler. Som konsument Šr det troligt att jag všljer att kšpa frœn den som har det bšsta erbjudandet, och dšr Šr priset, inklusive skatter och avgifter, av stor betydelse. Och det oavsett om det handlar om musik, tobak, vin, klšder, dataprogram eller pœ sikt videofilmer. Genom EU ingœr Sverige i en stšrre region med likartade regler. Men fortfarande Šr skillnaderna i t ex momssatser, bolagsskatt, fšrmšgenhetsskatt och lšneskatter stora mellan EU:s medlemslšnder, och skattedumpning anvšnds av flera medlemslšnder som en medveten strategi bl a fšr att locka fšretag. 14

19 Men EU Šr bara en liten del av všrlden. Stšrre delen ligger utanfšr EU, och dšr finns gott om stater som kan tšnkas všlja skattedumpning som strategi. IT kan ocksœ indirekt komma att driva fram en konvergens pœ lšneskattesidan. Det škade informationsflšdet leder fšr det fšrsta till en škad insikt om fšrhœllanden pœ andra hœll i všrlden. Dessutom medfšr švergœngen till en kunskapsindustriell ekonomi att allt fler mšnniskor inom informationsoch kunskapssektorn arbetar som lšttršrliga fria agenter med všrlden som marknad. nnu Šr de inte sšrskilt mœnga och de kommer inte nœgonsin att utgšra en majoritet av arbetskraften. Men de utgšr en všxande skara inflytelserika nyckelpersoner. NŠr dessa fria agenter fœr uppdrag frœn fšretag i andra lšnder, uppdrag som de utfšr frœn hemmaplan, varfšr skulle de dœ všlja att betala skatt fšr ersšttningen i Sverige? Inte minst om det ršr sig om všlbetalda uppdrag frœn fšretag i lšnder dšr ersšttningsnivœerna Šr všsentligt hšgre Šn i Sverige. Varfšr inte gšra som elitseriens hockeyspelare Ð všlja att fœ delar av ersšttningen utbetald i ett skatteparadis? Nya nšringar En huvudutmaning, som IT-utvecklingen stšller Sverige infšr, Šr omstšllning frœn ett i huvudsak rœvarubaserat och kunskapsextensivt nšringsliv, i en relativt stabil och fšrutsšgbar affšrsmiljš, till ett betydlig mer kunskapsintensivt nšringsliv i en fšršnderlig och komplex affšrsmiljš. IT ger mšjlighet att reducera antalet personer som arbetar som "materie- och informationshanterare" inom industri- och tjšnstesektor samt inom offentlig fšrvaltning, Šven om det oftast kršvs nya arbetsformer fšr att uppnœ verkliga effektiviseringsvinster. Stora delar av de enklare, repetitiva arbetsuppgifterna kan tas šver av datorer och industrirobotar. Kvar blir Œ ena sidan kvalificerade "idž- och symbolhanteringsarbeten" och Œ andra sidan "relations- och vœrdarbeten". 15

