Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!



Relevanta dokument
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Christl Kampa-Ohlsson

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Publicerad i Göteborgsposten 22/

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Det här gäller för träda och vall 2017

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Frågor för framtiden och samverkan

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

- Upptäck och undersök ekosystemtjänster i din närmiljö

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Workshop om kursplaner åk 7 9

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Livets myller Ordning i myllret

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Naturfolk lever av vad naturen ger. Något annat slags folk finns inte

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Sveriges miljömål.

Nyfiken på ekologisk mat?

Utveckling och hållbarhet på Åland

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Ekologi Så fungerar naturen

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Vegetation som föroreningsfilter

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Mat, miljö och myterna

Transkript:

Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Omdenhärskriften Syftetärattgeenöverblickochinspirationtillenklimatsmartareogräskontrollbaseradpå ekosystemtjänster.tillvarjemetodfinnstipsomvemdukankontaktaellervardukanläsamerom metoden. Ärdumestintresseradavdeolikametodernaattminskaklimatpåverkanfrånogräskontrollenkandu börjaläsapåsidan7.villduocksåvetameromklimatförändringarochhurjordbruketisverigebidrartill dettasamthaenförklaringtillvadenekosystemtjänstbaseradogräskontrollärförnågotkandubörjapå sidan3. Mångaavmetodernasomnämnshärfinnsmerutförligtbeskrivnaiexamensarbetet HowLocal EcosystemServiceManagementmayReduceClimateChangeImpactofWeedControl avweronika Swiergiel 1.Därkanduocksåhittamerinformationomlantbruksrelateradeklimatförändringar, ekosystemtjänster,oljetoppenochalternativabränslensamtkällhänvisningartillallapåståendeniden härskriften. SkriftenhartagitsframisamarbetemedettdeltagardrivetforskningsprojektkallatKlimatsmart Lantbruk Hållbaralösningarförframtiden(www.schwartzstiftelse.se).Projektetarbetarmedattsätta ihopforskningochpraktiskaerfarenheterförattersättalantbruketsoljeberoendeochbidratillen klimatneutrallivsmedelsproduktionochettjordbrukbaseratpåkretsloppstänkande.projektetvillskapa nätverkochkontaktermellanaktivalantbrukare,forskare,rådgivare,journalisterochbeslutsfattare. Måletärattläratillsammans,inspireraochsamtalaomhållbarhetmedmänniskorruntomkringochpå ettpositivtsättvisapåmöjligalösningarpånödvändigaförändringar. 1 Examensarbetetladdardunedfrånwww.epsilon.seellerkontaktaförfattarenWeronikaSwiergielpå swiergiels@hotmail.com. 1

Foto:MelkerDahlstrand Foto1.Ökadtorkaifattigaländerärenaveffekternaavklimatförändringarna. 2

Behovetavminskadenergianvändingochutsläppavväxthusgaserfrån lantbruket. Denstoratillväxtenimatproduktionensedan1950taletharvaritmöjligtackvarebilligafossilabränslen, främstolja,ochstoraförändringarivårlandanvändning.milleniumecosystemassessment 2 harisin rapportvisatattdetharskettpåbekostnadavekosystemensomviärberoendeavförvåröverlevnad. Flerainternationellarapporterharvisatattdenförsämradehälsanhosekosystemenoch klimatförändringarnapåettoproportioneligtsättpåverkatdefattiga.dettatillsammansmedfaktumet attdenlättillgängligaoljanbörjartaslutgörattmatproduktionenintekommerattkunnafortsättamed sammametoderochintekanökaobegränsat. Enligtklimatpanelenmåsteviminskaväxthusgasutsläppenmedminst50"85%tillår2050förattha50% chansattundvikafarligaklimatförändringarnärtemperaturenökarmed2grader.defattigaländerna harintebidragittillklimatförändringarnaisammagradsomderikaländernaochhardärförintesamma möjlighetattvidtaåtgärder,trotsattdeblirvärstdrabbadeavklimatförändringarna.ansvaretliggerhos derikaländerna.ommanskulletahänsyntilldettaochdessutomräknainminskningarsombehöver görasiinternationellatransportersåskulledenprocentuellaminskningenavväxthusgasutsläppför Sverigesdelliggalångtöverklimatpanelensmedelpå50"85%. Dåharmanpågrundavbristandekunskaperändåinteräknatmedallasjälvförstärkandeåterkopplingar iklimatsystemetsomhastigtkanaccelereraklimatförändingarna.ettexempelpåsådanaåterkopplingar somviredanserärkoldioxidsomsläppsutfråntropiskaskogarnärdebrinnerpågrundavökade temperaturer.ettannatexempelärhavensomtidigaretagitupp25%avdenkoldioxidvisläpperut.nu börjarhavensnabbtattförsurasavdenökadekoldioxidmängdenvilketgörattdehavslevande organismernaintelängrekanbindainkoldioxidenisinakalkskal.blirhaventillräckligtsurakandeinte allstauppkoldioxidenlängre.denkoldioxidensomhavenochskogarnaintelängreabsorberarskyndar iställetytterligarepåklimatförändringarnaännumer. Flerastudiervisarattdealternativsomeventuelltfinnstilloljanintekommeratthinnainförasistor skalaitidförattundvikafarligaklimatförändringar.mångaavalternativenärdessutomriskfylldaurett vidaremiljöperspektiv.biobränslentarmarkochvattenianspråksomkommerattbehövasför matproduktionochekosystemfunktionernärjordbruketintelängrekanbaseraspåfossilbaserade insatsmedelochnärbefolkningenväxersamtklimatförändringarnakommerattgöraalltstörre landområdenobrukbara.därmedärvårutgångspunktattdentotalaenergianvändingenochintebara fossilabränslenmåsteminskas. 2 Envärldsomspännandeundersökningavhurförändringariekosystemenshälsapåverkarvårvälfärdsamthurvibörageraföretthållbart nyttjandeavekosystemen.över1300experter,stater,ickestatligaorganisationerochprivatasektornhartillsammanstagitframrapporten: www.millenniumassessment.org/en/index.aspx 3

