Planering av arbetsskift inom vårdbranschen

Planering av arbetsskift inom vårdbranschen Ergonomi, autonomi, välbefinnande Tarja Hakola Tiina Kalliomäki-Levanto 1

Innovativa arbetstider för vårdbranschen Det här är en sammanfattning av boken Työvuorosuunnittelu hoitoalalla. Ergonomiaa, autonomiaa ja hyvinvointia (Planering av arbetsskift inom vårdbranschen. Ergonomi, autonomi och välbefinnande). I boken behandlas styrningen av arbetstider och teman för skiftsplanering ur arbetets synvinkel. Skiftsplaneringen granskas från vårdbranschens synvinkel, men boken är nyttig även för de som planerar skift för periodarbete inom andra branscher. Boken är lämplig både för nya och mer erfarna utarbetare av arbetsskiftsförteckningar. 2

I Skiftsplaneringens möjligheter Oregelbundna arbetstider är vanliga inom vissa vårdarbeten och detta inverkar på såväl patientens välbefinnande som på arbetstagarens hälsa och arbetsförmåga. Det finns klara skillnader i organiseringen av arbetsskift och i arbetstider mellan vårdarbeten i olika länder. Olika samhällen och kulturer återspeglas i sederna för arbetstider inom vårdarbeten. Många av arbetets egenskaper hör samman med hur nöjda vårdarna är med sina arbeten, såsom tillräckligt med personal, deltagande i planering, stöd och uppmuntran av ledningen, möjlighet att avancera i karriären, lön och förmåner, arbetsförhållanden, arbetsuppgifter och organiseringen av arbetsskift. En beprövad hantering av organiseringen av arbetstider och skift ökar arbetstillfredsställelsen. Arbetsskift som vårdarna själva planerat utifrån arbetstider de helst föredrar är en viktig upprätthållare av kraftreserverna. En arbetstidskultur som är gynnsam för familjen hjälper även till med arbetsorken. 3

4 Regleringen av arbetstider Arbetstidsdirektivet Europeiska unionens medlemsstater omfattas av direktiv 2003/88/ EG om arbetstidens förläggning. De nationella lagarna om arbetstider har utfärdats på basis av detta direktiv. Direktivet om arbetstider är ett grunddirektiv om EU:s arbetsliv, i vilket föreskrivs minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstider. Arbetstidslagen I Finland regleras arbetstiden av den allmänna arbetstidslagen 9.8.1996/605. I arbetstidslagen fastställs den allmänna arbetstidsregeln och periodarbete som undantagsvis tillåts inom vissa branscher. För periodarbete tillåts en mycket flexibel skiftsplanering av regelbunden arbetstid samt arbetstidsförläggning och övertidsersättning som inte uppfyller den allmänna regeln. Tjänste- och kollektivavtal Majoriteten av vårdpersonalen arbetar inom den kommunala sektorn. De här vårdarna omfattas av det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet (KVTES). Vårdpersonal arbetar även inom den privata sektorn och i statens och kyrkans tjänst. I dessa fall tillämpas dessa avtalsbranschers egna tjänste- och kollektivavtal. Från reglering till planering Vid skiftsplaneringen bör en effektiv och ändamålsenlig organisering av verksamheten beaktas. Faktorer som bestämmer arbetstidsorganiseringen härstammar från olika källor. Det är förmannen som beslutar om organiseringen av arbetstiderna. En bra skiftsplanering utvecklar och balanserar verksamheten, samt stöder personalens välbefinnande och arbetsork.