20 Internationell konkurrenskraft och všlfšrd byggs i škad utstršckning pœ framgœngar inom idž- och symbolhantering. Det Šr idž- och symbolhanterarna som tšnker ut nya produkter och tjšnster, som konstruerar maskiner och produktionsanlšggningar, som paketerar koncept, produkter och tjšnster och som ser till att mšnniskor och fšretag kšper dem. Genom en god tillgœng till idž- och symbolhanterare pœ hemmaplan finns ocksœ stšrre chanser till andra, mindre kvalificerade, arbetsuppgifter inom bœde industrin och tjšnstesektorn. Ett av de stora hoten, som under de senaste Œren blivit allt mer tydliga, Šr att framgœngsrika svenska storfšretag všljer att fšrlšgga allt mer av sin tillverkningsverksamhet i nšrhet till de viktigaste marknaderna och forsknings- och utvecklingsverksamhet till de mest dynamiska forskningsmiljšerna. Av samma skšl har heller inga stšrre fšretagsetableringar utifrœn fšrlagts till Sverige de senaste Œren. Fšr att kompensera fšr denna utflyttning av arbetstillfšllen kršvs en snabb strukturomvandling i riktning mot mer kunskapsintensiva verksamheter och arbetstillfšllen inom "idž- och symbolsektorn". Eftersom vi idag inte med exakthet vet vilka slags nšringar som omsšttnings- och sysselsšttningsmšssigt kommer att vara de dominerande i framtiden, mœste principerna vara "mœngfald och experiment". Det stšrsta hotet Šr ett alltfšr nostalgiskt fšrhœllningssštt till det som varit. Det som behšvs Šr snarast uppmuntran till "skapande fšrstšrelse", sœvšl av mentala bilder som faktiska verksamheter. Fšrdjupad kunskap Vi uppfattar inte brist pœ kunskap och kompetens som enbart ett problem fšr nšringslivet. Inom IT-omrŒdet Šr det i minst lika stor utstršckning ett problem fšr myndigheter och offentlig fšrvaltning. Ett av skšlen till dagens oro fšr brottslighet pœ Internet Šr bristande kunskap hos polis och Œklagare 16

21 om hur man ska hantera denna brottslighet. Brottslingarna har helt enkelt ett fšr stort kunskapsfšrsprœng. Den škande anvšndningen av IT-stšd i alla typer av verksamheter stšller inte bara krav pœ IT-kompetens. Genom att hela arbetslivet fšršndras stšlls škade krav pœ snart sagt alla fšrvšrvsarbetande vad gšller fšrmœga att tšnka i abstrakta termer och att hantera symboler och begrepp. Andra kompetenser som blir allt viktigare Šr kreativitet och kommunikationsfšrmœga. Det hšr Šr omrœden, som mšjligen med undantag av symbolhanteringen, Šr relativt všl utforskade. Ett minst lika viktigt, men mycket bristfšlligt utforskat omrœde, Šr systemtšnkande, som blir allt viktigare i takt med att komplexiteten i samhšlle och organisationer škar, samtidigt som ansvarsomrœden och befogenheter vidgas inom arbetslivet. Allt fler behšver fšrstœ helheter, och kunna sštta sina beslut i stšrre sammanhang. DŒ kršvs en fšrmœga att tšnka i helheter och samband. FrŒgan Šr i vilken mœn dagens utbildningssystem fšrmœr hantera denna utmaning. Fšrnyad lagstiftning Fšr att polis och Œklagare effektivt skall kunna arbeta med brott pœ t ex Internet behšvs internationellt samarbete och internationella šverenskommelser om vad som Šr olagligt, och hur polis i olika lšnder skall samarbeta. SŒ lšnge samordning saknas har personer med brottsligt uppsœt alla trumf pœ hand, och kan t ex flytta sina webbsidor mellan lšnder med olika regler och dšrigenom fšrsvœra, eller till och med omšjliggšra, polisens arbete. Fšr att dataprogram och olika multimediaprodukter som underhœllning, spel och utbildningsprogram ska utvecklas, kršvs ett omfattande och všl fungerande skydd fšr idžer och digital upphovsrštt. Fšrmodligen kršvs ocksœ en organisation, av samma typ som kompositšrernas STIM, som fšrsvarar de digitala skaparnas ršttigheter, framfšr allt mot storfšretagens fšrsšk att stjšla uppfinningar och idžer. 17

