Kalkningsguide
Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Verksamheten inleddes i Pargas år 1898 och har därifrån utvidgats till ca 30 orter i Finland, Sverige, Norge, Estland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. Nordkalks produkter används förutom i lantbruk inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård. 2 Nordkalk
Kalkning ger bättre lönsamhet Prisfluktuationerna på världsmarknaden gör det svårt att behärska lönsamheten för lantbruket i Finland. Uppföljningen av utgifter och inkomster försvåras av de snabba förändringarna i produktion och producentpriser. I en tid av ständig förändring är det viktigt att noggrant följa med råvarumarknaderna ute i världen och ge akt på lönsamheten inom den egna verksamheten. Matematiskt är lönsamhet lätt att kontrollera: om inkomsterna bevaras oförändrade, ökar lönsamheten endast då utgifterna minskas. Lönsamheten kan också höjas genom att öka inkomsterna mera än utgifterna. Detta knep kräver dock att man tror och vågar litet mera och är därför inte heller lika populärt som att minska på utgifterna. En av nyckelfrågorna i detta avseende är att göra upp en odlingsplan och i synnerhet en gödslingsplan. Kalkning är som bekant ett förmånligt sätt att öka odlingens lönsamhet. Då man genom att kalka höjer åkerns ph-värde över 6, får man större nytta av gödselämnena, sparar pengar och höjer skördenivån, dvs. förbättrar lönsamheten. Det lönar sig alltså att kalka! Hannu Venäläinen Nordkalk Oyj Abp Nordkalk 3
Kalkning ger större nytta av näringsämnena Fosfor Surhetsgraden påverkar mängden näringsämnen som kan utnyttjas av växterna. Av den gödselfosfor som växterna får i samband med sådden utnyttjar växterna direkt cirka 10 %. Resten av den fosfor som de behöver tar de ur åkerns fosforreserver, om åkerns ph-tillstånd är lämpligt för att ta upp fosfor. Användbarheten för fosfor är den bästa då ph-talet är 6,5-7,5. Då talet sjunker under 6 ökar lösligheten för järn och aluminium i marken och de binder fosfor i en form som inte kan brukas av växterna. Kornets fosforutnyttjande P P P P Skörd, kg ph kg/ha i kornen i stråna balans Under 3000 6,19 15,4 8 2 6 3000 4000 6,25 14,7 11 3 0 4000 5000 6,38 14,9 13 4-3 Över 5000 6,41 14,4 17 5-8 Källa: ISO-Vilja viljatutkimus 2007 Av fosforgödslingen för korn (15 kg/ha) blir cirka 6 kg/ha outnyttjat vid låg ph-nivå. Vid hög ph-nivå använder växterna all gödselfosfor och utnyttjar därtill fosforreserverna i marken. Skillnaden syns som en negativ fosforbalans (-8kg/ha). 4 Nordkalk
Kväve Kväve är ett viktigt huvudnäringsämne, som bäst utnyttjas med ett ph på 5,8-7,5. Växterna behöver kväve för att producera den klorofyll som behövs vid assimilationen. Kvävet inverkar kraftigt på växternas tillväxt och skördemängden. 10 5 0-5 Kvävenivån (kg/ha) för vall på mineraljord vid olika kalkningsnivåer 2005 2006 2007 2008 0 ton/ha 5 ton/ha 10 ton/ha Genom kalkning kan växternas kväveupptagning förbättras. Speciellt på mineraljordar har kalkningen positiva effekter på kvävetillgången. På kalkade jordar förmår växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödslingen och mobilisera de kvävereserver som finns i marken. -10-15 -20-25 Källa: Kalkitusyhdistys ja MTT 2008-30 Kalkningen förbättrar utnyttjandet av kväve. Då vallens kvävenivå är negativ, har mera kväve avgått med skörden än vad som har getts. Redan en kalkning med 5 t/ha höjer kväve ekonomin för en vall på mineraljord. Vid försöket spreds kalken på våren före jordbearbetningen för sådd. Nordkalk 5
