Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Relevanta dokument
Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Övervakning av mjukbottenfauna

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Ackrediteringens omfattning

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Miljöövervakning i Mälaren 2002

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

Innehållsförteckning Inledning Fauna på sedimentbottnar

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Naturvårdsverkets författningssamling

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier

Embryonalutveckling hos vitmärla

Nedre Ångermanälven 2014

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes

Långtidsserier från. Husö biologiska station

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Miljöövervakning i Mälaren 2001

13. Miljökonsekvensbeskrivning LARS LINDBLOM, STOCKHOLM VATTEN ELSA HEINKE OCH LISA FERNIUS, RAMBÖLL

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Miljöövervakning i Mälaren

Mer fosfor ger mer cyanobakterier i norra Östersjön

Långtidsserier på Husö biologiska station

Tillståndet i kustvattnet

RAPPORT. ISSN Nr 2012:9. Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Askö-Landsortsområdet år 2011

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Kvalitetsmanual Bilaga 2 Datum:

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Trofiska kaskader i planktonsamhället

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Tel E-post:

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Innehållsförteckning Inledning Ny forskning om kvävefixerande cyanobakterier i Himmerfjärden... 5

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011

Marin bottenfauna 2013

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Innehållsförteckning Recipientanpassad rening... 4

Ingår i arbetet med miljömålen: Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2011

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

VATTENKVALITET I NEGLINGE- VIKEN OCH VÅRGÄRDSSJÖN I NACKA KOMMUN

Innehållsförteckning Inledning Fisk längs Himmerfjärdens stränder... 5

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Innehållsförteckning Inledning Höjd utsläppspunkt... 5

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2004

Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Ger kväverening bättre

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Edsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Äntligen ett skrovmål?

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Innehållsförteckning Inledning Recipientanpassad rening... 5

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Sedimentbehandling i Växjösjön

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

FAKTABLAD NR

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2010

Transkript:

- Fokus Askö - Bo#nar och fria va#enmassan i samspel? Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Helena Höglander, Växtplankton Elena Gorokhova, Zooplankton Hans Kautsky, Fytalens växt- och djursamhällen Brita Sundelin, Vitmärlornas reprodukjon Jonas Gunnarsson, Ola Svensson och Caroline Raymond, Sedimentlevande makrofauna Ulf Larsson och Svante Nyberg, Kemiska och fysikaliska data

PresentaJonens innehåll Om Askö och vilken data vi har Hur vi har börjat arbeta Förändringar i Askö- området Samband? Hur vi går vidare Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Växtplankton /Klorofyll 1976- Djurplankton 1976- Kemiska och fysikaliska data: Fytalens växt- och djursamhällen 1993- Sedimentlevande makrobentos (1971- ) 1981- - - - - - - Siktdjup Syrehalt Temperatur Salthalt Fosfor Kväve 1976- Vitmärlans reprodukjon 1994- Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1)

Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter)

Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner)

Växtplankton, Djurplankton, Kemiska och fysikaliska data (B1) Fytalens växt- och djursamhällen (30 transekter) Sedimentlevande makrofauna (20 stajoner) Vitmärlans reprodukjon (5 stajoner)

Hur vi har börjat jobba Presenterat våra data specifikt inom varje program Med ekologisk samlad kunskap diskuterat förändringar; vad de kan bero på och hur de kan hänga ihop Frågeställningar Finns någon generell förändring/utveckling inom respekjve dataset? Har vi samvariajoner som överensstämmer? Förstår vi variajonernas orsaker? Börjat testa enkla samband ujfrån hypoteser och vanliga uppfafningar Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Vanliga uppfattningar En förändring i växtplanktons Jllväxt och sammansäfning har effekter på andra trofinivåer AbioJska faktorer är vikjga för alla del- ekosystem Hydrografiska förändringar, såsom vafentemperatur och salthalt, har stark påverkan på våra biologiska data Ökad eutrofiering ger ökad biomassa av växtplankton Ökad eutrofiering ger ökad biomassa (Jll en viss nivå) av benjsk fauna Algbältenas nedre utbredningsgräns beror på förändrat siktdjup Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Har vi några förändringar i Askö-området? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Maximal vinterkoncentra@on av DIN och DIP innan vårblomningens start vid B1, 1976-2012 (g/m 2, 0-35 meter) DIN (g/m2) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 DIP (g/m2) DINstart g/m2 DIPstart g/m2 0,0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 0,0 DIN = Dissolved Inorganic Nitrogen (löst oorganiskt kväve) DIP = Dissolved Inorganic Phosphorus (löst oorganiskt fosfor)