22 Ett stort problem redan idag Šr att beslut inom olika sektorer inte harmonierar med varandra. MŒnga frœgor kring lagar och IT beršr vitt skilda omrœden, som t ex arbetsrštt och beskattning. Organisera fšr fšršndring Det mesta talar fšr att IT driver upp utvecklingstakten och komplexiteten i omvšrlden. Det innebšr bl a att myndigheter stšlls infšr allt fler frœgor som kršver snabba beslut. Detta gšller inte minst lagstiftningen som nšrmast per definition speglar det fšrflutna. Fšr att undvika obehagliga šverraskningar kršvs dšrfšr att staten lšgger škade resurser pœ omvšrldsbevakning, scenarioanalys och andra metoder fšr att hšja beredskapen infšr potentiella fšršndringar. Det Šr viktigt att nya lagar lšggs fram i tid och att gamla lagar avskaffas. Men samtidigt fœr inte lagstiftningsprocessen gœ alltfšr snabbt, om det upplevs som att lagar hastas fram och tvingas igenom fšrlorar de sin legitimitet. Vad man alltsœ kan gšra Šr att starta fšrberedande utredningsarbeten tidigare. IT-utvecklingen Šr i dag fylld av paradoxer och ett problem Šr att olika frœgor hanteras av olika myndigheter med ingen eller liten samordning. Fšr att undvika de suboptimeringar som IT-paradoxerna lštt ger upphov till kršvs mycket god kommunikation mellan de olika myndigheter och organisationer som hanterar olika delfrœgor. DŠrtill mœste myndigheter, fšretagare och medborgare lšra sig att acceptera att det finns flera olšsliga paradoxer och konflikter i samband med škad IT-anvŠndning. En sœdan Šr de samtidiga kraven pœ personlig integritet och offentlighet, dšr ett škat skydd fšr personlig integritet hindrar att offentliga handlingar lšggs ut pœ Internet. Offentlighet leder ocksœ till svœrigheter att bekšmpa t ex motorcykelgšng (som snabbt lšr sig alla mšjligheter att missbruka systemet). DŠremot fšrstšrks mšjligheten att bekšmpa brott inom staten genom att staten kan granskas av t ex journalister. 18

23 Dags fšr en statlig "task force"? Mycket har hšnt med den offentliga sektorns hantering av IT-frŒgor. Men fortfarande ŒterstŒr en hel del att lšsa. Ett sštt att pœskynda och underlštta utvecklingen vore att inrštta en statlig "IT-task force" med ett tydligt uppdrag och mandat att t ex: utveckla interneffektivitet inom statlig verksamhet. snabbare initiering av fšršndringar, framfšr allt legala. utveckla externeffektivitet i relation till omvšrldens behov av information och service. minska suboptimeringar och konflikter mellan olika myndighetsomrœden. ška kompetensen inom staten, bœde hos personal och, kanske framfšr allt, ledning. ška statens fšrmœga att rekrytera kompetent personal, utan att šverhetta denna arbetsmarknad. Hur denna grupp skall organiseras, vem som skall ingœ, vilket uppdrag och vilka befogenheter den skall ha, Šr alla viktiga frœgor som dock ligger utanfšr denna rapports ram att besvara. Med tanke pœ de uppgifter som gruppen har att ta sig an, kršvs bœde kompetens, politisk insikt och tillršckliga befogenheter fšr att lyckas. 19

24 5. Scenarier Vi vill hšr beskriva nœgra tšnkbara svenska framtider. Vi har valt att gšra det i scenariets form och byggt scenarierna runt grundlšggande osškerheter kring IT:s konsekvenser fšr nationalstaten. Scenarierna handlar om Sveriges fšrhœllande till omvšrlden, eller mer specifikt hur všl Sverige lyckas hšnga med i strukturomvandlingen och hur všl všrldens nationer lyckas skapa stabila spelregler kring t ex upphovsrštt och elektronisk handel. Fokus ligger dšrmed pœ nationalstaten som stat betraktad. Ett scenario Šr inte en fšrutsšgelse om vad som kommer att ske. Snarare en beskrivning av vad som skulle kunna ske, givet vissa fšrutsšttningar. Det Šr en sammanhœllen, kortfattad beskrivning av en mšjlig framtid. DŠrigenom skiljer sig scenariet frœn prognosen, som vanligen beskriver en trolig framtid. Syftet med scenariet Šr att levandegšra en tšnkbar framtid och dšrigenom tydliggšra osškerheter, všgval och alternativa utvecklingslinjer. Fšr att tydliggšra de kvalitativa skillnaderna mellan scenarierna Šr det viktigt att dra dem till sin spets. Att šverdriva. Det viktiga Šr inte det exakta utfallet eller hšndelsefšrloppet i respektive scenario, utan den logik som varje scenario fšljer. Scenarier kan i denna form betraktas som tankeexperiment, som kan hjšlpa oss tydliggšra osškerheter och bšttre fšrbereda oss infšr en komplex och osšker framtid. Skillnader mellan scenarioplanering och mer traditionella framtidsbedšmningar framgœr av tabell 1 pœ sidan