Kalkningens betydelse för rotsystemets tillväxt Betydelsen av ett friskt rotsystem Då rotsystemet är omfattande och förgrenat, kan växterna tillgodogöra sig markens vatten- och näringsreserver på ett större område. Betydelsen av ett välmående rotsystem ökar i torra förhållanden, eftersom det förbättrar växernas förmåga att tåla torka. Även en god jordstruktur underlättar rötternas tillväxt och förbättrar växternas näringsintag. I god jord minskar vattenavdunstningen under torra perioder och gör det lättare för rötternas att växa på djupet. Kalkning förbättrar i synnerhet ler- och mojordarnas struktur. Surhet minskar rötternas tillväxt Sur mark är en viktig faktor, som påverkar rotsystemets omfång. I sur jord utvecklas växternas rotsystem dåligt och upptagningen av näringsämnen är ineffektiv. Speciellt aluminium, vars löslighet börjar öka vid ph 5, är till skada för rötternas tillväxt i sur jord. Aluminiumets inverkan syns i rötterna i form av onormal förgrening och bruna rötter. Av näringsämnena är det i synnerhet upptagningen av fosfor som försvåras i sur jord, eftersom näringsämnen som rör sig långsamt når växten endast från ett litet område kring rötterna. Korn Vete I kalkad jord har rötterna lämplig jordmån att växa i. Ett friskt rotsystem kan tillgodgöra sig vatten och näringsämnen från ett vidsträckt område. Detta är till nytta speciellt under torra omständigheter. På båda bilderna är rötterna till höger kalkade (kalkmängd 10 t/ha). 6 Nordkalk
Försöksresultat Nordkalk och Berner utförde gemensamma, fyraåriga kalknings- och växtskyddsförsök åren 2005-2008 på mjälmorän och mulljord. Kalkmängden på mjälmorän var 7 t/ha av Nordkalks Mg-7 H -produkt på vintern 2005. Kalkningsmängden på mulljord var 18 t/ha, vilken fördelades på åren 2005 och 2006 (9 t/ha/gång). Kalkningsämnet var Nordkalk Mg-3. På mulljorden var ph före kalkningen 5,1 och i slutet av försöket 6,0. På mjälmorän var utgångsnivån 5,7 och i slutet av försöket var ph 6,4. Grundbearbetningen utfördes vid bägge försöken genom plöjning på hösten. Försöksväxterna på mulljorden var Saana-korn, på mjälmorän Kruunu och Barke (2006). Det kalkade och det okalkade försöksfältet fick samma växtskyddsbehandlingar. Både ogräs och växtsjukdomar bekämpades. Inga skadeinsekter förekom. Från det försöksfält som kalkats erhölls varje år minst 350 kg/ha högre skörd i jämförelse med skörden från det okalkade. T.o.m. under det exceptionellt torra året 2006 erhölls i genomsnitt 19 % högre skörd från mineraljorden jämfört med skörden från den okalkade jorden. Under övriga år var den extra skörd som erhölls med hjälp av kalk på mjälmorän ca. 7 %. Nordkalk 7
ph-målsättningar Växt Grov mineraljord Lerjord Organogen jord ph-mål (bördighetsklass) Korn (malt) 6,8 7,0 6,4 Hög Korn (foder) 6,4 6,7 6,0 God Vete 6,8 7,0 6,4 Hög Råg och havre 6,4 6,7 6,0 God Ryps och raps 6,4 6,7 6,0 God Ärt 6,8 7,0 6,4 Hög Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 Tvivelaktigt hög Klöver 6,8 7,0 6,4 Hög Vall 6,4 6,7 6,0 God Matpotatis 6,2 6,5 5,7 Nöjaktig Fabrikspotatis 6,4 6,7 6,0 God 8 Nordkalk
Kalkning av grödor Det finns stora skillnader i sädesslagens och -sorternas förmåga att tolerera surhet. Bland kornen är speciellt maltkornen samt vetet mer krävande i fråga om ph och deras ph-rekommendation är över 6,5. Däremot tål havre och råg bättre surhet. Spannmålen producerar bäst då bördighetsstämplarna visar grönt, dvs. har minst bördighetsklassen god. Med hänsyn till hur huvudnäringsämnena utnyttjas är åkerns optimala ph över 6. Då är de bäst tillgängliga för växterna. I sur jord kan över 30 % av näringsämnena i gödselämnena bli outnyttjade, om jorden har alltför lågt ph. Den förbättrade förmågan att tillgodogöra sig näringsämnena i en kalkad jord, syns i kvaliteten och mängden. Det skördetillskott som man i genomsnitt fått är 10-20 % hos spannmål, beroende på åkerns ph och jordarten. Ju lägre utgångs-ph är desto större är skördetillskottet. På mineraljordar och i synnerhet lerjordar är den nytta som erhålls genom kalkning större än för andra jordarter. Nordkalk 9
