89 BILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2013-2014 MED PLAN FÖR 2015-2016 Nämndens viktigaste mål att särskilt fokusera 2013-2014 Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska öka för både flickor och pojkar. Andelen elever i kommunala gymnasieskolor i Linköping som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska vara minst 79 % år 2013 och minst 80 % år 2014 (78 % år 2011). Andelen elever, folkbokförda i Linköping, som fullföljer utbildningen/erhåller gymnasieexamen inom fyra år ska vara minst 80 % år 2013 och minst 81 % år 2014 (79 % år 2011). Utveckla jämförande information inför gymnasievalet i syfte att ge eleverna ökad kunskap om skolor och program för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Kvalitetssäkra uppföljningen av betyg och nationella prov i kommunala gymnasieskolor i syfte att ge eleverna en rättvis bedömning och betygssättning. Följa upp och utvärdera gymnasieskolans introduktionsprogram med målsättningen att den genomsnittliga tiden en elev går i introduktionsprogram ska minska. Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro. Öka andelen kvinnor och män som genom Bildningsnämndens insatser går till egenförsörjning. Andelen kvinnor och män som via Jobb- och Kunskapstorgets insatser kommer i arbete eller studier ska öka. Tiden från offentligt skyddad anställning till övergång till annan anställning utanför Idrott och Service ska minska. Samtliga behöriga sökande ska erbjudas gymnasial vuxenutbildning. Stärka gymnasieskolans koppling till tiden efter gymnasieskolan genom att arbeta med entreprenörskap och företagande i skolan, öka kontakterna med arbetslivet och utveckla samarbetet med universitetet. Öka utbudet av yrkesinriktade kurser inom särskild utbildning för vuxna (särvux). Deltagare från prioriterade stadsdelar (Skäggetorp, Ryd och Berga) ska erbjudas vuxenutbildning. En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare ska öka. Andelen i procent av kvinnliga och manliga deltagare inom utbildning i svenska för invandrare som fått godkänt per kurs ska öka. En strategi ska utarbetas för att ge möjlighet till en effektiv språkutveckling för invandrade med kort eller ingen skolbakgrund. Fortsätta utveckla individualiserade stödinsatser i utbildning i svenska för invandrare.
90 Verksamhetens mål för basverksamheten Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan ska öka för både flickor och pojkar. Den genomsnittliga betygspoängen för elever i kommunala gymnasieskolor ska vara minst 14,5 år 2013 och minst 14,6 år 2014. (14,4 år 2011) Den genomsnittliga betygspoängen för elever i samtliga gymnasieskolor i Linköping ska vara minst 14,2 år 2013 och minst 14,3 år 2014. (14,1 år 2011) Kvalitetssäkra uppföljningen av betyg och nationella prov i kommunala gymnasieskolor i syfte att ge eleverna en rättvis bedömning och betygssättning. Utveckla jämförande information inför gymnasievalet i syfte att ge eleverna ökad kunskap om skolor och program för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Kartlägga den genomsnittliga frånvaron per kommunal gymnasieskola, samt verka för ökad närvaro. Andelen flickor respektive pojkar inom gymnasiesärskolan som slutför utbildningen med betyg på yrkesprogram (nationella och specialutformade) ska öka. Andelen som erhåller slutbetyg ska öka jämfört med 2011. År 2011 fick totalt 69 % av eleverna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. År 2011 fick 70 % av flickorna och 67 % av pojkarna slutbetyg från Anders Ljungstedts gymnasium. Öka möjligheten för elever inom gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program att läsa kurser inom gymnasieskolan. Andelen elever som i slutbetyget/gymnasieexamen från gymnasieskolan är grundläggande behöriga till universitets- och högskolestudier ska öka för både flickor och pojkar. Andelen elever i kommunala gymnasieskolor med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara minst 91 % år 2013 (90 % år 2011). År 2014 lämnar de första eleverna den nya gymnasieskolan där inte alla elever på yrkesprogram med automatik har kurser för att bli grundläggande behöriga. En ny jämförelseperiod börjar därför 2014 där yrkesprogram och högskoleförberedande program redovisas var för sig. Andelen folkbokförda 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola ska vara minst 80 % år 2013 och 81 % år 2014. (79 % år 2011). Utveckla jämförande information inför gymnasievalet i syfte att ge eleverna ökad kunskap om skolor och program för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Att kommunala gymnasieskolor aktivt arbetar för att elever på yrkesprogram ges möjlighet att nå allmän behörighet. För att effektivisera arbetet med ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet ska insatser samordnas mellan kommunen och Arbetsförmedlingen Jobb- och Kunskapstorget ska i kvalitetsrapport redovisa samverkansformer med Arbetsförmedlingen kring ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet.