25 Traditionella framtidsbedšmningar Scenarioplaneringens fšrhœllningssštt FšrhŒllningssŠtt Passivt - framtiden blir Aktivt - framtiden skapas Perspektiv Delperspektiv. vergripande perspektiv. Struktur Statisk Dynamisk Framtidsbild Enkel och sšker Multipel och osšker Metod Variabler Kvantitativa ekonomiska och matematiska modeller Kvantitativa, objektiva, kšnda Intentionsanalys med kvalitativa modeller Kvalitativa, subjektiva, kšnda eller dolda Tabell 1. JŠmfšrelse mellan traditionella framtidsbedšmningar och scenarioplanering. 21

26 5.1 Scenarier fšr statens relation till omvšrlden Œr 2007 Hur kommer den omvšrld att se ut, som Sverige har att hantera om tio Œr? En avgšrande frœga Šr hur všl Sverige, jšmfšrt med omvšrlden, lyckas bemšstra omstšllningen till det kunskapsindustriella samhšllet, ett samhšlle dšr kunskap, kreativitet och kommunikation stœr i fokus. Scenarier staten och omvšrlden Sverige klarar omstšllningen till K-ekonomin bšttre Šn omvšrlden VŠrldssamhŠllet lyckas samordna lagar och regler kring skatter, upphovsrštt etc Swedicon Valley Lugnaro IT-ruschen Sorgebo VŠrldssamhŠllet lyckas inte samordna lagar och regler Sverige klarar omstšllningen till K-ekonomin sšmre Šn omvšrlden Bild 1. Fyra huvudscenarier fšr staten och omvšrlden. En annan viktig frœga Šr om všrldssamfundet lyckats samla sig kring gemensamma regler fšr skatter, elektronisk handel, upphovsrštt med mera. 22

27 Beroende pœ utfallet av dessa frœgor, som delvis, men inte helt, ligger utanfšr statens inflytande všxer olika bilder av Sverige fram: Swedicon Valley Ð en relativt konfliktfri framtid med hšg internationell tillvšxt och ett Sverige som lyckas dra till sig viktiga framtidsinvesteringar och skapa arbetstillfšllen i snabbvšxande branscher genom kraftfulla IT-satsningar pœ bredd och djup. Lugnaro Ð ett Sverige, som trots en snabbvšxande europeisk ekonomi, inte lyckas hœlla sina positioner i snabbvšxande branscher som IT- och IT-relaterade tjšnster utan i stšllet blivit nœgot av ett europeiskt fritidsomrœde. IT-ruschen ÐÊett Sverige som genom kraftfulla satsningar pœ spetskompetens inom IT-omrŒdet lyckats všl i en všrld dšr mœnga inte riktigt lyckats att stšlla om till en ny tid. Sorgebo Ð en framtid dšr dršmmarna gœtt i kras och teknikskeptisismen brett ut sig. 23