Allmän praxis i det verkliga livet Inom projektet Främjande av innovativa arbetstider inom vårdbranschen (Innovatiivisten työaikojen edistäminen hoitoalalla) gjordes en förfrågan med vilken information om arbetstidspraxis och lösningar för planering och verkställande av arbetstider samlades in. Enkäten gjordes i samarbete med branschens arbetsmarknadsorganisationer. 328 arbetstidsplanerare och förmän från vårdbranschen inom den kommunala sektorn svarade på enkäten. Olika branscher deltog, majoriteten var enheter från sjukvården, äldrevården och daghem. Bland enheterna som svarade på enkäten framkom följande: Den vanligaste verksamhetstiden är dygnet runt sju dagar i veckan. Avdelningsskötaren eller motsvarande sammanställer arbetsskiftsförteckningen. Enskilda önskemål beaktas vanligtvis. Arbetstagarnas byte av skift fungerar smidigt. Arbetsskiftsförteckningen är oregelbunden. Utjämningsperioden är 3 veckor. Arbetsskiftsförteckningen innehåller vanligtvis minst två påföljande lediga dagar, en av tre lediga helger och en rättvis fördelning av lediga dagar. Enskilda arbetstidsarrangemang utgörs av oavlönad ledighet, alterneringsledighet, deltidsarbete, vårdledighet på deltid, studieledighet och deltidspension. Personalen tar sitt arbete på allvar och anser att arbetet är motiverande och givande. 5

Möjligheterna för organiseringen av arbetstider Mycket forskning har gjorts om hur skiftarbete påverkar hälsan. Det verkar som att skift- och nattarbete har ett samband med ett stort antal symptom och sjukdomar, som orsakas av att den fysiologiska dygnsrytmen störs vid oregelbundna arbetstider. En störning av rytmen har även psykologiska och sociala följder. Skiftarbete sker på andra tider än det sociala livet, vilket gör att arbetslivet och det övriga livet är svåra att passa ihop. Vid försök att minska skiftarbetets nackdelar måste arbetstagarnas, arbetsgivarnas och samhällets synvinkel beaktas. Förebyggandet av skiftarbetets skador gäller både arbetstidsorganiseringen och arbetstagarna. Till exempel ljusbehandling, möjlighet till tupplurer under nattskiftet, upplysning och rådgivning, levnadssätt, hälsokontroller och mediciner hjälper individen att orka med skiftarbete. Skiftarbetets påfrestningar kan minskas genom organisering av arbetstiden, utveckling av ett skiftschema och med lämpliga pauser. Från morgon till kväll eller från kväll till morgon För arbetsorkens skull skulle det när arbetsskiftsförteckningen sammanställs vara bra att tillämpa ergonomiska principer för skiftarbete vad gäller arbetsskift, arbetsperioder och viloperioder. Det är dock mer utmanande att tillämpa ergonomi i samband med skiftsplaneringen för periodarbete än vad det är inom industrin på grund av att arbetstiden som helhet är längre. Vid planeringen bör alltid eftersträvas ett tillräckligt antal arbetstagare. 6

En ergonomisk skiftsplanering innehåller följande: Regelbundenhet. Ett snabbt framåtsträvande system. 8 10 timmars skift. Minst 11 timmars ledighet mellan skiften. Högst 48 timmars arbetsperioder. Sammanhängande lediga perioder, även på helger. Möjligheterna för organiseringen av arbetstider Mycket forskning har gjorts om hur skiftarbete påverkar hälsan. Det verkar som att skift- och nattarbete har ett samband med ett stort antal symptom och sjukdomar, som orsakas av att den fysiologiska dygnsrytmen störs vid oregelbundna arbetstider. En störning av rytmen har även psykologiska och sociala följder. Skiftarbete sker på andra tider än det sociala livet, vilket gör att arbetslivet och det övriga livet är svåra att passa ihop. Vid försök att minska skiftarbetets nackdelar måste arbetstagarnas, arbetsgivarnas och samhällets synvinkel beaktas. Arbetsmängd Vid planeringen av arbetet ska uppgifterna och personerna passa ihop både vad gäller mängd och tid. Skiftsplanering medför också planering av proportioner. Arbetsmängden inverkar på vårdarnas belastning, hälsa och arbetsförmåga. Vid skiftsplaneringen bör förutsedd och oförutsedd frånvaro beaktas för beräkningen av personal. Det här förutsätter ett system med reservpersonal och en tillgång till ersättare också i praktiken. 7

