Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne Malin Skoog, dsk/ vårdutvecklare, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne Anna-Maria Troedsson, förskollärare/samordnare, Bjuvs kommun, sekreterare i Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF)
Innehåll Familjecentralsverksamhet i en liten kommun hur kan det se ut? Hur stödjer Region Skåne etablerandet av en familjecentral? Kan man se fördelar för barn och barnfamiljer av att BVC finns på en familjecentral?
Familjecentraler i Skåne 29 st!
Vad är en familjecentral? MHV Socialtjänst BHV Öppen förskola
Vad är en familjecentralsliknande verksamhet? BHV Öppen förskola
Vad är en familjecentralsliknande verksamhet? BHV MHV el. socialtjänst Öppen förskola
Familjecentralsverksamhet i en liten kommun hur kan det se ut? 11 av 29
Bjuvs kommun Bjuv Billesholm Ekeby
Bjuv 7000 invånare FC med fyra ben, startade 2006 399 listade barn 100% dsk 100% förskollärare/samordnare 80% barnmorska 50% socialrådgivare
Billesholm 3000 invånare, FC med tre ben, startade 2010 238 listade barn 50% bssk 50 % förskollärare 20 % socialrådgivare
Ekeby 3000 invånare FC tre ben, startade 2011 298 listade barn 100% dsk 50% förskollärare 20% socialrådgivare
Vinster med FC på liten ort FC står för trygghet, personlig kontakt, lättillgänglighet, professionell relation, bekräftelse. Bra överblick över den totala verk-samheten i kommunen Skapar omsorg om varandra bland invånarna i det lilla samhället. Socialförvaltningen ser familjecentralens utbud som en resurs Teamet stärks på små enheter vilket är positivt för samarbetet.
Nackdelar med FC på liten ort Riktade grupper är svårt att få till då underlaget är tunt
Hur stödjer Region Skåne etablerandet av en familjecentral? X X 96 000 barn inskrivna i BHV 25% av dessa på BVC FC X X X X X X X
Familjecentraler i Skåne Politiskt prioriterat i Skåne sedan många år Region Skånes Policy för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter 2008 I samband med att Hälsoval Skåne infördes år 2009 ville Region Skåne ytterligare stimulera bildandet av familjecentraler
Hälsovalet i Skåne och FC - ramverk för ersättning till familjecentraler Barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar är fristående hälsovalsenheter som ackrediteras Om de ingår i en familjecentral får de ytterligare ersättning som ska kompensera för den tid samverkan tar Ju fler ben desto högre ersättning, som mest 250 000 SEK per enhet och år
Från policy till vägledning - i samverkans tecken Beslut att revidera familjecentralspolicyn tillsammans med Kommunförbundet Skåne togs under hösten 2013 Färdig hösten 2014 med nytt namn: Vägledning för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Skåne http://vardgivare.skane.se/siteassets/4.-uppdrag-och- avtal/lov-lol-lof/riktlinjer-och-rutiner--- fillistning/vagledning-for-familjecentraler-ochfamiljecentralsliknande-verksamheter-i-skane.pdf
Främsta förändringarna med den nya Vägledningen Gemensamt styrdokument för Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Mer fokus på Barnets rättigheter Samverkan
Lokalt samverkansavtal ska beskriva familjecentralens gemensamma ansvar Barnets rättigheter Samtidighet per vecka Gemensamt föräldrastöd Delaktighets- och inflytandearbete Gemensam utvärdering av samverkan på familjecentral
Strategisk samverkan för familjecentraler i Skåne Regionalt nätverk för familjecentraler i Skåne med syftet att i samverkan stödja det hälsofrämjande arbetet och främja utvecklingsarbetet på Skånes familjecentraler Utvecklingsgruppen för familjecentraler forum för att kunna utveckla specifika utvecklingsprojekt
Kan man se fördelar för barn och barnfamiljer om BVC ligger på en FC?
