1 Inledning 2 2 Aktieboken 3

Transkript

1 InnehŒllsfšrteckning 1 Inledning 2 2 Aktieboken Kupongbolag och avstšmningsbolag Fšrvaltarregistrerade aktier Aktiebokens funktioner Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens offentlighet 11 3 Offentlighetsprincipen Aktiebokens offentlighet 13 4 Flaggning 17 5 En komparativ utblick Danmark Norge Finland Storbritannien Tyskland Sammanfattning 28 6 Kontroll och ansvar Pršvningsplikt i kupongbolag Pršvningsplikt i avstšmningsbolag Styrelsens ersšttningsskyldighet Central všrdepappersfšrvarares och kontofšrande instituts ersšttningsskyldighet 34 7 Analys av aktiebokens offentlighet FšrhŒllandet till offentlighetsprincipen Synen pœ aktieboken i utlandet Ansvars- och skadestœndsperspektivet Slutsats 41 8 Sammanfattning 43 9 KŠllfšrteckning 46 1

2 1 Inledning Aktiebokens offentlighet lagfšstes i Sverige redan Œr Stadgandet i ABL 3:13 kan dšrmed luta sig mot en lœng och obruten tradition inom svensk bolagsrštt. Dagens samhšlle skiljer sig dock avsevšrt frœn det samhšlle och de fšrutsšttningar som fšrelœg Œr Aktiehanteringssystemet och všrdepappershandeln ser helt annorlunda ut. DŠrmed Šr det ocksœ andra faktorer som gšr sig gšllande vid en utvšrdering av aktiebokens offentlighet. Fšr att kunna gšra en ršttvis bedšmning av en lagbestšmmelse kršvs enligt min uppfattning tvœ saker. Dels att man har fšrmœga att se igenom traditionsslšjan och istšllet fokuserar pœ de konsekvenser en tillšmpning av regeln fœr i samhšllet, dels hur všl bestšmmelsen stšmmer šverens med de všrderingar som rœder inom angršnsande ršttsomrœden. Uppsatsen inleds med en redogšrelse fšr de lagregler som omgšrdar aktieboken, samt en beskrivning av de tvœ alternativa aktiehanteringssystem som existerar inom bolagsrštten. Vidare beršrs de bestšmmelser som gšller betršffande fšrvaltarregistrering av aktier. Kapitlet avslutas med en reflektion kring aktiebokens olika funktioner. I det fšljande kapitlet behandlas den offentlighetsprincip som gšller inom det fšrvaltningsršttsliga omrœdet. Offentlighetsprincipen intar en mycket central stšllning i det svenska ršttsmedvetandet. Avsnittet ska dšrfšr ses som en bakgrund till de tankegœngar som fšrekommer i samband med en diskussion om aktiebokens offentlighet. Man mœste emellertid vara medveten om att de argument som ligger bakom offentlighetsprincipen inte gœr att okritiskt šverfšra tillstšd fšr aktiebokens allmšnna tillgšnglighet. Aktiebokens offentlighet har ett annat syfte och ursprung Šn offentlighetsprincipen. NŒgot som fšrhoppningsvis framkommer av uppsatsen. DŠrefter beskrivs flaggningsreglerna d v s bestšmmelser om upplysningsplikt vid stšrre aktiešverlœtelser. Reglerna bšr ses som ett komplement, men Šven som ett tšnkbart alternativ, till en offentlig aktiebok. Ett stšllningstagande vad gšller fšrekomsten av en offentlig aktiebok kršver dšrmed viss kunskap om flaggningsreglernas utformning. Enligt min mening bšr det ingœ en komparativ studie i ett fšrsšk att ge en helhetsbild av betydelsen av en offentlig aktiebok. Jag har valt att begršnsa min jšmfšrelse till att avse nœgra inflytelserika europeiska lšnders fšrhœllande till aktieboken, samt till vœra nordiska grannlšnders lagreglering pœ omrœdet. 1 SOU 1968:59 s 32 2

3 I kapitlet ÓKontroll och ansvaró belyses de frœgestšllningar som kan uppkomma nšr fel uppstœr i samband med fšrande av aktieboken. DŠrmed behandlas vad som gšrs fšr att undvika problemsituationer, liksom vem som blir ansvarig om problem ŠndŒ uppstœr. Slutligen lšmnar jag min egen syn pœ aktiebokens allmšnna tillgšnglighet. De slutsatser som redovisas Šr baserade pœ de perspektiv som anlagts tidigare i uppsatsen. Meningen Šr lšsaren tidigare i uppsatsen ska ha fœtt en beskrivning av de olika perspektiven. Analyskapitlet ska sedan ge den koppling till aktieboken som behšvs fšr ett stšllningstagande betršffande aktiebokens offentlighet. 2 Aktieboken Redan i 1848 Œrs fšrordning om aktiebolag, som var den fšrsta allmšnna lagstiftningen i Sverige angœende aktiebolag, beršrs aktieboken. Enligt den 4 i fšrordningen bestšmdes genom bolagsordningen Óhuru aktierna hos bolagets styrelse inregistreras och huru skeende fšršndringar i aktierštten antecknasó. 2 Sedan 1848 Œrs fšrordning har det onekligen skett en del fšršndringar i den lagstiftning som reglerar aktieboken. Jag kommer i det fšljande behandla den nuvarande lagstiftningen pœ omrœdet, men ocksœ i vissa avseenden hšnvisa till tidigare bestšmmelser fšr att ge lite mer bakgrund. Till att bšrja med kan man konstatera att en aktiebok Šr en fšrteckning šver bolagets samtliga aktier. Alla aktiebolag Šr enligt 3:7 ABL skyldiga att ha en aktiebok. I fšrteckningen upptas aktierna i nummerordning med angivande av vem som Šr Šgare till varje aktie. Om bolaget har flera slags aktier ska det dessutom av aktieboken framgœ till vilket slag varje aktie hšr. Efter denna korta introduktion av vad en aktiebok Šr och hur den ser ut, švergœr jag till att granska hur aktieboken fšrs. 2.1 Kupongbolag och avstšmningsbolag I Sverige har vi tvœ alternativa sštt att fšra aktiebok. Det fšrsta sšttet innebšr att bolaget sjšlvt skšter aktieboken och fšr den dœ manuellt genom lšsblads- eller kortsystem, med maskin fšr automatisk databehandling eller pœ annat liknande sštt. Om aktieboken fšrs med hjšlp av datateknik utgšr den ett personregister i personuppgiftslagens (1998:204) mening. AnmŠlan till Datainspektionen Šr dock p g a aktiešgarnas anknytning till aktiebolaget inte nšdvšndig. 3 Enligt det ursprungliga sšttet att fšra aktiebok Šr det vidare styrelsen som har ansvaret fšr att aktiebok fšrs. I dessa bolag finns ocksœ bolagets aktier i dokumentform s k aktiebrev. Aktierna šverlœts genom tradition. Bolag som hanterar sin aktiebok och sina 2 SOU 1968:59 s 32 3 Svensson, Aktiebolagslagen, s 46 3