Nattarbete Nattskiftet är onekligen det tyngsta arbetsskiftet för personer som arbetar i tre skift. Det är mot människans natur att vaka på natten och sova på dagen, och detta kan leda till olika fysiska, mentala och sociala problem. Vid organiseringen av dygnet-runt-arbete bör både forskningsresultat och sunt förnuft tillämpas. Rekommendationer för planering av nattarbete: Regel nattarbete bör inte förekomma mer än nödvändigt. Om nattarbetet inte kan minskas rekommenderas en snabb omsättning på arbetsskiften istället för en långsam. Påföljande nattskift får vara högst 2 3. Efter en nattskiftsvit ska arbetstagaren vara ledig i minst två dagar. Regel nattarbete rekommenderas inte för majoriteten av arbetstagare. Regel nattarbete ska vara frivilligt. Kortare arbetsskift. Rekommendationen är att nattskiftet ska vara kortare än andra arbetsskift, enligt direktivet 8 timmar. Hur många nattskift efter varandra? Ett nattskift Vanligtvis rekommenderas inte enskilda nattskift, eftersom arbetstagaren då varje gång ställs inför det tyngsta nattskiftet, dvs. det första. Det är lättare att arbeta ett nattskift åt gången jämfört med påföljande nätter. Det är naturligt för många att övergå till nattskiftet efter ett kvällsskift. Två påföljande nattskift Om personen orkar vaka och kan sova på dagarna är den andra natten lättare än den första. Två påföljande nattskift leder till veckor utan nattarbete på listan. 8

Tre påföljande nattskift En koncentrering lönar sig om personen orkar vaka, och i synnerhet kan sova tillräckligt om dagarna. Fyra eller fem påföljande nätter Inom industrin förekommer regelbundet fyra eller fem påföljande nattskift. Vid treskiftsarbete är långa perioder med nattskift tyngre än korta. I samband med flera påföljande nattskift uppstår dock sömnbrist ju mer desto mindre man sover efter flera nätter. Sex påföljande nätter System med en nattskiftsvit där varje arbetstagare till exempel skulle arbeta en period med sex nattskift på sex veckor. Sju nätter dvs. regel nattarbete Sju nätter sju lediga dagar är ett av de mer speciella arbetstidsarrangemangen inom vården. Ett regelbundet system som möjliggör varannan helg ledig. 10 11 timmars nattskift gör systemet betungande. Systemet bör granskas med beaktande av arbetarskyddslagen och arbetsgivarens ansvar, samt verkställandet av jämlikhet och rättvisa inom arbetsgemenskapen. Långa arbetsskift Längre arbetsskift än de på 10 12 timmar som följer tjänste- och kollektivavtalen är allt mer eftersökta inom vårdbranschen. Det föreslås att skift som är så långa som 14 15 timmar tas i bruk. Bakgrunden är å ena sidan vårdens kontinuitet och å andra sidan långa ledigheter. Mycket långa skift är dock problematiska från arbetsbelastningens synpunkt. 9