Vall Odling av vallfoder av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt, markens vattenekonomi fungerar och ogräsen bekämpas. Med hjälp av dessa grundläggande förbättringar kan man öka vallodlingens lönsamhet. Mer än hälften av husdjurens foder kommer från de egna åkrarna och därför lönar det sig att satsa på vallen. Vallen behöver kalk och drar ofta mera nytta av den än spannmålen. Kalkningen ökar vallskörden mera än i förhållande till spannmålen. En kraftig gödsling av vallarna under växtperioden sänker åkrarnas ph med t.o.m. en hel bördighetsklass under tre års tid. Försurningen orsakas av det kväve som gödselmedlen innehåller. Ett kilo kväve kräver över två kilo kalk för att neutraliseras, vilket på årsnivå innebär att 500-1000 kg/ha kalk avgår. Vallarna upptar rikligt med kalcium ur marken och med en god vallskörd avgår det c. 300 kg/ha. Eftersom mjölkkorna och köttboskapen behöver rikligt med kalcium, skall kalciumhalten hos det vallfoder som används vid utfodringen vara över 5 g Ca/kg i torrsubstans. Detta uppnås då kalciumtalet för marken är över 2 000. En tillräcklig magnesiumhalt upprätthålls, då markens Mg-tal är 250-400. Om det finns behov att höja magnesiumhalten, kan det lätt göras med magnesiumhaltig kalk. Kalciumhalten kan höjas med kalcitkalk. Jordförbättringskalken innehåller både kalcium- och magnesium. 10 Nordkalk
Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. Kvaliteten på den kalk som ska spridas på vall bör väljas utifrån resultaten av åkerns markkartering, och baserar sig på förhållandet kalcium/magnesium. Kalkningsmängden beror på åkerns utgångs-ph och vilken den eftersträvade ph-nivån är. Potatis Potatisen tål t.o.m. ganska sur jord, men i sura förhållanden kan tillgången på kalcium bli ett problem. Bristen på kalcium orsakar långsam tillväxt för potatisen samt kvalitetsproblem. Den typiska ph-nivån för potatisjordar är 5,8-6,5. Det rekommenderas att potatisjordarna kalkas med en mindre engångsdos då man odlar potatis som mellangröda. Förr undvek man att kalka potatisjordarna av fruktan för potatisskorv, men det finns en form av skorvbakterie som trivs även i sura förhållanden, och därför skyddar det inte nödvändigtvis mot skorv om man lämnar bort kalkningen. Förekomsten av skorv beror mera på potatissorten och fuktförhållandena. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis, som påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Potatis odlas i allmänhet på mjäl-och sandjordar, där kalcium snabbt urlakas. Eftersom potatisknölen tar upp kalcium ur marken genom skalet, är det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen att se till att potatislandet kalkas regelbundet. Jordförbättring med kalkstensbaserade produkter garanterar att potatisen får tillräckligt med kalcium. Rybs En stor rybsskörd av god kvalitet erhålls på jordar med gröna ph-stämplar. Då är det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) mera lösligt och kan nås av växtens rötter. I kalkad jord blir hela rybsens rotsystem mera omfattande och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. Nordkalk 11
