METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier



Relevanta dokument
SP Biogasar häng med!

METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN

Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande ISSN

Metanslipp vid produktion och uppgradering av biogas

Hållbarhetskriterier för biogas

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Hållbarhetskriterier för biogas

Jordbruk, biogas och klimat

Prövning enligt miljöbalken

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Country report: Sweden

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Biogas och miljön fokus på transporter

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Biogasstrategin och biogasutlysningen

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Rapport 2016:18 Avfall Sveriges utvecklingssatsning Biologisk återvinning ISSN

Marknadsanalys av substrat till biogas

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Biogasutlysningen. Vilka projekt har kommit ur utlysningen? Gasdagarna 24 oktober Kalle Svensson, Energimyndigheten

Klimatneutralt jordbruk 2050

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB

Småskalig biogasproduktion

Biogasanläggningen i Boden

Svensk författningssamling

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Möjligheter och risker vid samrötning

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Status for opgraderingsteknologier

Var produceras biogas?

Biogasanläggningen i Göteborg

RAPPORT U2007:02. Frivilligt åtagande - inventering av utsläpp från biogas- och uppgraderingsanläggningar. Reviderad 2011.

Östersund 17 september 2013

Reseberättelse: Nordic Biogas Conference 2012, Köpenhamn

Avfallets roll i framtidens energisystem

Svensk författningssamling

Skåne får 144 miljoner för att minska sin klimatpåverkan

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet

Aktuellt från Avfall Sverige

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Svensk författningssamling

Vilken roll kan biogas spela i Västra Götalandsregionens utveckling? Energisessionen 2009 Skövde 5-6 februari

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Johan Sundberg. Profu. Profu

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Mätning av metanemission från slamlagret vid Slottshagens avloppsreningsverk

Energiundersökning 2008 (2005)

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Energieffektiv vattenrening

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Beställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk

H 2 1 (7) Energimyndigheten Box ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör

Kristianstad. Carl Lilliehöök

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Innehåll

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Produktion och användning. år 2007 ES2010:02

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Verksamhetskoder vid förbränning av avfall

Transkript:

METANUTSLÄPP Från Frivilligt åtagande till Hållbarhetskriterier Magnus Andreas Holmgren SP Energiteknik

Magnus Andreas Holmgren Civilingenjör i Miljö- och Vattenteknik, Uppsala Universitet (2003) Skorstensingenjör Emissioner från förbränning Mätingenjör rökgasemissioner vid industrier och energianläggningar Kvalitetssäkring av luftlaboratorier (Swedac, NA) Standardisering (CEN, SIS) EU-direktiv 7 feb 2012 2

FRIVILLIGT ÅTAGANDE

Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution av biogas Förluster vid tankning Forskning och Utveckling Program för utvärdering av biologisk behandling av avfall (BUS) 2004-2005 7 feb 2012 4

Anledningar att göra något åt saken Miljö Metan är en stark växthusgas (CO 2 x 23) Kopplat till luktproblem Ekonomi Utsläpp även av pengar Säkerhet Goodwill Biogasbranschen tar ansvar Visa handlingskraft gentemot myndigheterna 7 feb 2012 5

Systemet med Frivilligt åtagande SGC Rapport 172, januari 2007 Avfallsanläggningar Utsläppsinventering Utsläppsmätningar Beräkning av relativa utsläpp/förluster Anläggningen sätter utsläppsmål Åtgärder för att nå målen All rapportering till Avfall Sverige Ramavtal för genomförande av alla mätningar och beräkningar i omgång 1, 2007-2009 7 feb 2012 6

Rötningsanläggning Bildkälla: Avfall Sverige U2007:02 rev 7 feb 2012 7

Uppgraderingsanläggning Bildkälla: Avfall Sverige U2007:02 rev 7 feb 2012 8

Rötningsanläggningar Boden Borås Eskilstuna Falköping Helsingborg Jönköping Kalmar Kristianstad Laholm Linköping Linköping (reningsverk) Norrköping Skellefteå Skövde Uppsala Vänersborg Västerås Wrams Gunnarstorp Uppgraderingsanläggningar Boden Borås Eskilstuna Falköping Göteborg (reningsverk) Helsingborg (x2) Jönköping (x2) Kalmar NY! Kristianstad Laholm Linköping Malmö (reningsverk) NY! Norrköping Norrköping (reningsverk) Skellefteå Skövde Stockholm, Bromma (reningsverk) Stockholm, Henriksdal (reningsverk) Uppsala Västerås Wrams Gunnarstorp Östersund (reningsverk) 7 feb 2012 9

Biogaskartan Bildkälla: www.energigassverige.se 7 feb 2012 10

RESULTAT

Rötningsanläggningar, totala förluster 6 5 4 Metanförlust (%) 3 2 1 0 Reningsverkslam Hushållsavfall Industriavfall 7 feb 2012 12

