VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse för vindbruk i landet. Dessa områden beslutades av Energimyndigheten i maj 2008. Idag finns det ett anspråk på riksintresse för vindbruk inom stora delar av kommunen samtidigt som intresset för vindkraft har ökat markant under de senaste åren. Mot bakgrund av detta har kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat att utarbeta riktlinjer vilka skall underlätta vid kommunens prövning av vindkraftärenden och för de som vill etablera vindkraftverk. Sedan den gällande översiktsplanen togs fram har förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraftverk förändrats. De områden som i översiktsplanen utpekades som lämpliga för vindbruk behöver kompletteras för att kunna tillgodose den aktuella utvecklingen. En större utredning har påbörjats och denna policy är avsedd att gälla under tiden denna utredning pågår. SYFTE Syftet med denna vindkraftpolicy är att få ett bättre beslutsunderlag för att hitta lämpliga lägen för vindbruk och underlätta samordning med andra intressen. ALLMÄNT OM VINDKRAFT Den första generationens vindkraftverk var förhållandevis små och inom Ulricehamns kommun finns ett sådant uppfört norr om Älmestad. Verket är 46 meter högt och har en effekt på 225 kw. Den andra generationens verk utvecklades i början av 2000-talet och hade ca 55 meters tornhöjd med en effekt av ca 800kW. Idag ser vi den tredje generationens verk som har en tornhöjd av ca 100 meter och en rotordiameter av 90 meter. Effekten på generatorn kan variera mellan två till tre MW. 1

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Små verk upp till 125 KW effekt Det krävs bygglov enligt plan- och bygglagen för att etablera små verk upp till 125 KW effekt (gårdsverk), däremot behövs ingen anmälan enligt miljöbalken till kommunen. Med små vindkraftverk avses, verk med en effekt av högst 125 KW och en höjd om högst 25 meter, som har en arkitektonisk koppling med gårdens byggnader. Bygglov krävs bland annat när rotordiametern är större än två meter eller om avståndet till fastighetsgränsen är mindre än kraftverkets höjd över marken. Bygglov krävs när vindkraftverket skall fast monteras på en byggnad. Vindkraftverk mellan 125 KW och 25 MW Det krävs anmälan enligt miljöbalken till kommunen och bygglov. Vindkraftverk över 25 MW Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen, bygglov och en miljökonsekvensbeskrivning. Natura-2000 områden Inom ett Natura-2000 område krävs dessutom tillstånd från Länsstyrelsen och en miljökonsekvensbeskrivning. Om det finns risk för att en god bevarandestatus för ett Natura 2000-område påverkas kan det krävas tillstånd från Länsstyrelsen även om kraftverket är lokaliserat utanför det skyddade området. Detaljplan Enligt plan- och bygglagen (PBL 5:1 och 8 kap 2 ) krävs detaljplan för grupper av vindkraftverk. ÖVERSIKTSPLAN Den gällande översiktsplan för Ulricehamns kommun antogs 2002 och reglerar vindkraftverksutbyggnaden på följande sätt: Med tanke på kommunens landskapsmässiga karaktär bör i första hand enstaka verk etableras som väl integreras i landskapet. Vid etablering av ett antal verk bör de i första hand placeras i grupper, i därför avsett område, istället för att vara spridda i landskapet. Då man vistas i landskapet bör man inte uppleva mer än en grupp åt gången. För att vindkraftsverken inte ska störa och stjäla vind från varandra, bör avståndet mellan verken vara sju gånger turbindiametern, dvs ca 300 400 meter. För att verken ska upplevas positivt i landskapet är utformningen viktigt. Använd ljus diskret färg på torn och rotor, ingen kommersiell reklam på verken, inkoppling på elnätet ska ske via markkabel. När det gäller grupper av verk så bör eftersträvas att verken får samma storlek, färg, typ och samma antal rotorblad samt samma rotationshastighet och riktning. I närheten av samhällen och i områden med stor efterfrågan på mark för bebyggelse bör detaljplan krävas för utbyggnad av vindkraftsanläggningar. Detta gäller också vid etablering av grupper av vindkraftverk. I de flesta övriga fall bör lämplighetsprövningen ske i samband med bygglov. 2