Lantbruketsochogräskontrollensklimatpåverkan. Mankanfrågasigomekologiskogräskontrollbidrartillklimatförändringarnaidengradattmanbehöver vidtaåtgärder.eftersommatproduktionenärlivsnödvändigförossbörmångaandraavvåraaktiviteter fåhårdarekravpåsigattminskasinklimatpåverka.meddettasagtfinnsfortfarandemycketmankan åtgärdainommatproduktionendådenärenstorbidragandefaktortillklimatförändringarna. Mellanåren1970och2004ökademängdenklimatpåverkandegaseriatmosfärenmedungefär70%,till störstadelorsakatavmänniskan.sedan1750harmänniskansbidragtillmängdenklimatpåverkande gaseriatmosfärentilltvåtredjedelarkommitfrånförbränningenavfossiltbränsleochentredjedelfrån förändradmarkanvändning.lustgassomharen296gångerstarkarepåverkanpåklimatetänkoldioxid harundersammaperiodökatmed18%iatmosfärenmedanmetansomär23gångersåpotentsom koldioxidharfördubblats.huvudsakligaorsakentillökningenavlustgasochmetanärlantbruketoch relateradförändringimarkanvändning. ISverigeorsakarlantbruket15%avlandetsklimatpåverkandegaser.Mendåharmaninteräknatmed indirektenergianvändningvidt.ex.transportellertillverkningavsyntetisktkväveochmaskiner.avgång avklimatpåverkandegaserfrånmulljordarochbiobränsleproduktionellermarkanvändningsomär relateradtilllantbruketärintehellermedräknat.förbränningenavfossiltbränslestårför26%de klimatpåverkandegaserfråndentotaladirektaochindirektaenergianvändningen(utomtransporter)i primärproduktionen. Ekologiskodlingharoftastenlägreenergiåtgångperhektar(ha)änkonventionelltlantbruk.Inågrafall ärenergiåtgångenupptill50%lägre.denlägreenergiåtgångenberorfrämstpåattmaninteanvänder sigavsyntetisktkväveochharenlägreimportavfoder.räknarmaniställetenergiåtgångperkg produktblirskillnadenmellanekologiskochkonventionellodlingmindreeftersomhektarsködenoftast ärlägreidenmodernaindustriellaekologiskaodlingen.ifattigareländer,medtraditionella odlingsmetoder,gerekologiskaodlingssystemintressantnogiställethögrehektarskördar.dettakan kanskegeossenledtrådtillhurvibehövertänkaframöver.energiåtgångenidensvenskaekologiska odlingenärdockfortfarandelägreellerlikvärdigmeddenikonventionellodling,ävenräknatperkg produkt.inomdenekologiskaodlingenärdestörstakällornatillutsläppavklimatpåverkandegaser: " Drivmedelvidjordbearbetning(inklusiveogräsåtgärder)därplöjningärexeptionellt energikrävande,och " Koldioxid"ochiblandlustgasavgångfrånmarkenvidmarkberedning(mycketberoendepå jordtyp). Detfinnsmycketfåstudieromenergiåtgångigrönsaksproduktionenmenmankanantaatt energiåtgångenvidogräskontrollenärhögreänhoslantbruksgrödornapågrundavradhackningoch flammning. Klimatsmartogräskontrollbehöveralltsåmötatreutmaningarsamtidigt.Minskad drivmedelsanvändningochminskatbehovavmarkberedningbehövergåhandihandmedökade hektarskördar.ökadehektarskördarfårnaturligtvisinteskepåbekostnadavandravärdensombiologisk mångfald,markbördighet,minskadutlakning,djurvälfärdochväxtersmotståndskraftmott.ex.insekts" ochsjukdomsangrepp.kanvihittalösningarsomnåralladessamålsamtidigt,ochkandetåstadkommas genomenmedvetenanvändningavekosystemtjänster? 4

