FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL SJUKKASSORNA

Vakuutusvalvonta FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL SJUKKASSORNA OCH ANDRA FÖRSÄKRINGSKASSOR SOM INTE HAR ANSVAR FÖR FÖRSÄKRINGSPREMIER FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR 2003:3

FÖRESKRIFT/ANVISNING 1(1) 4.12.2003 Dnr 8/002/2003 Till sjukkassorna och andra försäkringskassor som inte har ansvar för försäkringspremier Fullmaktsstadgande: Lagen om försäkringskassor (1164/1992) 74 c, 77, 83, 83 f, 96, 97, 172 a 2. mom. av bestämmelserna om ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om försäkringskassor (84/1999) Social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokslut av försäkringskassa Giltighetstid: 1.1.2004 - tills vidare Ändrar/tillägger: Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar till sjukkassorna och andra försäkringskassor som inte har ansvar för försäkringspremier Dnr 15/002/2001 (2001:5) sådana de lyder ändrade. Punkterna 1, 1.1.3.1, 1.1.4, 1.2.2.3, 1.6.2.2.1 och 2 har ändrats. Enhet: Försäkringsinspektionen FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL SJUKKASSORNA OCH ANDRA FÖRSÄKRINGSKASSOR SOM INTE HAR ANSVAR FÖR FÖRSÄKRINGSPREMIER Försäkringsinspektionen har i dag med stöd av ovan nämnda bemyndigande beslutat meddela bifogade föreskrifter och anvisningar med bilagor för sjukkassor och andra försäkringskassor som inte har ansvar för försäkringspremier. Föreskrifterna skall iakttas såsom förpliktande. Ytterligare information ger Försäkringsinspektionens försäkringsinspektionsavdelning. Överdirektör Hely Salomaa Direktör Timo Laakso

5 Innehållsförteckning 1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT FÖR SJUKKASSA... 7 1.1 Uppgörande av resultaträkning... 7 1.1.1 PREMIEINKOMST... 7 1.1.2 INTÄKTER OCH KOSTNADER AV PLACERINGSVERKSAMHETEN... 8 1.1.2.1 Intäkter av placeringsverksamheten... 8 1.1.2.2 Uppskrivning av placeringar... 8 1.1.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten... 8 1.1.2.4 Justering av uppskrivning av placeringar... 9 1.1.2.5 Valutakursdifferenser... 9 1.1.3 ERSÄTTNINGSKOSTNADER... 9 1.1.3.1 Ersättningar som utbetalats på basis av sjukförsäkringslagen... 9 1.1.3.2 Ersättningar som utbetalats på basis av lagen om rehabiliteringspenning... 9 1.1.3.3 Folkpensionsanstaltens andel... 9 1.1.3.4 Övriga utbetalda ersättningar... 9 1.1.3.5 Minskning av dispositionsfonden... 9 1.1.3.6 Ändring av ersättningsansvaret... 9 1.1.4 SKÖTSELKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR... 10 1.1.5 ÖVRIGA INTÄKTER OCH UTGIFTER... 10 1.1.6 BOKSLUTSDISPOSITIONER... 10 1.2 Uppgörande av balansräkning... 10 1.2.1 AKTIVA... 10 1.2.1.1 Immateriella tillgångar... 10 1.2.1.2 Placeringar... 10 1.2.1.2.1 Fastighetsplaceringar... 10 1.2.1.2.2 Placeringar i arbetsgivarföretag... 11 1.2.1.2.3 Övriga placeringar... 11 1.2.1.3 Fordringar... 11 1.2.1.4 Övriga tillgångar... 11 1.2.1.5 Aktiva resultatregleringar... 12 1.2.2 PASSIVA... 12 1.2.2.1 Eget kapital... 12 1.2.2.1.1 Grundfond och garantikapital... 12 1.2.2.1.2 Reservfond... 12 1.2.2.1.3 Dispositionsfond... 12 1.2.2.1.4 Övriga fonder... 12 1.2.2.1.5 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder... 12 1.2.2.1.6 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)... 12 1.2.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner... 12 1.2.2.3 Försäkringsteknisk ansvarsskuld/ersättningsansvar... 12 1.2.2.4 Försäkringspremieansvar... 12 1.2.2.5 Avsättningar... 13 1.2.2.6 Skulder... 13 1.2.2.7 Passiva resultatregleringar... 13 1.3 Förvaltningskostnader för placeringsverksamheten samt avskrivningar... 13 1.4 Behandling och värdering av placeringar och fordringar inom bokföringen... 13 1.4.1 PLACERINGAR... 13 1.4.1.1 Värdering utgående från anskaffningsutgiften... 13 1.4.1.2 Gängse värde... 13 1.4.1.3 Anskaffningsutgift... 13 1.4.1.4 Uppskrivning... 14 1.4.1.5 Ändring av tillgångens användningssyfte samt uppskrivning... 14 1.4.1.6 Bokföring... 14 1.4.2 FORDRINGAR... 15 1.5 Fastställande av gängse värde på placeringar... 15 1.5.1 FASTIGHETSPLACERINGAR... 15 1.5.2 ÖVRIGA PLACERINGAR... 16 1.5.3 SPECIALFÖRESKRIFTER... 16

6 1.6 Föreskrifter om bilageuppgifter... 17 1.6.1 BILAGEUPPGIFTER TILL RESULTATRÄKNINGEN... 17 1.6.1.1 Förvaltningskostnader... 17 1.6.1.2 Specifikation av nettointäkterna från placeringsverksamheten... 18 1.6.2 BILAGEUPPGIFTER TILL BALANSRÄKNINGEN... 19 1.6.2.1 Bilageuppgifter om aktiva i balansräkningen... 19 1.6.2.1.1 Placeringar... 19 1.6.2.2 Bilageuppgifter om passiva i balansräkningen... 21 1.6.2.2.1 Förändring av eget kapital... 21 1.6.2.2.2 Försäkringsteknisk ansvarsskuld... 21 1.6.3 BILAGEUPPGIFTER OM SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER... 21 1.7 Övriga särskilda föreskrifter... 21 1.7.1 KASSANS REGISTER... 21 2. HANDLINGAR OCH REDOGÖRELSER SOM SKALL LÄMNAS IN TILL FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN... 23 2.1 Berättelse om kassans verksamhet och tillstånd (statistisk berättelse)... 23

