Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) Opetuslautakunta OTJ/6 05.06.2012



Relevanta dokument
Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen

Helsingfors stad Protokoll 4/ (8) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Föredragningslista 6/ (5) Stadsfullmäktige Sj/

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

Biblioteket en öppen lärmiljö Ett projekt som utvecklar utbildnings- och biblioteksväsendets samarbete

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Helsingfors stad Protokoll 4/ (5) Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning Ärende/

Helsingfors stads handlingsplan för digitalisering av undervisningen för åren

1. Kontaktinformation * Förnamn. Efternamn. Mobiltelefon. E-post. Postort. Organisation. Kommun

Framtida datoranvändning i skolan Sammanställning KommITS deltagarenkät

Plan för Förprojektering av modellskola SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/ (6) Opetuslautakunta RPKL/

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå

+1 (6) Krusboda skola. Lokal IT plan HT2013 VT2014

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Strategin för åren

Skolans digitala infrastruktur

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Rapport skolutveckling och digitalisering

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 43/

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

En nationell strategi för skolans digitalisering

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

KF Ärende 3. Interpellationsdebatt

Upphovsrätt och undervisning

Helsingfors stad Föredragningslista 4/ (5) Stadsfullmäktige Kaj/

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Innehåll. 1 Bakgrund till kvalitetsarbetet inom utbildningstjänsterna... 3 Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen...

INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADS UTBILDNINGSVÄSEN Godkänd av stadsfullmäktige den 27 augusti 2014

Samarbetsstrategin för andra stadiets utbildning i Mellersta Österbotten

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Barn i låg- och mellanstadiet bör ges schemalagd motion i enlighet med Bunkefloprojektet

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Helsingfors stad Protokoll 19/ (5) Stadsfullmäktige Kj/

Verksamhetsplan förskola 18/19

IKT- strategi

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

ANGÅENDE REMISSEN OM IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE

Programmering för samtliga elever från årskurs ett Motion (2016:39) av Johan Nilsson (M)

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

40. Allmänbildande utbildning

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Beslut för grundsärskola

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6) Sid 1

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Leda digitalisering 24 november Ale

IT i skolan Stockholm

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Aktuellt inom utbildningssektorn

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

IKT-Strategi BoU

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Workshop Visioner för den nya grundskolan

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

Leda digitalisering Ale ht17

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

FYSIK. Läroämnets uppdrag

Kulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Utvecklingsplan för användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom utbildningstjänsterna i Borgå

Silander, Ryymin & Mattila (red.) Strategiskt ledarskap av informations- utveckling. i skolor och inom utbildningsväsendet

Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg. Nätverksträff den 28 februari

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Målen för lärarutbildningen

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Transkript:

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 1 (5) 91 Utbildningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen gällande fullmäktigeledamot Björnberg-Enckells m.fl. budgetmotion om ITstrategi för skolorna HEL 2012-004357 T 00 00 03 Beslut Utbildningsnämnden torde besluta att ge följande utlåtande till stadsstyrelsen: Utbildningsverkets datastrategiska riktlinjer för åren 2012-2015, som kompletterar stadens gemensamma riktlinjer, håller på att färdigställas. Målet är att: - personalen, de studerande och eleverna har de kunskaper och färdigheter om informationssamhället och media som den aktiva medborgaren behöver - den tekniska infrastrukturen motsvarar de pedagogiska behoven och möjliggör allt mer omfattande inlärningsmiljöer - digitala läromedel och elektroniska tjänster främjar den aktiva och kollaborativa inlärningen för de studerande och för eleverna - det pedagogiska användningen av informationsteknologin är kvalitativt högstående och mångsidig och stöder den undersökande och kollaborativa inlärningen Målet är att ytterligare öka mobiltekniken (bärbara datorer, pekdatorer, smarttelefoner, trådlösa nät) i skolorna. En ytterligare målsättning är att det i varje skola finns en möjlighet till flyttbara vagnar för bärbara datorer. För tillfället är andelen bärbara datorer av hela maskinparken ungefär 30 %. Anskaffningsmöjligheterna har ändå blivit mindre under de senaste åren på grund av nedskärningarna i anslagen. Jämfört med nivån år 2010 har anslagen för anskaffningar minskats med 1,4 milj. euro. Apparattätheten är ändå enligt Statistikcentralens kartläggning i Helsingfor en aning bättre än det nationella medeltalet (4,21 vs. 5,44 elever per dator) och för gymnasiernas del nära det nationella medeltalet (4,80 vs. 4,75 studerande per dator). Då det gäller installationen av informationsteknologin har det inte saknats utmaningar. I samband med installationerna av anläggningar samt dragning av kabel är det många parter i Helsingfors som deltar. Under den senaste strategiperioden har processerna ändå blivit klarare. Dataförvaltningens datastödpersoner ansvarar för installation