Ett behov som utgår ifrån arbetet bör alltid ligga till grund för en förlängning av skiftet, t.ex. smidighet i arbetet eller förbättring av kvaliteten. Planerade långa skift är till exempel ett mer hanterbart alternativ framom oförutsedd övertid. Också förbättring av arbetsskiftsergonomin är en synpunkt som bör beaktas. Långa arbetsskift (längre än 8 timmar) kan övervägas enbart i följande fall: Ett långt skift passar arbetets natur och belastning. Det är möjligt att ta tillräckligt med pauser. Skiftsystemet har planerats på ett sätt som gör att utmattning undviks, dvs. tillräckligt med tid planeras in mellan skiften. Frånvaro hanteras med tillräckligt med reservpersonal. Övertid existerar inte. Personen utsätts för begränsat med ämnen som är farliga för hälsan. Fullständig återhämtning efter arbetet är möjlig. Övertid Med flexibilitet i fråga om arbetstid försöker man svara på en oförutsedd ökning av behovet av tjänster. Vid periodarbete görs övertidsarbete per arbetstidsperiod. Utöver arbetets övriga krav kan övertidsarbete öka tröttheten och försvaga arbetsprestationen, och på så sätt orsaka överbelastning. Tiden som går åt till arbetsresan ökar belastningen. Belastningen av övertidsarbete förstärks hos de, som själva inte kan påverka sitt övertidsarbete. Mycket övertidsarbete orsakar konflikter mellan arbetet och familjen. Övertidsarbete är heller inte lämpligt i samband med långa arbetsskift. 10 Det är viktigt att återkommande oförutsett övertidsarbete undviks både med tanke på arbetsorken och ekonomin. För arbetsorkens skull är det bättre att övertiden kompenseras med ledighet istället för med pengar. Övertidsarbete som inte ersätts överhuvudtaget bör inte förekomma.

Arbetstidsbank Arbetstidsbanken är ett lokalt överenskommet system för att förena arbetstid och ledig tid, där arbetstid, intjänad ledighet eller ersättning i form av pengar som omvandlats till ledig tid sparas, lånas eller kopplas samman långsiktigt. Som exempel kan nämnas utjämningsandelar för utjämningsperioder vid regelbundet arbete eller för flexibel arbetstid, ersättning för extra arbete och övertidsarbete samt arbete på obekväma tider, årlig semester och utbytesledighet. Inom den kommunala sektorn ingår systemet med en arbetstidsbank i utbudet av flexibla arbetstider och arbetstidssystem. Inom den kommunala sektorn tillämpas arbetstidsbankens villkor lokalt. Villkoren ska skrivas ner i ett avtal som innehåller tillämpningsbransch, innehåll, ledighet, bankens verksamhet och andra nödvändigheter. Arbetstidsbanken kan användas för att möta behov om flexibilitet både vad gäller ekonomin och individen, till exempel kan övertid ersättas med lediga dagar istället för med pengar. En viktig aspekt i systemet är även en ökning av självreglering av arbetstiderna. Vid tidsbundna arbetsförhållanden tillämpas inte sparande av arbetstiden till senare nästan överhuvudtaget. Arbetstid på årsbasis Målet med användning av arbetstid på årsbasis är att öka flexibiliteten enligt funktionella behov. Arbetstid på årsbasis kan vara en lösning i enheter där patientantalet ökar under vissa tider på året men minskar under andra. Vid planeringen av arbetstiden kan skiftningarna i arbetstid enligt arbetsdag, arbetsvecka och säsong beaktas när användningen av arbetstiden intensifieras. Vid planeringen av arbetstiden och utdelningen av lediga dagar kan arbetstagarens önskemål beaktas. 11

Med ett system för arbetstid på årsbasis kan man komma överens om att arbetstiden flexibelt följer efterfrågan på tjänster. Man arbetar mera när det finns ett behov och mindre när behovet minskar. 52 veckor kan användas som utjämningsperiod för regelbundet arbete. Periodens start- och slutdatum bör fastställas. Avtalet ska innehålla alla villkor, bland annat hur mycket den regelbundna arbetstiden kan överskridas eller underskridas under utjämningsperioden. Arbetstidsautonomi Utgångspunkten för en bra arbetstidsplanering är att arbetstiden planeras för det arbete som görs och för de personer som utför arbetet. Det finns nödvändigtvis inga färdiga modeller. En bra arbetstidsplanering uppfyller lagar och tjänste- och kollektivavtal, ekonomiska och produktionsmässiga förhållanden, enskilda arbetstagares behov och hälso- och säkerhetsmässiga förhållanden. Hanteringen av arbetet är en del av välbefinnandet på arbetet. Hit hör arbetstagarens möjlighet att påverka arbetsförhållandena, arbetets innehåll och mångsidighet samt möjligheten att delta i beslut som rör det egna arbetet. Till hanteringen av arbetet hör även arbetstagarens möjlighet att påverka sina arbetstider. Arbetstagarnas deltagande i planeringen av egna arbetsskift, så kallad gemensam arbetsskiftsplanering, kallas för arbetstidsautonomi. Vid arbetstidsautonomi har arbetstagarna och arbetsgemenskapen självbestämmanderätt vid skiftsplaneringen, även om arbetstidslagen och tjänste- och kollektivavtalen samt organisationens verksamhet sätter gränser för självständig skiftsplanering. Arbetstidsautonomi kan bäst gestaltas utifrån synvinkeln om deltagande. Deltagande planering är ett sätt att lyfta fram verksamhetens krav och arbetets och det övriga livets förenlighet. Deltagande 12