7 1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT FÖR SJUKKASSA I anledning av 6 kap. 77 & 2 mom. i lagen om försäkringskassor (1164/1992) samt Social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokslut för sjukkassa utfärdar Försäkringsinspektionen en föreskrift som gäller bokföring och bokslut för sjukkassa och annan försäkringskassa som inte har försäkringspremieansvar. Vid uppgörande av kassans bokslut iakttas: stadgandena i lagen om försäkringskassor (1164/92)(FKL); stadgandena i bokföringslagen (1336/97) (BokfL) till den del som fastställs i 6 kap. i lagen om försäkringskassor; stadgandena i bokföringsförordningen (1339/ 97)(BokfF) till den del som Social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning fastställer; Social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokslut för försäkringskassa och pensionsstiftelse; Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar om bokföring och bokslut för sjukkassa; tillämpliga delar av handels- och industriministeriets beslut som utfärdats på basis av bokföringslagen samt bokföringsnämndens (BokfN) allmänna anvisningar. Kassans bokslut skall omfatta en verksamhetsberättelse, resultaträkning och balansräkning samt bilageuppgifter till dem. Dessutom bör resultaträkningen och balansräkningen för den föregående räkenskapsperioden ingå i bokslutet. Resultaträkningen och balansräkningen uppgörs enligt formulär som Social- och hälsovårdsministeriet fastställt. Kassans balansbok omfattar verksamhetsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen, bilageuppgifterna, underskrift av bokslutet, revisorns bokslutsanteckningar, samt en förteckning över bokföringsböcker, verifikationsslag och sättet att förvara dem (KPL 3 kap. 8 ). 1.1 Uppgörande av resultaträkning Om kassan lämnar mer detaljerade uppgifter än det formulär för resultaträkningen som utarbetats enligt SHM:s förordning förutsätter, är det möjligt att använda bilagor eller addera kategorier till formuläret. Om kassan väljer att addera kategorier till formuläret, är det inte tillåtet att ändra på huvudgruppernas kategorier, flytta på poster eller ändra på ordningen vilken posterna presenteras i. Onödiga kategorier kan dock utelämnas. I resultaträkningen presenteras poster som försämrar resultatet samt negativa differenser med förtecknet minus (-). Det är inte tillåtet att kvittera intäkter och kostnader mot varandra (bruttoprincipen) om inte det är uttryckligen tillåtet. 1.1.1 PREMIEINKOMST Räkenskapsperiodens försäkringspremieinkomst enligt prestationsprincipen specificeras i understödsavgifter och medlemsavgifter enligt formuläret för resultaträkningen.

8 Försäkringspremier som förfallit under räkenskapsperioden men som betalas under den följande räkenskapsperioden bokförs som försäkringspremieintäkter för räkenskapsperioden samt som aktiva resultatregleringar i balansräkningen. Försäkringspremier som gäller den följande räkenskapsperioden men som betalats under den innevarande räkenskapsperioden upptas inte som intäkter för räkenskapsperioden utan noteras i Övriga skulder/förskott på försäkringspremier. det indexbundna lånet. Beloppet av den ränteintäkt som inkluderats i anskaffningsvärdet skall anges i bilageuppgifterna till bokslutet (punkt 1.6.2.1.1). Intäkter av fastighetsplaceringar utgörs av hyror och ersättningar för användning, intäkter av försäljning av virke och jordmaterial, utdelning på fastighetsaktier, gottgörelse för bolagsskatt och andra motsvarande fastighetsintäkter samt ränta på lånefordringar från kassans fastighetssamfund. 1.1.2 INTÄKTER OCH KOSTNADER AV PLACERINGSVERKSAMHETEN Återföring av nedskrivning av placeringar se punkt 1.4. Valutakursintäkter se punkt 1.1.2.5. Vid bokföring av intäkter och skulder av placeringsverksamheten iakttas bruttoprincipen. Även intäkter och kostnader av värdepapper, fastigheter och fastighetsaktier av anläggningstillgångskaraktär utgör intäkter och kostnader av placeringsverksamheten. Den kalkylmässiga hyran för egna lokaler eller andra kalkylmässiga poster upptas inte i resultaträkningen. 1.1.2.1 Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringsverksamheten utgörs bl.a. av dividendintäkter, ränteintäkter, indexhöjningar av tillgodohavanden och värdepapper, intäkter av försäljning av placeringstillgångar och anläggningstillgångar, återförande av nedskrivningar samt andra motsvarande intäkter av placeringsverksamheten. Dividendintäkter utgörs av dividender på aktier och andelar och andra dylika vinstandelar. Dividender och andra vinstandelar bokförs i regel för den räkenskapsperiod under vilken beslut om utdelning fattats (se Bokföringsnämndens utlåtanden 1269/1994 och 1542/ 1998). Ränteintäkter utgörs av de upplupna räntorna på placeringar och fordringar. Periodiseringen av differensen mellan finansinstrumentens nominella värde och anskaffningsvärde upptas som en ökning eller minskning av ränteintäkterna under värdepapperets löptid (se SHM:s förordning). Intäkterna från ett indexreglerat lån kan bokföras som ränteintäkt för räkenskapsperioden och en ökning av anskaffningsvärdet endast om den emitterande parten eller en annan part i de ursprungliga lånevillkoren eller i något annat skriftligt dokument förbundit sig att betala intäkten. Arrangemanget som garanterar intäkterna bör vara bindande för den emitterande parten eller annan part så att det inte är möjligt att häva arrangemanget under lånetiden. Anskaffningsvärdet jämte adderad avkastning får inte vara högre än det gängse värdet på 1.1.2.2 Uppskrivning av placeringar Uppskrivning av placeringar bokförs på denna punkt. Se punkt 1.4. 1.1.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för placeringsverksamheten utgörs bl.a. av kostnader för fastighetsplaceringar, räntekostnader och andra kostnader för främmande kapital, förluster för försäljning av placeringstillgångar samt kostnader och avskrivningar som är hänförliga till förvaltningskostnader för placeringsverksamheten. Kostnader för fastighetsplaceringar utgörs av förvaltningskostnader för fastigheterna, skötsel- och kapitalvederlag för fastighetsaktier, kreditförluster från hyresfordringar, fastighetsskatt, skogsvårdsavgift, och andra direkta kostnader för fastighetsplaceringar samt kostnader och avskrivningar som är hänförliga till förvaltning av fastighetsplaceringarna. Under Kostnader för fastighetsplaceringar införs avskrivningar av byggnader som utgör en del av placerings- och anläggningstillgångarna samt avskrivningar av maskiner och anläggningar som utgör en beståndsdel av dessa byggnader. Under Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital bokförs upplupen ränta på skulder inklusive ränta på fastighetsplaceringar samt övriga kostnader för främmande kapital. Som räntekostnader upptas även indexhöjningar av skulder samt höjningar som betalas enligt räntelagen (633/82) samt 91 i lagen om försäkringskassor på basis av fördröjning av förmåner. Kostnader för övriga placeringar är bl.a. kreditförluster från räntefordringar samt kostnader och avskrivningar som är hänförliga till förvaltning av placeringar (se punkt 1.3.).