Uppgradering, totala förluster 6 5 4 Metanförlust (%) 3 2 1 0 Kemisk adsorption "End-of-pipe" PSA Vattenskrubber 7 feb 2012 13

Metanförlust i restgas relativt anläggningens storlek 5,0 BAT Obehandlad Linjär(Obehandlad) 4,5 4,0 Metanförlust i restgas (%) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000 Anläggningens storlek (Metanflöde Nm3/år) 7 feb 2012 14

Rötningsanläggningar, totala förluster Omgång 1: 2007-2009 Kategori Medel Median Reningsverk 1,4 % 1,5 % Hushållsavfall 2,0 % 1,1 % Industriavfall 1,2 % 0,2 % 1,6 % 0,7 % Rullande medelvärde Kategori Medel Median Reningsverk 1,5 % 1,8 % Hushållsavfall 2,1 % 1,0 % Industriavfall 0,8 % 0,3 % 1,5 % 0,3 % 7 feb 2012 15

Uppgraderingsanläggningar, totala förluster Omgång 1: 2007-2009 Teknik Medel Median COOAB 0,4 % 0,4 % End-of-pipe 1,7 % 1,7 % PSA 2,5 % 1,8 % Vattenskrubber 3,2 % 2,1 % 2,7 % 2,1 % Rullande medelvärde Teknik Medel Median COOAB 0,2 % 0,2 % End-of-pipe 1,0 % 0,7 % PSA 2,5 % 1,8 % Vattenskrubber 2,1 % 2,0 % 1,6 % 1,1 % 7 feb 2012 16

Defaultvärden till HBK-mall Hållbarhetskriterier för biobränslen Beräkningsmall framtagen av biogasbranschen i samråd med Energimyndigheten granskat av IVL Tredje kvartilen av de rullande medelvärdena årsskiftet 2011/2012 2,5 % produktion 2,1 % uppgradering 7 feb 2012 17

GENOMSLAG

Förbättringar Rötningsanläggning 2007: Förlust 7,5 % 2010: Förlust <0,1 % Uppgraderingsanläggning 2008: Förlust 12 % 2010: Förlust 7 % Tydligt fokus på metanförluster vid upphandling och tillståndsärenden 7 feb 2012 19

Reflektion Frivilligt åtagande innebär att en liten del av de totala anläggningarna har kunskap om sina utsläpp Alla Avfall Sveriges medlemmar som är berörda deltar Flera stora aktörer inom avfallsrötning står utanför Avfall Sverige och deltar inte heller i FÅ Ett minimalt antal ARV deltar eller har genomfört andra studier Industrianläggningar Gårdsanläggningar 7 feb 2012 20

Myndigheternas syn Biogasstrategin metanläckage från produktion och uppgradering av biogas måste minimeras annars kan miljönyttan med rötning förloras det är angeläget att avfallsbranschen fortsätter arbetet med det frivilliga åtagande att kontrollera metanläckagen från rötning och uppgradering, samt att fler producenter ansluter sig Liknande skrivning i Nationell avfallsplan Övriga branscher då?? 7 feb 2012 21

KLIMP Svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram, Klimp, innebär att Naturvårdsverket stödjer kommuner och andra aktörer med bidrag till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten. KLIMP utvärdering 1/3 av bidragstagarna är med i Frivilligt Åtagande Även om metanutsläppen vid rötning och uppgradering står för en liten del av den totala klimatpåverkan så är det relativt enkelt och konkret att göra någonting åt det. 7 feb 2012 22

Jordbruksverket Strategi för stöd till investeringar i biogasanläggningar Hög prioritet ska ges till anläggningar där utsläppen från rötresten minimeras genom efterrötning i gastäta behållare med uppsamling av gasen. Hög prioritet får även ges till anläggningar där andra lösningar tillämpas i samma syfte och kan anses vara likvärdiga alternativ till gastät lagring. Likvärdiga alternativ kan t.ex. handla om reglering av rötrestens temperatur i kombination med någon form av svämtäckning. Även system som innebär en mycket hög grad av utrötning av substratet, t.ex. genom långa uppehållstider, kan fungera som likvärdiga alternativ. 7 feb 2012 23

Forskarvärlden Anaerobic digestion and digestate use: accounting of GHG and global warming contribution Uppskattar utsläppen från uppgradering till 0,2 % When we made a literature review for the article we had trouble finding good data for fugitive methane emissions from upgrading of biogas and we settled on only using the number that appear in the article. I can see from you very interesting presentation page 20-22 that our number is in the very low end of you data. If I had known your presentation I would have considered extending the range. If you have published the data in a journal I would very much like to have a copy. Best regards Jacob Møller 7 feb 2012 24

