Vindkraft i svenska renskötselområden Detta föredrag bygger på min examensavhandling som jag färdigställde i samband med min civilekonomexamen vid Umeå universitet år 2002. I arbetet ingår intervjuer med fem renskötare från skilda samebyar som berörts i olika grad av en vindkraftsutbyggnad. Inledning Den utgångspunkt som jag valt för att beskriva hur renskötseln kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad är att se på renskötseln som en livsform. Renskötare kan knytas samman till en livsform genom det unika produktionssättet. Produktionssättet beskriver övergripande hur inkomster genereras och vilka element som möjliggör detta. Produktionssättet har sedan delats upp i två delar, den materiella sidan och den ideologiska sidan. I samhällsvetenskapliga sammanhang är det vanligt att särskilja tre grundläggande livsformer; lönearbetarlivsform, karriärbunden livsform och självständighetslivsform. Det gemensamma hos livsformerna är att de alla påverkas av olika betingelser. De bygger på en ideologisk och materiell kärna som påverkas av juridiska, politiska och ekonomiska aspekter. Renskötare tillsammans med fiskare, jordbrukare och andra småföretagare kan lättast associeras till grenen självständighetslivsform. De lever vanligtvis av en självständig näringsverksamhet. Renskötseln som en livsform är ett sätt att leva. Det är försörjningsmönstret samtidigt som det är ett förhållningssätt till omgivningen. De olika livsformerna i samhället har skilda mål. Detta skapar konflikter. Samhällsutvecklingen och speciellt behovet för elektrisk energi har under modern tid skapat många konflikter mellan renskötseln och de övriga livsformerna.
Konflikten är en naturlig del av samhället och den skapar en process som är en del av samhällsutvecklingen. För att en livsform ska överleva måste den anpassa sig och försöka dra nytta av förändringen, eller kämpa emot förändringarna. Samhällsvetenskapligt har denna kamp benämnts för neokulturation. Neo betyder nyskapande och kulturation kan förklaras som en kulturell process. En livsform måste nyskapa, försvara och utveckla sitt livsmönster om den ska fortsätta att existera. Neokulturation ska inte associera med passivitet och motstånd mot förändring. En livsforms överlevnad bygger på ett motstånd till förändring, men motståndet skapar också en anpassning. Renskötseln materiella sida Renskötseln har utvecklats från nomadisk livsstil till en levande näring på 2000-talet. Renskötseln har behållit sitt ursprungliga produktionssätt där betesmarkerna är i centrum. Den praktiska skötseln av renarna har anpassats till den modern teknikutveckling. Anpassningen behöver inte vara ett aktivt val från renskötarnas sida. Det kan vara en förändringsprocess som skett successivt. Den praktiska renskötselns uppgift är att se efter renarnas bästa genom att flytta renhjorden till bästa möjliga betesmarker och bevaka dem mot rovdjur. Det ideella är om renskötarnas arbetsuppgift samtidigt underlättas. Teknikutvecklingen har underlättat arbetsuppgiften men exploateringarna har minskat betesmarkerna. Renskötselns anpassning till bägge delarna har möjliggjort en fortsatt överlevnad. Utvecklingen som skett inom renskötsel har påverkats av många faktorer. Det gemensamma för utvecklingen är att det har varit yttre faktorer som drivit fram förändringarna. Vissa förändringar har förenklat renskötselarbetet medan andra har försvårat arbetet.
De försvårande förändringarna kan oftast knytas till exploatering av renbetesmarkerna. Praktiska exempel på det här kan ses i många områden i Sverige. I Jämtlands län finns en kraftig turism på renbetesområdena. Renskötarna där har kämpat emot turismnäringens expansion och till viss del kunnat begränsa den till särskilda områden. Deras praktiska renskötsel har förändrats genom att flyttleder och speciella årstidsberoende betesmarker i högre grad avskurits. Men dessa renskötare har kunnat vända en viss del av intrånget till något positivt. Det är fel ur ett renskötarperspektiv att se en exploatering som något positivt som skapar en möjlighet till en ökad ekonomisk vinst. Men ändå finns det tillfällen då en exploatering kunnat bidra med positiva följdeffekter. I Jämtland har vissa renskötare byggt upp verksamheter parallellt med renskötsel och kunnat dra fördel av den turism som stör den direkta renskötseln. Det kan vara en specialisering på försäljning av förädlat renkött till den turistberoende närmarknaden. Turistgenomströmningen har skapat en ökad lokalt efterfrågan och gett förutsättningar för en högre grad av vidareförädling av renkött och duodji. Vissa renskötare har startat upp egna turistverksamheter där verksamheten inriktats mot att erbjuda turisterna guidade naturupplevelser. På detta sätt har de kunnat styra och därigenom minimera störningarna på den direkta renskötseln. Samtidigt har de fått en möjlighet att förmedla en rättvisande bild av renskötseln till en bredare skara av människor. Det går inte att jämföra turismen med all typ av expolatering. Vattenkraft och skogsskövling förstör renbetesmarkerna medan friluftsturismen tillfälligt avgränsar markerna. Skadorna för renskötselns årscykel kan dock bli lika omfattande av all typ av exploatering om den sker på fel sätt.