9 Kreditförluster från fordringar som ingår i placeringarna behandlas som nedskrivningar. Nedskrivningar se punkt 1.4. Valutakursförluster se punkt 1.1.2.5. 1.1.2.4 Justering av uppskrivning av placeringar Justering av uppskrivning av placeringarna upptas på denna post och de behandlas mer detaljerat i punkt 1.4. 1.1.2.5 Valutakursdifferenser Valutakursdifferenser behandlas i bokföringen i regel som korrektivposter till intäkter eller utgifter, medan kursdifferenser i anknytning till finansieringstransaktioner behandlas som övriga intäkter/utgifter från placeringsverksamheten. Mindre kursdifferenser som uppkommit som korrektivposter för utgifter eller intäkter kan behandlas som Övriga intäkter/utgifter från placeringsverksamheten. Jämsides med valutakursvinsten från placeringstillgångarna upptas också de andra tillgångsposterna i balansräkningen som intäkter av placeringsverksamheten, medan valutakursförluster hänförliga till dem upptas som kostnad för placeringsverksamheten. På behandlingen av kursdifferenser tillämpas relevanta avsnitt i Bokföringsnämndens allmänna instruktion (15.11.1999) om konvertering av fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser till finländsk valuta. 1.1.3.3 Folkpensionsanstaltens andel Under punkten Folkpensionsanstaltens andel upptas den andel av sjukförsäkringsfonden som motsvarar de ersättningar enligt sjukförsäkringslagen som arbetsplatskassan utbetalat under räkenskapsperioden samt Folkpensionsanstaltens andel av de utbetalade förmånerna som motsvarar de förmåner som erlagts på basis av lagen om rehabiliteringspenning. Om förskottsandelarna avviker från de erlagda ersättningarna och förmånerna, upptas skillnaden i balansräkningen som en aktiv eller passiv resultatjustering. I resultaträkningen är summan av ersättningar enligt SjukförsL samt förmåner enligt lagen om rehabiliteringspenning och folkpensionsanstaltens andel i anslutning till dem alltid noll. 1.1.3.4 Övriga utbetalda ersättningar Under Övriga erlagda ersättningar upptas, förutom de ersättningar som kassan erlagt under räkenskapsperioden som stadgeenliga tilläggsförmåner, även ersättningar från kassans dispositionsfond. Andra kassor än arbetsplatskassor (s.k. kompletterande kassor) upptar samtliga erlagda ersättningar på denna punkt. 1.1.3.5 Minskning av dispositionsfonden Som en minskning av dispositionsfonden upptas med negativt förtecken (- tecken) samma ersättningsbelopp för räkenskapsperioden som upptagits i dispositionsfonden. Motsvarande tillvägagångssätt tillämpas om kassan har en annan fond som motsvarar dispositionsfonden. Då används den aktuella fondens rubrik i stället för dispositionsfonden. 1.1.3 ERSÄTTNINGSKOSTNADER 1.1.3.1 Ersättningar som utbetalats på basis av sjukförsäkringslagen Ersättningar som en i sjukförsäkringslagen (364/1963) (SjukförsL) avsedd arbetsplatskassa utbetalat enligt SjukförsL upptas i resultaträkningen under punkten Erlagda ersättningar på basis av sjukförsäkringslagen. 1.1.3.2 Ersättningar som utbetalats på basis av lagen om rehabiliteringspenning Eventuella förmåner som arbetsplatskassan erlagt under räkenskapsåret på basis av lagen om rehabiliteringspenning upptas i resultaträkningen under Erlagda ersättningar på basis av lagen om rehabiliteringspenning. 1.1.3.6 Ändring av ersättningsansvaret Som ändring av ersättningsansvaret upptas skillnaden mellan ersättningsansvaret vid utgången av räkenskapsperioden och utgången av den närmast föregående räkenskapsperioden. Om kassans kalkylmässiga ersättningsansvar vid utgången av räkenskapsperioden är större än det föregående årets ersättningsansvar, upptas differensen med negativt förtecken (förtecknet -) i resultaträkningen. Om ersättningsansvaret har minskat, upptas minskningen av ersättningsansvaret i resultaträkningen som en resultatförbättrande post. När det gäller beräkning av ersättningsansvaret, se punkt 1.2.2.3 och 2.1 i dessa föreskrifter.

10 1.1.4 SKÖTSELKOSTNADER OCH AVSKRIVNINGAR Under Skötselkostnader för kassan upptas alla kostnader som är hänförliga till förvaltning av kassan förutom förvaltningskostnaderna för placeringsverksamheten, vilka upptagits under Kostnader för placeringsverksamheten. På denna punkt antecknas även alla avskrivningar förutom de avskrivningar som upptagits som kostnader för placeringsverksamheten. Dessutom införs på denna punkt kostnader för förvaltning av verksamheten enligt SjukförsL och verksamheten enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991). Här införs även avgiften för finansiering av försäkringsinspektionen samt årsavgiften för Försäkringskassornas förening. Folkpensionsanstaltens andel av kostnaderna för förvaltningen av arbetsplatskassan uppges separat i förvaltningskostnaderna. 1.1.5 ÖVRIGA INTÄKTER OCH UTGIFTER Övriga intäkter utgörs av poster som inte omedelbart har samband med kassans ordinarie verksamhet eller placeringsverksamhet i anknytning till den. Övriga utgifter motsvarar till innehållet övriga intäkter. 1.1.6 BOKSLUTSDISPOSITIONER Under Bokslutsdispositioner upptas ändringen av frivilliga reserveringar (BokfL 5 kap. 15 ) och den upptas som differensen av reserveringarna i början och vid utgången av räkenskapsperioden. 1.2 Uppgörande av balansräkning Om kassan lämnar mer detaljerade uppgifter än det formulär för resultaträkningen som utarbetats enligt SHM:s förordning förutsätter, är det möjligt att använda bilagor eller addera kategorier till formuläret. Om kassan väljer att addera kategorier till formuläret, är det inte tillåtet att ändra på huvudgruppernas kategorier, flytta på poster eller ändra på ordningen vilken posterna presenteras i. Onödiga kategorier kan dock utelämnas. 1.2.1 AKTIVA 1.2.1.1 Immateriella tillgångar Under Immateriella tillgångar upptas bl.a. immateriella rättigheter och andra utgifter med lång verkningstid. Som immateriella rättigheter uppges såväl separat överlåtningsbara rättigheter som andra rättigheter, som t.ex. licenser på inköpta dataprogram. Andra utgifter med lång verkningstid utgörs av t.ex. utgifter för ombyggnad av hyres- och aktielägenheter, icke överförbara anslutningsavgifter, utgifter för planering och programmering av dataprogram samt andra dylika utgifter med lång verkningstid under förutsättning att de aktiverats. 1.2.1.2 Placeringar Sjukkassans placeringar utgörs av placeringstillgångar samt av värdepapper av anläggningstillgångskaraktär, fastigheter och fastighetsaktier som upptagits som placeringar. Under placeringar bokförs separat fastighetsplaceringar, placeringar i arbetsgivarföretag och övriga placeringar. 1.2.1.2.1 Fastighetsplaceringar Under Fastigheter upptas fastighetsobjekt som är i sjukkassans direkta ägo, dvs. fastigheter, byggnader, konstruktioner eller anläggningar belägna på annans mark, anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastigheter, lantegendomar, obrutet område, vattenområde, samt rättighet till användning av vattenkraften i ett vattenkraftverk som är i drift under förutsättning att denna användningsrätt bekräftats med inteckning. Till fastigheterna anses höra förutom jordområdet och byggnaden även inventarierna i anslutning till dem samt anslutningsavgifterna. I anskaffningsutgifterna för hyresrättigheter i fastigheter inkluderas anskaffningsutgifter för land- och vattenområden, byggnader och konstruktioner, som har aktiverad enligt BFL 5 kap. 11. Under fastighetsaktierna upptas aktierna i ömsesidiga bolag samt andra bostads- och fastighetssamfund och förvaltningssamfund som endast äger fastigheter och/ eller fastighetsaktier. Placeringar i egentliga fastighetsplaceringssamfund upptas i balansräkningsposten aktier och andelar. Även förskottsbetalningar i anslutning till fastighetsplaceringar samt objekt under byggnad uppges som fastighetsplaceringar. Som lånefordringar från egna fastighetsföretag bokförs skuldebrevstillgodohavanden kapitallån som inte kan handlas på sekundärmarknaden och kontotillgodohavanden från fastighetsföretagen under byggnadstiden.