Lokalaekosystemtjänstersomogräsreglerare? Att minska energianvändningen i ekologisk ogräskontroll innebär i praktiken att avstå från en del av den mekaniska bearbetningen. Vanligtvis medför detta mer handrensning och därmed fler arbetstimmar och ökad kostnad. Tanken med att använda sig av ekosystemtjänsterna i ogräskontrollen är att undvika detta samtidigt som man får andra positiva effekter för ett hållbart lantbruk. Men vilka är då ekosystemtjänsterna och hur kan de användas i ogräskontrollen? Ekosystemtjänster kan beskrivas som de förhållanden och processer genom vilka naturliga ekosystem, och de arter som bygger upp dem, ger förutsättningar för och underhåller mänskligt liv. Eller helt enkelt den nytta som människor har av ekosystemen. De delas ofta in i; a) försörjande tjänster som mat, vatten, virke, biobränsle och fibrer, b) reglerande tjänster som reglerar klimatet, översvämningar, sjukdomar, avfall och vattenkvalitet, c) upprätthållande tjänster som jordbildning, fotosyntes, pollinering, fröspridning och näringsämnens kretslopp, samt d) kulturella tjänster som är viktiga för rekreation, skönhetsvärden, lärande och andliga värden. Många av dessa tjänster, så som till exempel att upprätthålla ett stabilt klimat, bibehålla atmosfärens gassammansättning, underhålla genetisk mångfald och bryta ner avfall, är absolut livsviktiga för oss. För att förstå vad ekosystemtjänsterna betyder för oss kan man föreställa sig vad som skulle krävas om de sätts ur spel eller inte utnyttjas. En ekosystemtjänst är reningen av vatten som sker när det filtreras genom marken, porlar och syresätts i bäckar och floder samt transpireras av växterna. Ett annat exempel är det arbete som baljväxterna gör när de fixerar kväve. Grisar som bökar och äter upp kvickrot utför också en tjänst. I praktiken är sambanden inom och mellan ekosystemen komplexa och man kan inte bara ersätta en ekosystemtjänst med en teknologisk lösning utan att det får konsekvenser i andra delar av ekosystemet. De industriella alternativen till ekosystemtjänsterna är genomgående mer resurskrävande och orsakar ofta direkta och indirekta miljöproblem. Men kan man fortfarande kalla det för en ekosystemtjänst om människan måste lägga sig i för att skapa ekosystemtjänsten i lantbruket? Vad blir i så fall inte en ekosystemtjänst? I den här skriften definierar vi ogräskontrollen som baserad på ekosystemtjänster om; " Den, är eller skulle lätt kunna vara, baserad på lokala förnyelsebara resurser. Behovet av att tillsätta kommersiell energi utifrån för att skapa ekosystemtjänsten är lågt. " Ekosystemtjänsten produceras lokalt inom lantbruket eller omkringliggande landskap. Som exempel kan man nämna vallen 3. Vi bereder jorden och sår. Likt en naturlig gräsmark bidrar vallen med ekosystemtjänsterna att binda in solenergi och kol samt att ta upp näringsämnen från alven 4 till matjorden 5 under sin livscykel. Grönmassan som bildas kan vi skörda och utnyttja som marktäckning. Den bidrar då med samma ekosystemtjänster som ett lövtäcke åstadkommer i skogen nämligen att gödsla, täcka mot ogräs, öka den rotnära markfukten och förbättra markstrukturen. Ett annat exempel är att odla sorter som konkurrerar bra mot ogräs. De kan ha ett mer effektivt närings- och vattenupptag än ogräsen, skugga ut ogräsen eller sprida ämnen som är skadliga för dessa. Det vanligaste idag är att varken fröer eller djur har sitt urpsrung från gården och de är därmed inte helt lokalt producerade utan har krävt resurser utifrån. Dock lever de på gårdens resurser under större delen av sin livscykel och man skulle kunna producera dem helt på gårdens resurser. Däremot är det omöjligt eller svårt att producera vissa organismer som används som biologisk kontroll eftersom de kräver 3 Odlatgräsochbaljväxtertillfoderförlantbruksdjur. 4 Djuparejordlager 5 Deöversta25"30cmdärjordbruksgrödornasrötterhämtardetmestaavsinnäring. 5

laboratorieförhållanden och kontinuerlig utsättning i fält. Detta kan därför inte kallas för en ekosystemtjänst. Att skapa livsmiljöer för naturliga fiender i och omkring sina odlingar för att de ska hjälpa till med växtskyddet är däremot att bidra till att skapa en ekosystemtjänst. Foto2.Betandedjurutförenekosystemtjänst.Förgodeffektmotogräsbörmankombineraolikabetande dureftersomdebetarpåolikasättochdärmedkompletterarvarandra. Foto:WeronikaSwiergiel 6

Exempelpåekosystemtjänsterinomogräskontrollenidag Mångfaldiväxtföljden Växtföljdenärgrundenförenlyckadogräskontrollochkansessomenkombinationavmekaniskkontroll ochväxternasekosystemtjänsternärdegenomsittvarierandeväxtsättiväxtföljdenkonkurrerarmed ogräsenochsertillattingetogrästaröver.förattinteuppförökavissasortersogräsbehövsen diversifieradväxtföljddärmanblandarvårsåddaochhöstsåddagrödor,hackgrödorsomgrönsaker, sockerbetorochmajssamtettårigaochlångliggandevallar/gröngödsling.ärväxtföljdenalltförensidig märksdetgenomattogräsmedettvisstväxtsättgynnasochkanökatillsvårhanterligamängder.odlar manmestvårsåddagrödorfårmanproblemmedvårgroendeogräs.däremotkanperennaogräsmed ellerutanutlöpare,t.ex.kvickrot,kontrollerastackvarejordbearbetningen.harmanlångliggandevallar minskarproblemenmedettårigaogräsomvallenslåsoftamendeperennakanuppförökas.höstådda grödorkangemerproblemmedhöstgroendeogräsmenengodkontrollavvårgroendeogräs. Konkurrens Vissaarterochsorterärmereffektivakonkurrentermotogräsetänandra.Detkanberopåderas förmågaattsnabbtgroochväxatillsig,formenpåderasbladverk(skuggningavogräs),höjd,tolerans motskuggning,hureffektivtdetaruppnäringochvatten,toleransochresistensmotstress(temperatur, salt,angrepp,torkamm)samtförmåganattproduceraallellokemiskaämnensomhämmarogräsens tillväxt.exempelpågrödorsomproducerarallellokemiskaämnenär;råg,luddvicker,hampa,åkerböna, lupin,majs,havre,korn,veteochsolros.användsgrödormedallellopatiskverkanisamodlingellersom marktäckningmåstemanseuppmedattinteskadasamodlingsgrödan.detharvisatsigattsmåfröiga grödorsomsallad,rädisaochiblandtomaterkanskadasavdeallellopatiskaämnenamedanstörrefrön somhosbönor,gurkaochärtorärtoleranta.tvåexempelpådettaärsamodladegrönsakeroch vallsorter.samodlingavvallsorterharvimycketkunskapocherfarenhetkringmedansamodlingav grönsakerärmerbegränsadochdärförhamnariidebanksavsnittet(sid:21). 7