Familjecentraler forskning/utvärdering Det finns flera beskrivningar av fördelarna med att arbeta på en familjecentral. Samlokaliseringen och samtidigheten med andra verksamheter öppnar många möjligheter för arbetet. Effekterna för barnfamiljerna är dock inte särskilt väl beforskade. De flesta studier är av kvalitativ typ, medan det inte finns så mycket kvantitativa studier på effekten av familjecentralslokalisering. För BVC:s del finns det belägg från en enkätundersökning som Thomas Wallby gjorde 2008 att BVC-sjuksköterskor vid familjecentraler erbjöd fler föräldrar föräldragruppsverksamhet och nådde fler pappor.
I Skåne sammanfaller några omständigheter som gynnar en jämförelse mellan familjecentraler och BVC: Alla BVC är inte familjecentraler, men det finns ganska många. 2014 var 28 av 146 BVC belägna vid familjecentraler med 26 procent av de listade barnen. Det finns alltså ett bra underlag för att göra en jämförelse Familjecentraler är tydligt definierade i Skåne genom ackrediteringskraven. Socialstyrelsen pekar i sin kunskapsöversikt på att familjecentraler inte definieras entydigt i landet, vilket försvårar jämförelser. Tack vare att Care Need Index (CNI) används går det att ta hänsyn till skillnader mellan olika BVC vad gäller dessa socioekonomiska förutsättningar hos de listade barnfamiljerna. Care need index
CNI Care Need Index Fem variabler, baserade på föräldrarna avseende: Utlandsfödda Arbetslösa Ensamstående Nyinflyttade Lågutbildade Hämtas från SCB månatligen. Varje enskild BVC får ett CNI-värde efter vilket en viss del av BHV-ersättningen viktas. Låg CNI socioekonomiskt mer gynnsamma omständigheter, hög CNI socioekonomiskt mindre gynnsamma omständigheter Genomsnitt i Skåne alltid 1,0.
Antal BVC På gruppnivå har BVC vid familjecentraler högre CNI än BVC som inte är samlokaliserade 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BVC fördelning efter CNI (dec 2014) Blå staplar: BVC utanför FC (118 BVC) Röda staplar: BVC vid FC (28 BVC) Genomsnitt BVC utanför FC CNI = 0,84 Genomsnitt BVC vid FC CNI = 1,47 CNI
Inflytande av socioekonomi Starka samband mellan CNI och rökning, amning, deltagande i föräldragrupp Påtagliga samband mellan CNI och deltagande i EPDS, anmälan till socialtjänsten Se vidare Barnhälsovårdens årsrapport i Skåne 2014
RESULTATMÅTT Övervikt eller fetma (fyraåringar) Passiv rökning Amning Samvariation med CNI (uppgifter från 2014) Varje punkt representerar en BVC (148 st) 70% 60% Andel barn vars pappa röker när de är 0-4 veckor 50% 40% 30% 20% 10% r = 0,72 0% 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 CNI
Samvariation med CNI (uppgifter från 2014) Varje punkt representerar en BVC (148 st) PROCESSMÅTT Vaccinering enligt allmänna barnvaccinationsprogrammet, vaccinering mot tbc Första hembesök, föräldrastöd i grupp, depressionsscreening Deltagande vid fyraårsbesöket Anmälan till socialtjänst och samverkan med socialtjänst Andel barn vars mamma eller pappa har deltagit i föräldragrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% r = -0,62 20% 10% 0% 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 CNI
Om man tar hänsyn till inflytandet av socioekonomiska förutsättningar bland de listade barnfamiljerna (mätt i CNI) så blir jämförelsen mellan BVC vid familjecentraler och BVC utanför familjecentraler mer nyanserad. Metod ANCOVA: CNI som kovariant (inflytandet av CNI hålls konstant) när BVC vid FC jämförs med BVC utanför FC. Verksamhetsuppgifter: genomsnitt från 3 år (2012-2014) Jämförelsegrupper de enheter som var verksamma alla tre åren. 21 BVC vid FC 105 BVC utanför FC