ORBIT 7 feb 2012 25

Utsläpp av växthusgaser vid odling av grödor för biodrivmedel samt produktion av biogas från gödsel Jordbruksdepartementet gav 2008-12-11 SLU ett uppdrag om beräkning av växthusgasemissioner inom ramen för EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Uppdraget var att beräkna hur odlingen i Sverige av jordbruksgrödor för biodrivmedel och annan vätskeformig bioenergi samt produktion av biogas med flytgödsel resp. fastgödsel som råvara, påverkar utsläppen av växthusgaser. 7 feb 2012 26

SLU regeringsuppdrag 4.3 Emissioner av metan och lustgas Under uppgraderingen sker ett visst metanläckage. För en recirkulerande, genomströmmande vattenskrubber kan metanförlusterna vara så höga som 18% men även läckage motsvarande mindre än 2% har rapporterats (Persson, 2003). Vid bland annat en uppgraderingsanläggning i Boden, där vattenskrubbertekniken tillämpas, tar man tillvara på metanläckaget (som uppskattats till ca 3 % för anläggningen). Metanet förbränns katalytiskt för att oskadliggöras och värmer samtidigt upp lokalerna. Därmed blir metanläckaget till omgivningen mindre än 0,1% (Held et al., 2008), och värdet 0,1% används därför i föreliggande beräkning. 7 feb 2012 27

SLU regeringsuppdrag 7 feb 2012 28

Avloppsreningsverk (ca 130 st) Deltar i frivilligt åtagande: Tekniska Verken, Linköping Avloppsrening och avfall i samma anläggning. Boden Eskilstuna Falköping Jönköping Skövde Käppala (Lidingö, Stockholm) Gryaab (Göteborg) Trollhättan 7 feb 2012 29

MÄTTEKNIK

SP Biofuels PROJEKT Handbok metanmätningar Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar (fas 1) Värdering och utveckling av mätmetoder för bestämning av metanemissioner från biogasanläggningar (fas 2) 7 feb 2012 31

Handbok metanmätningar Riktad till Mätkonsulter Anläggningar som vill utföra egna mätningar Avsnitt om strategier för läcksökning Beräkningsmallar i Excel Standardiserade metoder SS-EN ISO 25139 och 25140 Rapport SGC 227, publicerad feb 2011 7 feb 2012 32

7 feb 2012 33

Värdering och utveckling av mätmetoder (fas 1) Litteraturstudie: Metoder att bestämma utsläpp från öppna ytor Rapport SGC 238, publ november 2011 7 feb 2012 34

Två angreppssätt Mäta ytemissioner från delar av den totala ytan (g CH 4 /s/m 2 ) Representativa ytor Massemissioner från hela ytan (g CH 4 /s) 7 feb 2012 35

Kammarmätning SLUTEN ÖPPEN Bildkälla: Avfall Sverige U2011:18 7 feb 2012 36

Lindvall huv Bildkälla: The Odour Unit, AUS 7 feb 2012 37

Provtagningshuv Bildkälla: Andersen: Quantification of gaseous emissions from composting of garden waste 7 feb 2012 38

Plymmätning med RPM Bildkälla: Evaluation of Fugitive Emissions Using Ground-Based Optical Remote Sensing Technology. u.o. : US EPA, 2007. 7 feb 2012 39

Plymmätning med DIAL Bildkälla: www.spectrasyne.ltd.uk 7 feb 2012 40

Värdering och utveckling av mätmetoder (fas 2) Bildkälla: Agnes Willén, JTI 7 feb 2012 41

HÅLLBARHETSKRITERIER

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel Ny lagstiftning från EU Krav för att erhålla skattefrihet Biogas som används till fordonsdrift omfattas Utsläpp i hela produktionskedjan (LCA) Är bränslet hållbart? Hur mycket bättre än det fossila alternativet? 7 feb 2012 43

Växthusgasminskning Alla anläggningar fr.o.m. april 2013: 35 % Alla anläggningar fr.o.m. januari 2017: 50 % Anläggningar som tas i drift fr.o.m. 2017: 60 % Normalvärde för biogas från organiskt kommunalt avfall : 73 % 1 % förlust i produktion, 1 % förlust i uppgradering Defaultvärden baserade på statistik från frivilligt åtagande 2,5 % förlust i produktion, 2,1 % förlust i uppgradering Växthusgasminskning: 56 % Transporter av substrat och producerad gas, energianvändning 7 feb 2012 44

IED

Industrial Emissions Directive (IED) BILAGA I - Kategorier av verksamhet som avses i artikel 10 5.3 a) Bortskaffande av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 50 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter och med undantag för verksamheter som omfattas av rådets direktiv 91/271/EEG av den21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: Biologisk behandling. b) Återvinning, eller en kombination av återvinning och bortskaffande, av icke-farligt avfall med en kapacitet som överstiger 75 ton per dygn genom en eller flera av följande verksamheter, och med undantag för verksamheter som omfattas av direktiv 91/271/EEG: Biologisk behandling. 7 feb 2012 46