Foto:WeronikaSwiergiel Foto3.Samodlingavbl.a.svartkämpeochbaljväxter 8

Samodlingivall,gröngödselochgrönfoder Envälsköttogräskonkurrerandevalliväxtföljdenkanvaraenviktigingrediensförattförebyggaogräsi köksväxtodlingen.valavvallarterochsorterärkonstenattkompromissamellanenmängdolikabehov ochförutsättningarpågården.förogräskontrollensskullärdetmycketviktigtattfåengodetableringav vallenförstaåretförattundvikaluckordärogräsenkanförökas.hardumöjlighetärdetbraattslå vallentidigtförattbliavmedogräsinnandefröaravsig. Förattfåengodetableringochenhållbarvallöverårenbörduväljasorterefterdelokala förutsättningarsområderpågården.omjordent.ex.ärsandigmeddåligvattenhållandeförmågaoch dessutomharenlågkvävehaltskaduinteprioriterasortersomkrävermycketnäringoch/ellervatten somtimotejochrajgräsutanväljiställetsortermeddjuparötterochgodtillväxtävenunderdessa förhållandent.ex.käringtand,lucern,rödsvingel.harduintemöjlighetattslåoftaskaduintevälja sortersomkräverdettafört.ex.engodbestockningellerförattintegåifrötidigtsomengelsktrajgräs, cikoriaochhundäxing.väljiställetsortersomhumlelucern,honungsört,pimpernellochfodervicker. Vallsorterkankombinerassåattdekompletterarvarandraihurdekonkurrerarmotogräsen.Ien långliggandevallärdetenfördelmedsortersomspridersigivallenochtäckerluckorantingengenom utlöparesomt.ex.vitklöver,ängsgröe,rörsvingelochrödsvingelellermedfrönsomt.ex.svartkämpe. Mankanblandasortersomharensnabbtillväxtsomrödklöverochhonungsörtmedsortersomväxer tillsigochtaröverislutetavsäsongenellerefternågotårt.ex.rörsvingel,vitklöver,käringtand,kummin ochgetärt. Detkanvarabraattiblandläggainenettårigstarktogräskonkurrerandevall/grönfoderiväxtföljden. Luddvicker,fodervickerochwestrervoldisktrajgräsärensådanblandningsomdessutomtålattbetas sentpååret.attkunnahakvardjurenpåbetelängrepåsäsongenminskararbetsbördanochbidrartill bekämpningavogräs. Attblandamångaolikasortermedolikaegenskapergörvallenmerhärdigunderskiftande omständighetersamtgerettmerallsidigtfoderellergröngödsel.manharocksåvisatattjuflersorteri vallendesstomereffektivblirkolinlagringijordenöverenperiodpåfyraår.mångfaldivallenkandärför sessomenåtgärdmotklimatförändringar.förmerinformationse: OlssonsVallfrökatalog,040"250450,info@olssonsfro.se SuhrK.etal.,2005.Grøngødning,efterafgrøderogdækafgrøder.Landbrugsforlaget. www.netbutikken.landscentret.dk,+4587405000 KällanderI.,2005.Ekologisktlantbrukodlingochdjurhållning.NaturochKultur. 9

Foto:WeronikaSwiergiel Foto4.Gröngödslingsvall;rajgräs,havre,klöverochvicker. 10

Ko",får",get"ochhästbete Eftersomallahusdjurenbetarpåolikahöjdochharolikapreferenservadgällervaddesätterisigsåär detenfördelattkombineraolikadjurpåbetet.fårföredrarattbetaörter(duktigapåattbeta maskros),korföredrargräsochgettersmåbuskarochungaträd.fårharanväntssomogräsrensarei småplantstadietavlucernsamtsentpåsäsongenimajsodlingar.getterärduktigapåattbetatistlar. Betemedkoristubbenefterskördavsädharvisatgodeffektmotkvickrot.Hästartartistlarnaochkor sombetaristubbengergodogräseffekt.seävensentbetemedhästarpåvallunderrubriken ogräskonkurrerandevallsortsblandningar.förattfåenordentligeffektmotogräsochslippa putsningenavvallenbörmananvändasigavstripbetedärmanflyttarframdjurennågrameteråt gångenhelstvarjedag.merinformationfinnsatthämtafrån; FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutionenförekologioch växtproduktionslära.uppsala. MichaelP.,2006.TheOmnivoresDilemma.Thesearchforaperfectmealinafast"foodworld.Bloomsbury Bökandegrisar Grisarkanutförafleraekosystemtjänstersamtidigt.Genombökandetäterdeuppröttertillperenna ogrässomkvickrot,deplöjer,äteruppskörderesterdessutomgödslardefältet.nielsandresenpå HushållningssällskapetiKristianstadutvecklarettsystemmedflyttbarhyddamedfållaförslaktsvinpå bete.helakonstruktionenflyttasmedtraktorpåfältetochkandärmedingåiväxtföljden.genom konstantförflyttningundvikesdessutomproblemetmedattgrisarnabaragödslarendelavfältet. Grisarnaskahelstflyttastvåmeterperdagförbästaogräseffekt.Merinformationomgrisarsom ogräsrensarekanhämtasfrån: MandelmannsTrädgårdar,info@mandelmann.se,0414"24448 FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutioneneförekologioch växtproduktionslära.uppsala. YlvaochKjellSjelin,ÖstergärdeHånsta,Vattholma,kjell.sjelin@telia.com,018"350400 GammelboGård,gammelbo.gard@telia.com,0706"661093 NielsAndresen,HSKristianstad,Seäven:http://www.cul.slu.se/forskningsnytt/Fnytt2008/fnytt308" artiklar/fnytt308_13"15.pdf. 11