4 aktier pœ detta sštt kallas kupongbolag. Systemet Šr anpassat fšr aktiebolag med ett litet eller i vart fall ett mœttligt stort antal aktiešgare. 4 Redan pœ talet stod det dock klart att den pappersbaserade hanteringen av všrdepapper inte passade ihop med en modern finansmarknad. Regeringen tillsatte dšrfšr en utredning vars arbete utmynnade i lag (1970:596) om fšrenklad aktiehantering. Lagen innebar att všrdepapperscentralen (VPC) inršttades och švertog en del uppgifter frœn de bolag som anslšt sig till det nya systemet. VPC bšrjade fšra aktiebok samt sšnda ut aktiebrev, utdelningar och emissionsbevis i de anslutna bolagens stšlle. DŠrmed hade ett alternativ till det traditionella sšttet att fšra aktiebok skapats. 5 De bolag som anslšt sig till det nya systemet kom att kallas avstšmningsbolag eftersom rštten till utdelning och tilldeltagande i ny- eller fondemission knšts till att aktiešgaren en viss dag (avstšmningsdagen) var registrerad i aktieboken. Fšr att bli avstšmningsbolag mœste bolaget infšra en bestšmmelse hšrom i bolagsordningen ett s k avstšmningsfšrbehœll. Systemet Šr anpassat efter de stora bolagens behov, men lagen stšller inget krav pœ att ett bolag ska vara av en viss storlek fšr att fœ ansluta sig. Lagen stipulerar heller inget anslutningstvœng. 6 Bšrsbolagen mœste emellertid vara avtšmningsbolag enligt bšrsens noteringsavtal. 7 Trots att man sœledes kommit ifrœn viss pappersbaserad hantering var man inte framme vid ett helt všrdepapperslšst system. Det skulle dršja Šnda till 1989 innan ett dokumentlšst system infšrdes genom tillkomsten av aktiekontolagen (1989:827). Aktiebrevens ršttsverkningar knšts, vad gšller avstšmningsbolagen, istšllet till registrering pœ konto hos VPC. Kontofšrande institut, d v s fršmst banker och všrdepappersbolag ombesšrjer registreringen efter de av VPC medgivits rštt till det. 8 Tidigare hade VPC ensamrštt i frœga om den lagreglerade kontofšringen av de dematerialiserade aktierna. Den fšrsta januari ersattes emellertid aktiekontolagen (1989:827) av lag (1998:1479) om kontofšring av finansiella instrument (LKF). DŠrmed upphšrde VPC:s monopol. Numera kan sœvšl svenska aktiebolag och ekonomiska fšreningar som utlšndska fšretag fœ auktorisation som central všrdepappersfšrvarare av Finansinspektionen. n sœ lšnge Šr det dock endast VPC som Šr auktoriserad. DŠrmed Šr det všrt att notera att dšr jag i det fšljande hšnvisar till VPC, i framtiden Šven kan bli frœga om andra centrala všrdepappersfšrvarare. Avvecklingen av VPC:s monopol pœ lagreglerad kontofšring av finansiella instrument Šr en utgœngspunkt fšr den nya regleringen. Den nya lagen innebšr dock Šven en del andra fšršndringar. Kravet pœ Finansinspektionens tillstœnd fšr fšrvaltarregistrering av aktier har avskaffats. IstŠllet Šr central všrdepappersfšrvarare den som medger rštt att 4 Rodhe, AktiebolagsrŠtt, s Prop 1997/98:160 s 79 f 6 Rodhe, A a s Stockholms Fondbšrs, Bšrsregler, s 9 8 Prop 1997/98:160 s 79 f 4

5 registreras som fšrvaltare enligt 3:7 LKF. En annan skillnad Šr att Finansinspektionen kan ge dispens frœn fšrvaltares uppgiftsskyldighet betršffande de verkliga aktiešgarnas identitet. Ytterligare Šndringar som skett ršr bl a ršttsverkan av registrering, ersšttningsskyldighet fšr centrala všrdepappersfšrvarare samt skyldighet fšr dessa att sšnda underršttelser angœende registreringsœtgšrder. 9 Vad som skiljer det ursprungliga sšttet att fšra aktiebok frœn det som gšller i frœga om avstšmningsbolag Šr sœledes fšrst och fršmst att VPC tagit šver styrelsens uppgift att fšra aktiebok i avstšmningsbolagen. Vidare kan aktier fšrvaltarregistreras i avstšmningsbolagens aktiebšcker. De uppgifter som antecknas om aktiešgaren i avstšmningsbolags aktiebok Šr ocksœ mer omfattande Šn i kupongbolag. I kupongbolags aktiebok Šr det inte nšdvšndigt att ange aktiešgares personnummer eller liknande identifikationsnummer vilket det Šr i ett avstšmningsbolag. SkŠlet till att det behšvs en sšker identifiering av aktiešgare i avstšmningsbolags Šr att uppgifterna i sœdant bolags aktiebok lšggs till grund fšr distribution av kontanter och všrdehandlingar. Vidare underlšttar det taxeringskontroll och statistisk bearbetning. 10 garanteckning i en av VPC fšrd aktiebok har en annan ršttsverkan Šn om en aktiešgare fšrts in i ett kupongbolags aktiebok. Om aktiešgare antecknats som Šgare pœ ett avstšmningskonto innebšr det att sakršttsligt skydd uppnœtts. Det sakršttsliga momentet Šr sœledes registrering vad gšller aktier i ett avstšmningsbolag. Fšr aktiešgare i kupongbolag dšremot Šr det sakršttsliga momentet fortfarande tradition. ganderštten Šr m a o knuten till aktiebrevet och inte till registrering i aktiebok. 11 Ytterligare konsekvenser av det dematerialiserade systemet Šr att lagstiftaren varit tvungen att finna en lšsning pœ de problem som uppstœr dœ aktiešgare t ex vill pantsštta aktie i avstšmningsbolag. Traditionellt sett tillšmpas tradition vid pantsšttning av lšs egendom. I kupongbolag sker pantsšttning av aktie dšrmed ocksœ genom att pantsšttaren lšmnar šver aktiebrevet till panthavaren. Lšsningen fšr avstšmningsbolagen har istšllet blivit liknande den som gšller vid šverlœtelse d v s registrering. Lagstiftaren har fšr dessa situationer infšrt en bestšmmelse (3:12 ABL) om att VPC ska fšra en sšrskild fšrteckning. I fšrteckningen anges om nœgon istšllet fšr den i aktieboken infšrda Šgaren har rštt att lyfta utdelning till fšljd av anledning som pantsšttning eller villkor i testamente. Att nœgon Šr antecknad som Šgare i en av VPC fšrd aktiebok behšver alltsœ, lika lite som i kupongbolag, innebšra att personen Šr uppbšrare av de ekonomiska ršttigheter som fšljer med aktien. Fšr att fœ reda pœ allt om en avstšmningsaktie behšver man sœledes fšrutom aktieboken Šven konsultera den sšrskilda fšrteckningen. Noterbart Šr emellertid att 9 Bet 1998/99: FiU7 s 4 10 Kedner och Roos, Aktiebolagslagen Del I (1-9 kap.) med kommentar, s HŒstad, SakrŠtt avseende lšs egendom, s 253 f 5