11 1.2.1.2.2 Placeringar i arbetsgivarföretag Aktier och andelar i arbetsgivarföretag i försäkringskassan ägo upptas under punkten Aktier och andelar i arbetsgivarföretag. Skuldebrev som arbetsgivaren emitterat bokförs under punkten Penningmarknadsinstrument från arbetsgivarföretag. Under punkten Skuldebrevsfordringar från arbetsgivarföretag upptas fordringar av vilka det utfärdats skuldebrev. Under punkten Tillgodohavanden från arbetsgivarföretag bokförs samtliga tillgodohavanden från arbetsgivarföretag förutom skuldebrevstillgodohavanden. Under punkten Övriga placeringar i arbetsgivarföretag upptas samtliga placeringar i arbetsgivarföretag som inte ingår i de ovannämnda posterna. 1.2.1.2.3 Övriga placeringar Aktier och andelar: Som aktier och andelar upptas t.ex. aktier i aktiebolag, optionsbevis, andelsbevis i andelslag, andelar i kommanditbolag, andelar i placeringsfonder, telefonandelsbevis samt överföringsbara anslutningsavgifter. Finansmarknadsinstrument: Som finansmarknadsinstrument upptas finansmarknadsinstrument och andra värdepapper med fast avkastning som emitterats av kreditinstitut och andra samfund samt staten, kommuner eller andra offentliga samfund. Värdepapper med ränta som ändras på basis av bestämda faktorer, som t.ex. bankernas marknad eller räntefoten på euromarknaden, måste betraktas som finansmarknadsinstrument. Finansmarknadsinstrument utgörs bl.a. av placerings-, företags- och kommuncertifikat, statens skuldförbindelser, obligationer, debenturer, konvertibla skuldebrevslån, optionslån, indexreglerade lån (t.ex. indexobligations- och aktieindexlån), kapitallån som kan handlas på sekundärmarknaden, övriga masskuldebrevslån, depositionsbevis, och andra motsvarande innehavarskuldförbindelser och orderskuldförbindelser som handlas på sekundärmarknaden. Fordringar på inteckningslån: Inteckningslån som ingår i Övriga placeringar uppges separat i balansräkningen. Med fordringar på inteckningslån avses lånefordringar som har en fastihgetsinteckning som säkert Övriga lånefordringar: Under lånefordringar som upptas på olika håll i balansräkningen bokförs penninglån som hänför sig till sjukkassans låneverksamhet. Under Övriga lånefordringar upptas samtliga lånefordringar som inte införs under Lånefordringar från egna fastighetsföretag eller Inteckningslånefordringar. Depositioner: Som Övriga placeringar upptas sådana depositioner hos kreditinstitut vars uttag är belagda med tidsbegränsning (inkl. over night-depositioner). Depositioner som inte är belagda med tidsbegränsning eller andra begränsningar införs under posten Kassa och banktillgodohavanden även om de skulle ge ränteavkastning. Övriga placeringar: Som Övriga placeringar upptas alla placeringar som inte faller i någon av de ovannämnda kategorierna. Om beloppet på placeringar av detta slag är väsentligt, bör de specificeras i bilageuppgifterna till balansräkningen. 1.2.1.3 Fordringar Som fordringen upptas sådana fordringen som bygger på ett dokument som fastställer gäldenären, t.ex. ett köpebrev eller en faktura. Även ersättningar som erlagts i förskott upptas i denna grupp. 1.2.1.4 Övriga tillgångar Materiella tillgångar Som maskiner och inventarier upptas kontorsmaskiner, datorutrustning, andra liknande maskiner och anläggningar samt möbler. Som övriga materiella tillgångar upptas tillgångar av s.k. anläggningstillgångskaraktär som inte upptagits som placeringstillgångar eller maskiner och inventarier. Materiella tillgångar indelas inte i undergrupper om inte posterna uppgår till väsentliga belopp. Kassa och bank Under balansposten Kassa och bank upptas kontanta medel samt de banktillgodohavanden som inte är belagda med tidsbegränsning eller annan begränsning. Övriga tillgångar Under Övriga tillgångar upptas tillgångar som inte bokförts under andra poster i balansräkningen.