Exempel på förändringar 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 Temperatur och salinitet vid B1 under vår, medelvärden 30-40m månad 3-5, 1976-2012 8,00 7,80 7,60 7,40 7,20 Temp månad 3-5 Salinitet månad 3-5 Temp ( o C) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 7,00 6,80 6,60 6,40 6,20 Salinitet (PSU) 0,0 6,00 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Sommarkoncentra@oner av totalkväve (totn) och totalfosfor (totp) under juni- augus@ vid B1, 1976-2012 (mg/m 3, 0-20m) 340 24,0 totn mg/m3 0-20m totn (mg/m3) 320 300 280 260 22,0 20,0 18,0 16,0 totp (mg/m3) totp mg/m3 0-20m 240 14,0 220 12,0 200 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 10,0 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Biomassan av kvävefixerande cyanobakterier ökar (främst p.g.a ökning av Aphanizomenon sp.), medel biovolym (mm 3 /l), Jun- Aug 1976-2012 Inga data 1991 p.g.a. ändring i MÖ- program

Exempel på förändringar Kvävefixerande cyanobakterier är dock bara en del av sommarens växtplanktonsamhälle, och en motsvarande ökning i totala samhället syns inte Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Förändringar i biomassa hos djupplankton men inga förändringar i abundans

Exempel på förändringar Förändrad sammansä#ning av andelen hoppkrä^or (Copepoda) och hinnkrä^or (Cladocera) C u S u m 1 0 5 0-5 A s k ö 4 2 0-2 z - s c o r e, R o t C l a / C o p - 1 0 1 9 8 0 1 9 9 0 2 0 0 0 2 0 1 0-4 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Abundansförändringar hos Monoporeia affinis och Macoma balthica 7000 Sedimentlevande makrofauna: 4 lång@dssta@oner 6000 5000 Abundans / m 2 4000 3000 Monoporeia affinis Macoma balthica 2000 1000 0 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Exempel på förändringar Förändringar i BQI 1981-2012 Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Har vi några enkla samband? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Samband? BQI och syreminimum 12 9 10 8 7 BQI (medelvärde) 8 6 4 6 5 4 3 Syre (mg/l) ca 45 m Median (9) Syreminimum/år 2 2 1 0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 12 10 8 6 R² = 0,17811 Serie1 4 Linjär (Serie1) 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Samband? Fucus djuputbredning och vårens siktdjup 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,0 1 1,0 2,0 Fucus All Siktdjup medelvärde med vafenkikare månad 3-5 Fucus djuputbredning (m) 2 3 4 5 3,0 4,0 5,0 6,0 Siktdjup (m) 7,0 R² = 0,66177 8,0 R² = 0,05985 9,0 Fucus All 6 5 4 3 2 1 Siktdjup vs Fucus R² = 0,09233 6 10,0 0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Siktdjup

Samband? Sommarkoncentration av TotN och TotP och växtplanktonbiomassa?

Samband? Djurplankton mot Temperatur, Syre och Klorofyll C u S u m 1 0 5 0-5 A s k ö 4 2 0-2 z - s c o r e, R o t C l a / C o p - 1 0 1 9 8 0 1 9 9 0 2 0 0 0 2 0 1 0-4 CB% - Parameter estimates (TZB and environmental data) Distribution : NORMAL Link function: LOG Column Estimate Standard Wald - - Error Stat. p Intercept 1 3.942907 0.185805 450.3180 0.000000 T(20m) 2 0.077200 0.028463 7.3565 0.006682 Oxy 3 0.035084 0.011893 8.7028 0.003177 Chl(6-8) 4-0.108959 0.054881 3.9417 0.047105 Scale 9.734703 1.163520 70.0000 0.000000

Samband? Bottenfauna och vårblomningens sammansättning 3000 1,60 2500 1,40 Abu medel, 30 m Bo#enfauna- abundans /m2 2000 1500 1000 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Vårblomning (mm3/l) 30 m Övrigt 1 30 m Övrigt 2 30 m Marenzelleria 30 m MyJlus edulis 30 m Macoma balthica 30 m Pontoporeia femorata 30 m Monoporeia affinis Diatoms Dinoflagellates 500 0,20 0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,00

Hur vi går vidare Tillbaka Jll våra frågeställningar Vilken generell förändring/utveckling finns inom respekjve dataset? Har vi samvariajon som överensstämmer? Kopplingar och återkopplingar mellan del- ekosystem Anpassning och urval av dataseten för olika analyser och hypotesprövningar Förstår vi variajonernas orsaker? Antropogen påverkan eller naturlig variajon? Fokus Askö, Caroline Raymond, Havsmiljöseminariet 2013-10- 09

Tack! Foto: Robert Kautsky/Östersjöcentrum Kontaktperson Askö- syntes: caroline.raymond@su.se