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 2 (5) Behandling och underhåll av informationsteknologin i utbildningsverkets skolor. För tillfället ansvarar varje datastödperson för sex skolor i medeltal. Mängden personal har minskats under de senaste åren på grund av sparåtgärder. Riktlinjerna för användningen av informationsteknologi i utbildningsväsendet under åren 2012-2015 har gjorts på basen av stadens datastrategiska program samt undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning. Man har hört rektorer, lärare, studerande och elever då man gjort upp riktlinjerna. Verktyg har utvecklats för en kollaborativ planering gällande användningen av informationsteknologi i skolor och läroanstalter. Med hjälp av dessa verktyg kan skolorna planera sin årliga utveckling i verksamhetsplanerna och utvärdera förverkligandet i verksamhetsberättelserna. För att utveckla kunnandet har man producerat verktyg för självutvärdering. Med hjälp av dessa verktyg kan skolorna och läroanstalterna kartlägga kunnandet hos sin lärarkår. Skolorna och läroanstalterna kan sedan planera utvecklandet av kunnandet. Utbildningen på Mediecentralen planeras enligt det faktiska behovet. I utvecklingsprojekten för teknologins pedagogiska användning ligger tyngdpunkten för tillfället på att utveckla en fenomenbaserad nätinlärning. Dessutom poängteras individuella läroplaner, portfoliobaserad inlärning ( Stadin ekampus -projektet, andra stadiet) samt fortgående bedömning och utveckling av användningen av elektroniska portfolion (utvecklingsprojekt inom grundutbildningen). Det satsas också på utveckling av mobil inlärning (bl.a. Mobiilisti maailmaan och Sormet -projekten i grundutbildningen), utveckling av videobaserad distansinlärning (sjukhusundervisning) samt på att öka delaktigheten för studerande och elever i att skapa tjänster för dem själva ( Hyrrä -projektet). I utvecklandet betonas i enlighet med riktlinjerna ökad mobilitet, utvidgandet av inlärningsmiljöer utanför skolhusen samt aktiv och undersökande inlärning med utgångspunkt hos studeranden eller eleven. Målet är att skapa en enhetlig lärostig för utveckling av kunskaper och färdigheter om informationssamhället och media. Utvecklingsbehoven för teknologin i inlärningsmiljön finns i linjedragningarna enligt pedagogiska grunder. Keskustelu. Hyväksyttiin esittelijän ehdotus.

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 3 (5) Föredragande Upplysningar utbildningsdirektör Rauno Jarnila Hannu Suoniemi, datachef, telefon: 310 86448 hannu.suoniemi(a)hel.fi Liisa Lind, direktör för mediecentralen, telefon: 310 86213 liisa.lind(a)hel.fi Bilagor 1 Björnberg-Enckellin talousarvioaloite 14.3.2012 asia 33 Beslutsförslag Utbildningsnämnden torde besluta att ge följande utlåtande till stadsstyrelsen: Utbildningsverkets datastrategiska riktlinjer för åren 2012-2015, som kompletterar stadens gemensamma riktlinjer, håller på att färdigställas. Målet är att: - personalen, de studerande och eleverna har de kunskaper och färdigheter om informationssamhället och media som den aktiva medborgaren behöver - den tekniska infrastrukturen motsvarar de pedagogiska behoven och möjliggör allt mer omfattande inlärningsmiljöer - digitala läromedel och elektroniska tjänster främjar den aktiva och kollaborativa inlärningen för de studerande och för eleverna - det pedagogiska användningen av informationsteknologin är kvalitativt högstående och mångsidig och stöder den undersökande och kollaborativa inlärningen Målet är att ytterligare öka mobiltekniken (bärbara datorer, pekdatorer, smarttelefoner, trådlösa nät) i skolorna. En ytterligare målsättning är att det i varje skola finns en möjlighet till flyttbara vagnar för bärbara datorer. För tillfället är andelen bärbara datorer av hela maskinparken ungefär 30 %. Anskaffningsmöjligheterna har ändå blivit mindre under de senaste åren på grund av nedskärningarna i anslagen. Jämfört med nivån år 2010 har anslagen för anskaffningar minskats med 1,4 milj. euro. Apparattätheten är ändå enligt Statistikcentralens kartläggning i Helsingfor en aning bättre än det nationella medeltalet (4,21 vs. 5,44 elever per dator) och för gymnasiernas del nära det nationella medeltalet (4,80 vs. 4,75 studerande per dator).