12 1.2.1.5 Aktiva resultatregleringar Som resultatregleringar upptas kalkylmässiga poster som gäller periodisering av intäkter och utgifter (inkomstrester och utgiftsförskott). Under resultatregleringar upptas bl.a. upplupna skulder och hyror på bokslutsdagen vilka ännu inte betalts samt understödsoch medlemsavgifter som förfallit under räkenskapsperioden men som betalas under den följande räkenskapsperioden. 1.2.2 PASSIVA 1.2.2.1 Eget kapital 1.2.2.1.1 Grundfond och garantikapital Med grundfond och garantikapital avses de poster som nämns i 13 3 mom. i lagen om försäkringskassor. Kassans stadgar ger mer detaljerade föreskrifter om dessa poster. 1.2.2.1.2 Reservfond Reservfonden används och utökas enligt 75 i lagen om försäkringskassor och kassans stadgar. När reservfonden är minst lika stor som den genomsnittliga premieinkomsten för räkenskapsperioden och de två föregående räkenskapsperioderna, dvs. när reservfonden är full, är det inte längre obligatoriskt att göra en avsättning till reservfonden. 1.2.2.1.3 Dispositionsfond Med dispositionsfonden avses den fond som fastställs i kassans stadgar och till vilken kan överföras den del av räkenkapsperiodens överskott som enligt stadgarna inte behöver avsättas till reservfonden. Dispositionsfonden används enligt kassans stadgar. Om kassans bokslut visar ett underskott, kan inte dispositionsfonden användas för annat ändamål till den del som motsvarar underskottet innan kassamötet fattat beslut om hur underskottet skall täckas. 1.2.2.1.4 Övriga fonder Om kassan bland övriga fonder har en fond som motsvarar dispositionsfonden, tillämpas på denna fond föreskrifterna om dispositionsfonden som presenterats ovan i punkt 1.2.2.1.3. Kassan kan ha ytterligare fonder för eget kapital som uppkommer genom donationer, testamenten osv. till kassan. Dessa fonder upptas som övriga fonder under egna separata rubriker. I fråga om användningen av dessa fonder bör 76 1 i lagen om försäkringskassor iakttas. 1.2.2.1.5 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Om inte kassans egna fonder för eget kapital förslagit för att täcka underskotten från tidigare räkenskapsperioder, upptas den icke täckta delen av skulden under punkten Över-/underskott för föregående räkenskapsperioder. 1.2.2.1.6 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) På denna punkt införs över-/underskottet för räkenskapsperioden. 1.2.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner Som ackumulerade bokslutsdispositioner upptas frivilliga reserveringar enligt BokfL 5 kap. 15. 1.2.2.3 Försäkringsteknisk ansvarsskuld/ Ersättningsansvar Enligt 80 1 mom. i lagen om försäkringskassor utgörs försäkringskassans ansvarsskuld av det ersättningsansvar som motsvarar de ersättningsbelopp som skall erläggas på basis av försäkringsfall och som ännu inte erlagts vid utgången av räkenskapsperioden. Enligt 81 i lagen om försäkringskassor fastställer Försäkringsinspektionen beräkningsgrunderna för ersättningsansvaret, vilka kassan skall iaktta. Ersättningsansvaret beräknas på basis av den grund för beräkning som fastställts av Försäkringsinspektionen. I samband med detta betraktas förfallna ersättningar som är obetalda vid utgången av räkenskapsperioden ingå i ersättningsansvaret, och de beaktas inte separat vid uppgörelse av bokslut. Ersättningsansvaret måste beräknas enligt denna grund för beräkning även om kassan inte har obetalda ersättningar vid bokslutsögonblicket. Beräkningsgrunden för ersättningsansvaret är densamma för en arbetsplatskassa som bedriver verksamhet enligt SjukförsL och en sjukkassa som bedriver annan verksamhet än verksamhet enligt SjukförsL (s.k. kompletterande kassa). Ersättningsansvaret utgör sju procent av det sammanlagda beloppet av de ersättningar som under räkenskapsperioden erlagts på basis av kassans stadgar i form av tilläggsförmåner (arbetsplatskassor) eller förmåner (kompletterande kassor). 1.2.2.4 Försäkringspremieansvar På basis av lagen om försäkringskassor 80 2 mom. kan Försäkringsinspektionen bestämma att det s.k.

13 försäkringspremieansvaret bör inkluderas i ansvarsskulden om omfattningen av kassans verksamhet, förmånernas art eller något annat särskilt skäl kräver det. Instruktioner i samband med detta ges av Försäkringsinspektionen beroende på fall. 1.2.2.5 Avsättningar Som Avsättningar behandlas framtida utgifter och förluster som avses i 5 kap. 14 i bokföringslagen. 1.2.2.6 Skulder Som skulder upptas skulder som bygger på skuldebrev, köpebrev, inköpsfaktura eller annat dokument som fastställer skuldbeloppet och fordringsägaren. Som skuld upptas t.ex. leverantörsskulder, skulder för förskottsinnehållning och socialskyddsavgifter för betalda löner samt andra socialskyddsrelaterade poster som redovisas i samband med förskottsinnehållningen. Försäkringspremier som erlagts under räkenskapsperioden men som gäller följande räkenskapsperiod inkluderas inte i premieintäkterna för perioden utan upptas på denna post. Lån från arbetsgivarföretag anges separat. 1.2.2.7 Passiva resultatregleringar På denna balanspost upptas poster av kalkylmässig karaktär som gäller periodisering av utgifter och intäkter (utgiftsskulder och inkomstförskott). Som utgiftsskulder upptas på denna balanspost t.ex. obetalda löner och semesterpenningar inkl. lönebikostnader, obetalda pensioner samt obetalda hyror och räntor. 1.3 Förvaltningskostnader för placeringsverksamheten samt avskrivningar Som förvaltningskostnader för placeringsverksamheten upptas löner, arvoden, lönebikostnader och andra dylika utgifter och avskrivningar som hänför sig till förvaltning av placeringsverksamheten. 1.4 Behandling och värdering av placeringar och fordringar inom bokföringen 1.4.1 PLACERINGAR 1.4.1.1 Värdering utgående från anskaffningsutgiften Vid anskaffningsögonblicket värderas placeringarna till den ursprungliga anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften för byggnader upptas under sin verkningstid som utgift genom avskrivningar. Om placeringens gängse värde sjunker under den ursprungliga anskaffningsutgiften eller under den återstående anskaffningsutgiften, bör anskaffningsutgiften minskas med värdenedskrivning, om inte annat fastställts (se undantaget i lagen om försäkringskassor 74 b 1 och 2 mom. samt SHM:s förordning). En nedskrivning bör återföras till anskaffningsutgiften med en andel som motsvarar ökningen av det gängse värdet. Nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar upptas i resultaträkningen på posten Intäkter/kostnader av placeringsverksamheten. Om anskaffningsutgift och nedskrivning av penningmarknadsinstrument se SHM:s förordning. Om avkastningen på ett indexreglerat lån och dess anskaffningsutgift se punkt 1.1.2.1. Om den emitterande parten av ett indexreglerat lån i lånevillkoren förbundit sig att återbetala lånets nominella värde till en bestämd kurs, tillämpas på lånet principen om anskaffningsutgift och nedskrivning som bygger på ministeriets förordning. 1.4.1.2 Gängse värde Det gängse värdet på placeringar fastställs enligt punkt 1.5. 1.4.1.3 Anskaffningsutgift Ursprunglig anskaffningsutgift: Den ursprungliga anskaffningsutgiften för placeringar fastställs enligt bokföringslagens 4 kap. 5 1 och 2 mom. samt lagen om försäkringskassor 74 och 74 a 1 mom. Om fasta utgifter inkluderas i anskaffningsutgiften, bör Bokföringsnämndens allmänna anvisning om detta iakttas (4.9.2000). löner, arvoden, lönebikostnader och andra kostnader avskrivning av maskiner och inventarier, immateriella rättigheter och utgifter med lång verkningstid som gäller placeringsverksamheten Som anskaffningsutgift för optionslån betraktas, i de fall då optionslånet inte införskaffats separat från optionsbevis, det första offentligt noterade marknadspriset efter teckning eller förvärv på annat sätt. I de fall där ett sådant pris inte kan fastställas, utgörs priset av nuvärdet på låneandelens kapital- och ränteflöde som diskonterats med marknadsräntan.