Kycklingtraktor,mobilthönshusochgäss Hönsärduktigapåattpickaisigogräsmenocksåskadegörandelarverävenomdetkanslinkamed någragoda.olikaformeravs.k.hönstraktorerharutvecklatsdärhönsenflyttaslängsmedfältet tillsammansmednågonformavinhysningsystemochtillgångtillvatten.hönseningårdärmedi växtföljden.gässkanbl.a.användassomogräsrensareijordgubbsfältetdärdestårför60%av ogräsrensningen.dekanrensainnanbärenkommereftersomjordubbsplantanintefallerdemismaken, vilketdäremotbärengör.deharocksåogräsrensatisalix,pepparmynta,ochfruktträdgårdar.svenska ochnorskaförsökharvisatatt3"12veckorsgamlagässärmestlämpligaochattdetkrävs1"2vuxnagäss per1000m 2.Dekanävenanvändasefterskördtillattätaskörderesterocht.ex.kvickrotsomdetycker om.gässenkanfåflerfunktionergenomrensaiogräsätaskörderesterochgödsla.förrlätmangässgå påträdanochpåsåvisbl.a.sluppitharvningen.merinformationomdessasystemkanhämtasfrån: FogelforsH.ochLundkvistA.,1999.Ogräsregleringpååkermark.Rapport1institutionenförEkologioch Växtproduktionslära.Uppsala. Gäss: SennebyTrädgård,DanJohanssonochBritt"IngerNilsson,dan.johansson@worldnet.se,Tel:0176"52159 Seävenwww.sennebytradgard.nuochwww.schwartzstiftelse.se Mobilthönshus: Växhusetekocentrum,RalfPalmpers,info@vaxhuset.se,info@vaxhuset.se,0270"427050.Seäven: http://www.kretsloppshuset.com/index.asp?=20 YlvaochKjellSjelin,ÖstergärdeHånsta,Vattholma,kjell.sjelin@telia.com,018"350400seäven: http://www.cul.slu.se/publikationer/ekolantbruk33.pdf ArndBasslerdoktoreratpåmobiltslaktkycklingssystem,SLU.Seäven:http://diss" epsilon.slu.se/archive/00000859/01/epsilonarkappa2.pdf(eng), http://www.slu.se/?id=135&nyheter_id=3360&funktionid=20(sv) Dukanävensekortvideosommobilahönshusellerävenkallatkycklingtraktoreromduslårpå chickentractor eller Chickendome påwww.youtube.com. Foto:DanJohansson Foto5.Gässkanbl.a.användastillogräsrensningochtillattätauppskörderester. 12

Ogräsrensandekonsumenter Detbliralltvanligaremedettnärmareutbyteochsamarbetemellanodlareochkonsument.Ettexempel pådettaärkonsumentersomdeltarihandrensningenavogräs.rekreativtellerbetaltigrönsaker, Odlareochkonsumentjobbarförsammasak.Tvåexempelpågårdarsomgåttidessatankarochbörjat provasigframär: " HultaNorrgård,hulta.norrgard@privat.utfors.se,013/42150näraLinköping. " AndersochKarinBerlin,RamsjöGårdsprodukter,http://gronsakskorgar.blogspot.com, ramsjomail@telia.com,018"370921. Hästdrift DetfinnsmångaexempelpåhästdriftiskogsbrukochparkdriftiSverige.Hästdriftpålantbrukärinte likavanligtmenförekommer.hästenutfördärmedenradekosystemtjänster;denkanbetaogräs, gödslaochvaraendragkraftheltbaseradpågårdensegenfoderproduktioniställetförpåfossila bränslen.hästdriftsesidagsomettoekonomisktochgammaldagsalternativmenkankommaattblien viktigkomponentnärdetblirbristpåoljaochvibehövergörastoranedskärningarivåra växthusgasutsläpp.hästnäringendraridaginstorapengarochdetfinnsenpotentialattkombinera hästdriftpågårdmedridningochturism.avelpåhästaranpassadebådetilllantbrukssysslorochridning skulleunderlättadetta.modernahästredskapkanbl.a.köpasfrånamishfolketinordamerika.mer informationkanhämtasfrån: SvanteLindqvist,BéatriceFalsen.HästdrivetlantbrukiSkaratrakten.Ubsola@swipnet.se,0511"54197 FöreningenSkogshästen,www.skogshasten.com TidningenÅter,www.alternativ.nu SmallFarmersJournal,www.smallfarmersjournal.com Svenskajordbruksmaskiner.Nytryckav1913årskatalogfrånKullberg&Co. RydbergT.&JansénJ(2002).ComparisonofHorseandTractorTractionusingEmergyAnalysis.Ecological Engineering19:13"28. 13

