Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Vision och värdegrund... 3 Grundfakta om skolan... 4 Viktiga händelser under året... 8 Åtgärder enligt föregående års rapport... 9 Funktionell kvalitet... 14 Upplevd Kvalitet... 19 Ändamålsenlig kvalitet... 25 Nya utvecklingsområden... 28 Kommunikation med fokus på återkoppling... 28 Möjlighet att lyckas kopplat till kunskapsresultat och måluppfyllelse... 29 Studiemiljö med fokus på arbetsro och elevinflytande... 31 Sammanfattning... 32

Vision och värdegrund Mikael Elias gymnasium är en nyfiken, engagerad och lärande organisation. Vi tror på våra elevers förmåga att lära och möjlighet att lyckas. Vår skola utgår från ett systemiskt och lärandebaserat perspektiv där alla, både elever och personal, ses som viktiga delar i en gemensam helhet. Vi på Mikael Elias brinner för vårt uppdrag och vi är övertygande om att utbildning gör skillnad och kan förändra världen. Vi vill bidra till att göra Göteborg, Sverige och i slutändan också världen klokare, snällare och mer hållbar. Vårt mål är att våra elever ska känna lust att lära och mod att förändra. Därför vill vi skapa lärmiljöer som väcker nyfikenhet, samhällsengagemang och möjligheter att lyckas. En dynamisk mötesplats där människor med olika kunskaper, erfarenheter och perspektiv kan mötas och lära tillsammans. För att det ska vara möjligt vill vi att vår skola ska präglas av delaktighet, variation, utmanande möten och omtanke, för såväl elever som personal. Det tror vi skapar stora hjärtan och skarpa hjärnor och vi menar att framtiden behöver både och. För att vi ska kunna nå våra mål delar och levandegör, såväl elever och personal, följande grundtankar: Vi vill och kan. Vi fokuserar på att vi kan påverka. Vi gör varandra bra. Vi tar ansvar och egna initiativ. Vi tycker att olikheter berikar oss. Vi är engagerade och bryr oss om, både oss själva och andra

Grundfakta om skolan Mikael Elias gymnasium, Göteborg. Pernilla Liljeberg, rektor. Personal Under läsår 2013-2014 har 27 lärare varit anställda på skolan. 25 av dessa lärare det vill säga 93 % har lärarexamen och behörighet att undervisa på gymnasieskola. Samtliga uppfyller kraven för lärarlegitimation i de ämnen som de undervisar i. Två lärare, det vill säga 7 % saknar examen som ger behörighet. Båda håller på att komplettera sin behörighet och kommer inom ramen för läsår 2014-15 vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Pedagogisk personaltäthet är 5,0 lärare per hundra elever. Annan personal som varit anställd på skolan läsår 2013-14 omfattar följande funktioner: Rektor (1), biträdande rektor (1), administratörer (1,5), Skolvärdinna (0,5) skolsköterska (1), kurator (0,3), specialpedagog (0,3), studie- och yrkesvägledare (0,4) ITsupport/vaktmästare (0,2) samt bespisningspersonal (1). Skolläkare (20h/år)och skolpsykolog (10h/år) är funktioner som ingår i det systematiska elevhälsoarbetet. Bakgrundsstatistik elever På skolan går det ca 460 elever fördelade på tre årskurser och fyra program; Naturvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Ekonomiprogrammet 46 35 32 Naturvetenskapsprogrammet 30 70 64 Samhällsvetenskapsprogrammet 35 34 33 Teknikprogrammet 20 29 32 131 168 161

