1 (8) Frågor och svar om pellets i Hammarbyverket Utveckling av Hammarbyverket Varför vill ni bygga om Hammarbyverket? Hammarbyverket är en viktig del av fjärrvärmesystemet i Stockholmsregionen. Sedan mitten på 1990-talet har den ursprungliga fossiloljan ersatts av bioolja. De senaste åren har tillgången på biooljor blivit alltmer osäker och för att säkra en fortsatt biobränsleförsörjning till Hammarbyverket vill vi ersätta så mycket som möjligt av biooljan med pellets. Att komplettera Hammarbyverket med en ny panna gör det också möjligt för oss att avveckla mindre så kallade spetsanläggningar på andra platser i Stockholm. Det frigör mark som kan användas till andra ändamål t.ex. bostäder. Men det är även bättre för miljön att använda våra större anläggningar såsom Hammarbyverket före spetsanläggningar som ofta eldas med fossilolja. Hur ser förslaget för ombyggnationen av Hammarbyverket ut? Det finns två förslag. Det första förslaget innebär att vi byter bränsle från bioolja till pellets i befintliga hetvattenpannor och kompletterar med nya biooljeeldade pannor i ett senare skede. Det andra förslaget innebär att vi installerar en eller två nya pannor med pellets som bränsle och behåller de gamla pannorna som idag. Kan man inte strunta i att bygga en ny panna i Hammarbyverket och låta andra spetsanläggningarna vara kvar? Att koncentrera fjärrvärmeproduktionen till några få och större anläggningar, bland annat Hammarbyverket, är bättre ur flera perspektiv än att ha produktionen utspridd. Fjärrvärmens grundidé är en basproduktion i resurs- och klimateffektiva anläggningar som t.ex. Hammarbyverket och enklare så kallade spetsanläggningar med få drifttimmar. Även om ni väljer att inte bygga om nu, kommer ni att bygga ut längre fram? Fortum Värme söker tillstånd för att byta bränsle, men också för att komplettera Hammarbyverket med en alternativt två nya pannor. Om vi beviljas tillstånd så måste bygget påbörjas inom ramen för tillståndets giltighetstid. De nya pannorna kommer de att bli lika stora som de som finns idag? De befintliga pannorna i Hammarbyverket har tillsammans en effekt om ca 200 MW. Vi söker tillstånd för en ny panna med maximalt 160 MW effekt. I alternativet där den nya pannan byggs för att elda pellets ersätter den produktionen i de befintliga pannorna som då får en minskad drifttid. I det andra alternativet eldas pellets i de befintliga pannorna och den nya pannan fungerar som spetspanna med begränsad drifttid.
2 (8) Hur ser tillståndsprocessen ut? 1. Tillståndsprocessen inleds med ett eller flera samråd där Fortum lämnar upplysningar till berörda och ger dem möjlighet att ställa frågor och lämna in synpunkter. Synpunkter tas emot från både allmänheten och myndigheter, såväl muntligen som skriftligen. 2. Synpunkterna från samråden sammanfattas av Fortum i en samrådsredogörelse. 3. Därefter upprättar Fortum en miljökonsekvensbeskrivning, som tillsammans med ansökan, teknisk beskrivning och samrådsredogörelsen lämnas in till Mark- och miljödomstolen. 4. Vid behov kan domstolen be Fortum att komplettera ansökan. 5. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till domstolen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Mark- och miljödomstolen begär också in yttranden från berörda myndigheter. 6. Inkomna yttranden granskas och Fortum ges möjlighet att bemöta dem. 7. Mark- och miljödomstolen håller huvudförhandling i målet. 8. Mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd i en dom. 9. Tillståndsdomen kan överklagas. 10. Eventuella överklaganden avgörs av Mark- och miljööverdomstolen. Om utbyggnaden ska ersätta andra spetsanläggningar så borde den totala miljökonsekvensen bli positiv. Stämmer det? Vi vill primärt bygga om Hammarbyverket för att trygga en fortsatt biobränsleförsörjning till anläggningen. De miljövinster som uppstår om vi lägger ner små lokala spetsanläggningar är svåra att kvantifiera och har därför inte räknats in i projektet miljöpåverkan. Fjärrvärme är en resurssnål och miljövänlig uppvärmningsform som tar tillvara energiresurser som annars skulle gå förlorade. Exempelvis spillvärme från industrin, energi ur avfall och rester från skogsavverkning. På det sättet bidrar fjärrvärme till att göra hela samhällets energiförsörjning effektivare. Har ni tittat på att lägga ner eller flytta Hammarbyverket? Hammarbyverkets placering styrdes främst av närheten till Henriksdals reningsverk i syfte att nyttja det renade spillvattnet i verkets stora värmepumpar. Detta var den grundläggande idén med miljökonceptet kring Hammarby Sjöstad så som det formulerades när området började utredas för bebyggelse. Att flytta eller lägga ner anläggningen har inte utretts då vår bedömning är att den fungerar väl och fyller en viktig samhällsfunktion samt att kostnader för en flytt/avveckling inte skulle stå i proportion till de eventuella fördelar som skulle uppstå.
3 (8) Det händer mycket inom energieffektivisering kan det vara så att vi i framtiden inte kommer att behöva mer energi/värme och att utbyggnaden är onödig? Främsta skälet att utveckla Hammarbyverket är att säkra tillgången till biobränsle som kan fungera under lång tid. Detta kan ske antingen genom ombyggnad av befintliga pannor eller uppförande av en eller två nya pannor. Vår bedömning är att fjärrvärme, trots energieffektivisering, under överskådlig tid kommer att vara en uppvärmningsform väl anpassad för storstadsmiljö och därför behöver produktionsanläggningarna fungera både i dag och i morgon. Den föreslagna ombyggnaden av Hammarbyverket är ett sätt att rusta anläggningen för framtiden. Hur stor blir ökningen av partiklar i och med utbyggnaden? Vi vet inte ännu om det blir en ökning eller minskning av partiklar. Detta håller för närvarande på att beräknas i detalj och kommer att presenteras i tekniska beskrivningen. Hela ansökan inkl tekniska beskrivningen kommer att vara ett offentligt dokument. De pannor som kommer att eldas med pellets kommer att förses med textilfilter för stoftrening, vilket är den bästa tekniken som finns idag. Utreds de estetiska aspekterna av utbyggnaden också? Anläggningen kommer att utformas i samarbete med en arkitekt. Preliminärt påbörjas arbetet i maj 2012 i samband med bygglovsansökan. När Hammarbyverket uppfördes på 80-talet var man mycket mån om att utforma det för att passa in i stadsmiljö. Det är också vår ambition nu. Hur stämmer ombyggnaden av Hammarbyverket med de planer staden har för kv Hammarby Gård och Fredriksdal? Fortum Värme och har sedan länge samarbetat kring den tänkta exploateringen runt Hammarbyverket och de förändringar som nu planeras för anläggningen är kända och hindrar inte den tänkta utbyggnaden av hotell, bussdepå och kontor. I detaljplaner är det föreskrivet ett skyddsavstånd mellan närmaste bostäder och Hammarbyverket på 100 m samt att en kontorsskärm eller motsvarande ska finnas innan bostäder uppförs.