planering fungerar dock inte av sig självt. Ett effektivt samarbete förutsätter att planeringsprocessen struktureras så att det finns rum för deltagande. Det behövs även metoder med vilka en gemensam planering kan genomföras. Vid arbetstidsautonomi är utgångspunkten för skiftsplaneringen arbetets innehåll och att organiseringen av arbetet ska fungera. Målet är förutom en förbättring av effektiviteten också att få arbetet och det övriga livet att passa ihop trots oregelbundna arbetstider. Hela arbetsgemenskapen ansvarar för att verksamheten fungerar smidigt och att arbetstagarnas enskilda behov uppmärksammas jämlikt och rättvist. Förmannens uppgift är att vid behov stöda och vägleda personalen med skiftsplaneringen. Arbetstidsautonomi innebär inte att plocka bland arbetsskift och inte heller diktering. En förutsättning för att det ska lyckas är att det finns klara mål och spelregler, och att ledningen och personalen litar på varandra. Med planeringen utarbetas ett förslag till arbetsskiftsförteckning, där arbetsskiften har fördelats bland personalen enligt verksamhetens mål och enligt gemensamma spelregler. Arbetsgivarens representant har alltid ansvaret för den slutliga arbetsskiftsförteckningen. 13

Shift planning in the care sector: A summary II Planering av arbetsskift på avdelningen Helhetsplaneringen av arbetet på avdelningen Skiftsplaneringen hör till helhetsplaneringen av avdelningens verksamhet, som även omfattar planeringen av arbetets fortskridande och personalplaneringen. Man bör komma ihåg att planeringen av arbetets fortskridande och personalplaneringen utgör bredare helheter än vad som här framställs. Planeringen av arbetets fortskridande omfattar minst vårdens kontinuitet, informationskontinuitet och reservplaner om förändringar uppstår. Vårdens kontinuitet planeras till exempel med hjälp av vårdlistan och principen om personlig skötare eller ansvarig skötare. Vårdlistan är ett hjälpmedel för planeringen av hur det dagliga arbetet ska fortskrida. För sammanställningen av vårdlistan behövs patientlistan och arbetsskiftsförteckningen. I arbetsskiftsförteckningen listas de som befinner sig på arbetsskift och patienter från patientlistan som ska vårdas. På vårdlistan kan man till exempel skriva upp patienter som under olika skeden i vården behöver ett arbetspar. Om en ersättare tar över ett skift finns informationen även på vårdlistan, och patienterna har förlagts till ersättaren. På så sätt kan man genast se på vårdlistan vilka patienter ersättaren ensam sköter om, och för vilka ersättaren behöver hjälp. 14

