Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund)



Relevanta dokument
(1) Tvätta dina händer grundligt före applicerande och rengör telefonen från smuts och damm noggrant.

Datorlingvistisk grammatik

SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.

Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).

Förord KERSTIN BALLARDINI

Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL

Satser och satsdelar. 1 Satser och satsdelar inledning. 2 Primära satsdelar predikatet. 2.1 Översikt. Grammatik för språkteknologer

Satslära introduktion

Datorlingvistisk grammatik

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser

Syntax Fras, sats, mening

Grammatik för språkteknologer

4. Bedömning av delprov C

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Grammatik för språkteknologer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Att analysera andraspråkstexter

Mening. Sats. Huvudsats. En mening: Jag gillar kaffe men jag gillar inte te. En mening börjar med stor bokstav och slutar med.! eller?

14. Sammansatta satser

Delprov B. Textbearbetning

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

RÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Svenska som andraspra k

BRUKSANVISNING BRANDVARNARE, 230 V SAMMANKOPPLINGSBAR MED PAUSFUNKTION

Det kanske inte är en fråga om tycke och smak; semi kolon kanske handlar om mod.

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Delprov B. Textbearbetning

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden

Ordföljd i andraspråksinlärares svenska

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska

SVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Några skillnader mellan svenska och engelska

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Texter skrivna på svenska av studenter med annat modersmål

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Satsdelar. Carina

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Sfi-läromedel ur ett processbarhetsperspektiv

Fraser, huvuden och bestämningar

Kommentarer till bedömningsmatris för Skriva Kurs C

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Svensk minigrammatik

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

KODNING AV MAXIMALA GRAMMATISKA ENHETER Manual

Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Bedömning av delprov A diskussion och information

Bedömda elevexempel i årskurs 1 3

Resa med barn bila otroligt mycket ordentligt så gott du kan det här är lättare sagt än gjort oförutsägbara vandra i bergen sola

Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.

Svenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57

Syntax 1: Fraser och satsled Syntax 2: Satser och meningar

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Satsled och satstruktur

Olika typer av satser

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Bisats eller infinitivfras?

Grammatisk teori III Praktisk analys

Svenska i fokus 2. provlektion. Svenska i fokus 2 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 LÄRARHANDLEDNING 2

Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

CSVE L39V8- och 11SV L24V7-

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Har/hade-bortfall i svenskan Hur finit är ett naket supinum?

Material från

Fraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser

Sidan 1. Repetition: satsledsanalys (delvis från övningsboken) Satser och struktur Föreläsning 8, Lingvistik grundkurs. Vad är objekt och predikativ?

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Byggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner

Dom lyssnade koncentrerat på lärarens genomgång.

Huvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute

ANDREAS REJBRAND Svenska Vanliga och allvarliga språkfel

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

- Hur du knyter ihop satser med konjunktioner - Hur du med hjälp av sammanhangsord skapar samband mellan meningar

Ordklasser och satsdelar

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Hur går det till att lära svenska? En studie om svenska som andraspråksinlärares talade språk

Förhållandet mellan anföringssats och anförd sats vid direkt anföring *

Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser. 729G49 23 april

Världens språk, 7,5hp vt 2012

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Transkript:

Del A 2005 Språkform och språknorm (Maja Lindfors Viklund) 1. Personer som är födda före andra världskriget, har säkert ett speciellt förhållande till radion. <Personer som är födda före andra världskriget har säkert ett speciellt förhållande till radion.> 2. Talet räknades ut genom att ställa upp två ekvationer. <Talet räknades ut genom att man ställde upp två ekvationer.> <Talet räknades ut genom uppställning av två ekvationer.> 3. Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att c. en miljon människor dör av den varje år. <Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att ca en miljon människor dör av den varje år.> <Sjukdomen leder ofta till döden, och man räknar med att cirka en miljon människor dör av den varje år.> 4. Initiativtagare till konferensen var ett antal engelskalärare som vurmade för viktoriansk litteratur. <Initiativtagare till konferensen var ett antal engelsklärare som vurmade för viktoriansk litteratur>. 5. Historikerna tvistar ännu om Napoleons betydelse för Franska revolutionen. <Historikerna tvistar ännu om Napoleons betydelse för franska revolutionen.> 6. Eleverna fick instruktioner om vad de skulle ta med på skolresan till Abisko; sovsäck, extra ombyten, gummistövlar och myggmedel. <Eleverna fick instruktioner om vad de skulle ta med på skolresan till Abisko: sovsäck, extra ombyten, gummistövlar och myggmedel.> 7. Till hans landsmäns glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet. <Till sina landsmäns glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet.> <Till landsmännens glädje kom fransmannen trea i Vasaloppet.>