Skolan har sedan starten 2007 och är idag en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor för studiemotiverade elever. Elevgruppen är utifrån antagningspoäng homogen men om man bortser från den faktorn är det en heterogen elevgrupp som går på Mikael Elias. Skolans upptagningsområde består av samtliga statsdelar och flertalet kranskommuner och det finns en stor spridning mellan avlämnande grundskolor. Att vara en innerstadsskola som bidrar till integration och nya mötesplatser är något som vi är mycket stolta över. Budget med materiella resurser och lokaler Skolan är belägen i centrala Göteborg och rymmer 13 lektionssalar, laborationssal för naturvetenskapliga ämnen, studierum för elever, umgängesytor, kontorsytor för personal, matsal, bibliotek samt personalrum. Totalt förfogar skolan över 3037 kvm lokalyta. Skolan har ingen egen idrottshall utan hyr lokaler för idrott i närområdet. Syftet med detta är att skolan, i enlighet med den pedagogiska helhetsidén, ska kunna erbjuda en mer varierad undervisning. Skolan har ett mindre bibliotek som är under uppbyggnad. Under kommande läsår (14-15) kommer det anställas personal med ansvar att säkerhetsställa en biblioteksverksamhet i enlighet med skollagen. Skolans intäkter består av den kommunala skolpengen som baseras och räknas fram på antal elever på respektiveprogram. Skolpengen justeras också beroende på vilken kommun eleven är skriven i samt socioekonomiskt stöd. Läsår 2013-14 uppgår skolans intäkter till ca.30 Msek. På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att under sin studietid låna en dator av skolan. Skolan använder sig av Schoolsoft som är ett webbaserat elevadministrativt system. Schoolsoft ska underlätta det dagliga pedagogiska och administrativa arbetet samt fungera som en kommunikationskanal till elever och vårdnadshavare. Presentation och förankring av mål Under läsår 2012-13 startade ett förbättringsarbete på Mikael Elias gymnasium i Göteborg med syfte att utveckla en pedagogisk helhetsidé som ska vara vägledande för

det fortsatta pedagogiska arbetet och för utformningen av skolans organisation. Helhetsidén står på tre ben: Skolans uppdrag Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Kollegialt samskapande Helhetsidén innehåller dels en framtidsinriktad vision som beskriver vad vi i första hand ser som särskilt viktigt att utveckla hos våra elever dels av en pedagogisk helhetsidé som beskriver vad som behöver känneteckna utformningen av den pågående pedagogiska verksamheten för att vi ska lyckas förverkliga det vi beskrivit som särskilt viktigt att uppnå. Skolans vision - Lust att lära, Mod att förändra, Möjlighet att lyckas - sammanfattas med hjälp av orden Stora hjärtan och Skarpa hjärnor. För att kunna utveckla detta hos våra elever vill vi att vår verksamhet ska kännetecknas av omtanke, medskapande, variation och utmanande möten. Ovan: Illustration av skolans helhetsidé Det övergripande målet för läsår 2013-14 var att fortsätta detta arbete genom att börja genomföra och förverkliga helhetsidén i vardagspraktiken. Helhetsidén kopplas samman med de utvecklingsbehov som framkommit i föregående års analyser med fokus på följande områden: Utveckling som förnyar Lärande som inspirerar Engagemang som gör skillnad

Arbetet i verksamheten Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Göteborg präglas av skolans helhetsidé och vår önskan om att levandegöra densamma. Organisatorisk innebär det att skolan är indelad i en arbetsorganisation (AO) och en utvecklingsorganisation (UO). Oavsett organisation är samtal som metod en central roll i verksamheten. I AO organiserars arbetet i enlighet med befintlig kunskap om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns bl.a. arbetslag, ämneslag och olika stödfunktioner. I UO deltar lärare i en lärprocess vars syfte är att utveckla kunskapen om hur man kan skapa goda förutsättningar för och stödja elevers lärande och utveckling. Här återfinns våra lärgrupper. Inom ramen för såväl arbetsorganisationen som utvecklingsorganisationen pågår ständigt ett lärande och ett utvecklingsarbete, men dessa har olika karaktär. Mycket förenklat skulle man kanske kunna säga att lärandet i AO syftar till att vi ska bli bättre på att göra det arbete vi redan gör, liksom till att göra den verksamhet vi redan har mera effektiv än vad den redan är. Lärandet i UO syftar till att bygga upp kunskap som gör det möjligt för oss att göra något annat än det vi redan gör så att verksamheten har möjlighet att utvecklas till en annan, mera ändamålsenlig verksamhet, än den är idag. Helhetsidéns förhållande till verksamhetens arbetsorganisation och utvecklingsorganisation illustreras i bilden nedan.