14 Anskaffningsutgift i utländsk valuta omräknas till finska mark för fordringarnas del enligt 5 kap. 3 i bokföringslagen på basis av bokslutsdagens kurs. När det gäller andra placeringar tillämpas motsvarande kurs vid förvärvsögonblicket. Återstående anskaffningsutgift: Med den återstående anskaffningsutgiften för en placering avses differensen mellan den ursprungliga anskaffningsutgiften samt summan av upplupna avskrivningar och upplupna nedskrivningar. Den återstående anskaffningsutgiften för penningmarknadsinstrument inkluderar motposten till den i punkt 1.1.2.1 avsedda periodiseringarna. Avskrivning av byggnader samt nedskrivning och återföring av nedskrivning: Anskaffningsutgiften för byggnader inklusive byggnadernas konstruktionsdetaljer, inventarier och utgifter med lång verkningstid avskrivs under sin verkningstid (74 b 1 mom, i lagen om försäkringskassor) utan en på förhand uppgjord plan. Med avskrivningarna är det möjligt att sänka anskaffningsutgifterna för byggnaderna med resultatpåverkan. Förutom avskrivning, skrivs värdet på byggnad ner till den del som det inte är möjligt att med avskrivningar sänka byggnadens återstående anskaffningsutgift till en nivå som motsvarar byggnadens gängse värde. Nedskrivningen av byggnaderna upptas då som kostnad för placeringsverksamheten. Nedskrivning utförs om fastighetens gängse värde på bokslutsdagen är lägre än dess återstående anskaffningsutgift. Med återstående anskaffningsutgift avses differensen mellan anskaffningsutgiften samt upplupna avskrivningar och nedskrivningar av anskaffningsutgiften. Om byggnadens gängse värde överskrider den återstående anskaffningsutgiften, återförs nedskrivningen högst till en nivå som motsvarar byggnadens ursprungliga anskaffningsuppgift. Återföringen av en nedskrivning får inte överskrida den tidigare bokförda nedskrivningen. Korrigeringen av nedskrivningen görs efter avskrivning. Vid beräkning av återföringen av nedskrivningen motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften anskaffningsutgiften för byggnaden efter avskrivningar. Återföringen av nedskrivningen upptas som intäkt från placeringsverksamheten. 1.4.1.4 Uppskrivning Värdet på placeringar kan skrivas upp enligt 74 b 3 mom. i lagen om försäkringskassor. Vid uppskrivning måste försiktighetsprincipen iakttas. Ifall anskaffningsutgiften för tillgången skrivits ned, måste nedskrivningen först återföras enligt punkt 1.4.1.1. Avskrivningar på byggnader återförs inte. Endast den andel av som överskrider den ursprungliga anskaffningsutgiften efter avskrivningar upptas som uppskrivning. En intäktsförd uppskrivning av byggnaden avskrivs enligt punkt 1.4.1.3. Uppskrivningen bör hävas eller justeras till den del placeringens gängse värde sjunkit under det uppskrivna värdet eller om tillgången förstörts. När det gäller byggnader justeras en obefogad intäktsförd uppskrivning genom nedskrivning. Om det gängse värdet sjunker under anskaffningsutgiften före avskrivningar, tillämpas på denna andel föreskrifterna om nedskrivning i punkt 1.4.1.1. Om uppskrivningen intäktsförts, utgörs försäljningsvinsten eller -förlusten av skillnaden mellan försäljningspriset samt den återstående anskaffningsutgiften och de intäktsförda uppskrivningarna. På basis av ändring av tillgångens användningssyfte genomförs inte hävning eller justering av uppskrivning. 1.4.1.5 Ändring av tillgångens användningssyfte samt uppskrivning En nyttighet upptas enligt 74 c i lagen om försäkringskassor som placeringstillgång eller anläggningstillgång till sitt bokföringsvärde. Om tillgångens användningssyfte ändras från placeringstillgång till anläggningstillgång eller tvärtom, justeras eller hävs inte en intäktsförd uppskrivning. Värdeuppskrivningarna följs dock upp i bokföring enligt det faktiska användningssyftet. Till följd av ändring av användningsändamålet kan även tillgångar som betraktas som anläggningstillgångar beläggas med intäktsförda värdeuppskrivningar. 1.4.1.6 Bokföring På basis av kassans bokföring måste det vara möjligt att utreda placeringarnas ursprungliga anskaffningsutgift, upplupna nedskrivningar, korrigeringar av nedskrivningar samt uppskrivningar separat för fordringar och för placeringar som betraktas som placerings- och anläggningstillgångar.

15 1.4.2 FORDRINGAR Fordringar värderas i bokföringen till nominellt värde, dock högst till sannolikt värde. hyresnivå, hyresavtalens innehåll och utsikterna för hyresutvecklingen i området det allmänna marknadsläget och avkastningskraven. 1.5 Fastställande av gängse värde på placeringar Placeringarnas gängse värde fastställs separat för varje placeringsobjekt (separat värdering). Det gängse värdet på placeringar i utländsk valuta omräknas till finska mark enligt bokslutsdagens kurs. Om placeringarna genom avtal eller på annat sätt bundits vid en bestämd kurs, omräknas det gängse värdet till finska mark enligt denna kurs. Bokslutsdagens kurs har definierats i BokfN:s allmänna instruktion om konvertering av fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser till finländsk valuta (15.11.1999). 1.5.1 FASTIGHETSPLACERINGAR Allmänna principer: Det gängse värdet på fastighetsplaceringar fastställs separat för varje fastighetsobjekt. Med ett fastighetsobjekt avses en fastighet, byggnad, konstruktion eller anläggning belägen på annans mark, överlåtlig hyresrätt som hänför sig till mark, lantegendom, obrutet område, vattenområde, rättighet att använda vattenkraft samt aktier i ett bestämt bostads- eller fastighetsaktiebolag. Till fastigheterna anses höra jordområde, byggnad samt därtill hörande inventarier. De gängse värdena fastställs enligt följande principer: 1) Med gängse värde avses marknadsvärdet på värderingsdagen. 2) Med marknadsvärde avses det pris med vilket fastighetsobjektet skulle kunna säljas på den fria marknaden under normala förhållanden genom ett privat kontrakt mellan en oberoende säljare och köpare. 3) Marknadsvärdet fastställs årligen genom en separat värdering av varje fastighetsobjekt enligt av Försäkringsinspektionen godkända eller allmänt erkända värderingsmetoder. Vid fastställandet av marknadsvärdet på fastighetsobjekt som står tomma eller är i eget bruk bör särskild försiktighet iakttas. I dessa fall rekommenderas samtidig användning av flera värderingsmetoder. Om bostads- eller fastighetssamfundet har skulder, skall aktiernas andel av bolagets skulder enligt bokslutet avdras från det på ovanstående sätt fastställda marknadsvärdet. Vid avdrag av skuldandelen för s.k. ströaktier iakttas väsentlighetsprincipen. Värderingsmannen skall inneha tillräcklig sakkännedom. 4) Om gängse värdet på ett fastighetsobjekt sjunkit, utförs en adekvat justering av det gängse värdet. Det lägre värde som på detta sätt erhållits kan höjas i följande bokslut om värdet grundar sig på en ny värdering. 5) Om det inte är möjligt att fastställa marknadsvärdet på ett fastighetsobjekt, kan den återstående anskaffningsutgiften betraktas som gängse värde. 6) Om part utanför kassan har lämnat ett bindande köpanbud på fastighetsobjektet eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal, kan dessa tillämpas som gängse värde för fastighetsobjektet. 7) Om fastighetsobjektet sålts vid tidpunkten för bokslutet eller om avsikten är att sälja objektet inom kort, avdras de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna på marknadsvärdet, ifall de är väsentliga. 8) Som gängse värde på fastighetsplaceringar som lånefinansierats med statens bolån betraktas överlåtelseersättningen enligt 10 i lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och aravahyreshus (1190/93). Värdena på kassans fastighetsplaceringar som lånefinansierats med statens bolån bör justeras så att de motsvarar ett på detta sätt beräknat gängse värde före utgången av år 2002. Vid fastställandet av marknadsvärdet skall följande iakttas: användningssyfte, ålder, skick och särskilda egenskaper byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet till byggnadsändamål samt beredskap för kommunalteknik