4 (8) Pellets, lossning och transporter Hur kommer lossning av pellets att gå till? Lossning av pellets kan göras på många sätt. Vi har undersökt flera olika metoder och hittat två alternativ. Det första alternativet är en vakuumsug som med undertryck, likt en dammsugare, suger upp pellets ur lastrummet i fartyget. Den andra metoden är självlossande fartyg som har utrustning monterad ombord för att lossa pellets. Transport till lagringssilos sker sedan med bandtransportörer i båda fallen. Ur miljösynpunkt vad är det för skillnad på de olika lossningssystemen? Skillnader finns i ljud och damning. Eftersom vakuumlossaren suger pellets från fartyg med öppna lastluckor kan detta ge mer damning. När vi besökt referensanläggningar är dock vår bedömning att damm inte kommer att störa eftersom dammet i hög grad sugs in med pelletsen. Gällande lukt så tror vi inte att någon av metoderna kommer att ge störningar. När det gäller ljud så har metoderna visat sig ungefär likvärdiga. Vi gör nu försök att sänka ljudnivån under de krav som ställs i vårt miljötillstånd, dvs under 50 dba dagtid vid närmaste bostad. Kan ni garantera att pelletsen är miljöcertifierad? Fortum Värme är medlemmar i FSC (Forest Stewarship Council) och WWF och vi har en 3-års handlingsplan med WWF där uppföljning sker årligen både inom Fortum Värme och med WWF. Vi arbetar aktivt med: Att allt bränsle som används i våra anläggningar ska ha känt ursprung Att öka andelen FSC (Forest Stewardship Council) certifierade bränslen Har ni erfarenhet av inköp och lossning av pellets sedan tidigare? Vi har eldat pellets vid Hässelbyverket i stor skala sedan mitten av 90-talet. Där sker lossning med kran försedd med skopa. Denna metod är inte aktuell i Hammarby på grund av damning. I Hässelbyverket eldas årligen ca 300 000 ton. I Hammarby förväntar vi oss en årsmängd på ca 100 000 ton. Var kommer sugen till lossningen av pellets att finnas? Om vi väljer det alternativ som vi tittar på nu så placeras själva armen med röret som suger på kajen på ett stativ. Sugmaskinen, dvs det som motsvarar motorn i en dammsugare, kommer troligen att placeras på Hammarbyverkets tomt i en byggnad för att minimera ljudet från den. Hur blir påverkan på boendemiljön med öppen lossning? Vår bedömning är att påverkan blir liten. Vi kommer att uppfylla de krav som ställs på oss avseende buller, damning och lukt.
5 (8) Hur kommer pelletsen att levereras? Pelletsen kommer med båt. Vår bedömning är att det blir ca 30-40 båtlaster under perioden oktober till april. Det betyder att det blir 1 båt i veckan när pannorna inte går för fullt och två båtar under kalla perioder när pannorna utnyttjas fullt ut. Hur lång tid tar lossningen och hur länge kommer båtarna att ligga i hamn? Vi arbetar för att lossningen ska ske på en dag, preliminärt 6-10 timmar beroende på storlek på båt och kapacitet hos lossaren. Eventuellt kommer båtarna att behöva ligga över natten men då sker ingen lossning. Hur mycket kommer båtarna att bullra? Ljudet kommer att underskrida de krav som ställs på Fortum i miljötillståndet för Hammarbyverket. Dessa krav säger att "Bolaget ska innehålla naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. (I NVV riktlinjer 1978:5 står det bland annat: Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl. 07.00-18.00) 40 db(a) nattetid (kl. 22.00-07.00) 45 db(a) under övrig tid Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5dBA-enheter lägre än vad som anges i tabellen tillämpas.)" Alla fartyg som kommer till Hammarby för första gången kommer att ljudmätas och om de inte uppfyller kraven ska de åtgärda ljudnivån annars får de inte komma tillbaka. Kommer båtarna att lossa dagtid eller dygnet runt? Lossningsutrustning dimensioneras och planeras för att lossning ska kunna ske vardagar mellan 07.00-18.00. Kommer båtarna att använda landström? Lossningsplatsen förses med landström och möjligheten att ansluta erbjuds till alla fartyg. Fortum Värmes ambition är att alla fartyg ska utnyttja erbjudandet i syfte att minimera risken för buller och förbättra klimatprofilen.