6 fšrteckningen inte Šr en offentlig handling. Uppgift ur den fœr endast lšmnas ut av VPC med samtycke av den som beršrs av informationen. 12 RŠttsverkningarna av att bli infšrd i en aktiebok som tillhšr ett kupongaktiebolag eller ett avstšmningsbolag Šr sœledes ofta olika. Det finns emellertid Šven regler dšr ršttsverkningarna av en utebliven registrering blir desamma fšr bœda typerna av aktiebok. Enligt 3:14 ABL Šr utšvandet av aktiešgarrštten som huvudregel knuten till registrering i aktieboken. Exempel pœ ršttigheter som fšljer huvudregeln Šr; (fšr bœde avstšmningsbolag och kupongbolag) rštten att delta i och ršsta pœ bolagsstšmma, pœkalla bolagsstšmma, utšva minoritetsršttigheter och klandra bolagsstšmmobeslut. 13 I avstšmningsbolag tillkommer dock att aktiešgare mœste vara antecknad senast 10 dagar innan bolagsstšmma fšr att kunna utšva sina ršttigheter pœ bolagsstšmma Detta fšr att ge VPC en rimlig tidsfrist att ta fram en aktuell ršstlšngd. 14 RŠtten att klandra bolagsstšmmobeslut Šr fšrsedd med ett undantag frœn kravet att aktiešgare mœste vara registrerad i aktieboken. Undantaget avser aktiešgare som styrelsen i kupongbolag av nœgon icke-legitim anledning všgrat att infšra i aktieboken. Enligt 9:7 st ABL kan nšmligen Šven sœdan aktiešgare klandra bolagsstšmmobeslut. DŠrmed minskas risken fšr att styrelsens maktmissbruk fœr ofšrdelaktiga konsekvenser fšr aktiešgaren. Utšvandet av de ekonomiska ršttigheterna i avstšmningsbolag fšljer huvudregeln i 3:14 ABL. SŒledes Šr registrering i aktieboken nšdvšndig betršffande rštten att delta i emission eller erhœlla utdelning. I kupongbolag dšremot Šr fšreteende eller avlšmnande av aktiebrev eller andra av bolaget utgivna všrdepapper i vissa situationer tillršckligt fšr att aktiešgare ska anses legitimerad att uppbšra ekonomiska ršttigheter. 15 Skyldighet att lšgga upp aktiebok intršder sœ snart bolaget bildats pœ konstituerande stšmma. Mot bakgrund av att mœnga aktiešgarršttigheter Šr knutna till aktieboken torde man kunna utgœ frœn att aktiebok existerar i de flesta stšrre bolag. Alla avstšmningsbolag har aktiebok. Det Šr emellertid kšnt att styrelsen i mindre kupongbolag ofta inte bryr sig om att lšgga upp nœgon aktiebok eftersom aktiešgarkretsen Šr sœ begršnsad. 16 Att inte lšgga upp och fšra aktiebok kan emellertid fœ allvarliga fšljder fšr styrelsen. Om styrelsen fšrsummar sin skyldighet att fšra aktiebok kan ledamšterna enligt 19:1 st 1 p 1 ABL drabbas av bšter eller fšngelse i hšgst ett Œr. Fšrsummelsen ska ha skett uppsœtligen eller av oaktsamhet. AktieŠgare torde dessutom kunna gšra 12 Kedner och Roos, A a s 110 ff 13 Kedner och Roos, A a s Kedner och Roos, A a s Kedner och Roos, A a s Sandstršm, A a s 400 6

7 styrelseledamšterna skadestœndsskyldiga enligt bestšmmelserna i 15:1 om de fšrsummat att fšra in honom i aktieboken. I avstšmningsbolag dšremot faller skadestœndsskyldigheten antingen pœ VPC eller pœ kontofšrande institut beroende pœ var i systemet fšrsummelsen uppstœtt. SanktionsbestŠmmelserna ska ses mot bakgrund av att det i mœnga fall Šr av všsentlig betydelse fšr en aktiešgare att bli infšrd i aktieboken. NŒgon direkt švervakning av styrelsen fšljer sin skyldighet att lšgga upp och fšra aktiebok fšrekommer dock inte. Straff- och skadestœndssanktionerna utgšr dšrmed, tillsammans med regeln om att Šven aktiešgare som všgrats inskrivning i aktiebok har rštt att klandra stšmmobeslut, de enda lagstadgade pœtryckningsmedlen som finns fšr att fšrmœ styrelsen att fullgšra sina skyldigheter. 17 ven sjšlva bolaget kan emellertid skadas av att styrelsen inte lagt upp nœgon aktiebok. En konsekvens av att ett bolag saknar aktiebok Šr nšmligen att bolaget vid tvist om ŠganderŠtten till aktier i bolaget fšrlamas. Detta p g a att bolaget dœ kommer att sakna ršstberšttigade aktiešgare. 18 Trots att bolagen Šr skyldiga att ha en aktiebok finns det ingen motsvarande skyldighet fšr aktiešgare att registrera sig i den. TvŠrtom saknas som huvudregel en lagstadgad skyldighet att anmšla sitt aktieinnehav fšr aktiešgare i sœvšl kupongbolag som avstšmningsbolag. Enligt 8:5 ABL, som Šr att betrakta som en undantagsregel, Šr emellertid styrelseledamot och verkstšllande direktšr skyldiga att anmšla sitt innehav av aktier i det bolag dšr de tilltršder en befattning, liksom innehav av aktier i annat bolag inom samma koncern. FšrŠndringar i aktieinnehavet mœste dessutom dšrefter anmšlas inom en mœnad. Regeln syftar till att sška tillgodose bolagets intressen i fšrhœllande till ledande personer i bolagsledningen. Bolaget anses ha behov av att kšnna till nšr medlemmar av bolagsledningen kšper och sšljer aktier i fšretaget. Om viss styrelseledamot eller VD plštsligt sšljer ut sitt aktieinnehav kan det bakomliggande skšlet vara av sœdan beskaffenhet att det frœn fšretagets sida Šr šnskvšrt att nšrmare undersška saken. 19 Ledande personer i aktiemarknadsbolag har Šnnu stršngare regler att fšlja. Dessa personer drabbas nšmligen av insiderlagens bestšmmelser. Syftet med insiderlagens regler Šr till skillnad mot 8:5 ABL, dšr bolagets intressen stod i centrum, att fšrhindra missbruk av insiderinformation vid aktieaffšrer. Insiderlagen innehœller ett fšrbud att handla med všrdepapper i vissa fall, men ocksœ liksom 8:5 ABL, en anmšlningsskyldighet. Personer som omfattas av bestšmmelserna Šr personer med sk insynsstšllning. Enligt 8 IL tillhšr VD och styrelseledamot de personer som anses ha 17 Sandstršm, A a s Sandstršm, A a s Kedner och Roos, A a s 240 7

8 insynsstšllning i ett bolag. ven t ex innehavare av stšrre aktieposter ršknas dock till denna skara. Av 8:5 st 2 ABL fšljer att personer som Šr anmšlningspliktiga enligt insiderlagen inte dessutom behšver gšra anmšlan enligt ABL. Fšljaktligen tillšmpas 8:5 ABL endast i bolag vars aktier inte Šr noterade vid bšrs eller auktoriserad marknadsplats. 2.2 Fšrvaltarregistrerade aktier I avstšmningsbolag Šr det enligt 3:10 ABL mšjligt att fšrvaltarregistrera aktier. Att aktier Šr fšrvaltarregistrerade innebšr att VPC i aktieboken istšllet fšr aktiešgaren registrerar den som fšrvaltar dennes aktier. Banker, všrdepappersinstitut och utlšndska jšmfšrbara fšretag kan bli fšrvaltare efter medgivande av VPC eller annan auktoriserad central všrdepappersfšrvarare enligt 3:7 LKF. Tidigare behšvdes det enligt 3:10 ABL sšrskilt tillstœnd av Finansinspektionen om aktiešgare som var bosatt utomlands ville registrera utlšndsk fšrvaltare istšllet fšr sig sjšlv. Detta krav Šr dock numera avskaffat. DŠrmed rœder det inte lšngre nœgon skillnad mellan utlšndsk och inhemsk fšrvaltare. Genom att ha ett system dšr lagen tillœter fšrvaltarregistrering av aktier kan man vinna en hšgst všsentlig arbetsbesparing. Dubbelregistrering av persondata hos VPC och fšrvaltaren kan undvikas. MŠngden registreringar i aktiebok kan dessutom minskas om transaktioner kunder emellan kan bokfšras hos respektive fšrvaltare. Kostnaderna fšr aktiehanteringen sjunker givetvis ocksœ som en positiv bieffekt av den minskade arbetsbelastningen. 20 Fšrvaltarregistrering av aktier infšrdes genom 1970 Œrs lagstiftning om fšrenklad aktiehantering och tillkom mot bakgrund av den stora mšngd aktieposter som fšrvarades i depœ hos banker och andra fondkommissionšrer. 21 IdŽn till fšrvaltarregistrering fick lagstiftaren frœn de anglosaxiska lšnderna dšr systemet redan anvšndes. I Storbritannien var det inte ens mšjligt fšr bolaget sjšlvt att fœ kšnnedom om de verkliga aktiešgarnas identitet. NŒgot de svenska lagstiftarna dock inte tog efter. 22 Svenska bšrsbolag med aktier noterade utomlands hade vid tiden fšr infšrandet av fšrvaltarregistrering hamnat i en problematisk situation. De var nšmligen enligt svensk rštt tvungen att všgra registrering i aktieboken fšr de aktiešgare styrelsen visste endast var fšrvaltare. TillŒtandet av fšrvaltarregistrering lšste dšrmed Šven det problemet. VŠrt att notera Šr emellertid att 1970 Œrs lag om fšrenklad aktiehantering mšjliggjorde 20 Kedner och Roos, A a s Prop 1997/98:160 s SOU 1968:59 s 44 8

