Hur kan man följa trender och utveckling Louise Ellman Kareld av människors hälsa i våra län i den Samordnare regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning Länsstyrelsen i Kronobergs län regionala miljöövervakningen?
Syftet med miljöövervakning beskriva miljötillståndet ge underlag för att följa upp miljökvalitetsmålen samt varna för nya miljöstörningar
10 programområden Hälsorelaterad miljöövervakning - miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa. Sötvatten - visa situationen i svenska sötvatten. Våtmark - långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. Kust och hav - storskaliga förändringar, bland annat övergödning, metaller, miljögifter samt biodiversitet. Landskap - övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå än den som bedrivs inom programområdena Skog, Jordbruksmark, Våtmark och Fjäll. Flertalet fågelövervakningsprogram är samlade här. Jordbruksmark - ska ta fram underlag för att bedöma inverkan av gödsling, bekämpningsmedel, modern teknik och strukturrationalisering. Skog - följer tillståndet i skogen. Luft - styrs till stor del av behovet att följa upp de svenska miljömålen och EU-direktiv för luftkvalitet som genomförs i form av svenska miljökvalitetsnormer. Fjäll - följa de terrestra ekosystemen ovanför barrskogsgränsen. Miljögiftssamordning undersökning av främmande ämnen i miljön.
Nationell hälsorelaterad miljöövervakning Biologiska mätdata metaller Hg i hår hos gravida kvinnor i västsverige Bly-, kadmium och kvicksilver i blod fr 1990-2012 Biologiska mätdata organiska ämnen Insamling av kostenkäter samt, bröstmjölksprover och hårprover för analys av halten av metylkvicksilver Luftföroreningar exponeringsstudier Samband mellan luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar Luftföroreningar besvär, hälsoeffekter Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Livsmedel/brunnsvatten Tidstrender för PCDD, PCDF, PCB:er, klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk hos förstföderskor i Uppsala Mangan i dricksvatten Bekämpningsmedelsrester i livsmedel 1990-2005 Fysikaliska mätdata boende utsatta för buller från väg- och tågtrafik Utvecklingsprojekt/utredningar (2010) utvärdering av svenska mätningar i bröstmjölk, PCDD=Polyklorerade dibenzodioxiner PCDF=Polyklorerade dibenzofuraner PCB=polyklorerade bifenyler en utvärdering av tidsserien bly i blod hos barn där data jämförs med resultat från andra register, mätningar av organiska ämnen i blod och kvicksilver i hår hos personer med utomeuropeisk bakgrund för att se om exponeringen skiljer sig åt jämfört med övriga befolkningen
Regional hälsorelaterad miljöövervakning? Våra problem: Luftkvalitet? Buller? Stress? Radon? Regional förtätning av den nationella miljöhälsoenkäten genomfördes 2007 och publicerades 2009. Regional förtätning av den nationella barnhälsoenkäten genomfördes 2011 och publiceras 2013.
pilotprojektet eller en mycket enkel GIS-studie De data som vi fått från den förtätade enkäten hade inte tillräcklig upplösning.
Vad visade den regionala förtätningen av Miljöhälsorapporten 2009? upplevelse E F G K M N Skåne Östergötland Jönköping Kronoberg Blekinge Halland Nationellt genomsnitt utom de fyra sydlänen Allmänt hälsotillstånd Mycket bra/bra män 79 77 75 83 75 kvinnor 72 75 75 77 72 Dåligt /mycket dåligt män 3 5 5 3 5 kvinnor 6 6 7 4 6 Buller, (småhus-flerbostadshus) Väldigt mkt/mkt 2-11 4-8 5-12 7-10 6-12 Luftkval. v. bostaden, ur diagr. Ganska dålig, Mycket dålig 1 1 5 2 5 Bilavgaser besvär varje vecka 4 5 6 5 6 Vedeldningsrök besvär varje vecka 4 5 2 3 2 Radonmätning flerbostadshus 69-82% vet ej 5 2 2 9 12 småhus 25-33% vet ej 15 18 9 7 26 Dricksvatten kommunalt 80 86 92 86 86 grävd brunn 11 4 4 6 4 borrad brunn 8 8 3 6 8 Astma män 8,6 5,8 5,5 6,4 7,5 kvinnor 8,1 6,3 9,9 10,5 9,9 Tobaksrökning aktiv män d s d s 12 9 17 14 13 kvinnor d s d s 16 10 16 19 15 passiv män 5 6 7 4 11 4 7 kvinnor 5 8 8 4 6 5 7 d s = data saknas minst problem - gröna siffror större problem än genom snittet - röda siffror
Vad vi vill kunna följa den regionala hälsan i miljömålsarbetet få underlag för regional övervakning av hälsa hitta/ta fram data till indikatorer att följa (som läggs in på miljömålsportalen)
Utvecklingsprojekt hälsa i den regionala miljöövervakningen E, F, G och K län d.v.s. Östergötland (Linda Tollemark) Jönköping (Måns Lindell, Carin Lundqvist Kronoberg (Louise Ellman Kareld Blekinge (Monika Puch, Anna-Karin Bilén) E+F+G fick 400 000 kr på hösten 2009 K fick 150 000 kr under 2011
2009-2011 Identifierat vilka miljömål som berör hälsoperspektiv Sammanställt den kunskap som finns om miljörisker i våra län i en rapport Remitterat rapporten för synpunkter till kommunerna i länen och ett landsting
2012 Bett AMM i Lund att göra en inledande översiktlig bedömning av vilka hälsoeffekter som skulle kunna övervakas i våra län utifrån den sammanställning vi gjort över miljörisker i våra län. Övervaka hälsorisker eller hälsoeffekter?