Utifrån ett undervisningsperspektiv innebär det att den pedagogiska verksamheten ska kännetecknas av variation, utmaning, delaktighet och omtanke. För läsår 2013-14 har variation och elevinflytande varit två utvecklings- och förbättringsområde inom ramen för AO. Viktiga händelser under året Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av 132 nya elever i årskurs ett. Därefter väntade uppstartsdagar med syfte att eleverna skulle känna sig välkomna, trygga och nöjda med sitt program- och skolval. Under dessa dagar blandades information med team-buildingsaktiviteter, bland annat fotoutmaningar och programspecifik femkamp på Liseberg. Klasserna tävlade också mot varandra i Utmaningen där vinsten var den ärofyllda titeln Årets etta. För elever i årskurs två var det en stor upplevelse att få åka till Stockholm under Teoretiskaspelen i september. Under Teoretiskaspelen tävlar samtliga Mikael Elias-skolor mot varandra i olika idrottsgrenar och får en upplevelse som ger vänner för livet. Det blir också ett ypperligt tillfälle att göra studiebesök på till exempel Riksdagen. I årets Teoretiskaspelen tog Mikael Elias Göteborg hem såväl första som tredje, fjärde och femte platsen. För elever i årskurs 3 har givetvis studenten, med allt som den innefattar, varit årets stora höjdpunkt.

En viktig skolgemensam aktivitet är firandet av Nobeldagen. Firandet sker med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning. Även detta år stod en klass på Mikael Elias i Göteborg som slutlig segrare. Andra uppskattade skolaktiviteter är firandet av Halloween, julkalenderutmaningen, Pidagen, äggjakten och den årliga bordshockeytuneringen. Elevkåren anordnade Mikael Elias by night på skolan med filmvisning och olika aktiviterer, hjärtansdagsfirande samt en avslutningsfest i slutet på vårterminen. Framgångar som vi är extra stolta över är: att elever på ekonomiprogrammet i årskurs två slutade på en hedrande andraplats i juridik SM. att Wafaa Folkesson, lärare i ekonomiska ämnen och juridik, utsetts till Årets UFlärare nationellt. att Viveca Johannson, lärare i matematik och kemi, antagits som Mästarlärare på Chalmers tekniska högskola. att elev ï årskurs 3, som förste elev på Mikael Elias kommit in på en Ivy League skola. att skolan fick sin första Förstelärartjänst i och med Anna Lundqvist. Hon har under läsåret jobbat med att utveckla matematikundervisingen på skolan. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Omsätta vår pedagogiska helhetsidé i praktiken så att den blir väl förankrad hos personal och elever samt synliggjord för föräldrar och andra intressenter. För att kunna omsätta den pedagogiska helhetsidén i praktiken har insatser gjorts både i arbetsorganisationen (AO) och utvecklingsorganisationen (UO). Fokus läsår 2013-14 har främst varit att förankra arbetet bland personalen genom att organisera det kollegiala lärandet i lärgrupper. Lärgrupperna har systematiskt och regelbundet forskat och lärt kring vår vardagspraktik om hur vi på bästa sätt skapar förutsättningar för våra elever att lyckas. Lärprocessen organiserad enligt följande:

2. Kartläggning Vad vet vi själva om lärområdet? Hur ska vi skaffa ett utökat underlag för vårt lärande? Kartläggning Lärfråga 1. Lärfråga Vad man vill eller behöver vi lära om? Lärgrupperna bestämmer en lärfråga utifrån vår pedagogiska helhetsidé.. Insamling av underlag. Jämför de nya lärdomarna med de tidigare egna erfarenheterna. 4. Slutsatser Mönstersökande 3. Mönstersökande Upptäcka, benämna och förstå mönster i det underlag man har samlat in. Dessa slutsatser bildar underlag för en uppföljningsstudie. Förstå varför mönstret ser ut som det gör nya lärdomar 6. Lärdomar Vilka lärdomar och slutsatser kan vi göra? Slutsatser Lärdomar Uppföljningsstudie 5. Uppföljning Vi undersöker hur vi lyckas tillämpa våra lärdomar i praktiken samt vilka resultat vi uppnår. Vad bör dessa leda till? Arbetet dokumenteras som ett led i den gemensamma kunskapsbildningen och det systematiska kvalitetsarbetet. Under läsåret har följande lärfrågor (se nedan) formulerats och beforskats, docent Hans-Åke Scherp har följt, handlett och kvalitetssäkrat lärprocesserna. Lärfrågor: En skola för alla? En kvantitativ studie av elevers attityder kring en lärandemiljö för alla. Resultatet visar att våra elever inte upplever en tydlig skolkultur eller skolanda och att det under nästa läsår är viktigt att definiera denna samt hitta olika sätt att realisera den på. Det framgår också att det finns ett behov att brobygge mellan olika klasser, årskurser och elevgrupper.

Hur kan vi utveckla en formativ bedömningspraktik för att bättre kunna realisera skolans helhetsidé? Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir kommunikation och ett gemensamt språk centralt för att utveckla metoder för detta. Vidare framhåller lärgruppen att en formativ bedömningspraktik utgår från ett förhållningssätt som i sin tur omfattar ett antal olika metoder och att samtalet, det vill säga hur vi pratar är centralt. Formativ bedömning ses som en bro mellan undervisning och lärande, där klassrummet ses som en viktig arena. Hur kan vi synliggöra elevernas variation så att det berikar det gemensamma lärandet och bidrar till goda resultat? Eleven ska ses som en viktig resurs i sitt eget lärande men också i andras. Viktigt att lära vidare om metoder som möjliggör detta. En utmaning är att förhålla sig till synliga och osynliga maktstrukturer. Vilken inverkan har kamratåterkoppling på elevers lärande? Ett sätt att använda eleven som en aktiv resurs i lärandet. Effekten blev tydligast när responsen och ramarna var tydliga, ex. Leta fram tesen i texten och skriv ner den. Eleven som fick responsen fick sedan svara på den och motivera och förklara vad hen tog med sig och inte. Hur kan vi öka elevers drivkraft och lust inom ämnet matematik? Laborativ matematik ses som en metod för att skapa större variation och ett mer lustfyllt lärande. Lärgruppen jobbade även med fokussamtal där man samtalade med andra elever än de som man själv hade i undervisingen, en metod som kommer att användas även i framöver i syfte att synliggöra elevernas upplevese av undervisning och som grund för ett kollegialt lärande. Resultaten, det vill säga lärgruppernas lärdomar, kommer vi på olika sätt realisera under nästa läsår. I vissa fall handlar det om ett fortsatt lärande utifrån nya frågeställningar, medan det i andra fall handlar om en förändrad praktik. Utvecklingsområdet ovan går inte direkt att koppla samman med de frågeställningar och resultat som samlats in centralt under läsåret. Dock kan det finns en koppling mellan att