9 fšrvaltarregistrering inte enbart fšr utlšndska aktiešgare (nœgot som fšreslogs av fondbšrsutredningen) utan Šven fšr svenska. 23 RšstrŠtt kan inte utšvas fšr fšrvaltarregistrerade aktier. Enligt 3:10a ABL mœste en aktiešgare som fšrvaltarregistrerat sina aktier tillfšlligt fšra in sig i aktieboken som Šgare av aktierna om han vill kunna ršsta fšr aktierna pœ bolagsstšmman. AktieŠgare behšver dšremot inte upphšva sin fšrvaltarregistrering och fšra in sig sjšlva i aktieboken fšr att kunna ta del av de ekonomiska ršttigheter som tillkommer honom. Fšrvaltaren Šr dœ instruerad till vem utdelningen slutligen ska betalas. 24 Det Šr inte meningen att aktiešgare som fšrvaltarregistrerat sina aktier dšrmed ska ha funnit ett sštt att bli anonyma. VPC har rštt att kršva in uppgifter avseende aktiešgarnas namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress av fšrvaltaren. En sammanstšllning šver aktiešgare med mer Šn femhundra fšrvaltarregistrerade aktier i bolaget ska hœllas tillgšnglig fšr var och en pœ bolagets huvudkontor och hos VPC. Utskriften fœr inte vara Šldre Šn sex mœnader. Bolaget har dessutom rštt att nšr som helst kršva att av VPC fœ reda pœ vilka som Šr dess verkliga aktiešgare. Det gšller Šven de aktiešgare som har fšrre Šn 500 aktier. Om det finns sšrskilda skšl fœr emellertid Finansinspektionen enligt 3:12 st 4 LKF medge fšrvaltaren undantag frœn sin uppgiftsskyldighet. SŠrskilda skšl anses fšreligga om uppgiftsskyldigheten utgšr hinder mot ett effektivt lšnksamarbete med en central všrdepappersfšrvarare i nœgot annat land. 25 Med hjšlp av undantaget frœn uppgiftsskyldighet vill lagstiftaren sœlunda stšdja en internationalisering av aktiehanteringen. Detta genom att mšjliggšra att finansiella instrument kontofšrda hos en svensk central všrdepappersfšrvarare till en del ska kunna kontofšras utomlands. En lšnk till en utlšndsk central všrdepappersfšrvarare kan skapas genom att det utlšndska institutet registreras som fšrvaltare hos VPC. 26 I utlandet finns oftast inga regler som stipulerar att fšrvaltare vid fšrfrœgan frœn den centrala všrdepappersfšrvararen eller bolaget sjšlvt, Šr skyldig att lšmna ut bakomliggande Šgares identiteter. Det medfšr att utan undantaget i 3:12 st 4 LKF skulle det vara omšjligt att upprštta de internationella lšnkar pœ všrdepappersomrœdet som behšvs fšr att underlštta den internationella handeln. VPC skulle nšmligen hamna i den prekšra situationen att den, vad gšller aktier registrerade hos utlšndsk fšrvaltare, inte skulle ha mšjlighet att i utlandet kršva in den information om bakomliggande aktiešgares identitet som svensk rštt kršver Prop 1970:99 s Rodhe, A a s Prop 1997/98:160 s Prop 1997/98:160 s Prop 1997/98:160 s 122 9

10 2.3 Aktiebokens funktioner Aktieboken Šr ett medel fšr att avgšra vem som i fšrhœllande till bolaget Šr att betrakta som aktiešgare. NŠr aktiebok saknas kan man utifrœn aktiebolagens regelsystem konstatera att ršstrštt fšr bolagets aktier inte kan utšvas. Bolaget Šr sœledes fšrlamat. Mindre bolag kan dock praktiskt sett ŠndŒ fungera om bolagets samtliga aktiešgare Šr ense om vilka som Šr aktiešgare. En ytterligare fšrutsšttning Šr att ingen utomstœende kommit med pœstœende om bšttre rštt till aktie. AktieŠgarna i ett sœdant bolag ger sjšlva varandra legitimation att deltaga i bolagets fšrvaltning. PŒ bolagsstšmman utšvas ršstrštt i enlighet med den šverenskommelse som kan tršffas mellan alla bolagets aktiešgare. Tvister om vem eller vilka som ska betraktas som aktiešgare kan dock inte lšsas av bolagsstšmman. Detta eftersom bolagsstšmman inte givits den kompetensen av lagstiftaren. Legitimationstvister kan formellt sett inte avgšras pœ annat sštt Šn att bolaget lœter sin styrelse lšgga upp en aktiebok. 28 Av det ovan fšrda resonemanget fšljer sœledes att aktieboken har en legitimerande funktion. Den har emellertid Šven andra funktioner. Aktieboken utgšr en upplysningskšlla fšr bolaget och aktiešgarna betršffande ŠganderŠtten till aktierna och dessas fšrdelning. 29 Denna upplysande funktion Šr av stor betydelse fšr den som vill driva igenom ett fšrslag pœ bolagsstšmma eller som vill utšva nœgon ršttighet som tillkommer viss grupp av aktiešgare. 30 Ursprungligen fungerade Šven aktieboken praktiskt sett som ett kontrollinstrument fšr bolagets styrelse och aktiešgarna betršffande omsšttningen av andelar i aktiebolagen. verlœtandet av aktien skedde nšmligen genom registrering i aktieboken under medverkan i olika former av šverlœtare och fšrvšrvare. 31 I samband med infšrandet av aktiebokens offentlighet fick aktieboken slutligen ytterligare en funktion. Den blev ett medel fšr att skaffa sig insyn i och kontroll šver aktiebolagens verksamhet. 32 Ett exempel pœ ett ršttsomrœde dšr aktieboken anvšnds fšr att kontrollera aktiebolagen Šr bšrsrštten. Finansinspektionen utnyttjar aktiebokens offentlighet nšr de undersšker misstšnkta fall av brott mot insiderlagen. VPC:s aktiebok fšr bšrsbolaget kan t ex jšmfšras med det av Finansinspektionen fšrda insiderregistret fšr att undersška att anmšlningsskyldigheten fšljts Sandstršm, A a s 401 f 29 Sandstršm, A a s Rodhe, A a s K ersner, Om aktiebok, inregistrering av aktier och aktiefšrvšrv studier, s 2 32 Sandstršm, A a s Afrell, Klahr och Samuelsson, LŠrobok i kapitalmarknadsrštt, s