Foto:BeatriceFalsen Foto6.OgräsrensningmedhästpåStoraFårvallsslätten. 14

Marktäckning Vallklipp. Marktäckningmedvallklippkanbidratillogräskontrollengenomattskapaskuggasamtminska temperaturskillnadenmellandagochnattochdärmedhindraogräsfrönfrånattgro,skapaett mekaniskthinderförogräsochgenomallellopatiskaämnensomhindrarogräsetfrånattgroellerväxa. Vallklippkanilitenskalaspridasmedhjälpavskottkärraochhögaffelochistörreskalat.ex.medhjälp avenspridningsramefterengödselspridaredragenaventraktor(foto7).lagretmedmarktäckningbör varaminst5cmförattgeeneffektmotörtogräsen.detbörintefinnasstörreproblemmedperenna ogräsnärmananvändermarktäckningeftersomdeintekontrollerasmeddenhärmetoden.eftersom vallenoftastinteärredoattskördasförrännågraveckorefterplanteringenavgrönsakernamåsteman kompletteramedannanogräsrensninginnanmarktäckningen. Marktäckningbidrarocksåmednäring(främstkväve,kalium,manganochzink)tillgrödansamtmikro" ochmakroorganismernaijorden.dessutomökarmineraliseringenochupptagningsförmåganavmånga näringsämnentackvareattmarktäckningenbehållermarkfuktenochsänkerphnärbaljväxteringåri vallen.andrafördelarärattmarkfuktenbehålls,kolinlagringenlångsiktigtökarimarkenochatt erosionsproblemminskar. Somvidallhanteringavslagenvallkanenheldelnäringsämnenförsvinnaiformavammoniaksom bidrartillövergödningochförsurningellerlustgassomärenpotentväxthusgas.mängdengasavgång berorpåvädretdärsolefterettlättareregnorsakarenstorgasavgång.detfinnsintemycketattgöraåt gasavgångeneftersomdenärväderberoendedäremotkanmantillvissdelundvikautlakning. Marktäckningmedvallklippsomharenstormängdkväve(mycketbaljväxterellerungtgräs)börinte användasigrödorsominteharettstortnäringsbehov,t.ex.lökochmorot,eftersommandåriskeraren storutlakning.vallklippetbörocksåläggaspåsåtidigtsommöjligtförattsåmycketsommöjligtska hinnabrytasnedmedangrödanväxer. Spridningavvallklipptarmyckettidävenmedtraktor.Enpåbyggnadmedt.ex.snedställdahjulsom ledervallklippetnäragrödanskullebesparamyckettidmedkrattning.hosvitkålochandragrödorsom självatäckervälmotogräsärdetintelikaviktigtattvallklippetkommerändaintillgrödan.spridningen avsåstoramängdervallklipppååkernkrävermycketdieselochbördärförendastanvändasidefalldär marktäckningenbidrartillenökningavdensäljbaraskörden(t.ex.kålväxter,rödbetaochtomat)och minskarbehovetavbevattningsomkrävermyckettidochdiesel.mankanocksåtänkasigattminska mängdengrundgödslingnärmarktäckninganvändsochdärigenomsparainpåendelavdenenergin somgåråtvidproduktionochspridningavstallgödsel.påjordarmedstörreriskförmarkpackningbör manocksåvaraförsiktigmedattspridastoralassavvallklipp.merinformationfinnsatthämtafrån; OlaFredlund.Erfarenhetfrånförsöksamtyrkesmässigodlingmedmarktäckningivitkål.Seäven; http://www.cul.slu.se/publikationer/odlingssyst_2004.pdf DanJohansson,SennebyTrädgårdpåVäddönäraNorrköping.Genomförtexperimentmedmekaniskspridningav marktäckning,därmanmättebl.a.tids"ochdieselåtgångsamtskörd. SvenssonS"A.,1995.TeknikförMarktäckningmedGrönmassaiFrilandsodladegrönsaker.Slutrapportinom programmet EkologisktLantbruk Jordbruksverket.Finnsattladdanedpåwww.bib.slu.seunderväxteko. MargaretaMagnussonAgrD,HögstaGrönsaksodling KonsultverksamhetochKRAVcertifieradodling. Margareta.magnusson@tele2.se,www.margaretamagnusson.se,0612"711944,070"3926338. 15

Överblivetensilage/halm/hö Attanvändaöverblivetensilagesommarktäckningärettsättattförvandlaavfalltillenresurs.Ensilaget börintevaramögligtförattundvikahälsoproblemorsakadeavmögelsporer.riskenattmögletspridstill grödanärliteneftersomsvamparoftastgårantingenpådöttellerlevandematerialochsällanpåbåde och.spridningkanskeförhandfrånskottkärrailitenskalaellermedhjälpavgödselspridareistörre skala.idetsenarefalletkandetkrävasattensilagethackasberoendepåhurnedbrutetmaterialetär. Hackningochspridningmedtraktorkankrävastoramängderfossilabränslenochbördärförur klimatsynpunktanvändasendastdärmanserattdetledertillskördeökningellerminskatbehovav bevattning.manbörvaraförsiktigmedattanvändafiberdukvidmarktäckningdådetkanledatillskador pågrödanfrånammoniakavgången.ossveterligenharmaninteförsöktattplanteragrönsakerien marktäckningavensilagemedhjälpavtraktorredskap.förslagpåredskaptillgrönsaksplanteringi marktäckningkaneventuellthämtasfrånlitteraturtipsenunderrubriken Täckodlingmedreducerad jordbearbetning. Foto7.Spridningsutrustningförvallklippsommarktäckningigrönsaksodling Foto:WeronikaSwiergiel 16