8. Det framgår av artikeln att ju mer exponerad för solen man är, ju större risker utsätter man sig för. <Det framgår av artikeln att ju mer exponerad för solen man är, desto större risker utsätter man sig för.> 9. Om jag inte hinner med denna bussen, tar jag nästa istället. <Om jag inte hinner med denna buss, tar jag nästa istället.> <Om jag inte hinner med det här bussen, tar jag nästa istället.> 10. Man bedömde att risken för rymning var mycket stor, dessutom visste man att han hade nya planer på gång. <Man bedömde att risken för rymning var mycket stor. Dessutom visste man att han hade nya planer på gång.> <Man bedömde att risken för rymning var mycket stor, och dessutom visste man att han hade nya planer på gång.> 11. Vi tänkte ofta på de som suttit där hemma och var oroliga. <Vi tänkte ofta på de/dem som satt där hemma och var oroliga>. <Vi tänkte ofta på de/dem som suttit därhemma och varit oroliga>. Kommentar: det finns, förutom den nödvändiga korrigeringen av tempusform(er), ytterligare en sak i originalmeningen som är värd att diskutera, nämligen på de som. Vissa bedömare anser att de som här är ett fast uttryck, som inte påverkas av prepositionen på. Andra anser att det inte är ett fast uttryck, och därför skall det vara på dem som, eftersom prepositioner normalt följs av objektsformer av personliga pronomen. 12. TT uppger att Ukrainas regering har ännu inte avgått men förväntas göra det inom kort. <TT uppger att Ukrainas regering ännu inte har avgått men förväntas göra det inom kort>. <TT uppger att Ukrainas regering ännu inte avgått men förväntas göra det inom kort>.

13. Enligt många kritiker är detta den aldra bästa film som någonsin har spelats i Göteborg. <Enligt många kritiker är detta den allra bästa film som någonsin har visats i Göteborg>. Kommentar: här finns ett korrekturfel. Verbet spelats passar inte in i sammanhanget. Ett bättre alternativ är visats. Alternativt kan man tänka sig att använda partikelverbet spelats in, men då bli betydelsen en annan. 14. En uppretad hyresgäst har mätt upp ljud nivån i lägenheten till över 80 decibel. <En uppretad hyresgäst har mätt upp ljudnivån i lägenheten till över 80 decibel.> 15. Som vanligt kom Kalle farandes i full fart nedför den svåraste backen i hela liftsystemet. <Som vanligt kom Kalle farande i full fart nedför den svåraste backen i hela liftsystemet.>

Del B 2005 Språkbruk (Maja Lindfors Viklund) 1. b 2. c 3. a 4. b 5. c 6. a 7. c 8. a 9. d 10. c 11. d 12. c 13. d 14. b 15. d

Del C 2005 Textbearbetning: kort kommentar (Hans Landqvist) I ursprungstexten finns det minst 20 saker (ortografi, interpunktion, ordval och ordbildning samt fraser, satser och meningar) som kan förbättras för att uppnå det angivna målet [...] en god idiomatisk svensk text [...]. Högsta antal poäng för bearbetningen är 20 poäng. Varje poänggivande förbättring är markerad med 1 i bearbetningen. Enbart helpoäng anges. De följande punkterna är en kontrollista för bedömningen av bearbetningen. I en del fall finns det enbart en möjlig förbättring av originalet, medan det i andra fall finns flera möjligheter. I sådana fall förtecknar kontrollistan inte alltid samtliga tänkbara möjligheter. (1) Placeringen av brandvarnaren Problemet i rubriken är den bestämda formen placeringen. Man kan tänka sig att lösa det genom att ändra speciesformen: placering av brandvarnare/ brandvarnaren. En andra möjlighet är att välja en annan frastyp med genitivattribut + huvudord: brandvarnarens placering. Däremot kan man inte byta ut placeringen mot installation, för det är skillnad på att installera något och att placera något. (2) Helst bör brandvarnaren monteras mitt i tak, minst 15 cm från vägg eller hörn. Det första problemet i den här meningen gäller ordföljden med det inledande satsadverbialet helst. Här föredras rak ordföljd med subjektet som fundament, dvs. brandvarnaren bör helst monteras osv. Det andra problemet gäller adverbfrasen mitt i tak. En lösning är att ändra specieformen på substantivet: mitt i taket. Man kan också fundera över om det går att välja andra konstruktioner, där den bestämda formen taket används: takets mitt och takets centrum. Däremot kan man inte byta preposition hur som helst: frasen mitten på taket ger en annan betydelse än den som originaltexten har.