11 2.4 Introduktion till lagreglerna kring aktiebokens offentlighet Aktieboken Šr i bœde kupongbolag och avstšmningsbolag tillgšnglig fšr envar enligt 3:13 ABL. Med det menas att aktieboken Šr en offentlig handling. Formerna fšr tillgšngligheten Šr nœgot annorlunda fšr de olika bolagstyperna. Vad gšller kupongbolag ska aktieboken eller utskrift dšrav hœllas tillgšnglig hos bolaget. IfrŒga om avstšmningsbolag ska utskrift dessutom finnas fšr beskœdande hos VPC. Utskriften fœr varken avseende kupongbolag eller avstšmningsbolag vara Šldre Šn sex mœnader. Var och en har utšver sœdan utskrift rštt att fœ tillgœng till dagsaktuell utskrift av aktiebok (eller del av den) mot ersšttning fšr kostnaden. 34 Offentligheten vad gšller ett avstšmningsbolags aktiebok Šr dock underkastad viss begršnsning. I avstšmningsbolag med fler Šn en aktiešgare fœr en utskrift av aktieboken inte innehœlla uppgifter om aktiešgare med endast 500 eller fšrre aktier i bolaget. Genom att bli avstšmningsbolag kan dšrmed ett litet bolag helt mšrklšgga sin aktiebok Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen har sedan lœng tid tillbaka pršglat svensk ršttskipning och fšrvaltning. Principen tar sig olika uttryck varav den Šldsta Šr vad som kan kallas fšrhandlingsoffentlighet. Fšrhandlingsoffentlighet innebšr allmšnhetens rštt att nšrvara vid sammantršden med beslutande statliga och kommunala fšrsamlingar samt vid domstolsfšrhandlingar. Denna form av offentlighetsprincipen lšr hšrstamma frœn de medeltida hšrads- och landstingen, pœ vilka tingsmenigheten tog aktiv del i avgšrandet av ršttsliga tvister och allmšnna angelšgenheter. 36 Andra utflšden frœn offentlighetsprincipen Šr handlingsoffentligheten liksom yttrandeoch informationsfriheten. Meddelarfriheten kan vidare ses som en sšrskilt vidstršckt form av yttrandefrihet. Handlingsoffentlighet infšrdes redan 1766 i Sverige genom vœr fšrsta tryckfrihetsfšrordning. Syftet med handlingsoffentlighet Šr att allmšnheten genom fri tillgœng till myndigheternas dokumenterade information ska ha insyn i de offentliga organens verksamhet Kedner och Roos, A a s Rodhe, A a s Bohlin, Offentlighetsprincipen, s Bohlin, A a s 18 11

12 Yttrandefrihet innebšr kortfattat en rštt att uttrycka sig i tal och skrift eller pœ annat liknande sštt. Informationsfrihet ger istšllet individerna rštt att inhšmta upplysningar och ta del av andras yttranden. Friheterna tillkommer naturligtvis Šven offentliga funktionšrer. Genom att en befattningshavare utnyttjar sin rštt att lšmna upplysningar befršmjas allmšnhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Fšr de offentliga funktionšrerna sker dock en viss begršnsning av offentlighetsprincipen genom reglerna om tystnadsplikt i sekretesslagen. 38 Meddelarfriheten Šr slutligen ocksœ ett utflšde frœn offentlighetsprincipen. Nyhetsmedierna har genom meddelarfriheten tillfšrsškrats stšrre mšjlighet att skaffa sig information frœn myndighetspersoner. Friheten innebšr att det i stšrre utstršckning Šr tillœtet fšr befattningshavare i offentlig tjšnst att lšmna uppgifter till media Šn till privatpersoner. Syftet med den utškade yttrandefrihen Šr att fršmja samhšllsdebatten. 39 Handlingsoffentlighet Šr den princip som kan sšgas ligga nšrmast till hand som bakgrund till aktiebokens allmšnna tillgšnglighet. DŠrmed kan det vara lšmpligt att se nœgot lite nšrmare pœ denna princip. Handlingsoffentlighet omfattar endast allmšnna handlingar. Begreppet handling har en vidare innebšrd Šn vad man kanske i dagligt tal ger det. Kartor, fotografier och andra bilder Šr handlingar enligt lagtextens mening likavšl som upptagningar fšr automatisk databehandling (ADB), filmer och ljudband. FramstŠllningen behšver inte ens vara fšrdigstšlld fšr att anses som en handling. ven preliminšra utkast och ofullstšndiga anteckningar betraktas som handlingar. 40 Att en handling ska vara allmšn fšr att falla inom ramen fšr handlingsoffentlighet innebšr att den mœste fšrvaras hos en myndighet och enligt sšrskilda bestšmmelser anses uppršttad hos myndigheten eller inkommen dit. 41 Principen om tillgœng till allmšnna handlingar syftar till att fršmja ršttssškerheten samt effektiviteten i fšrvaltning och folkstyre. 42 Offentlighetsprincipen Šr traditionellt sett av grundlšggande betydelse fšr det svenska statsskicket. Den fria Œsiktsbildningen ses som ett av de fundament statsskicket vilar pœ och det svenska folkstyret kršver ett stort mœtt av šppenhet i den offentliga Œsiktsbildningen. Fšrutom att fršmja samhšllsdebatten fungerar Šven offentlighetsprincipen som ett viktigt kontrollinstrument av det allmšnnas 38 Bohlin, A a s Bohlin, A a s Bohlin, A a s 34 ff 41 Bohlin, A a s Bohlin, A a s 20 12

13 verksamhet. 43 Offentligheten ger dšrmed garantier mot maktmissbruk och vidgad kšnnedom om samhšllsfšrhœllanden som bšr bli fšremœl fšr reformer. Offentlighetsprincipen kan dock inte vara obegršnsad. Andra intressen behšver ibland fœ fšretršde. Bland dessa brukar nšmnas t ex individers rštt till personlig integritet och statens behov av att ur fšrsvarssynpunkt hœlla vissa fšrhœllande hemliga. Vidare Šr det rimligt att gšra en avvšgning mellan Œ en a sidan nšdvšndigheten av att myndigheter fœr tillfšlle att fšrbereda sina avgšranden utan pœtryckningar utifrœn och Œ andra sidan vikten av insyn i deras arbete. Sverige och Finland var lšnge unika pœ den internationella arenan i sitt hšvdande av principen om allmšnna handlingars offentlighet. Under senare Œr har dock principen vunnit spridning utomlands. Norge, Danmark, USA, Frankrike och NederlŠnderna Šr exempel pœ lšnder som numera som huvudregel anser att allmšnna handlingar ska vara offentliga. FšrhŒllandet Šr dock fortfarande i flertalet fršmmande lšnder det motsatta. 44 Inom EG:s regelsystem har sekretess av tradition varit huvudregel snarare Šn undantag. Maastrichtavtalet uppvisade dock tendenser mot škad šppenhet. NŒgot som Šven det s k Amsterdamfšrdraget (genom vilket ett principstadgande om handlingsoffentlighet hos Europaparlamentet, rœdet och kommissionen infšrdes) gjorde. 45 I fšršndringsprocessen mot en škad šppenhet Šr det Danmark och NederlŠnderna som haft pœdrivande roller. 46 Svenska lagstiftare kan emellertid inte lœta nšja sig med att de hittills legat lœngt framme pœ offentlighetsomrœdet. Offentlighetsprincipen kršver utveckling och bearbetning Šven i Sverige. Framstegen pœ IT-omrŒdet har t ex medfšrt att en šversyn av reglerna i TF om allmšnna handlingars offentlighet Šr av nšden. Regeringen beslutade under vœren Œr 1998 att tillkalla en kommittž med uppgift bl a att undersška mšjligheten att vidga offentlighetsprincipens tillšmpning i IT-samhŠllet. Utredningsarbetet ska vara avslutat senast den 1 september Œr Aktiebokens offentlighet Aktiebokens offentlighet hšrstammar ursprungligen frœn praxis. Genom en fšreskrift 1895 Œrs aktiebolagslag lagfšstes emellertid principen fšr fšrsta gœngen inom svensk rštt. 48 Numera finner man stadgandet om aktiebokens offentlighet i ABL 3:13. BestŠmmelsen kompletteras av 3:13 LKF. 3:13 LKF anger att ocksœ utskriften som 43 SOU 1983:61 s Stršmberg, Handlingsoffentlighet och sekretess, s 9 45 Stršmberg, A a s 66 f 46 SOU 1996:42 s Rskr 1998/99:2 s 22 f 48 SOU 1968:59 s 32 13