91 Samordna insatser mellan kommun och arbetsförmedling för ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet. Antalet personer som nås av förebyggande information gällande Konsumentvägledning samt Budget- och skuldrådgivning ska öka. Alla rådsökande ska få konsumentvägledning samt budget- och skuldvägledning Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i Budget- och skuldrådgivning ska öka till 500 personer 2013 och 600 personer 2014 med bibehållen kvalitet (450 personer 2011). Antalet personer som nås vid förebyggande gruppträffar i Konsumentvägledning ska öka till 450 personer 2013 och 500 personer 2014 med bibehållen kvalitet (400 personer 2011). Viktiga händelser/förändringar Inom gymnasieskolan har gymnasiereformen GY11 trätt i kraft. Till och med 2014 arbetar skolorna med dubbla organisationer. Gy11 pågår samtidigt som det är 20 % färre elever i Linköping 2010 2016. Regeringen har bedömt att GY11 medför en besparing, därför minskar staten successivt kommunernas anslag. Det innebär en neddragning motsvarande 27, 40 och 60 lärartjänster för respektive år 2013-2015. Utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning om besparingspotentialen. Kommunstyrelsen har tillskjutit medlen till bildningsnämnden. Inom gymnasiesärskolan genomförs reformen GYS13 med fler program och högre grad av individualisering. Fokusering på att bara elever som hör till särskolans målgrupp ska gå i särskolan gör att antalet elever inom särskolan minskar snabbare än den demografiska minskningen. Det minskade antalet elever i särskolan gör också att det genomsnittliga stödbehovet för de elever som går i gymnasiesärskolan ökar. Inom hela planperioden arbetar skolorna med dubbla organisationer. Inom vuxenutbildningen genomförs reformen VUX12 som är en anpassning till GY11. Efterfrågan på vuxenutbildning är konjunkturberoende och bedöms fortsatt vara hög. Den ökade efterfrågan på grundläggande vuxenutbildning beror främst på en ökning av elever inom sfi med kort eller ingen utbildningsbakgrund. Riktad satsning på yrkesutbildning för unga inom vuxenutbildningen i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. För samtliga skolformer gäller att o en ny skollag har trätt i kraft med krav på ökad dokumentation för lärare och övrig administration, vilket medför ökade kostnader. o ett intensivt arbete, som rör lärares behörighet och kravet på lärarlegitimation, har påbörjats. Arbetet rör både kartläggning av befintliga behörigheter och deltagande i Lärarlyftet. Fortsatt hög arbetslöshet i de prioriterade grupperna försörjningsstödstagare, ungdomar och invandrade med kort eller ingen skolbakgrund innebär att omfattningen av arbetsmarknadsinsatser måste öka för att bryta biståndsberoende och utanförskap. Jämförelser och verksamhetsmått Demografisk utveckling och elevernas val i gymnasieskolan Den översta kurvan visar att det totala antalet elever som går i gymnasieskolor i Linköping minskar med cirka 1 300 elever från 2011 till 2016. Totalt antal elever som är folkbokförda i Linköping, dvs. som finansieras via bildningsnämnden, minskar med cirka 1 000 under samma period.
92 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 Antal elever som går i gymnasieskolor i Linköping Antal Linköpingselever (finansieringsbehov) Antal elever i kommunala gymnasieskolor (Lokaloch personalbehov) Antal gymnasieelever som är folkbokförda i Linköping 2013 2014 2015 2016 Enligt budget 2011-2014 5 327 5 007 5007 5007 Budget 2012-2016 5 206 4 918 4 795 4 822 Förändring - 121-89 - 212-185 Förändringen beror på att behöriga elever inte får delta i introduktionsprogram (GY11), på ett minskat antal elever från grundskolan samt minskad inflyttning och invandring. Förändrade val till årskurs 1 i gymnasieskolan Antagna 2010 Antagna 2011 Ansökan 2012 Andel i % fristående gymnasieskolor 30 35 29 Andel i % yrkesprogram 45 35 35 Förändringen i val av huvudman bedöms inte påverka det ekonomiska utfallet i någon väsentlig grad eftersom lika villkor gäller för ersättning. Förändringen i programval bedöms däremot påverka resursbehoven, dock endast i ringa omfattning. Utbildningsresultat (Resultat från 2012 publiceras i dec 2012) Resultat (%) för elever Andel 20-åringar med folkbokförda i Linköping fullföljd gymnasieutbildning Källa: Skolverket, SCB) Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Linköping 80 80 73 74 51 49 Eskilstuna 76 73 61 62 38 37 Jönköping 80 79 70 72 42 41 Norrköping 73 70 63 62 41 43 Uppsala 74 59 68 69 61 63 Västerås 70 69 59 61 45 47 Örebro 78 77 69 69 45 44 Större städer 77 75 68 67 45 45 Samtliga kommuner 73 72 63 64 44 42