Nöjdmedarbetarindex (NMI) ökat från 74 till 79 (skala 1-100 där 100 är högst), och ett uttalat fokus på medarbetarnas delaktighet och kollegiala lärande. Det är ett antagande som stärkts och bekräftas i de medarbetarsamtal som hållits under året. Vidare bör NMI sättas i relation till ett vikande resultat på Nöjdkundindex (NKI) från 71 till 68 (skala 1-100 där 100 är högst) där både Academedia totalt och Mikael Eliassnittet är 67. Givetvis spelar flera faktorer in men ett vikande resultat kan till viss del förstås i relation till den implementeringsfas med fokus på medarbetarna som skolan befunnit sig i under detta läsår. Valet av fokus har dock varit medvetet och strategiskt utifrån antagandet om att ett framgångsrikt förändringsarbete behöver involverade och delaktiga medarbetare som upplever att de delar den vision vi jobbar emot. Nästa steg är hitta strategier så att det på olika sätt blir märkbart för de som vi är till för, det vill säga våra elever. Att gemensamt finna vägar till ett lärande som är lustfyllt I arbetet med att skapa Lärande som inspirerar har vi fokuserat på att utveckla det lustfyllda lärandet. För att det ska det finnas möjlighet att känna lust menar vi att variation, medskapande, omtanke och utmaning är avgörande komponenter. Under detta läsår har vi valt att fokusera på variation och medskapande, då det var områden som både lärare och elever upplevade som prioriterade. Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att skapa två nya forum, Klassittning och Programråd, för samverkan mellan lärare - lärare och lärare elev ska möjliggöras. Klassittningar är ett forum där lärare som undervisar samma klass deltar. Genom att mötas kring klasser önskar vi bygga in ett gemensamt ansvar för våra elever och sätta det egna görandet i ett större sammanhang. Klassittning är ett forum där undervisande lärare möts och samplanerar för att gemensamt skapa bästa möjliga förutsättningar för det lustfyllda lärandet. I år har man haft ett extra fokus på att gemensamt skapa en varierad undervisning för eleverna. Programråd är ett forum där arbetslagen möter klassrepresentanter fyra gånger per läsår. Tanken är att klassrepresentanterna under klassråd ska förbereda frågor, tankar

och önskemål som man sedan tar med sig till programråden och diskuterar tillsammans med de lärare som ingår i arbetslaget. Syftet är att samtliga klasser ska få delta i sammanhang där de kan vara med att påverka undervisningen på ett övergripande plan. Resultaten i elevundersökningar visar att vi på frågan mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer har ett något sämre resultat jämfört med föregående år. Indexvärde var 2013 7,5 (skala 1-10 där 10 är högst) medan det 2014 är 7,1. Vi ligger dock över både Mikael Elias snittet på 6,8 och AcadeMedia-snittet på 6,8. Det vi kan utläsa av svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och mellan årskurser men där elever i årskurs 1 generellt sätt är mer nöjda med hur undervisningen stimulerar dem att vilja lära sig mer. Två klasser har samma undervisande lärare i samtliga kurser trots detta har ena klassen ett index på 7,0 medan den andra klassen har ett index på 8,0. Två klasser utmärker sig, den ena klassen med ett index på 5,3 och den andra klassen med ett index på 8,6. Det är svårt att utifrån dessa siffror göra en korrekt analys då det saknas tydliga mönster. Tvärtom verkar variationen mellan klasser snarare ha ett samband med den klass- och förväntanskultur som återfinns i respektive klass än enskilda lärare, kurser och program. Trots klassittning med fokus på variation har lusten att lära inte ökat och vi behöver inför kommande läsår utveckla andra arbetssätt som väcker nyfikenheten och lusten att vilja lära. Resultaten i elevundersökningar visar att vi på frågan jag upplever att jag har möjlighet att påverka vad som händer och vad vi gör på skolan har ett sämre resultat jämfört med föregående år. Indexvärde var 2013 7,4 (skala 1-10 där 10 är högst) medan det 2014 är 6,7. Vi ligger också under Mikael Elias snittet på 6,9. Undersökningen visar också att lärarnas upplevelse är att eleverna har stor möjlighet att påverka och fatta beslut men att elevernas upplevelse är en annan. Det finns en relativt stor diskrepans mellan hur elever och lärare uppfattar samma sak. Det vi kan utläsa av svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och årskurser samt att det utifrån indexvärdena är svårt att synliggöra några mönster. Det är dock anmärkningsvärt att eleverna, trots nya påverkansforum, inte upplever ett större inflytande över sin utbildning och skola.