14 visar ŠgarfšrhŒllandena fšr de fšrvaltarregistrerade aktierna mœste finnas tillgšnglig fšr envar. Aktiebokens innehœll och funktioner Šr olika i kupongbolag och i avstšmningsbolag, vilket ocksœ avspeglas i aktiebokens informationsvšrde. I kupongbolag Šr aktieboken visserligen offentlig, men det fœr inte sœ stor betydelse i praktiken om bolaget Šr stort. Detta eftersom aktieboken fšrs i nummerfšljd efter aktier. Bolag med hundratusentals aktier fœr dšrmed en synnerligen svœršverskœdlig aktiebok. Dessutom Šr aktieboken i kupongbolag ofta inte helt aktuell. Det beror pœ att de direkta ekonomiska ršttigheterna inte Šr knutna till inregistrering i aktieboken. Fšljden blir dšrmed att mœnga aktiešgare struntar i att lœta fšra in sig i aktieboken i ett kupongbolag. 49 I avstšmningsbolag Šr Šgarregistrering i aktieboken dšremot en fšrutsšttning fšr att komma i Œtnjutande av de ekonomiska ršttigheterna. Det medfšr att aktiešgarna regelmšssigt lœter fšra in sig i aktieboken. Vidare Šr aktieboken oftast mer lšttšverskœdlig i avstšmningsbolag Šn i kupongbolag. Det beror pœ att i utskrift av aktiebok i avstšmningsbolag ska aktiešgarna upptagas i alfabetisk ordning istšllet fšr i nummerfšljd efter aktierna. VŠrt att notera Šr emellertid att utskrift frœn kupongbolag som fšr sin aktiebok med hjšlp av ADB ocksœ ska ske i alfabetisk ordning. I de fallen finns sœledes ingen skillnad i šverskœdlighet. 50 VPC eller ett bolag som fœr in en begšran om en utskrift av aktiebok eller del av den har inte nœgon fšrpliktelse att sšrskilt bearbeta eller systematisera materialet i utskriften fšr att efterkomma begšran. Det innebšr sœledes att en person inte med fog kan begšra att utskriften ska var ordnad t ex efter aktiešgares Œlder eller kšn. 51 Trots detta innebar infšrandet av avstšmningsbolag och den fšrenklade aktiehanteringen en markant fšršndring av den faktiska innebšrden av aktiebokens offentlighet. En utskrift av aktieboken i ett avstšmningsbolag har i allmšnhet stšrre informationsvšrde p g a sin aktualitet och relativa lšttšverskœdlighet Šn aktieboken i ett kupongbolag. I mindre avstšmningsbolag gšller dock inte generaliseringen. Det beror pœ att uppgifter i aktieboken om aktiešgare som har hšgst 500 aktier i bolaget inte Šr offentliga (fšrutsatt att bolaget inte har endast en aktiešgare). Undantagsregeln frœn aktiebokens offentlighet kom till mot bakgrund av att man ansœg att varken samhšllet eller allmšnheten hade ett beršttigat intresse av att kšnna till namnen pœ personer med ett sœ litet aktieinnehav. Mindre aktieinnehav sœgs som en alternativ sparform. DŠrmed borde dessa aktieinnehav, resonerade lagstiftaren, Œtnjuta samma sekretesskydd som vanliga banktillgodohavanden Nial, Svensk associationsrštt i huvuddrag, s Nial, A a s Prop 1970:99 s 110 och SOU 1968:59 s Prop 1970:99 s 60 14

15 BestŠmmelsen fœr dock p g a sin utformning helt olika konsekvens beroende av aktiebolagets storlek. Bolag med fœ aktier kan mšrklšgga sin aktiebok genom att bli avstšmningsbolag, vilket inte var regelns syfte. Stadgandet har ocksœ till fšljd av sin utformning fœtt utstœ kritik genom Œren, men hšnger trots det med fortfarande. 53 Offentlighetsstadgandet 3:13 ABL innehœller, fšrutom undantagsregeln fšr aktiešgare med hšgst 500 aktier i ett flermansaktiebolag, en del andra punkter som kan kršva lite nšrmare fšrklaring. Enligt ABL 3:13 st 1 p 1 ska aktieboken hœllas tillgšnglig hos bolaget fšr var och en. Det innebšr inte att aktieboken mœste finnas tillhands i bolagets lokaler utan endast att den ska vara lšttœtkomlig pœ den ort dšr bolaget har sina lokaler. 54 Vidare skiljer offentlighetsregeln i ABL 3:13 pœ tre olika typer av utskrift av aktiebok. Den fšrsta typen av utskrift mœste bolaget pœ begšran tillhandahœlla kostnadsfritt. Utskriften fœr inte vara Šldre Šn sex mœnader. Det ska vara mšjligt att ta del av utskriften hos bolaget och vad gšller avstšmningsbolag Šven hos VPC. Om man istšllet betalar fšr att fœ en utskrift har man rštt att erhœlla en helt aktuell utskrift. BegŠran om utskrift kan avse hela aktieboken eller del av den. 55 Den sista sortens utskrift som ABL 3:13 behandlar Šr den utskrift som anvšnds som underlag fšr ršstlšngd. Speciellt fšr ršstlšngdsutskriften Šr att den innehœller alla aktiešgare som anmšlt sitt aktieinnehav senast 10 dagar fšre bolagsstšmman. I utskriften finns sœledes Šven aktiešgare med hšgst 500 aktier i bolaget med. Utskriften Šr dock inte offentlig sœtillvida att envar har rštt att begšra att fœ se sœdan utskrift. Den ska istšllet hœllas tillgšnglig fšr aktiešgarna vid stšmman. 56 Det finns Œtskilliga argument som talar fšr att aktieboken ska vara offentlig. Till att bšrja med fršmjar en offentlig aktiebok insynen i bolags ŠgarfšrhŒllanden. Det Šr i sin tur vitalt fšr genomlysningen pœ všrdepappersmarknaden. 57 ppen och snabb information om ŠgarfšrhŒllanden och ŠgarfšrŠndringar Šr av stor betydelse fšr en všl fungerande aktiemarknad. Det beror pœ att kšnnedom om viktigare ŠgarfšrŠndringar i ett bolag kan utgšra kurspœverkande information. DŠrmed Šr det angelšget att information om ŠgarfšrhŒllanden nœr alla intressenter pœ marknaden samtidigt. En snabb och samtidig information om ŠgarfšrŠndringar motverkas dock av att det inte finns nœgon allmšn skyldighet att anmšla sitt aktieinnehav fšr registrering i aktieboken fšr andra personer Šn de i 8:15 ABL angivna. Vad gšller bšrsbolag Šr det 53 Prop 1987/88:108 s 46 och SOU 1989:72 s 255 f 54 Kedner och Roos, A a s Kedner och Roos, A a s Kedner och Roos, A a s SOU 1989:72 s 255 f 15