Idebankförekosystemtjänsterinomogräskontrolleniframtiden Täckodlingmedreduceradjordbearbetning(covercropping). Covercroppingsomhäröversättstilltäckodlingmedreduceradjordbearbetningärenvanligt förekommandemetodinord"ochsydamerikaiframföralltmajs,sojaochsädmeniblandäveninom grönsaksodling.metodengårutpåattsåinenvinterannuellfånggrödapåhöstensomhinnerväxatill sigpåvårenochsedanantingendöravnaturligtundersommarenellerkrossas/slåsinnanplanteringav grönsaker.fånggrödanomvandlasdåtillentäckgrödasomhindrarogräsenfrånattgroochväxa. Grödanbörvaravinterannuellsåattdenhinnerväxatillsigtillungefär450g/m 2 innangrönsakerna planterasutanattdenharenstarkåterväxtsomkankonkurreramedgrönsakerna.eftersomfångrödan såsinpåhöstenochliggerkvarhelasäsongensåundviksenstordelavjordbearbetningenvilketminskar avgångenavklimatpåverkandegaserfrånjordensamtfrånförbränningenavfossilabränslen.förför" ochnackdelarmedreduceradjordbearbetningselitteraturtipsnedan. Sorter Lämpligasorterärt.ex.subklöver,luddvickerochblodklöver.Subklöverharfördelenattdendörav naturligträtttidigtundersommarenmenärendastaktuellförövervintringlängstsöderutisverige.de övrigatvåkräverenkrossning(selänktillrodaleinstituteshemsida)ellerattdeslåsinnanman planterargrönsakerna.såddenavfånggrödanbörskeunderaugustiimellansverige(ev.senareisödra Sverige).Detkanvarastorskillnadpåövervintringsförmåganmellanolikasorterochmanmåstedärför anpassasortvalefterlokalaförutsättningar. Kompletterandeogräskontroll Manfårräknamedattkompletteratäckningenmedenkomplementerandeogräskontrollpå sensommaren.särskildaradhackormedförmåganattarbetaistoramängderväxtresterfinns(foto8) ochanseslönsamtistoraodlingardärävenandraradodladegrödorsomt.ex.majs,bönorochvarför intesockerbetorodlas(divers.,2002).gäss,kycklingtraktorochhandrensningkanmedrättsystem fungeraibådesmåochstörreodlingar(divers.,2002).ettalternativärattminskaradavståndetminskas vilketmöjligenbidrartillattgrönsakernasjälvatäckermotogräsenislutetavsäsongen.minskat radavståndblimöjligteftersomtidigradrensningintebehövstackvaretäckodlingen.troligtivskommer ändåvissrensningbehövasföratttabortogrässomärpåvägattgåifröförattinteökafröbankeni marken.kvickrotkanbliettproblemiplöjningsfriodling.dockväxerkvickrotensrötterytligt(3"6cm) därmaninteplöjervilketmedförattdenblikänsligareförbearbetning,köldochtorkaochdärförenligt vissaplöjningsfriaodlareinteettstortproblem(westöö,2005).manfårläggauppenväxtföljddär jordbearbetningsmomentplanerasinvissaår(seexempeliswiergiel2009sid:42"42). Maskiner Förattbrytatillväxtenpåmarktäckningsgrödankandenantingenslås,krossasellerrotbeskäras.Iliten skalakanrotorklippareochtrimmeranvändasförattbrytatäckgrödanmedanmanistörreskalafårta tillt.ex.slåttermaskinellerslaghack.förattskapafårorförplanteringkrävsolikakombinationerav gåsfötter,tallrikar,kultivatorpinnarochåterpackare.försåddochplanteringfinnsalltfrånenkla handredskaptilldragdjurs"ochtraktoranpassaderedskapberoendepåjordtyp,förekomstenavsten, mängdentäckmaterialsamtdrag",motorkraft.rodaleinstituteharutvecklatettredskapsomkrossar grödanochskäruppfårorförplantering.idivers(2002)skriftomreduceradjordbearbetningi 17

18 Foto9.Dubblatallrikarmedextra skärandehjul Foto10.Planteringsmaskinmed dubblatallrikar. Foto8.Radhackaanpassadtillattarbetaistormängd växtrester. grönsaksodlingkanduhittakontaktinformationtillettflertalmaskintillverkareinordamerikasom hjälpertillattanpassakonventionellagrönsaksplanteringsmaskinertillattfungeranärmanharenstor mängdväxtresterpåfältet.deraserfarenheterkanhjälpasvenskamaskintillverkareattgörasammasak. Förstormängdtäckmaterialrekomenderasbl.a.snedställdadubblatallrikarhelstavolikastorlekoch eventuelltentredjetallrikframförförattlättareskäraigenomtäckmaterialet. Förmerinformationse: www.fao.org/ag/ca/3g.htmlallmäninformationomodlingmedreduceradordbearbetning.underrubriken machineryfinnsmångafotonpåredskapen.(eng) EnartikelavDiverS.,2002.No"TillVegetableProduction:Non"ChemicalMethodsofCoverCropSuppression andweedcontrolbeskriverhurplöjningsfriodlingkananvändasiekologiskgrönsaksodling.finnsatt laddanedpåhttp://attra.ncat.org/downloads/notill_veg.doc.(eng) www.frdk.dk/?templateid=73underrubrikenmaskinerfaringfinnskontaktertillpersonersomköptolika redskapförplöjfriodling.(dk) http://www.sare.org/publications/steel/pg21.htm.skissochinformationomradhackatillstormängd växtrester.(eng) PåRodaleInstituteshemsidawww.rodaleinstitute.org/no"till_revolutionfinnsinformationomekologiskt anpassadreduceradjordbearbetning.härhittardubl.a.enfilmomochritningtillettombyggt traktorredskapsomkrossartäckgrödanochsårsamtidigt.kanmankopplaplanteringsmaskinbakom iställetförsåddharmanettsystemförplanteradegrönsaker.(eng) ExamensarbeteinomLantmästarprogrammet2005:72 Tankaromplöjningsfriodling avwestööm. Kortfattadinformationomplöjningsfriodling(dockejspecialiseradpågrönsakerochekologisk odling)samtmaskingenomgångförbrytningavtäckgrödan.(sv) Charlottenlundärenavdesvenska(konventionella)gårdarnasomanvänderreduceradjordbearbetning.På derashemsidafinnsintressantalänkartillmerinformationomdetta.www.charlottenlund.se