Miljöfaktorns betydelse för hälsan i länet hos den regionala populationen på en 10-gradig skala där 0 motsvarar "ingen hälsopåverkan" och 10 är "stor hälsopåverkan" eller "hög andel drabbade". Ange att kunskap saknas om så är fallet. Miljöfaktor Miljökvalitetsmålet Frisk luft Svaveldioxid Kväveoxider Marknära ozon Bensen Partiklar Polyaromatiska kolväten Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Bly Kadmium Kvicksilver Påverkan på hälsan som kan kopplas till miljöfaktorn E F G K Nationellt genomsnitt Östergötland Jönköping Kronoberg Blekinge luftvägsinfektion luftvägsinfektion luftvägsinflammation cancer luftvägsinflammation cancer (leukemi) cancer luftvägs- och kärlsjukdom cancer skador på nervsystemet skador på njurfunktion skador på hjärt-kärlsystem skador på blodbildning tubulär njurskada skelettskador, benskörhet diabetes cancer barn inlärningssvårigheter vuxna hjärt- och kärlsjukdomar
2012, forts. AMM presenterat ett utkast i maj 2012 Inga kända regionala skillnader Ändå föreslogs indikatorer för att följa hälsan i våra regioner Färdigställande av vår sammanställning om miljörisker i våra län pågår, slutförs under hösten.
Resultat Slutsatser för vårt fortsatta arbete Det finns för närvarande inte kunskap om någon faktor som borde följas på regional nivå men det finns områden som borde utredas vidare, t.ex. konsekvenser av vedeldning, radon och konsekvenser av dåligt brunnsvatten. Framförallt behövs bättre kartläggning Förslag på indikatorer att utveckla för miljömålsuppföljning Tillgång till en koordinatsatt befolkning skulle underlätta GIS-analyser och kunna ge indikatorer som - Andel av befolkningen som är utsatt för buller/luftföroreningar utmed starkt trafikerade vägar dvs bra planeringsunderlag till kommunerna
Landstingsgruppen Regionala rådet Uppmärksammades på att stötta kommunernas arbete med barn och äldre (vårdboende) Ytterligare informationskampanjer mot rökning Undervisnings- och åtgärdsprogram för hemtjänst och hemsjukvård vid värmeböljor (ofta mindre erfaren personal när dessa inträffar) Behov av att kartlägga problematiken i länet angående kadmium och bly, vedeldning och enskilt vatten (enskilda brunnar).
Förslag till nationella indikatorer att överlämna till Naturvårdsverket: Indikator Miljökvalitetsmål Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids Frisk Luft Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 Frisk Luft överskrids Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för partiklar Pm 2,5 Frisk Luft överskrids Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för ozon överskrids Frisk Luft Exponering för NO2 (personburen provtagning) Frisk Luft Exponering för PM2,5 (personburen provtagning) Frisk Luft Antal personer/10 000 invånare som bor nära starkt trafikerade leder Exponering för luftföroreningar från trafiken (relaterat både till luftföroreningar och buller) Halten av kadmium i blod hos medelålders kvinnor Halten av bly och kadmium i blod hos barn 7-8 år Antal solarier per 10 000 invånare Grundvattenkvalitet i enskilda brunnar Frisk luft Giftfri miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Idégivare: AMM, Skåne
Forts. Förslag till nationella indikatorer att överlämna till Naturvårdsverket: Indikator Andel förskolor/skolor, där inneklimatundersökning mm gjorts under de senaste 5 åren Andel förskolor/skolor, där bullermätning mm gjorts under de senaste 5 åren Andel flerbostadshus och småhus, där radonmätningar gjorts. Andel förskolor/skolor med tillgång till skuggande miljöer. Miljökvalitetsmål God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö Idégivare: AMM, Skåne
Återstår (för oss) slutföra vår sammanställning om miljörisker förmedla de förslag till indikatorer som projektet genererat till Naturvårdsverket och att slutredovisa vårt projekt till Naturvårdsverket
Tack