16 dšrfšr insiderregistret ett viktigt komplement till aktieboken vad gšller fršmjandet av insynen i bolagens ŠgarfšrhŒllanden. En ytterligare konsekvens av vikten av likformig tillgœng till information Šr att ocksœ en av nœgon betald extra utskrift (jfr ABL 3:13 st 1 p 3) ska hœllas tillgšnglig fšr allmšnheten pœ VPC och pœ bolagets huvudkontor. 58 Ett annat argument som brukar framfšras till fšrmœn fšr aktiebokens offentlighet Šr att det anses fšreligga ett allmšnt intresse av att veta vilka som styr ett bolag. Vidare har skattemyndigheten frœn sin sida ett insynsintresse fšr utfšrande av skattekontroll. Kronofogdemyndigheten Šr ocksœ intresserad av att kunna ta del av aktieboken fšr att efterforska gšldenšrs innehav av všrdepapper. 59 En tredje myndighet som behšver anvšnda sig av aktieboken fšr att utfšra sitt arbete Šr Finansinspektionen. Aktieboken kan t ex vara till hjšlp dœ Finansinspektionen undersšker misstšnkta insideraffšrer. Fšrutom representanter fšr det allmšnna kan Šven aktiešgare sjšlva ha nytta av att kšnna till varandra. Det gšller inte minst aktiešgare med ett fœtal aktier som vill utnyttja de skyddsregler som finns fšr minoritetsaktiešgare. Fšr en riktig bedšmning av den risk som ett Šgande i ett bolag innebšr, Šr det ocksœ av vikt fšr en aktiešgare att ha kšnnedom om vilka som utšvar ett bestšmmande inflytande šver bolaget. ven fšr presumtiva aktiešgare Šr kunskap om Šgarstrukturen pœ samma grund av vikt. Slutligen tjšnar Šven bolaget pœ aktiebokens offentlighet eller i vart fall pœ att bolaget sjšlvt har tillgœng till den. Man kan tšnka sig en situation dšr inte ens bolaget har rštt att kršva kšnnedom om sina aktiešgare. SŒdant Šr fallet i t ex Storbritannien (se nedan). I Sverige dšremot har bolaget en sjšlvklar tillgœng till aktieboken Šven i de fall det Šr VPC som fšr den. Det medfšr att bolaget vid behov lštt kan ta kontakt med aktiešgarna eller skapa sig en uppfattning om Šgarstrukturen i bolaget. Det finns naturligtvis ocksœ argument som talar emot att aktieboken ska vara offentlig. Bland dessa argument befinner sig aktiešgarens krav pœ integritet. BegrŠnsningen i aktiebokens offentlighet vad gšller aktiešgare med ett innehav pœ hšgst 500 aktier Šr ett exempel pœ en bestšmmelse dšr detta argument fœtt genomslagskraft. Offentlighetsprincipen fœr i det fallet stryka pœ foten eftersom allmšnheten inte anses ha ett beršttigat intresse av att kšnna till Šgare med ett sœpass litet innehav. 60 Fšrutom aktiešgarna och deras šnskemœl om integritet kan bolaget sjšlvt tšnkas ha ett intresse av att aktieboken inte Šr offentlig. Detta eftersom en offentlig aktiebok torde 58 SOU 1989:72 s 255 f 59 Prop 1987/88:108 s Prop 1970:99 s 60 16

17 underlštta s k fientliga uppkšp av bolag. Innan en potentiell kšpare bestšmmer sig om det Šr lšmpligt att lšmna ett erbjudande undersšks Šgarstrukturen i mœlbolaget. Undersškningar av aktiešgarregister mšjliggšr sedan Šven val av strategi fšr det kommande erbjudandet. 61 Ett tredje argument emot aktiebokens offentlighet Šr den risk fšr bedršgerier som en fšr allmšnheten tillgšnglig aktiebok medfšr. Det Šr redan kšnt att brott dšr aktiebokens offentlighet utnyttjats intršffat vid ett antal tillfšllen. 62 Bedragare har, liksom švrig allmšnhet, rštt att fœ tillgœng till aktieboken och kan dšrmed utnyttja den i sin verksamhet. Mot bakgrund av hur enkelt det Šr fšr initierade personer att fœ tag pœ fšrfalskade identitetshandlingar i Sverige och att en allt stšrre andel av befolkningen investerar sitt sparkapital, mœste lagstiftaren finna všgar fšr att skydda aktiehandeln frœn bedršgerier. Annars riskerar enligt min mening všrdepappersmarkandens fšrtroende hos allmšnheten att rubbas. I utlandet har offentlighetsprincipen, som tidigare nšmnts, inte en lika stark stšllning som i Sverige. Aktieboken Šr i utlandet oftast inte heller en offentlig handling. IstŠllet har man i mœnga lšnder lšst det behov av information om Šgarstrukturen bolaget, aktiešgare och presumtiva aktiekšpare har, genom regler om flaggning. Flaggning innebšr offentliggšrande av kšp och fšrsšljning av aktier i vissa bestšmda situationer. OcksŒ i Sverige tillšmpas regler om flaggning. 4 Flaggning Framfšrallt fšr bšrsbolag Šr det av stor vikt med samtidig information vid ŠgarfšrŠndringar. Tidigare kunde det dršja upp till nio mœnader innan en ŠgarfšrŠndring gav utslag i en utskrift av aktieboken. Denna oacceptabla situation var fšrorsakad av utformningen av de bestšmmelser som reglerade VPC:s fšrande av aktiebšcker samt stora efterslšpningar i rapporteringen av fšrvaltarregistrerade aktieinnehav. 63 Under 1982 och 1983 bšrjade dšrfšr regler om flaggning diskuteras i Sverige. Flaggningsregler Šr bestšmmelser om offentliggšrande av kšp och fšrsšljning av stšrre aktieposter. VŠrdepappersmarknadsutredningen lade i november 1983 fram ett betšnkande (SOU 1984:2) med ett fšrslag om lagstadgad flaggningsskyldighet. NŠringslivets BšrskommittŽ (NBK) svarade med att samma mœnad ge ut en flaggningsrekommendation riktad till alla beršrda parter pœ aktiemarknaden. Rekommendationens infšrande fick till fšljd att regering och riksdag beslutade att avvakta med att ta stšllning till fšrslaget om lagstadgad flaggningsskyldighet Afrell, Klahr och Samuelsson, A a s Prop 1997/98:160 s SOU 1989:72 s SOU 1989:72 s