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 4 (5) Då det gäller installationen av informationsteknologin har det inte sak0nats utmaningar. I samband med installationerna av anläggningar samt dragning av kabel är det många parter i Helsingfors som deltar. Under den senaste strategiperioden har processerna ändå blivit klarare. Dataförvaltningens datastödpersoner ansvarar för installation och underhåll av informationsteknologin i utbildningsverkets skolor. För tillfället ansvarar varje datastödperson för sex skolor i medeltal. Mängden personal har minskats under de senaste åren på grund av sparåtgärder. Riktlinjerna för användningen av informationsteknologi i utbildningsväsendet under åren 2012-2015 har gjorts på basen av stadens datastrategiska program samt undervisningsministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning. Man har hört rektorer, lärare, studerande och elever då man gjort upp riktlinjerna. Verktyg har utvecklats för en kollaborativ planering gällande användningen av informationsteknologi i skolor och läroanstalter. Med hjälp av dessa verktyg kan skolorna planera sin årliga utveckling i verksamhetsplanerna och utvärdera förverkligandet i verksamhetsberättelserna. För att utveckla kunnandet har man producerat verktyg för självutvärdering. Med hjälp av dessa verktyg kan skolorna och läroanstalterna kartlägga kunnandet hos sin lärarkår. Skolorna och läroanstalterna kan sedan planera utvecklandet av kunnandet. Utbildningen på Mediecentralen planeras enligt det faktiska behovet. I utvecklingsprojekten för teknologins pedagogiska användning ligger tyngdpunkten för tillfället på att utveckla en fenomenbaserad nätinlärning. Dessutom poängteras individuella läroplaner, portfoliobaserad inlärning ( Stadin ekampus -projektet, andra stadiet) samt fortgående bedömning och utveckling av användningen av elektroniska portfolion (utvecklingsprojekt inom grundutbildningen). Det satsas också på utveckling av mobil inlärning (bl.a. Mobiilisti maailmaan och Sormet -projekten i grundutbildningen), utveckling av videobaserad distansinlärning (sjukhusundervisning) samt på att öka delaktigheten för studerande och elever i att skapa tjänster för dem själva ( Hyrrä -projektet). I utvecklandet betonas i enlighet med riktlinjerna ökad mobilitet, utvidgandet av inlärningsmiljöer utanför skolhusen samt aktiv och undersökande inlärning med utgångspunkt hos studeranden eller eleven. Målet är att skapa en enhetlig lärostig för utveckling av kunskaper och färdigheter om informationssamhället och media. Utvecklingsbehoven för teknologin i inlärningsmiljön finns i linjedragningarna enligt pedagogiska grunder.

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/2012 5 (5) Föredraganden Ledamot Maria Björnberg-Enckell m. fl. har gjort en budgetmotion, som gäller skapandet av en IT-strategi för skolorna. Enligt motionen varierar tillämpningen av modern informationsteknologi en hel del i skolorna, väntetiderna för installation av i skolan befintliga datorer och sk. Smartboards är långa och datasalarna upplevs som otidsenliga. Också de möjligheter pekdatorer erbjuder i undervisningen intresserar pedagogerna. I motionen föreslås, att Helsingfors stad bör gå in för att i samråd med bred IT- och användarexpertis, skapa ett teknologiskt sett modernt, ekonomiskt sett hållbart och pedagogiskt sett försvarbart helhetstänkande kring skolornas IT-användning. På det sättet skulle man bättre kunna utveckla, tillämpa och använda ifrågavarande teknologi i undervisningen. Staden bör inleda en strategisk process för en genomgripande ITstrategi för skolorna i Helsingfors. Strategin bör vara långsiktig, effektiv och utgå från användarperspektivet. Föredragande Upplysningar utbildningsdirektör Rauno Jarnila Hannu Suoniemi, datachef, telefon: 310 86448 hannu.suoniemi(a)hel.fi Liisa Lind, direktör för mediecentralen, telefon: 310 86213 liisa.lind(a)hel.fi Bilagor 1 Björnberg-Enckellin talousarvioaloite 14.3.2012 asia 33