Stora delar av det Svenska tallskogsområdet har avverkats under -70 och -80 talet. I vissa samebyar har exploateringen i form av skogsavverkning, energiutvinning och turism nått smärtgränsen för en hållbar renskötsel. En ytterligare exploatering i dessa samebyars områden förverkar renskötselns framtid. Renskötseln är en livsform där det materiella planet utgår från de förutsättningar som naturen tillhandahåller. Renskötsel har etablerat och anpassat sitt levnadssätt till nya existensvillkor. Den har etablerat nya inkomstkällor som har sin grund i renskötseln. Dynamiken bottnar i uppfinningsrikedom och viljan att bevara näringen. Men överlevnaden förutsätter tillgång till betesmarker för en full årscykel. Renskötseln immateriella sida Renskötare är en grupp av individer som knyts samman av kulturella och traditionella värden. Den sociala samhörigheten leder till att de enskilda renskötarna värderar sina planer i förhållande till hur de andra i gruppen reagerar. Detta värderande sker fortlöpande och möjliggör därmed renskötselns gemensamma identifikation. Då lagstiftning och offentliga beslut förhindrar den enskilde individens handlingsval får det mer långtgående konsekvenser. Huge Beach har år 1981 publicerat en studie om hur de svenska samebyarna är uppbyggda. I tolkningen framgår det att samebyn är indirekt styrt av staten vilket stör den fundamentala handlingsfriheten för den enskilde renskötaren. Om en grupp av renskötare känner sig maktlösa förstärks den enskilda individens handlingsförlamning. Det blir en negativ spiral som drar med sig fler individer. Effekten kan bli att en exploatering lättare kan ske på de områden där den enskilde renskötaren känner sig maktlös Erik Reinert har år 2001 publicerat en artikel där han beskriver hur den norska statliga förvaltningen omkullkastat det traditionella renskötselsystemet i Nordnorge och vilka konsekvenser det fått.
Reinert beskriver ett system där renskötarna tappat tron på att kunna påverka sin situation vilket lett till att de accepterar förändringar som försämrar näringsutövningen. I många fall har reindriftsavtalet medfört anpassningar som inte kunnat förankras i det traditionella näringsutövandet. Reinert säger att Norges statliga rennäringspolitik Skaper regelentreprenoører, næringsdrivende som kontinuerlig tilpasser seg skiftande regler slik andre aktører tilpasser seg markedet. Företagsekonomer ser vinstmaximering som en ideologi som skapar ekonomiska mål i all näringsutövning. Men inom renskötseln kan det finnas andra målsättningar som innehar en betydligt väsentligare roll än de ekonomiska. Det kan vara den enskilda individens frihetskänsla och självständighet. Det kan vara den enskilda individens vilja att överföra och bevara traditionell renskötselkunskap inom familjen. Det kan vara en önskan om att vidareföra den släktmässiga tillhörigheten till de egna renbetesmarkerna åt de kommande generationerna. Renskötseln som näring och renskötarna som individer är starkt bundna till de egna renbetesmarkerna. Tillhörigheten till betesmarkerna kan vara mål som är betydligt starkare än det rent ekonomiska. Det finns otaliga exempel på varför det kan vara svårt att förklara renskötseln genom befintliga teorier. Ett exempel är marknadsmekanismerna för renköttproduktionen. Om markandspriset på renkött faller kommer inte den enskilde renskötaren att sälja ett högre antal renar för att kompensera prisfallet. Tvärtom, renskötaren kommer troligtvis att minska försäljningsantalet av renar och kompensera inkomstbortfallet med någon annan ekonomisk intäkt.