Kostnad per elev i gymnasieskolan (SCB) Totalkostnad/elev Lokalkostnad/elev Kostnad exkl lokaler Kostnad kr per elev (Källa: SCB) 2011 2010 2009 2011 2010 2009 2011 2010 2009 Linköping 95 800 93 000 89 900 21 000 19 800 20 400 74 800 73 200 69 500 Eskilstuna 83 100 77 700 77 900 17 800 16 600 17 600 65 300 61 100 60 300 Jönköping 87 700 83 600 80 500 19 600 18 500 17 200 68 100 65 100 63 300 Norrköping 86 900 82 600 83 600 17 200 15 800 16 100 69 700 66 800 67 500 Uppsala 97 700 90 400 87 300 25 200 23 000 22 300 72 500 67 400 65 000 Västerås 95 300 89 300 67 600 20 000 19 000 19 000 75 300 70 300 48 600 Örebro 92 500 81 900 85 300 18 600 16 000 17 700 73 900 65 900 67 600 Samtliga kommuner 96 700 92 500 90 400 20 300 19 400 19 200 76 400 73 100 71 200 Nyckeltal från gymnasiesärskolan Andel elever i % som går i yrkesutbildning i kommunens skolor Andel elever i % som går i yrkesträning i kommunens skolor Läsåret 10/11 09/10 08/09 Läsåret 10/11 09/10 08/09 Linköping 56 53 50 Linköping 27 28 30 Medel 7-kommuner 54 51 54 Medel 7-kommuner 25 26 30 Större städer 60 61 62 Större städer 21 22 26 Samtliga kommuner 64 64 65 Samtliga kommuner 21 21 23 Andelen elever i yrkesutbildning (nationella eller specialutformade program) i gymnasiesärskolan har ökat de senaste åren. I jämförelse med riket har Linköping fortfarande en lägre andel. Förutsättningarna att få arbete efter avslutade studier är generellt bättre för de elever som gått en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program än för de elever som gått det individuella programmet. Det individuella programmet delas in i yrkesträning och verksamhetsträning. Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Nedanstående tabell visar kostnaden för kommunala arbetsmarknadsinsatser per invånare för ett antal större kommuner i landet för 2008-2010. Kommun Kostnad arbetsmarknadsåtgärder, kr/inv Kostnad, indexerat (ovägt riket=100) 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Helsingborg 1 087 922 819 147,6 156,8 121,7 Jönköping 690 620 685 93,7 105,4 101,8 Karlstad 1 180 1 237 1 010 160,2 210,4 150 Linköping 676 392 457 91,8 66,7 67,9 Luleå 1 316 983 1 056 178,7 167,2 156,9 Malmö 1 197 880 1 036 162,5 149,7 154 Norrköping 1 213 979 1 063 164,7 166,5 157,9 Stockholm 464 419 430 63 71,3 63,9 Södertälje 720 835 856 97,8 142 127,2 Uppsala 548 653 695 74,4 111,1 103,3 Västerås 1 013 901 1 003 137,5 153,2 149 Växjö 714 582 1 313 96,9 99 195,1 Örebro 982 873 1 300 133,3 148,5 193,1 Stockholm utgör ett undantag i och med den mycket låga arbetslöshetsnivån. I övrigt skiftar arbetslöshetsnivån i de olika kommunerna. SCB producerar inte arbetskraftsstatistik på kommunnivå. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik är i sig inte jämförbar mellan kommuner. Budget- och skuldrådgivning Nedanstående tabell visar antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år 2009-2010. Antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare och år (Konsumentverket) 2010 2009 Linköping 1,3 1,3 Medel 7-kommuners 2,6 2,8 Samtliga kommuner 3,0 3,2 Linköping ligger lägst gällande antal minuter budget- och skuldrådgivning per invånare. not. 7-kommuners avser Uppsala, Västerås, Linköping, Norrköping, Örebro, Eskilstuna och Jönköping 93
94 Ekonomi Driftsammandrag, tkr Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Gymnasieskola Nettokostnader, tkr 531 132 518 713 474 700 456 660 441 532 444 216 Antal folkbokförda elever 5 853 5 649 5 299 4 989 4 842 4 842 Vuxenutbildning Nettokostnader, tkr 57 049 65 893 65 464 65 697 65 697 65 697 Antal helårsplatser 2 241 2 100 1 850 1 850 1 850 1 850 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser Nettokostnader, tkr 95 556 87 393 78 074 71 074 66 074 66 074 Antal deltagare 2 063 2 001 2 001 2 001 2 001 2 001 Övrig verksamhet Bildningsnämnden 1 280 1 893 1 474 1 474 1 474 1 474 Gymnasiesärskola/Särvux 41 235 43 364 41 767 41 844 41 706 41 691 Konsumentvägledning 682 695 688 688 688 688 Budget- och skuldsanering 1 237 1 186 1 174 1 174 1 174 1 174 Uppdragsutbildning -712 Justering för pris, lön och PO 1 633 17 367 17 294 17 356 17 714 Effektiviseringskrav 1% för 2013 (utfördelat i tabellen ovan), ytterligare 1% för 2014-6 115-6 115-6 115 Summa nettokostnader tkr 727 459 720 771 680 709 649 790 629 586 632 613 varav kostnader 964 284 902 039 861 977 831 059 810 855 813 882 varav intäkter 236 825 181 269 181 269 181 269 181 269 181 269
Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Fordonshall ALG 2 000 Förändrat programutbud gymnasiesärskolan ALG 2 000 1 500 Flyttning av flygtekniskt program till Aviation Park 1 500 Återinvesteringar av inventarier Gymnasieskola 5 920 6 420 5 920 6 420 Gymnasiesärskola/särvux 80 80 80 80 Summa investeringar 8 000 8 000 8 000 8 000 95
96