28 Swedicon Valley Lugnaro IT-ruschen Sorgebo Internationell samordning av lagar Sveriges omstšllning till kunskapsekonomi Drivkrafter i Sverige SamhŠllet Utbildningssatsningar inom IT FramgŒngsbranscher Arbetsmarknad Statens ekonomi Lyckas Lyckas Misslyckas Misslyckas Lyckas Misslyckas Lyckas Misslyckas Gemensam vision att dra nytta av utvecklingen. VŠlfŠrdssamhŠlle, hšjd levnadsstandard BŒde breddoch spetsutbildning. Digitala tjšnster, underhœllning och utbildning. Bred tillvšxt inom kunskapssektorn, škat behov av andra tjšnster. Minskad arbetslšshet, škade inkomster medfšr god ekonomi. OfšrŠndrad traditionell maktstruktur VŠlfŠrdssamhŠlle, sšnkt levnadsstandard Endast breddutbildning Naturturism till lœgpris TillvŠxt inom turism, hšg arbetslšshet inom švriga sektorer. kad arbetslšshet medfšr fšrsšmrad ekonomi. Tabell 2. JŠmfšrande sammanfattning av scenarierna. Avreglering OfšrŠndrad och satsning pœ traditionell spetsutbildning maktstruktur. Minskad Minskad solidaritet, solidaritet, škande klyftor. škande klyftor. Endast spetsutbildning. High tech, digitala tjšnster. TillvŠxt inom en smal kunskapssektorn, viss škning av andra tjšnster. NŒgot minskad arbetslšshet, medfšr nœgot bšttre ekonomi. Endast traditionell utbildning. Arbetsmarknadsutbildning, lœgpris. TillbakagŒng i alla sektorer. Hšg arbetslšshet. Katastrof orsakad av škad arbetslšshet och minskade inkomster. 24

29 Scenarier Swedicon Valley 5.2 Swedicon Valley Infšr hotet om global anarki i frœga om skatter, upphovsrštt och elektronisk handel samlades nšstan samtliga av všrldens stater kring ett gemensamt avtal i dessa frœgor. Man lyckades ocksœ fšrenas i en sanktionspolitik mot lšnder som fšrsškte stšlla sig utanfšr dessa internationella šverenskommelser. Samtidigt lyckades Sverige, tack var engagemang och samarbete šver traditionella intressegršnser och sitt relativt goda utgœngslšge, bšttre Šn mœnga andra lšnder med att ta vara pœ mšjligheterna i det framvšxande kunskapsindustriella samhšllet. En viktig fšrutsšttning fšr framgœngen var en lyckad kombination av bred utbildning som var tillgšnglig fšr alla, och djup utbildning fšr dem som hade de rštta fšrutsšttningarna, oberoende av kšn, ekonomisk, social eller etnisk bakgrund. Idag kan vi se tillbaka pœ en omfattande och minst sagt imponerande utveckling. PŒ tio Œr har Sverige fšrvandlats frœn ett land kšnt fšr sina hšga skatter, sitt kalla klimat, Bjšrn Borg och popgrupper, till ett av všrldens kompetenscentra fšr konceptutveckling, underhœllning, utbildning och edutainment.(utbildning och underhœllning i kombination, av engelskans education och entertainment). 25

30 Starten var det som idag brukar kallas Cybergreppet. Efter valet 1998 satte sig samtliga riksdagspartier ned och formulerade en samlad strategi fšr att fšra Sverige in i det kunskapsindustriella samhšllet. PŒ tvœ Œrtionden hade landet halkat frœn internationella toppositioner i všlfšrdsligan till en artondeplats inom OECD-omrŒdet. Strategin omfattade en lœng rad omrœden, bl a effektivare statliga och kommunala verksamheter, total revidering av skatter och lagar som beršrde IT-omrŒdet, ny tydlig ansvarsfšrdelning vad gšller skydd mot databrott med mera. Men viktigast av allt var den unika utbildningssatsning som inleddes. Den nya svenska modellen kallades satsningen, och innebar en samtidig satsning pœ elit och bredd. Elitsatsningar fšrstšrktes genom ett allt nšrmare samarbete med stora všrldsledande fšretag som Ericsson, ABB och Prosolvia. En annan viktig bestœndsdel, inte minst pœ grundskola och gymnasium, var en pedagogik som byggde pœ kombinationen av logik och kšnsla, tanke och kropp, hjšrna och hjšrta. Resultatet lšt inte všnta pœ sig. Nya pedagogiska experiment všxte som svampar ur jorden och antalet utbildningsalternativ škade snabbt. Allt var inte sœ lyckat, men det stora flertalet satsningar var mycket bra. Redan sommaren 2001 kom de fšrsta eleverna som pršglats av den nya utbildningssatsningen ut i arbetslivet. MŒnga startade genast egna fšretag, ensamma eller tillsammans med andra. Men de flesta sškte sig till de etablerade fšretagen dšr fšršndringsvindarna bšrjat blœsa pœ allvar. De internationella šverenskommmelser som efter mycket vœnda och lœnga nštter tršffats till skydd fšr upphovsrštt, yttrandefrihet och dess gršnser (t ex barnporr) hade stor betydelse fšr utvecklingen av den svenska innehœllsindustrin. Tack vare dessa regler kunde de svenska fšretagen inom data, programutveckling, musik, film, edutainment och annan innehœllsproduktion sšlja sina produkter och tjšnster šver hela všrlden utan att riskera att utsšttas fšr olovlig kopiering eller stšld. 26