Analysen av detta säger att vi behöver bli bättre på att synliggöra de påverkansmöjligheter som redan finns på skolan till exempel programråd, klassråd, skolråd och utvecklingssamtal. I fokussamtal med elever framgår det att vi ofta brister i återkoppling och förmåga att synliggöra de förändringar eleverna är med och beslutar om. Vi kommer därför att fortsätta att jobba med kommunikationen mellan elever och skola för att hitta ett gemensamt språk och kanal i återkopplings och informationsarbetet. Detta kommer vara ett prioriterat utvecklingsområde kommande läsår. Funktionell kvalitet Arbetssätt: För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi under läsåret 2013-14 arbetat med följande fokus; Extra undervisningstid, så kallade Studiepass Eleverna har två timmars studiepass schemalagt varje vecka. Dessa möjliggör extra resurstid i samtliga ämnen. Studiepassen har blivit obligatorisk och närvarogrundande för elever som riskerar att inte nå målen. Elever som haft svårigheter med måluppfyllelsen har således erbjudits mer undervisningstid. Sambedömning Inom alla ämnen är sambedömning en självklarhet, både inom skolan och i det bedömningsnätverk som vi initierat och där ett tiotal andra gymnasieskolor deltar. Extra matematikresurs En riktad resurs på måluppfyllelse inom ämnet matematik har funnits under läsåret. Förstelärare Anna Lundqvist har lett arbetet och jobbat både enskilt och i grupp med elever i behov av extra stöd. Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående modell ger positiv effekt på måluppfyllelsen. Dock behöver skolan utveckla ett mer systematiskt och proaktivt arbetssätt inför kommande läsår, vilket också kommer prioriteras.

Resultat: Program Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % EK 16,62 97% SA 15,91 16,9 14,7 93% 89% 92% NA 17,08 17,7 16 98% 94% 95% TE 15,17 16,8 14,1 92% 88% 90% Skolan totalt 16,43 17,1 96% 92%

Resultaten från de nationella proven och urval av kursbetygen för skolans alla elever. Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 1 0 0% 0 0% 0 0% 1 100% 0 0% 0 0% Sv2 161 1 1% 0 0% 11 7% 41 25% 57 35% 51 32% Sv3 132 0 0% 7 5% 8 6% 37 28% 52 39% 28 21% Sv3 NP 139 1 0,5% 9 6,5% 14 10% 40 29% 57 41% 18 13% Ma1b 80 0 0% 14 18% 33 41% 14 18% 11 14% 8 10% Ma1b NP 74 3 4% 12 16% 30 41% 12 16% 9 12% 6 8% Ma1c 57 0 0% 5 9% 11 19% 12 21% 17 30% 12 21% Ma1c NP 31 0 0% 1 3% 3 10% 5 16% 11 35,5% 11 35,5% Ma2c 55 2 4% 11 20% 7 13% 16 29% 12 22% 7 13% Ma2c NP 54 5 9% 9 17% 6 11% 20 37% 9 17% 5 9% Ma3c 101 1 1% 14 14% 16 16% 30 30% 25 25% 13 13% En5 130 0 0% 2 2% 11 8% 57 44% 25 19% 35 27% En5 NP 131 0 0% 1 1% 11 8% 54 41% 31 24% 26 20% Hi1b 86 1 1% 8 9% 19 22% 24 28% 21 24% 13 15% Id1 163 1 1% 1 1% 9 6% 41 25% 74 45% 37 23% Na1b 62 1 2% 1 2% 3 5% 21 34% 22 35% 13 21% Re1 148 4 3% 13 9% 19 13% 30 20% 54 36% 28 19% Sa1b 134 1 1% 9 7% 21 16% 54 40% 28 21% 21 16% Sa2 97 1 1% 3 3% 11 11% 20 21% 34 35% 28 29%