Enkel jämförelse utan hänsyn till CNI RESULTATMÅTT Övervikt eller fetma (fyraåringar) Passiv rökning Amning Andel barn 0-4 veckor, vars pappa röker (Genomsnitt 2012-2014) 105 BVC utanför familjecentral: 10,3 procent 21 BVC vid familjecentral: 20,2 procent
Jämförelse med hänsyn tagen till CNI. Detta är en grafisk illustration, där enheterna för överskådlighetens skull har sorterats efter CNI-värde och slagits samman i grupper om sju och sju. RESULTATMÅTT Övervikt eller fetma (fyraåringar) Passiv rökning Amning Andel barn 0-4 v vars pappa röker 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% CNI: Huvudeffekt på pappors rökning Lokalisering: Ingen effekt på pappors rökning 0% 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 CNI BVC utanför FC BVC vid FC OBS! Varje punkt motsvarar medelvärdet av sju enheter
Enkel jämförelse utan hänsyn tagen till CNI PROCESSMÅTT Vaccinering enligt allmänna barnvaccinationsprogrammet, vaccinering mot tbc Första hembesök, föräldrastöd i grupp, depressionsscreening Deltagande vid fyraårsbesöket Anmälan till socialtjänst och samverkan med socialtjänst Andel barn vars mamma eller pappa har deltagit I föräldragrupp (Genomsnitt 2012-2014) 105 BVC utanför familjecentral: 49,3 procent 21 BVC vid familjecentral: 40,4 procent
Jämförelse med hänsyn tagen till CNI PROCESSMÅTT Vaccinering enligt allmänna barnvaccinationsprogrammet, vaccinering mot tbc Första hembesök, föräldrastöd i grupp, depressionsscreening Deltagande vid fyraårsbesöket Anmälan till socialtjänst och samverkan med socialtjänst Andel barn vars mamma eller pappa har deltagit i föräldragrupp 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% CNI: Huvudeffekt på föräldrars deltagande i föräldragrupp Lokalisering: Huvudeffekt på föräldrars deltagande i föräldragrupp 0% 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 CNI BVC utanför FC BVC vid FC OBS! Varje punkt motsvarar medelvärdet av sju enheter
Enkel jämförelse utan hänsyn tagen till CNI PROCESSMÅTT Vaccinering enligt allmänna barnvaccinationsprogrammet, vaccinering mot tbc Första hembesök, föräldrastöd i grupp, depressionsscreening Deltagande vid fyraårsbesöket Anmälan till socialtjänst och samverkan med socialtjänst Andel barn för vilka anmälan till socialtjänsten har gjorts (Genomsnitt 2012-2014) 105 BVC utanför familjecentral: 0,22 procent 21 BVC vid familjecentral: 0,63 procent
Jämförelse med hänsyn tagen till CNI PROCESSMÅTT Vaccinering enligt allmänna barnvaccinationsprogrammet, vaccinering mot tbc Första hembesök, föräldrastöd i grupp, depressionsscreening Deltagande vid fyraårsbesöket Anmälan till socialtjänst och samverkan med socialtjänst Andel barn för vilka anmälan har gjorts till socialtjänsten 1,00% 0,90% 0,80% 0,70% 0,60% 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% CNI: Huvudeffekt på anmälan till socialtjänsten Lokalisering: Huvudeffekt på anmälan till socialtjänsten BVC utanför FC BVC vid FC OBS! Varje punkt motsvarar medelvärdet av sju enheter 0,00% 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 CNI
BVC vid familjecentraler har kanske fördelar som inte har med lokaliseringen att göra? STRUKTURMÅTT Personalens tjänstgöring på BVC, yrkeserfarenhet, specialistutbildning Barnantal 0-1 år och 0-6 år per tjänst Andel nyfödda barn, andel förstfödda barn Vårdtyngdsmått Svar: När det gäller alla ovanstående, finns inga eller endast små skillnader mellan BVC på familjecentral eller BVC utanför familjecentral.
Översiktligt resultat Resultatmått: BVC vid FC skiljer inte ut sig varken positivt eller negativt. Processmått: BVC vid FC visar gynnsammare resultat för vissa sådana: Deltagande i föräldragrupp pappors deltagande i föräldragrupp mammors deltagande i EPDS anmälan till socialtjänsten samverkan med socialtjänsten Strukturmått: BVC vid FC är inte gynnade jämfört med BVC utanför FC.