31 Scenarier Lugnaro 5.3 Lugnaro Det var mœnga som trodde att nedgœngen i svensk industri, i samband med 1990-talets lœgkonjunktur, var tillfšllig. Man skyllde pœ Šn det ena, Šn det andra. LŠnge skyllde man pœ bristen pœ internationell samordning av lagar och skatter Ð eller pœ immaterialršttsdjungeln. Men nšr vi sœ nœgot Œr efter tusenœrsskiftet till slut fick en internationell šverenskommelse, gick sanningen upp fšr allt fler att Sverige hade hamnat pœ efterkšlken. Trots en, som vi tyckte, kraftfull satsning pœ teknik och naturvetenskap pœ hšgskolorna och sšnkta marginalskatter sœ fortsatte den unga, attraktiva och všlutbildade generationen att sška sig bort frœn landet. VŠrme, internationell miljš, nya utmaningar och hšgre lšn lockade. Och svenska fšretags utvecklingsverksamhet fšrlades i škad utstršckning utomlands Ð i varje fall ny utvecklingsverksamhet. Men Šn všrre var att hšgskolor och universitet inte lšngre lyckades behœlla sina lšrare och forskarkrafter, och dšrmed var kvalitžn inom utbildningen hotad. Dršmmarna om en framgœngsrik svensk IT-industri sœg nu ut att fšrbli dršmmar. Allt stšrre delar av den hšgautomatiserade industrin flyttade nšrmare de stora marknaderna pœ kontinenten, Asien eller Amerika. Sam- 27

32 tidigt bšrjade stlšnderna fœ ordning pœ sina ekonomier och bli en allt allvarligare konkurrent till svenska fšretag. Och i stora delar av VŠsteropa och USA gick den kunskapsindustriella omvandlingen pœ hšgvarv. I stšllet fšr att sšlja kunskap och kompetens till omvšrlden, bšrjade allt fler att sšlja mark och upplevelser. Tystnad, skogar, vidder bšrjade bli bristvara fšr de urbana europžerna. Tystnad, oršrdhet, genuinitet var det som bšrjade sšljas till europžer och nyrika asiater. r 2002 fick satsningen en rejšl skjuts dœ turistbranschen lyckades enas om en certifiering som skulle stšrka genuinitetsprofilen internationellt. Hasselmuscertifikatet kallades den, med kronprinsessan Viktoria som beskyddare. Certifikatet var ett kombinerat miljš-, tystnads- och genuinitetscertifikat som kunde tillšmpas pœ enstaka anlšggningar, miljšer eller hela omrœden. 28