16 1.5.2 ÖVRIGA PLACERINGAR Allmänna principer: Det gängse värdet på andra placeringar än fastighetsplaceringar fastställs enligt följande principer: 1) Det gängse värdet avser marknadsvärdet. 2) Om ett placeringsobjekt noteras på en officiell fondbörs, avses med marknadsvärde den sista under fortlöpande handel noterade köpkurs bokslutsdagen, eller, om denna saknas, avslutskursen, eller, om bokslutsdagen inte är avslutsdag på börsen eller om notering saknas, den sista motsvarande kurs under den handelsdag som närmast föregår bokslutsdagen. 3) Om det finns en marknad för övriga placeringar än dem som nämns ovan i punkt 2, avses med marknadsvärde den sista köpkurs som är tillgänglig bokslutsdagen eller, om denna saknas, avslutskursen, eller, om bokslutsdagen inte är avslutsdag på börsen eller om notering saknas, den sista motsvarande kurs under den handelsdag som närmast föregår bokslutsdagen. 4) Om det marknadsvärde som nämns i punkt 2 och 3 inte kan anses vara en tillförlitlig grund för det verkliga marknadsvärdet, kan det vägda medeltalet av avslutskurserna under de tre senaste handelsdagarna eller något annat sannolikt överlåtelsevärde användas. Grunden till detta skall anges i principerna för uppgörande av bokslutet. 1.5.3 SPECIALFÖRESKRIFTER 1. Lånefordringar och depositioner Det gängse värdet fastställs enligt not 5 i punkt 1.5.2. Om det inte är möjligt att fastställa ett sannolikt överlåtelsepris, betraktas det nominella värdet som gängse värde utom om risken för en eventuell kreditförlust förutsätter att ett lägre sannolikt värde tillämpas. Det nominella värdet bör sänkas även om den slutliga kreditförlusten ännu inte fastställts. 2. Indexreglerat lån Om det inte är möjligt att fastställa ett marknadsvärde på ett indexreglerat lån eller om det inte finns ett bindande köpanbud eller inlösningspris på lånet, fastställs gängse värde på lånet genom att beräkna det sannolika inlösningsvärdet som nuvärdet på de betalningar som garanterats av den emitterande parten eller någon annan part. Principerna för beräkning av gängse värde bör uppges i bilageuppgifterna till balansräkningen. Om gängse värde på lånet inte kan fastställas på annat sätt, tillämpas anskaffningsutgiften som gängse värde. 5) Som gängse värde på övriga placeringar betraktas det sannolika överlåtelsepriset. 6) Om part utanför kassan lämnat ett bindande köpanbud på placeringsobjektet eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal, kan dessa tillämpas som gängse värde. 7) Om ett i punkterna 2 6 nämnt placeringsobjekt sålts vid tidpunkten för bokslutet eller om avsikten är att sälja objektet inom en snar framtid, avdras de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna på marknadsvärdet, om de är väsentliga.

17 1.6 Föreskrifter om bilageuppgifter Till resultaträkningen och balansräkningen bör bifogas de i 72 b och 74 c 2 mom. i lagen om försäkringskassor samt de i SHM:s förordning avsedda bilageuppgifterna samt de i denna förordning fastställda bilageuppgifter som presenteras i bokföringsförordningen. Bilageuppgifterna måste presenteras för hela räkenskapsperioden och, om inte annat fastställs, även för den föregående räkenskapsperioden. 1.6.1 BILAGEUPPGIFTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1.6.1.1 Förvaltningskostnader Förvaltningskostnader grupperas enligt följande: Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Övriga förvaltningskostnader Folkpensionsanstaltens andel Om beloppet av övriga förvaltningskostnader är väsentligt lämnas vid behov ytterligare information i bilageuppgifterna. Om avskrivningarna som ingår i övriga förvaltningskostnader avviker i betydande mån från den föregående räkenskapsperiodens avskrivningar, lämnas ytterligare information i bilageuppgifterna.

18 1.6.1.2 Specifikation av nettointäkterna från placeringsverksamheten Intäkterna och utgifterna från placeringsverksamheten specificeras enligt följande: Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringar i arbetsgivarföretag Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Intäkter av fastighetsplaceringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Sammanlagt Återföring av nedskrivningar Försäljningsvinster Sammanlagt Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och andra kostnader för främmande kapital Sammanlagt Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Avskrivning på byggnader Försäljningsförluster Sammanlagt Nettoavkastning på placeringsverksamheten före uppskrivning och justering av uppskrivningar Uppskrivning av placeringar Justering av uppskrivning av placeringar Nettoavkastning på placeringsverksamheten i resultatberäkningen I bilageuppgifterna uppges separat: - väsentliga kursvinster och -förluster som ingår i intäkterna och kostnaderna av placeringsverksamheten - förvaltningskostnader för placeringsverksamheten som ingår i kostnaderna för placeringsverksamheten