Informationskontinuiteten upprätthålls med muntliga och tysta rapporter, samt med andra öppna metoder som pärmar (till exempel med vårdlistor), häften och anslagstavlor. Situationer som gör att det planerade arbetet inte kan fortgå och att arbetsskiftsförteckningen inte kan genomföras är besvärliga både med tanke på belastningen och vårdarbetet som eftersträvas. En väsentlig förändring som kan uppstå är när någon plötsligt inte kan komma till arbetet, och man får inte tag på en ersättare. Om det finns en möjlighet att verkställa reservplaner på avdelningen behöver ingen förlänga sin arbetstid. Finns det något som kan göras på ett annat sätt eller något som kan skjutas upp? Om det inte är möjligt att genomföra reservplaner och man inte får tag på en ersättare måste någon från avdelningens personal sköta om de arbetsuppgifter som annars skulle bli ogjorda. Den viktigaste principen för planering av personal och arbetsskift är att personalen är i arbete på rätt tid, i rätt mängd och på rätt plats, så att de brådaste och lugnaste tiderna tagits i beaktande. Dessutom främjar det arbetets fortskridande och välbefinnandet på arbetsplatsen om det nu och då finns en person utöver minimiantalet personal på plats för att sköta om arbete som hopat sig. Det viktigaste vid genomförandet av en planerad arbetsskiftsförteckning är att det är möjligt att få tag på en ersättare när oväntad frånvaro uppstår. Att få tag på en ersättare som är bekant med arbetet på avdelningen har lösts på olika sätt inom avdelningarna. Avdelningen kan ha en egen stadigvarande ersättare. Organisationen kan ha en egen ersättar- eller resursbank varifrån en ersättare kan kallas in. Avdelningen kan även ha en egen ersättare som t.ex. en studerande eller en person som tidigare arbetat på avdelningen men nu är pensionär. Den studerande eller pensionären kan kallas in vid behov, och de känner till rutinerna inom avdelningen och kan genast ta itu med arbetet. 15

Mot en gemensam skiftsplanering på avdelningen Den centrala idén med modellen för en gemensam skiftsplanering är att gå från en skiftsplanering som görs av en person på avdelningen till en gemensam planering via fyra skeden. Avdelningens personal får i olika skeden olika roller eller uppgifter för skiftsplaneringen. Avdelningarna kan befinna sig i ett visst skede med sin skiftsplanering. De olika skedena för skiftsplaneringen: 1) Avdelningsskötaren gör ensam upp listan. 2) Förutom avdelningsskötaren är 1 2 övriga personer listansvariga. 3) Ett självständigt skede där var och en skriver in sina egna turer på listan. 4) Ett skede med gemensam planering där var och en utöver sina egna preferenser för arbetstid också beaktar andras preferenser när listan görs upp. I varje skede måste man förutom preferenser och önskningar även beakta avdelningens kompetens- och bemanningsbehov samt principerna om jämlikhet och rättvisa i samband med arbetsplaneringen. I det första skedet har personalen mindre möjligheter att påverka sina arbetsskift än i det fjärde skedet. I det första skedet framhävs deltagande genom att önskningar för den period som planeras skrivs ner i ett separat häfte. I det fjärde skedet är deltagandet mer omfattande: Personalen gör självständigt och gemensamt upp en fungerande arbetsskiftsförteckning med beaktande av kompetens- och bemanningsbehov och enligt överenskomna spelregler, som förmannen sedan godkänner. 16