Examensbevis och studiebevis för elever som slutar sina studier efter 3 eller 4 år Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 127 0 0% 3 2% 12 9% 36 28% 56 44% 20 16% Sv2 127 0 0% 1 1% 8 6% 27 21% 61 48% 30 24% Sv3 127 0 0% 4 3% 7 6% 37 29% 52 41% 27 21% Ma1b 60 0 0% 17 28% 16 27% 18 30% 7 12% 2 3% Ma1c 82 0 0% 2 2% 12 15% 25 30% 23 28% 20 24% Ma2c 82 0 0% 13 16% 16 20% 20 24% 18 22% 15 18% Ma3c 82 2 2% 12 15% 9 11% 27 33% 16 20% 16 20% En5 142 0 0% 5 4% 12 8% 44 31% 45 32% 36 25% Hi1b 118 0 0% 4 3% 18 15% 35 30% 37 31% 24 20% Id1 142 0 0% 1 1% 8 6% 47 33% 50 35% 36 25% Na1b 60 0 0% 3 5% 6 10% 15 25% 28 47% 8 13% Re1 142 2 1% 11 8% 17 12% 29 20% 53 37% 30 21% Sa1b 142 0 0% 5 4% 24 17% 49 35% 42 30% 22 15% Sa2 76 0 0% 4 5% 5 7% 21 28% 30 39% 16 21% Resultaten för läsår 13-14 behöver sättas i sitt sammanhang för att kunna förstås och läsas korrekt. De förändringar som GY11 medför gör att historiska jämförelser är mycket svåra att göra. Det innebär bland annat att: Det inte rakt av går att jämföra årets resultat med tidigare års. Genomsnittlig betygspoäng 2014 kan förväntas öka jämfört med 2013 p.g.a. att man i och med GY 11 räknar betygspoängen på en mindre grupp elever jämfört

med tidigare. Andelen elever som får examensbevis 2014 kan förväntas vara lägre än andelen behöriga till högskola tidigare år. Detta då andelen examensbevis beräknas på samtliga avgångselever 2014, medan andelen med högskolebehörighet tidigare enbart beräknades på elever med slutbetyg. En viktig fortsättning på analysen blir att jämföra skolans resultat med de rikssnitt som Skolverket presenterar i december 2014. Det som går att utläsa i tabell ovan är att 96 % av skolans elever får högskolebehörighet. Det bör betraktas som goda resultat trots att det ligger under skolans mål på 100 %. Samtliga program når en behörighet med minst 92 % men ett mönster är att elever på naturvetenskap (98)- och ekonomiprogrammet (97) lyckas något bättre än elever på teknik (92)- och samhällsprogrammet (93). Vi strävar efter 100 % högskolebehöriga och har en önskan om att våra elever ska nå ännu högre meritvärden. Den goda måluppfyllelsen har flera olika orsaker, dels har eleverna höga betyg och goda kunskaper med sig men det finns också en god lärmiljö på skolan med kompetenta lärare. Ett formativt förhållningssätt som bl.a. innebär att eleverna får flera och varierade möjligheter att visa kunskaper på är en framgångsfaktor. Skolan har också ett systematiskt bedömningsarbete där sambedömning mellan lärare är en viktig del. Ett mönster som går att urskilja är kopplat till kurser i matematik. Elever på teknikprogrammet har inte lika god måluppfyllelse som elever på naturprogrammet och samhällselever har inte lika god måluppfyllelse som elever på ekonomiprogrammet. De förändringar vi gjort kopplat till matematikundervisning bl.a. genom resurslärare och mindre undervisningsgrupper har gett goda resultat för elever i lägre årskurser, vilket i sin tur kommer påverka elevernas måluppfyllelse och högskolebehörighet positivt framöver. För att lyckas ännu bättre kommande läsår kommer vi arbeta ännu mer systematiskt med att öka kvalitén på undervisiningen. Det kommer att ske genom följande processer, där eleverna och den pedagogiska verksamheten är i fokus:

Hur arbetet kommer att genomföras presenteras i avsnittet Nya utvecklingsområden. Upplevd Kvalitet: Resultat NKI (Nöjd kund index)