19 1.6.2 BILAGEUPPGIFTER TILL BALANSRÄKNINGEN 1.6.2.1 Bilageuppgifter om aktiva i balansräkningen 1.6.2.1.1 Placeringar 1. Gängse värde och värderingsdifferens för placeringar: Placeringar 31.12 Återstående Bokförings- Gängse anskaffnings värde värde utgift 1) Fastighetsplaceringar Fastigheter Fastighetsaktier Anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastigheter Lånefordringar hos egna fastighetssamfund Placeringar i arbetsgivarföretag Aktier och andelar i arbetsgivarföretag Penningmarknadsinstrument från arbetsgivarföretag Tillgodohavanden hos arbetsgivarföretag Skuldfordringar hos arbetsgivarföretag Fordringar hos arbetsföretaget Övriga placeringar i arbetsgivarföretag Övriga placeringar Aktier och andelar Penningmarknadsinstrument Inteckningsfordringar Övriga lånefordringar Depositioner Övriga placeringar 2) Värderingsdifferenser sammanlagt (placeringarnas gängse värde - bokvärde) I den återstående anskaffningsutgiften för penningmarknadsinstrument ingår skillnaden (+/-) mellan det nominella värdet och anskaffningsutgiften som periodiserats som avkastning på ränta eller minskning av avkastning på ränta Avkastning som inkluderas i anskaffningsutgiften för indexreglerade lån I bokföringsvärdet ingår uppskrivningar 1) Den återstående anskaffningsutgiften definieras i punkt 1.4.1.3 2) Om beloppet av övriga placeringar är väsentligt, måste tilläggsinformation om dessa placeringar lämnas.

20 2. Specifikation av fastighetsplaceringarna: 2.A. Ändring av fastighetsplaceringarna: Lånefordringar hos egna fastighets- företag Fastigheter och fastighetsaktier 1) Anskaffningsutgift 1.1 X X Höjning X X Sänkning -X -X Avskrivningar under perioden -X Anskaffningsutgift 31.12 X X Nedskrivningar 1.1. -X -X Nedskrivning av sänkning X X Nedskrivningar under perioden -X -X Korrigering av nedskrivningar X X Nedskrivningar 31.12. -X -X Uppskrivning 1.1. X Höjning X Sänkning -X Uppskrivningar 31.12. X Bokföringsvärde 31.12. X X 1) inklusive anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastigheter 2 B. Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk: Återstående anskaffningsutgift Bokföringsvärde Gängse värde I specifikationen anges andelarna i fastighetsplaceringar som är i eget bruk. Lokalerna anses vara i eget bruk om kassan utnyttjar dem för eget bruk som kontor, lager eller i annat dylikt syfte. I fastighetsobjekt där användningen fördelas mellan kassan och andra parter, beräknas den egna användningens andel vid behov på basis av fördelningen av kvadratmeter eller någon annan dylik fördelningsgrund.

21 1.6.2.2 Bilageuppgifter om passiva i balansräkningen 1.6.2.2.1 Förändring av eget kapital I noterna till bokslutet specificeras ändringen av eget kapital enligt 2 kapitlet 5 1 momentet 1 punkten i bokföringsförordningen. Gällande reservfonden presenteras dessutom en beräkning över fondens fulla belopp enligt 75 lagen om försäkringskassor på följande sätt: t.ex. beräkning över reservfondens fulla belopp för räkenskapsperioden 200x: Premieinkomst 200X-2 1000,00 200X-1 950,00 200X 1300,00 3250,00 Full reservfond 1/3 1083,00 1.6.2.2.2 Försäkringsteknisk ansvarsskuld I bilageuppgifterna till balansräkningen specificeras den försäkringstekniska ansvarsskulden enligt följande: Ersättningsansvar 1.1. x Ändring av ersättningsansvaret -/+ x Ersättningsansvar 31.12 x 1.6.3 BILAGEUPPGIFTER OM SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER De garantier och ansvarsförbindelser som sjukkassan gett för egen del bör anges i bilageuppgifterna enligt följande: 1. Skulder, för vilka garanti getts ur kassans tillgångar, specificerade enligt garantislag. 1.1 Värde på utfärdade garantier. 1.2 Dessutom anges det sammanlagda värdet på garantierna enligt garantislag. 2. Det sammanlagda värdet på garantier för övriga garantier som kassan gett för egen del specificerade enligt garantislag (ej skuld i balansräkningen). Ansvarsförbindelser för egen del specificeras exempelvis enligt följande: - leasing- och hyresansvar - övriga ansvarsförbindelser - övriga ekonomiska ansvar som gäller kassan och vilka inte införts i balansräkningen. I syfte att fylla kravet på en rättvisande och tillräcklig bild (rättvisande och tillräckliga uppgifter), bör de uppskattade markbeloppen kompletteras med en verbal utredning av ärendets natur och värderingsprinciperna, i synnerhet när det gäller övriga ansvarsförbindelser och andra ekonomiska ansvar. Ansvaren i bokslutet bör värderas under iakttagande av försiktighetsprincipen. Detta innebär att ansvaren i balansräkningen bör värderas till sitt nominella värde eller till ett sannolikt värde som är högre än det nominella värdet. Det kan finnas ansvar av många olika slag. Det är inte möjligt att ge en uttömmande lista på exempel. När sjukkassan gör upp sitt bokslut, bör kassan själv överväga om det finns sådana avtal/förbindelser som eventuellt kan leda till realiserade utgifter och förluster och vilka därigenom bör anges som ansvar. Det gäller att inte glömma kravet om en rättvisande och tillräcklig bild i BokfL 3 kap 2. När det gäller generalpanter är det sannolikt inte alltid möjligt att ge en specifikation enligt lån/garanti. I dessa fall bör dock det totala beloppet av lån som erhållits mot generalpant (övriga ansvar) samt separat de tillgångsposter som överlåtits som generalpant el.dyl. När det gäller solidariskt ansvar uppges ansvarets totala belopp samt att det är frågan om ett solidariskt ansvar. 1.7 Övriga särskilda föreskrifter 1.7.1 KASSANS REGISTER Sjukkassan skall ha ett ständigt uppdaterat register över medlemmarna samt de övriga försäkrade personerna och mottagarna av ersättningar. 3. Ansvarsförbindelser och ansvar som getts för egen del och vilka inte ingår i balansräkningen.

23 2. HANDLINGAR OCH REDOGÖRELSER SOM SKALL LÄMNAS IN TILL FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN 2.1 Berättelse om kassans verksamhet och tillstånd (statistisk berättelse) På basis av 97 i lagen om försäkringskassor skall kassan årligen inom en månad från det kassamöte som fastställt bokslutet lämna in en formbunden berättelse till Försäkringsinspektionen om kassans verksamhet och tillstånd. Följande handlingar skall bifogas berättelsen: balansboken (se punkt 1 i dessa föreskrifter) revisionsberättelsen värderingsavvikelsekalkylen (bilaga 1) protokollet för det kassamöte som behandlat bokslutet.