Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till exempel prov, läxförhör med mera.
Formativ bedömning Formativ: Att eleverna använder sig av sin kunskap som underlag för att stödja eleven fortsatta lärande. Trappanprincipen, att man först lär sig grunderna och sedan bygger vidare på kunskap för att nå ännu högre. Det handlar om hur kunskapen används Formativa frågor som måste besvaras under processens gång: 1. Vart ska eleverna (målet med undervisningen, vad ska eleverna kunna?) 2. Var befinner sig eleverna just nu i förhållande till målet? 3. Hur kan undervisningen hjälpa eleverna att ta sig vidare mot målet?
Formativ bedömning Mål Bedömning Återkoppling (lärare) Kamratrespons (klasskamrater) Självbedömning (elev) Återkoppling: Läraren ger feedback, detta kan ske skriftligt eller muntligt. Kamratrespons: Eleven får feedback från andra elever under ett arbetsområde innan eller under tiden läraren gör sin bedömning. Ev. frågeställning kan vara: Hur har eleven löst problemet? Hur har eleven resonerat? Vad tog eleven upp i sin redovisning? Hur har eleven tolkat instruktionen? Vad kan eleven utveckla? Om du fick göra samma sak igen vad skulle du förändra? Självbedömning: Att eleven får tid att själv reflektera över sitt arbete. Detta kan till exempel göras i form av en diskussion, skriftlig dokumentation (loggbok), eller bara fylla i att det var roligt, sådär eller tråkigt beroende på vad som förväntas av uppgiften. Dvs. det läraren vill att eleven ska fundera över för att nå vidare kunskapsmässigt.
Skolverkets syn på bedömning Läraren samlar in information om elevens kunskaper genom att: Kartlägga kunskaper, värdera kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisning. Skolverket menar att även om det är elevens förmågor som står i centrum för bedömningar i skolan, är det läraren som har huvudrollen och som med stöd i styrdokument och från kolleger, skolledning, elever och föräldrar kan göra bedömningen till ett redskap för lärande. Eleverna har också en viktig roll i det arbetet då de i förhållande till ålder och mognad förutsätts ta eget ansvar för för sitt lärande, till exempel genom att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov. Med det menas att eleven själv måste TA CHANSEN och visa vad han eller hon kan!
Förmågor I varje ämne så finns det förmågor som eleven ska utveckla under undervisningens gång. Målet är att eleven ska inneha dessa förmågor när de slutar årskurs 9. Exempel i ämnet Kemi: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, (DISKUTERA, ANALYTISK FÖRMÅGA). genomföra systematiska undersökningar i kemi, och (LABORATIONER). använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. (KUNSKAPSDEL).
Centralt innehåll I det centrala innehållet så står det preciserat vad eleven ska lära sig under 3 år som kursen pågår. Varje ämne har sitt unika centrala innehåll. När eleven slutar årskurs 9 ska eleven besitta kunskap om det som berörs i det centrala innehållet. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/kemi Träslöjd och syslöjd har samma centrala innehåll och sambedöms av både trä-och syslöjdläraren. Vissa ämnen har mer tid och i förhållandevis få punkter i det centrala innehållet i förhållande till andra ämnen. Till exempel i språk (Svenska, Engelska ) så testas stavning, läsning, dramatik osv. om och om igen under alla tre åren medan i NO och SO så testas ett arbetsområde endast en gång, detta gör att det eleven gör i årskurs 7 påverkar slutbetyget i årskurs 9.
Kunskapskrav Kunskapskrav är det eleven ska kunna när eleven slutar årskurs 9. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/kemi (Exempel)
Värdeord Värdeord i kunskapskraven: I kunskapskraven finns det flera olika värdeord. Exempel på dessa är: enkla, utvecklade, välutvecklade, till viss del, god, relativt god, väldigt god, relativt väl osv. Om man ska försöka generalisera dessa värdeord så påvisar dessa att eleven visar att han eller hon besitter grundläggande kunskaper på E-nivå till exempel. Det finns en segring inom varje specifikt kunskapskrav från E-A och de regleras av värdeorden.
Exempel på stegring för respektive betyg CENTRALT INNEHÅLL: Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner. KUNKAPSKRAV E-Nivå: Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Exempel för E: Fotosyntesen: Vatten + Solenergi + Koldioxid Syre + Druvsocker
KUNSKAPSKRAV C: Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Fotosyntes: Exempel för C: H 2 O + CO 2 + Solenergi (E) C 6 H 12 O 6 + O 2 KUNSKAPSKRAV A: Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Fotosyntes: Exempel för A: 6 H 2 O + 6 CO 2 + Solenergi (E) C 6 H 12 O 6 + 6 O 2
Generell information Vem får sätta betyg? Undervisande lärare om läraren är behörig, rektor kan sätta betyg om läraren inte är behörig. Rektorn har huvudansvaret för verksamheten. Meritpoäng: När eleven söker in till gymnasiet eller söker in till universitet/högskola från gymnasiet kan eleven få extra poäng pga att eleven har läst en kurs eller flera som är meriterande för det program eleven ska läsa. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/om-skolverkets-statistik/vadhander-kring-statistiken/17-amnen-ger-nytt-meritvarde-1.220342
Generell information Gymnasiebehörighet: Behörighet till högskoleförberedande program För gymnasiebehörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen från grundskolan. För ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan dock även färdighetsprov förekomma.
Generell information Behörighet till yrkesprogram För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Undantagsbestämmelsen: https://www.youtube.com/watch?v=fpsssk9opmg Betyg och bedömning: En bedömning är vart eleven står just där och då och denna process är fortlöpande (ett levande dokument). Ett betyg är en slutgiltig bedömning av allt eleven gjort under 3år på högstadiet i respektive kurs. Ett terminsbetyg är alltså en bedömning och slutbetyget i årskurs 9 är det som räknas.