LANDSKAPSBILD Landskapet i Ulricehamns kommun representeras av fyra olika typer: Ätradalen. Ätrans dalgång som sträcker sig i nord-sydlig riktning, ett gammalt kulturlandskap med stora inslag av naturbetesmark och naturlig slåttermark och rötter ända tillbaka till stenåldern. I detta ingår Ulricehamn med sin medeltida stadskärna samt ett antal mindre orter. Fornlämningar, byar och herrgårdsmiljöer vittnar om en stark historisk kontinuitet som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Ätrans vattensystem berörs av starka bevarandeintressen, som t ex Ätradalen, ett småkuperat odlingslandskap med slänter av barrträd och lövträd, Hössnadalen som är ett flackare landskap som består av gammal sjöbotten där lövträden dominerar och barrträden kommer först då landskapet övergår i kullar, Natura 2000 och naturreservat. Ätrans dalgång, sluttningar ner mot Ätran, är känsligt för nya landskapselement. Trots karaktär av storskalighet kan etableringar i alltför nära anslutning till vattendraget visuellt skada denna karaktär. Skogsbygden En omväxlande landskapskaraktär med skogklädda höjder med hällar och block blandat med dalar och sänkor med öppen hävdad mark, lövskogar eller långsträckta sjöar. Ett landskap med storslagna vyer och utblickar, såväl från dalgångar som från höjder. Rude kulle, en markant höjdrygg till största del täckt av lövskog och Kråkeboberg med sina branta sluttningar ner mot Åsunden, är solitära inslag i landskapsbilden med karaktär av landmärken. Dessa miljöer är skyddade genom riksintressen för natur- och kulturmiljövården. Skogsområden, de höglänta är mindre känsliga för vindkraftsetableringar. Väster om Åsunden bör viss restriktivitet tillämpas. Odlingslandskapet Ett kulturlandskap av i huvudsak småskalig karaktär. Omväxlande öppet odlingslandskap med ängar och beteshagar, mindre skogspartier samt inslag av bebyggelse. Förekommer i stora delar av kommunen. Odlingslandskapet, småskaligheten i detta landskap utesluter inte att vindkraft kan etableras här. En vindktaftsetablering uppe på höjderna blir ett väl synligt inslag i landskapsbilden men kan accepteras då detta läge är logiskt med tanke på vindförhållanden. Myrmarken Kännetecknas av det flacka landskapet med låga buskar och träd. Dessa områden som ofta är otillgängliga och har en stor biotop har också ofta ett områdesskydd. Komosse som är en stor myrmark i kommunen och är skyddad av Natura 2000. Komosse ligger högt, ca 350 meter över havet, omfattar ca 47 km 2 vildmark med olika typer av myrar, vattendrag, skogsområden och fastmarksöar. Ett landskap som är extra känsligt för storskaliga ingrepp. 3

RIKTLINJER Sedan den gällande översiktsplan antogs 2002 har förutsättningarna förändrats och med tanke på den aktuella energipolitiken och kraftverkens snabba tekniska utveckling föreslår Miljö- och samhällsbyggnadskontoret följande riktlinjer som skall gälla under tiden den fördjupade utredningen som beskrivs i kapitlet Bakgrund, pågår: DETALJPLAN I närheten av samhällen och i områden med stor efterfrågan på mark för bebyggelse bör detaljplan krävas för utbyggnad av grupper av vindkraftverk. En grupp vindkraftverk anses består utav minst tre stycken. LANDSKAPSBILD Vindkraft bör inte visuellt konkurrera med fasta, synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement, exempelvis kyrkobyggnader. För att underlätta bedömningen av vindkraftsverkets påverkan på landskapsbilden ska normalt ansökan kompletteras med fotomontage från valda punkter i landskapet. RESTRIKTIVA OMRÅDEN Särskilda restriktioner gäller öster om Åsunden och Sämsjön och söder om RV 40. Inom detta område ska vindkraftverkens påverkan avgöras från fall till fall. Komosse klassas i detta sammanhang som ett mycket känsligt område. Stora delar av mossen är tysta och man får en upplevelse av fri rymd och opåverkad vildmark. Vindkraft bör inte tillåtas i detta område. Ätrans dalgång berörs av starka bevarandeintressen och är av riksintresse för kulturmiljön. Här bör etableringar av vindkraftverk och master undvikas. I skogsområden väster om Åsunden bör viss restriktivitet tillämpas. I ett Natura 2000-område skall inga åtgärder vidtas som kan komma att påverka en god bevarandestatus för detta område. Kontakt skall tas med Länsstyrelsen om det inte går att utesluta en sådan påverkan. 4

AVSTÅND De föreslagna avstånden är generella värden. Kommunen bedömer de faktiska förhållandena samt den upplevda störningen av en vindkraftetablering i varje enskilt fall. För enstaka bostadshus föreslås en skyddszon på 500 meter upp till 1 000meter. Bullret vid bostadens fasad får inte överstiga 40 dba. Vid etablering av grupper av vindkraftverk bör det finnas ett avstånd på minst 4 000 meter mellan grupperna för att tydliggöra de skilda parkerna och inte skapa en orolig landskapsupplevelse. Avstånd mellan verken i en grupp skall vara lika stort. Enstaka verk som inte är samlokaliserade bör stå minst 1 000 meter från varandra för att tydliggöra skillnaden mellan enstaka verk och vindkraftparker. För vägar gäller ett avstånd på minst verkets totalhöjd, dock minst 50 meter, enligt Vägverkets rekommendationer. Vindkraftverk som kan förhindra en utbyggnad av Götalandsbanan skall inte tillåtas. SMÅ VINDKRAFTVERK MED EN EFFEKT AV HÖGST 125 KW Vindkraftverk med en effekt av högst 125 KW får inte innebära olägenheter i omgivningen och en olämplig placering ur landskapsbildssynpunkt. SAMRÅD MED GRANNKOMMUNER Ett vindkraftverk som gränsar till eller ligger närmare än 4 000 meter från en annan kommungräns skall planläggas i samverkan med grannkommun. Verk som kan påverka Komosse skall planläggas i samverkan med berörda kommuner. SAKÄGARKRETS Sakägarkrets skall utgöras av ägare till angränsande fastigheter och övriga berörda fastighetsägare, markägare, boende m fl. som finns inom ett avstånd på en kilometer från planerat verk. ÖVRIGT Vindkraftverk som tagits ur bruk skall rivas, nedmonteras, inom två år. 5