6 (8) Vad finns det för farliga transporter till och från Hammarbyverket idag? Små mängder av kemikalier transporteras till Hammarbyverket och finns redovisade i Hammarbyverkets miljörapport. Små mängder av farligt avfall sker idag från Hammarbyverket. Transport utförs av en godkänd leverantör med tillstånd. Ammoniaken som används i Hammarbyverket är ju farlig transport - hur hanteras den? Ammoniaklösningen (75% vatten och 25% ammoniak) transporteras till Hammarbyverket i bilar avsedda för ändamålet. Lagring av ammoniak kommer att ske i en dubbelmantlad tank som även invallas. Tanken placeras på en plats inom området som innebär minsta möjliga risk för störning om ett läckage, mot alla odds, skulle inträffa. Hantering av ammoniak kommer att utredas och riskbedömas inom ramen för de riskanalyser som ska bifogas tillståndsansökan. Vad är det för typ av lastbilar som kör askan från förbränningen av biooljorna till deponi idag? Askan samlas upp i en sluten container som sedan hämtas av en containerbil.
7 (8) Buller och lukt Finns det klagomål på ljudnivån från Hammarbyverket idag? Vid de få tillfällen som klagomål registrerats har dessa utretts och i de fall Hammarbyverket varit orsak till störningen så har åtgärder vidtagits och rapporterats till Miljöförvaltningen. Vilken ljudnivå har vi tillstånd för idag? Våra villkor för buller: Bolaget skall innehålla naturvårdsverkets riktlinjer (1978:5) för externt industribuller vid nyetablering. (I NVV riktlinjer 1978:5 står bl a : Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid närmaste bostäder än: 50 db(a) vardagar (kl. 07.00-18.00) 40 db(a) nattetid (kl. 22.00-07.00) 45 db(a) under övrig tid. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbete, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc. eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5 dba-enheter lägre än vad som anges i tabellen tillämpas.) Kan ni sätta upp bullerplank om det är problem med buller? Det kan bli aktuellt som en åtgärd, men i nuläget arbetar vi med att åtgärda ljudkällan. Hur mäter man lukt? För att i görligaste mån begränsa uppkomst av dålig lukt måste man först hitta rätt verktyg och metoder för att mäta och bestämma luktstyrkan men också identifiera de kemiska ämnena som orsakar dessa luktstörningar. När det är gjort så finns det olika metoder för luktmätning. Hur mycket kommer pelletsen att lukta? Idag finns det inga kända problem med lukt i samband med pelletshantering eller förbränning.
8 (8) Luktar det när båten ligger och lossar? Den bioolja som hanteras vid Hammarbyverket idag kan lukta och hanteras därför i helt slutna system. Pellets, å andra sidan, är inte en produkt som luktar nämnvärt och risken för luktstörningar är därför liten. Ibland syns lågor vid Värmepumpsanläggningen i Hammarby. Vad är det? I direkt anslutning väster om Fortum Värmes värmepumpsanläggning inom kv Mårtensdal (söder om Hammarby allé) ligger en anläggning som ägs av Stockholm Gas. Anläggningen är till för att blanda naturgas eller biogas med luft för att skapa stadsgas med samma kvalitet som den som tidigare producerades vid gasverket i Hjorthagen. Lågorna som vid sällsynta tillfällen kan synas kommer från när gas facklas bort, det vill säga när gas eldas upp istället för att släppas ut i det fria. Det är en ren säkerhetsåtgärd. Det kan tex ske när ny utrustning ska tas i drift. Anläggningen är inte en del av Hammarbyverket och ingår inte i tillsåndsansökan. För mer information om Stockholms Gas besök www.stockholmgas.se Går det att gräva ner pelletssilosarna? Vi måste kunna tömma pelletsen om det tex uppstår haveri i utmatningsutrustningen och det är lättare att göra i silos som står på mark. Tömning av underjordiska silors har vi ingen teknik för.