Att gå från skede ett till skede fyra kan ta till exempel två år i anspråk. I varje skede måste jämlikhet och rättvisa lösas på något sätt. Frågorna om jämlikhet och rättvisa blir allt mer viktiga ju mer preferenser för arbetstid tas med i beaktande och ju mer planeringen görs gemensamt. Om avdelningen befinner sig i skede ett kan det lättaste steget vara att sedan övergå till skede två. I presentationen av modellen med olika skeden representerar följande skede nästa lilla steg på resan mot en gemensam planering av arbetsskift. En genväg från det första skedet som snabbt och direkt leder till det fjärde skedet finns inte. Ändringar av en godkänd arbetsskiftsförteckning Det kan förekomma ändringar i arbetsskiftsförteckningen av många orsaker. En väsentlig förändring som kan uppstå är när någon plötsligt inte kan komma till arbetet. Om man inte får tag på en ersättare måste någon ur personalen sköta om det arbete som annars skulle bli ogjort och förlänga sitt arbetsskift. Personalplaneringen och samtida faktorer som uppstår på grund av en oförutsedd frånvaro påverkar hur stor förändringen av arbetsskiftsförteckningen blir på grund av frånvaron. Om arbetstagaren (person 1) efter en förlängning av sin arbetstid kan fortsätta med sina arbetsskift enligt arbetsskiftsföreteckningen inverkar inte förändringen på andras arbetsskift eller på arbetsskiftsförteckningen. Om en förlängning av arbetstiden medför att person 1 måste få ett dygn ledigt innan nästa arbetsskift och personen därmed inte kan arbeta följande arbetsskift, måste en annan person från avdelningen (person 2) ta över det arbetsskift som person 1 inte kunde göra. Då förändras person 2:s arbetsskift som finns införda i arbetsskiftsförteckningen, vilket kan medföra ytterligare konsekvenser för arbetsskiftsförteckningen som gemensamt gjorts upp. 17

Om kompetensen (någon som har den kompetens som krävs under det skift som fattas) och återhämtningen (någon i personalen har den kompetens som krävs men kan på grund av återhämtningsbehovet inte ta över det skift som fattas) även inverkar på valet av ersättare kan en enda oförutsedd frånvaro leda till en komplicerad rad förändringar i en redan godkänd arbetsskiftsförteckning. Utkast till en idealisk arbetsskiftsplanering Det är många faktorer som inverkar på planeringen av arbetsskift. 1. Som bakgrund till arbetsskiftsplaneringen finns avdelningens verksamhet och dess kompetens- och bemanningsbehov. 2. Planeringen av arbetsskift utgår ifrån preferenser för arbetstid och enskilda önskningar om arbetsskiftsförteckningen. Preferenser för arbetstid kan systematiskt kartläggas på avdelningen. 3. På avdelningen har man gemensamt diskuterat och godkänt principerna om jämlikhet och rättvisa samt hur man går tillväga i svåra situationer. Hur går man till exempel tillväga när det uppstår över- eller underbemanning i arbetsskiftsförteckningen på grund av preferenser? 4. En arbetsskiftsförteckning som utgår från preferenser för arbetstid kan göras upp av den listansvarige, självständigt eller gemensamt. 5. Det möjligt att som en arbetstidspreferens göra upp en ergonomisk arbetsskiftsförteckning. 18

6. För återhämtningens skull är det bästa alternativet att alla vill ha en ergonomisk arbetsskiftsförteckning. 7. Målet är att en godkänd arbetsskiftsförteckning inte längre förändras på grund av många nya önskningar från personalen. 8. Återhämtningen sköts om. På avdelningen har man diskuterat och gemensamt beslutat om de planerade långa arbetsskiften. Ett långt arbetsskift kan vara motiverat till exempel när ett långt arbetsskift möjliggör att samma patient kan vårdas från början till slut. På så sätt kan kontrollen över arbetet öka. På avdelningen har man diskuterat och gemensamt beslutat om arbetsskift som görs flera i svit. Därtill har man också diskuterat och gemensamt beslutat om antalet påföljande nattskift. Tidsersättning kan ges till exempel som helt lediga dagar. På avdelningen har man har diskuterat och gemensamt beslutat om tillvägagångssättet för och antal förlängningar av det egna arbetsskiftet på grund av oförutsedd frånvaro. 9. Det finns rum för oförutsedd frånvaro i personalplaneringen. För genomförandet av arbetsskiftsförteckningen behövs förutom kompetent personal också kompetenta ersättare eller lämplig bemanning på avdelningen, så att man klarar av arbetsskift med oförutsedd frånvaro. Klara av betyder till exempel att ingen ska behöva förlänga sitt eget arbetsskift och att det inte förekommer ändringar i arbetsskiftsförteckningen på grund av frånvaro. 10. Målet är en arbetsskiftsförteckning som kan genomföras med så lite förändringar som möjligt. 19