18 NBK:s flaggningsrekommendation Šr sedan 1989 en del av fondbšrsens noteringsavtal. 65 DŠrmed Šr rekommendationen bindande fšr bšrsbolag och ska fšljas vid nšr bšrsbolag kšper eller sšljer aktier i andra bšrsbolag. NŒgot som bšr pošngteras Šr emellertid att rekommendationen inte Šr bindande fšr andra aktšrer Šn bšrsbolag. En privatperson som kšper eller sšljer aktier i ett bšrsbolag drabbas sœledes inte av rekommendationen. Fysiska personer och juridiska personer som ej Šr noterade vid bšrs mœste istšllet fšlja fjšrde kapitlet i LHF. Kapitlet reglerar liksom NBK:s rekommendation offentliggšrande av kšp och fšrsšljning av aktier i vissa angivna situationer. LagbestŠmmelserna i fjšrde kapitlet LHF infšrdes i syfte att uppfylla de minimikrav som stšlls i EG:s direktiv av den 12 december 1988 (det s k flaggningsdirektivet). Visserligen tillšmpade bšrsbolagen redan genom NBK:s rekommendation stršngare regler Šn vad EG:s direktiv innebar. Lagstiftning pœ omrœdet var trots detta nšdvšndigt av tvœ skšl. Dels har direktivet ett vidare tillšmpningsomrœde Šn rekommendationen. EG:s flaggningsdirektiv Šr avsett att inte enbart binda bšrsbolag utan ocksœ andra bolag och privatpersoner. Dels mœste implementering av direktiv i de nationella ršttssystemen ske genom lagstiftning. Innan flaggningsbestšmmelserna infšrdes i LHF tillšmpades sjšlvreglering pœ omrœdet, vilket inte kan jšmstšllas med lagstiftning. 66 I Sverige har vi sœledes tvœ vid sidan av varandra gšllande regelsystem ršrande offentliggšrande av handel med aktier. LagbestŠmmelserna i fjšrde kapitlet LHF skiljer sig dock i flera viktiga avseenden frœn NBK:s flaggningsrekommendation. Enligt lagbestšmmelserna kršvs offentliggšrande om att aktiehandel skett endast vid fšršndring av ršstetal och enbart vid passerandet av ett fœtal procentgršnser vad gšller ršstetalet. NBK:s rekommendation dšremot stadgar att utšver vid fšršndring av ršstetalet, ska offentliggšrande ske Šven vid en fšršndring av hur stor del av aktiekapitalet som Šgs. Det antal procentgršnser som utlšser denna skyldighet Šr dessutom betydligt fler Šn som anges i LHF. 67 I underlaget fšr berškning av procentgršnser ingœr i flaggningsrekommendationen fšrutom aktier Šven konvertibler m m. SŒ Šr inte fallet i fjšrde kapitlet LHF dšr uteslutande aktier utgšr berškningsunderlag. Vidare stipulerar lagen endast rapportering vad gšller aktier medan NBK:s rekommendation kršver rapportering vid handel ocksœ med ett flertal andra finansiella instrument. 68 Slutligen skiljer sig rekommendationen och lagregleringen Œt pœ flaggningsomrœdet vad gšller tidsramen fšr rapportering. Enligt lagen ska anmšlan om fšrvšrv eller šverlœtelse 65 SOU 1989:72 s Stockholms Fondbšrs, Bšrsregler, s Stockholms Fondbšrs, A a s Stockholms Fondbšrs, A a s 89 18

19 ske inom en vecka till bolaget och bšrsen. Rekommendationen stadgar istšllet att offentliggšrandet ska ske senast klockan nšstfšljande bšrsdag. 69 Flaggningsregler erbjuder sœledes, genom att kršva offentliggšrande vid stšrre fšršndringar av Šgarstrukturen i ett fšretag, en všg till bšttre insyn i fšretag. FrŒgan Šr emellertid om fšrekomsten av flaggningsbestšmmelser i ett lands ršttssystem medfšr att behovet av en offentlig aktiebok fšrsvinner? Svaret finner man genom att jšmfšra de syften som en offentlig aktiebok fyller med de syften som flaggningsreglerna Šr tšnkta att fylla. Det kan Šven vara lšmpligt att studera vad utlšndska lagstiftare har haft fšr syn pœ aktiebokens tillgšnglighet. 5 En komparativ utblick I Sverige har vi en bolagsform utan personligt Šgaransvar, nšmligen aktiebolaget. Utomlands Šr emellertid situationen inte alltid pœ det viset. Fšr fšrstœelsen av utlšndska regler ršrande fšrandet av aktiebok Šr det av vikt att man har kunskap om nœgra av de grundlšggande dragen i landets bolagslagstiftning. De nordiska lšndernas aktiebolagsršttsliga lagstiftning uppvisar mœnga likheter. Det beror till stor del pœ det gemensamma nordiska lagstiftningsarbete pœ omrœdet som genomfšrdes under slutet av och bšrjan av 1970-talet. Samarbetet resulterade i att nya aktiebolagslagar antogs i Danmark 1973, i Sverige 1975, i Norge 1977 och i Finland I de nordiska lšnderna fanns under en lœng tid endast en bolagsform utan personligt Šgaransvar. Danmarks intršde i den Europeiska gemenskapen innebar dock att dansk aktiebolagslagstiftning fick anpassas till den kontinentaleuropeiska modellen. 71 Den kontinentaleuropeiska modellen innebšr att det finns tvœ olika bolagsformer utan personligt Šgaransvar. Fšrutom det traditionella aktiebolaget finns en sšrskild bolagsform speciellt anpassad fšr de lite mindre aktiebolagen. PoŠngen med dessa bolag Šr att de tršffas av fšrre tvingande regler Šn det traditionella aktiebolaget. 72 Ursprungslandet fšr modellen Šr Tyskland. DŠrifrŒn spreds den dock snabbt till sœ gott som alla andra kontinentaleuropeiska lšnder. Die Gesellschaft mit beschršnkter Haftung (GmbH), som den nya bolagsformen kallas i Tyskland fick sin motsvarighet i det franska SARL, det danska anpartsselskab och sedan den 1 januari 1999 det norska aksjeselskap Stockholms Fondbšrs, A a s Andenaes, Aksjeselskaper og allmennaksjeselskaper, s Skog och Thorsson (red), Till Gunnar Nord Ett symposium, s 13 f 72 Skog och Thorsson (red), A a s 9 73 Skog och Thorsson (red), A a s 9 ff 19

20 I Storbritannien finner man emellertid en annan lšsning. DŠr finns istšllet fšr tvœ bolagsformer utan personligt Šgaransvar endast en. Denna enda bolagsform har istšllet delats upp i tvœ kategorier Ð private och public limited liability companies. 74 ven i Sverige har vi valt den anglosaxiska modellen. Sedan den 1 januari 1995 har vi tvœ kategorier av aktiebolag Ð privata och publika aktiebolag Danmark I Danmark infšrdes en nšrmare reglering av aktiebolagsrštten fšr fšrsta gœngen Œr Lov om aktieselskaber af 29. september 1917 omfattade krav pœ utvidgad registrering av aktiebolagen, offentlighet samt regler om bolagets organisation och funktion. 76 Dagens aktiebolagsršttsliga bestšmmelser finner man huvudsakligen i Lov om aktieselskaber nr 545 af 20. juni 1996 (ASL) samt i Lov om anpartsselskaber nr 378 af 22. maj 1996 (ApSk). 77 Dessa lagar Šr naturligtvis betydligt mer omfattande och detaljrik Šn sina tidiga fšregœngare. HŠr blir det emellertid frœga om att ge en ytterst šversiktlig bild av dansk aktiebolagsrštt. Tonvikten ligger pœ att beskriva de regler som ršr aktieboken. Danmark har sedan 1973 tvœ sorters bolag utan personligt Šgaransvar Ð aktieselskaber (A/S) och anpartselskaber (ApS). Konstruktionen kom till fšr att skydda de mindre aktiebolagen mot EG:s hšga kapitalkrav och ingœende ršttsliga reglering av aktiebolag. Fšr anpartsselskab Šr kapitalkravet Dkr och fšr aktieselskab Dkr. Anpartsselskabet Šr en i danskt affšrsliv mycket utnyttjad bolagsform. r 1998 fanns det i Danmark ca anpartsselskaber och ca aktieselskaber. 78 I ett anpartsselskab finns varken aktier eller aktiebok. IstŠllet finns nœgot som kallas anpartshavarfšrteckning. 79 Anpartshavarfšrteckningen Šr tillgšnglig fšr anpartshavarna, men Šven fšr envar fšrutsatt att bolaget har ett kapital pœ Dkr. Om kapitalet understiger anses allmšnheten inte ha nœgot beršttigad intresse av information om bolagets Šgare. Anpartshavarna sjšlva anses dšremot alltid ha ett beršttigat intresse av att kšnna till varandra. Det beror pœ att kretsen av anpartshavare ofta Šr begršnsad och de dessutom som regel Šr aktivt engagerade i bolaget Skog och Thorsson (red), A a s Skog och Thorsson (red), A a s Gomard, Aktieselskaber og anpartsselskaber, s Gomard, Selskabsretten, s 65 och Gomard, Selskabsretten, s 97 ff 79 Gomard, Aktieselskaber og anpartsselskaber, s Gomard, Aktieselskaber og anpartsselskaber, s 158 f 20