(3) Vid väggmontaging 15 cm från taket och på vindar, vilka har takås, 90 cm av center. Den här meningen innehåller sammanlagt fem saker som måste åtgärdas. Det första problemet gäller textbindningen. Sambandet till den föregående meningen måste framgå klarare än i originaltexten. Detta kan man uppnå med olika konstruktioner som är mindre nominala än originalets Vid väggmontaging. Två möjliga lösningar är När brandvarnaren monteras bör/ skall det göras osv., dvs. bisats + huvudsats, och Vid väggmontering bör/ skall brandvarnaren fästas osv., dvs. satsförkortning + huvudsats. Det andra problemet blir förhoppningsvis löst samtidigt med det första. Ordbildningen montaging fungerar inte i svenskan, utan antingen får man använda ett substantiv, montering, eller ett verb i aktiv/passiv diates, montera/monteras. Det tredje problemet i meningen gäller pronomenet vilka. Detta relativpronomen tynger stilen och bör ersättas. En lösning är att använda det stilistiskt mer neutrala som, dvs. som har takås. En annan väg är att låta relativsatsen, vilka har takås, ersättas av en prepositionsfras: med takås. Det fjärde och femte problemet finns inom prepositionsfrasen av center. Prepositionen av måste ersättas med från. Substantivet center passar inte här utan man kan tänka sig olika alternativ, i första hand 90 cm från mitten eller 90 cm från takåsen. Däremot är det inte lämpligt med 90 cm från takåsens centrum. (4) För undvikande av oönskade larm, bör inte brandvarnare placeras där naturliga förbränning partiklar förekommer (t.ex. i garage, dåligt ventilerade kök, och bredvid öppna spisar). Liksom den närmast föregående meningen innehåller den här ett antal problem. Det första gäller den tunga nominalkonstruktionen ( substantivsjukan ), som inleder meningen. Olika lösningar kan användas, men enklast är att ersätta För undvikande av oönskade larm med För att undvika oönskade larm. Det därpå följande problemet gäller negationen inte, som inte [!] har en korrekt placering utan som skall stå efter subjektet i huvudsatsen och före det infinita verbet i verbfrasen: bör brandvarnaren inte placeras.

Det tredje problemet är det märkliga naturliga förbränning partiklar, som ersätts med en sammansättning med fogemorfem, dvs. naturliga förbränningspartiklar. Däremot kan man inte börja laborera med konstruktioner som naturlig förbränning av partiklar, där förbränning normalt sker etc., eftersom sådana uttryck förändrar betydelsen av den information som ges i originaltexten. Den fjärde svårigheten i den här meningen är den felaktiga kommateringen med kommatecken före och i den avslutande uppräkningen. Kommatecknet avlägsnas alltså. Man kan dessutom tänka sig att byta ut den samordnande konjunktionen och mot det likaledes samordnande eller för att starkare framhäva kontrasten mellan de olika platser där naturliga förbränningspartiklar förekommer. (5) Montera inte brandvarnare inom dammiga eller smutsiga lokaler och inte heller i närheten av lysrörsarmaturer. Prepositionen inom ersätts med i till den idiomatiska prepositionsfrasen i dammiga eller smutsiga lokaler. (6) Rumstemperatur samt luftfuktighet bör vara normalt. I den här meningen finns det två problem. Den samordnande konjunktionen samt är inte lämplig här, och predikatsfyllnaden/predikativet normalt skall kongruensböjas efter det plurala subjektet i satsen, dvs. normala. När det gäller det första problemet, finns det olika lösningar. Allra enklast är att ersätta samt med det stilistiskt mer neutrala och, men man kan också göra lite mer genomgripande förändringar, t.ex. Såväl rumstemperatur som luftfuktighet bör vara normala. (7) På brandvarnaren får inte målas, då funktionen inte skall lovas i så fall. I den här meningen finns det fem saker som bör åtgärdas. För det första skall prepositionen på avlägsnas. Det är fråga om att man inte får måla brandvarnaren generellt, inte måla på vissa partier av brandvarnaren. Det andra problemet gäller den underordnande konjunktionen/subjunktionen då, som kan fylla flera olika funktioner i svenskan (temporal, konditional osv.). I det här sammanhanget bör då ersättas med eftersom, som tydligare anger orsaken till att brandvarnaren inte får målas.

Därefter följer tre problem som gäller en och samma verbfras. Det modala hjälpverbet skall i verbfrasen skall lovas måste ersättas med kan, och huvudverbet lovas måste bytas ut mot garanteras. Frasen i så fall kan behållas eller möjligen bytas ut mot det kortare då. Men en flyttning av detta adverbial måste göras för att ordföljden skall bli korrekt: eftersom funktionen i så fall inte kan garanteras.