33 Scenarier IT-ruschen 5.4 IT-ruschen MŒnga liknar Sverige av idag med 1990-talets Hongkong. verallt rœder en febril aktivitet. Nya fšretag startar varje dag i hundra- eller tusental, mœnga gœr omkull, men de flesta entreprenšrer fšrsšker igen. Och allra hšgst Šr aktiviteten inom sektorn fšr IT-relaterade produkter och tjšnster. Situationen var en helt annan strax efter sekelskiftet. DŒ befann sig nationen i ett chocktillstœnd. Fšrst sœldes nationalklenoden Volvo till samarbetspartnern Mitsubishi och sedan lade Nokia ett fientligt bud pœ konkurrenten Ericsson, vars bšrskurs rasat efter att fšretaget misslyckats befšsta sin position pœ den alltmer integrerade IT-marknaden. Men svenskarna var rštt všl rustade att ta sig an krisen. De senaste Œrens allt kraftigare satsningar pœ hšgre utbildning hade bšrjat ge frukt. VRfšretaget Prosolvia hade fœtt sšllskap av ytterligare en dryg handfull framgœngsrika IT-fšretag som lyckats pœ exportmarknaden. Krisen dœ nationalklenoderna lšmnade landet utlšste en politisk kraftsamling. Nu gšllde det att ršdda vad som ršddas kunde. I nšra nog fullt samfšrstœnd togs bolags- och fšrmšgenhetsskatter bort, samtidigt som specialregler fšr fœmansfšretagare fšršndrades. Det ledde till ett ramaskri i press och bland stora delar av allmšnheten, men det var ŠndŒ svœrt att 29

34 samla motstœndet. Tiderna var svœra, och nœgot mœste gšras. Tillsammans med skattelšttnader beslutade riksdag och regering att inte fšrnya internationella avtal kring upphovsrštt, vilket banade všg fšr ett lite "friare fšrhœllningssštt" till bild, text och ljud. Samtidigt skšt man till pengar till en elitutbildning inom multimediaproduktion, och tack vare goda kontakter med všrldens fršmsta digitala kreatšrer i Taiwan och Malaysia lyckades man etablera Europas fršmsta utbildning i ÓDigital media and content productionó i Malmš. Till denna drogs den blivande gršddan av Europas mediaskapare och kreatšrer, och efter avklarad utbildning stannade de ofta kvar i landet och jobbade vidare i olika former. Hur stor betydelse dessa ŒtgŠrder i realiteten haft Šr oklart, men som symbolfrœgor var de viktiga fšr att utveckla Sverige till en spetsnation inom ITrelaterade tjšnster. 30

35 Scenarier Sorgebo 5.5 Sorgebo Trots allt tal om IT och Internet visade det sig att de flesta fšretag, skolor och medborgare inte fšrstœtt vad den nya tiden innebar. Sverige var inte moget fšr omstšllning. De flesta dršmde sig fortfarande tillbaka till en svunnen storhetstid, nšr Sverige tillsammans med Japan hade všrldens hšgsta tillvšxt och dœ svenskarna toppade všrldens rikedomslistor utan att egentligen behšva anstršnga sig Ð všrlden ropade ju efter svenska varor och svensk kvalitet. De svenska fšretagen delades alltmer upp i tvœ grupper Ð de som inte kunde fœ tag i den personal som behšvdes fšr att genomfšra nšdvšndiga fšršndringar och de som inte fšrstod vad som var pœ gœng. Den internationella samordning inom lagstiftningsomrœdet som kršvdes kom aldrig heller till stœnd. Allt fler stater tršttnade pœ att nœgra lšnder stšndigt drog nytta av bristen pœ gemensamma regler, och genom t ex generšsare upphovsršttslagstiftning kunde locka till sig vissa verksamheter. Alla var medvetna om att všrlden befann sig i ett "fœngarnas dilemma", men sœ lšnge inte alla var beredda till samarbete valde allt fler att gœ sin egen všg. I slutet av 1990-talet kom den stora uppkšpsvœgen. Allt fler svenska fšretag hamnade i utlšndsk Šgo. I mœnga fall handlade det om strategiska investeringar, med avsikten att driva verksamheten vidare. Men i lika mœnga 31