Begreppet arbete kan därför ha en annan betydelse för en renskötare. För en fabriksarbetare är arbetet ett sätt för att leva, för en renskötare är arbete ett sätt att överleva. Enligt Svenska Samers Riksförbund bygger renskötseln på tillgången till betesmarker, inte direkt på ekonomin inom näringen. Trots olika externa inverkningar på renskötseln lever kulturen och de traditionella kunskaperna kvar. Troligtvis för att ideologin inte kunnat påverkas. Renskötseln och den samiska kulturen är ett oskiljaktigt begrepp där tillgången på betesmarker genomsyrar allt; näring, kunskap och språk. Vindkraft Det nomadiska resursutnyttjandet har inte samma möjlighet att motstå exploateringar som ett permanent resursutnyttjande. Samebyar med årstidsberoende betesområden och en lång flyttning mellan sommar och vinterbete riskerar att förlora områden först. I Jämtlands län har vindkraftsverk förts upp på renbetesområden. Det aktuella området brukas av Handölsdalens sameby under vissa år och under en kortare period. Renskötarna i det aktuella området säger att de tre befintliga vindkraftverk som förts upp inte utgör någon direkt störning på samebyns renskötsel. En av renskötarna tror att renar vänjer sig till vindkraftverk på samma sätt som renar vänjer sig till de plastpåsar som hängs upp vid vägkanterna. Men samma renskötare säger att om en sameby ger tillstånd till att bygga ett vindkraftverk på ett område där renskötarna vet att det inte kommer att ske någon störning så kommer det att användas som ett argument för att bygga fler.
Här illustreras en funktion där jag försökt förklara hur en vindkraftsutbyggnad kan påverka renskötseln. På den stående axeln illustreras en vindkraftsutbyggnad som en exploatering. Den förflyttar Y:ets intercept närmare origo. Den liggande axeln illustreras renskötselns förståelse och acceptans för en vindkraftsutbyggnad. Indifferenskurvorna illustrerar nyttan. En kurva som ligger högre upp har en högre nytta. Begreppet nytta i samband med en renskötseln kan låta diffust. Renskötseln behöver inte innehålla en uttrycklig nyttofunktion. Men genom en nyttofunktion är det möjligt att förklara sambandet mellan renskötselns förståelse och acceptans och den påverkan som en vindkraftsutbyggnad kan ha. Detta samband kan gestaltas i tre scenarier. Det första och sämsta scenariot för renskötseln är när exploateringarna ökar konstant. Det innebär att renskötseln måste öka sin förståelse i samma takt för att bibehålla en konstant nyttonivå. d.v.s. ligga på samma kurva. En vindkraftsutbyggnad som inte tar hänsyn till renskötseln kommer att orsakar en nyttonivåsänkning. Det är inte möjligt att bibehålla en konstant nyttonivå inom renskötseln genom att bara öka förståelsen och acceptansen för en vindkraftsutbyggnad. Nästa scenario är när renskötseln till viss del kan dra nytta av en vindkraftsutbyggnad. Om renskötare kan anpassa vindkraftsutbyggnaden till renskötseln, som t.ex. turismen anpassats genom ökad köttförsäljning och guidade fjällturer kan de negativa effekterna reduceras.
Då det gäller vindkraft kan det röra sig om direkta arbetstillfällen för renskötare och andra ekonomiska aktiviteter som kan anpassas till renskötseln. Men om ingen inom renskötseln kan dra nytta av en vindkraftsutbyggnad kommer en nyttonivåsänkning att ske, trots den långsiktiga positiva miljöeffekt vindkraften medför. Det sista och det bästa sceneriet för renskötseln är när renskötseln själv kan påverka vindkraftsutbyggnaden. När renskötsellivsformen kan styra och dra nytta av en vindkraftsutbyggnad uppstår ingen nyttonivåsänkning. Tvärt om, det kan höja nyttonivån. Denna nyttonivåhöjning kan uppkomma på grund av tre orsaker. Den första orsaken är att renskötsellivsformen själv kan placera vindkraftsutbyggnaden så att ingen negativ effekt uppstår för den praktiska renskötseln. Den andra orsaken är att individerna inom renskötsellivsformen förstår betydelsen av förnybar energiutvinning. T.ex. minskade risker för en ny kärnkraftsolycka likt den i Tjernobyl år 1986. Den tredje möjliggörs om vindkraften kan anpassas till renskötseln som turismen anpassats. Frågan som blir obesvarad är hur vindkraften ska anpassas till renskötseln. Hur kan vindkraften anpassas för att bli fullt accepterad av renskötseln?