Mekaniseradmarktäckning Samodlingmedröd"ellervitklöver Attodlagrönsakertillsammansmedperennabaljväxtergermångafördelart.ex.skyddmot skadeinsektersomkålflugan,baljväxtenfixerarkvävesomtillförsjordennärväxtresterförmultnar, minskadjorderosion,minskadjordbearbetningochogräskontroll.röd"ochvitklöverharfördelenattde övervintrarävenlångtuppilandet.manbörintehaproblemmedprennaogräsnärmananvänder dennametod. Förstsåsklöverninienskyddsgrödaochgärnaienstörremängdänvadsomärbrukligtförenvall.Det ärmycketviktigtmedgodetableringochdärluckoruppstårärdetbraattefterså.förslagsviskanman experimenteramedattävensåinsvartkämpesomfårfröaavsigochdärmedtäckaluckornamedtiden. Åretefterbrytermanuppraderiklövervallenantingenförhandmedenhjulhacka(Holländskmodell rekommenderas),medhjälpavhästellertraktor.iradernaplanterasellersåsgrönsaker.radernaska sedanhållasöppnaöverårenmedjordbearbetningföreochefterodlingssäsongen.eftersomvitklöver växermedrevorkandenvarabesvärligatthållabortafrånraderna.åandrasidantäckerdenluckorna bättre.gödselkantillförasiradernavidbehov.undersäsongenklippsklövervallenmellan grönsaksradernavidfleratillfällenochklippetplacerasigrönsaksradensommarktäckningmotannuella ogräs.imindreskalakanengräsklipparemedsidoutkastanvändastilldetta.änsålängefinnsendast bensidrivnagräsklipparemedsidoutkastmeniframtidenkanmöjligeneldrivnagräsklipparebliaktuella. Iettstorskaligtsystemkanmananvändasigavenombyggdexakthack.IFinlandharShäferm.fl.byggt ensådanprototyptillförsöksverksamhet. Detfinnsfleraintressantautvecklingsområdenförhurmankanminskapåkonkurrensenmellangrödan ochbaljväxten.eftersommanharsettenstorskillnadikonkurrensförmågablandolikasortersbaljväxter beroendepåvarilandetdeodlatskandetvaravärtattförsökamedolikaarterochsorterpågården. Rotbeskärningärettannatalternativsomharprövatspåengårdiettdeltagardrivetexperimentmed SLU.Konkurrensenvarfortfarandestorochmanbörhittadeoptimalatidpunkternaivallensutveckling förnärdenbörrotbeskärasochklippas.dieselförbrukningenvidrotbeskärningochklippningmåste ställasmotminskadjordbearetningundervårenochhöstenförattutvärderametodenur klimatperspektiv. Ensvårighetkanvaraattbaljväxtvallenvissaårväxerrikligtochandrainte.Därmedkanmängdenklipp tillmarktäckningiradernavarieramellanolikaår.breddenpåbaljväxtvallenmåstealltsåanpassastill vallenstillväxtöverettantalårpågården.systemetkanocksåvaraennackdelommanpågårdenhar bristpåbragrönsaksjordareftersomgrönsaksodlingenochvallendelarpåsammayta.harmanproblem medtorkaochotillräckligabevattningsmöjligheterskamanocksåvaraförsiktigmedmetodendå baljväxternakommerattkonkurreramedgrönsakernaomvattnet. ShäferW.,WäisänenJ.&PihalaM.(2002)TechniquesofGreenManureSpreading.Kanladdasnedfrån: http://orgprints.org/608/ PaulTeepen.SolbackaGård.Erfarenhetavsamodlingmellangrönsakerochvitklöver. 19

Foto11.Samodlingmellanklöverochmorötter. Foto:MariaBjörkman 20

Samodlagrönsaker Engrödamedstortbladverkkanhjälpaengrödamedlitetbladverkaattkonkurrerautogräsgenom skuggningomgrödornasamodlas.omgrödornaanpassassåattdetaruppsommestnäringunderolika perioderellerpåolikadjupkandessutomdentotalaskördenperhaökagenomsamodling.ideflesta fallbehövsmerkunskapomhursamodlingenskautformasförattinteutarmajordenpålångsiktutan utnyttjaresursernapåettmereffektivtochhållbartsätt.samodlingkanocksåhaflerpositivaeffekter somkvävefixering,upptagavmineralerfråndjuparejordlagertillmatjorden,växtskydd,minskad jorderosionochkväveutlakning.förattbedömaomsamodligenärlönsambörmantahänsyntillalla dessaeffekter.detklassiskaexempletkallat tresystrar ärattsamodlamajs,bönorochsquash. Squashenfungerardåsomogräskontrollgenomattskuggautogräsetmedsinastorahorisontellablad. Förattundvikaalltförstorkonkurrensmellandenäringskrävandemajsenochsquashenharman traditionelltkombineratdesorteravdessagrödorsomtaruppdenmestaavsinnäringpåolikadjupoch vidolikatidpunkterpåsäsongen.påsammasättfårmanresoneranärmankombinerar samodlingsgrödorimekaniseradstorskaligköksväxtodling.andraexempelpåsamodlingsomejgett minskadskörditätareplanteringär;selleriochlök,tidigsalladilångsamutvecklandegrönsaker,tomat ochvitkål.menförtätabeståndkanökafuktenochdärmedsvampangrepp.samodlingkangenomföras imindreskalaförhandmenivissafallävenistörreskalagenomattlåtapersonernapå planteringsmaskinensättaolikagrödorvarannanrad. BaumannD.T.,2001.CompetitiveSuppressionofWeedsinLeek"CeleryIntercroppingSystem.Waageningen AgriculturalUniversity. LangerV.,2006.Chapter5.Intercroppingforpestmanagement.I:,2006.Ecologically"basedIntegrated PestManagement,KoulO.andCuperusG.W.(Red.).CABInternational VandermeerJ.1989.TheEcologyofIntercropping.CambridgeUniversityPress 21

Foto12.Samodlingavtomatochsallad. Tackord Foto:WeronikaSwiergiel Ettstorttacktilldendeltagardrivnaforskningsgruppen KlimatsmartLantbruk hållbaralösningarför framtiden,schwartzstiftelseochcentrumföruthålligtlantbrukslusomallalagtnedmyckettidoch resurserförattgöradenhärskriftenmöjlig. www.schwartzstiftelse.se www.cul.slu.se 22

23