90 80 70 83 79 74 74 72 70 71 69 69 67 67 67 68 64 65 65 60 50 40 30 20 NKI 2013 NKI 2014 RekommendaUonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaUonsgrad (Andel 7-10) 2014 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Göteborg Nöjdkundindex (NKI) visar på minskad nöjdhet hos våra elever. NKI har gått från 71 till 68 (skala 1-100 där 100 är högst), trots detta så är skolans index fortfarande något högre i förhållande till Mikael Elias nationellt (67) och AcadeMedia totalt (65). Resultatet visar att våra elever generellt sätt är nöjda med skolan men att vi i lägre grad än föregående år lever upp till de förväntningar eleverna har på oss. NöjdKundIndex (NKI) baseras på tre frågor som besvarats på en 10-gradig skala: Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då med den? Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt skola. Hur nära en sådan skola är din skola? Elevernas samlade bild av skolan påverkas av flera faktorer dels så har våra elever allt högre förväntningar på oss och dessa vill vi givetvis försöka möte. Dels så framgår det i uppföljningssamtal att enskilda händelser i hög grad påverkar svaren även i mer övergripande frågor. I vissa fall det också finnas en diskrepans mellan elevernas önskan och vad vi som skola vill vara och kan erbjuda.

Trivselgrad 100 90 80 77 79 78 80 74 88 85 83 84 77 78 70 60 50 67 45 67 67 67 Trivselgrad 2013 Trivselgrad 2014 (Andel 7-10) (Andel 7-10) 40 30 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 20 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Göteborg Index gällande trivsel, trygghet och att man känner sig respekterad av både elever och personal är hög bland eleverna. Skolans resultat (78) är i förhållande till Mikael Elias (77) och AcadeMedia (74) något bättre. Vidare upplever våra elever att vi är duktiga på att ställa krav, utmana och förbereda inför vidare studier. Index kopplat till Studiemiljö har minskat från 81 till 78, ett tydligt förbättringsområde för kommande läsår är ökad studiero.

Värdegrund Jag tycker ay personalen på skolan tar hänsyn Ull vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 73 73 66 69 Jag känner mig trygg i skolan 93 95 Personalen på min skola tar anvar för ay alla ska bli behandlade med respekt På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 81 80 85 87 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mikael Elias totalt Skola Resultatet visar att skolans arbete med värdegrundsfrågor ligger i paritet, eller något högre än övriga Mikael Elias skolor. Ett prioriterat område är dock att skapa bättre arbetsro då detta är en förutsättning för en god lärmiljö och en tydlig koppling till elevens möjlighet att lyckas. Två klasser utmärker sig gällande arbetsro, arbetslaget i vilket dessa återfinns kommer under nästa läsår jobba mer processinriktat med klassrummet som bas. Analys visar på ena klassens behov av att tydligt uppleva klassrummet som en arena för kunskapsinhämtning och kunskapsbedömning.

Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ay nå de olika betygen. 64 65 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ay det ska gå så bra som möjligt för mig. 72 73 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 61 61 Mina lärare gör så ay jag får lust ay lära mig mer. 64 70 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 Mikael Elias totalt Skola Tydligast utvecklingsområden återfinns inom detta område. Index har minskat från 72 till 67. I relation till andra Mikael Eliasskolor har vi ofta samma eller något bättre resultat men vi är inte nöjda med detta då vi anser att detta ska vara vårt främsta område. Vi anser att insatser behöver göra inom samtliga områden men att sammanhang kopplat till bedömning och kommunikation av detsamma är prioriterat. Utifrån resultaten står det klart att vi behöver hitta bättre och tydligare metoder för återkoppling. Vi behöver också hitta arbetsätt och ett gemensamt språk som utvecklar elevernas möjligheter att själva erövra och äga sitt eget lärande. Resultatet visar också att lärarnas upplevelse av återkoppling och information till eleverna skiljer sig från elevernas upplevse av detsamma. En stor utmaning som vi ser är behovet av att hjälpa våra elever äga sitt eget lärande och därmed gå ifrån att prata om prestation till att prata om lärande. Vi upplever att många av våra elever kommer till skolan med en kunskapstradition som bygger på en summativ återkoppling i form av betyg och poäng och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det formativa förhållningsättet och de metoder som används.