Direktsådd och kalkning Det rekommenderas i allmänhet att vissa grundläggande förbättringar ska göras på åkern innan man går över till direktsådd. Om åkerns ph är lågt, lönar det sig att först utföra en grundkalkning. En regelbunden underhållskalkning kan göras vid fortsatt direktsådd. Vid direktsådd förändras ph samt magnesiumoch kalciumhalterna på olika sätt i åkerns skikt på olika djup. Den snabbaste och häftigaste ökningen sker efter kalkningen i åkerns ytskikt på 0-5 cm djup. I de djupare skikten (5-10 cm) kommer förändringarna i ph och näringshalter fram först under det andra året och i det djupaste skiktet (10-20 cm) först det tredje året. Kalken löses långsamt upp i marken. Hur den rör sig, påverkas av hur snabbt kalken löses upp och av mängden regn. Den kalk som spridits ut på ytan löses upp i vatten och rör sig nedåt mot markens djupare skikt med regnvattnet. Därför syns verkningarna bättre i våt än i torr jord. Liksom ph stiger kalciumhalten snabbt i ytskiktet (0-5 cm), då man kalkar en direktsådd åker. Vid försök med direktsådd som utförts av lantbrukscentralen MTT och Nordkalk, steg Ca-halten i ytjorden med över 2000 mg/l, medan den på en plöjd åker var 1400 mg/l efter kalkning. I bägge fallen var utgångsläget cirka 800 mg/l. I den plöjda åkern steg kalciumhalten jämt i alla markskikt och t.o.m. på 10-15 cm djup var den 12 Nordkalk
nästan 1400 mg/l. Vid obearbetad direktsådd steg kalciumhalten i motsvarande skikt långsamt och det tredje året efter kalkningen nådde den upp till 1100 mg/l. Även ytjordens fosforhalter steg vid direktsådd på motsvarande sätt efter kalkningen. Ökningen var den allra största i ytskiktet (0-5 mm) och syntes först senare i de undre skikten. I en plöjd åker förändras fosforhalten jämnt efter kalkningen i alla skikt. Förändringen i ph efter kalkning i de olika bearbetningsskikten vid olika bearbetningssätt ph 7,0 6,8 0-5 cm 5-10 cm 10-15 cm 6,6 6,4 6,2 6,0 5,8 Plöjning Direktsådd och höstbearbetning Direktsådd 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Källa: MTT 2007 Kalkningsmedlet vid försöket var Nordkalk Mg-5. Kalkningen utfördes på våren 2004 på stubb (5 t/ha) och på hösten 2004 (5 t/ha) före eventuella bearbetningar. Nordkalk 13
Precisering av kalkningsbehovet Det lönar sig alltid att basera kalkningen på en färsk markkartering. Med hjälp av den kan kalkningen riktas så att man får den största nyttan av den. Det bästa slutresultatet förutsätter två saker: 1) att ph hos de olika skiftena efter hand höjs åtminstone till bördighetsklassen God 2) att ph-variationen inom skiftena jämnas ut. Bördighet för olika jordarter Dålig Rätt dålig Försvarlig Nöjaktig God Hög Tvivelaktigt hög Lerjord mullrik 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 7,0 mullfattig 5,4 5,8 6,3 6,7 7,2 7,6 Grov mineraljord mullrik 4,9 5,3 5,7 6,1 6,5 6,9 mullfattig 5,1 5,5 5,9 6,3 6,7 7,1 Organogen jord mulljord 4,6 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 torv 4,4 4,8 5,2 5,6 6,0 6,4 Mängden kalk som behövs för att höja bördighetsklassen med en klass (0,4 ph-enheter), ton/ha Mullhalt Grov mineraljord Lerig min.jord Lera Styv lera Mullfattig 2 3 4 6 Måttligt mullhaltig 3 4 5 7 Mullrik 5 6 7 8 Mycket mullrik 6 7 8 9 Mulljord, torv, sulfatjord 10 För att stiga en bördighetsklass (0,4 ph-enheter) behöver organogen jord upp till fem gånger så mycket kalk som mullfattig grov mineraljord. 14 Nordkalk
Kalkningsbehovet fastställs av jordarten, humushalten och ph-talet samt odlingsväxten. Ju mer organogen och humushaltig jorden är, desto lägre ph klarar man sig med, men desto mera kalk behövs det för att höja ph-värdet. Kalkningssimulatorn på www.farmit.net Kasvinviljely-sidan hjälper dig att välja rätt kalksort. Val av rätt Nordkalk-produkt enligt Ca/Mg-kvoten Växlande Ca mg/l 4500 4000 3500 3000 2500 13 10 8 Ca/Mg-kvot Nordkalk Mg-7 Nordkalk Mg-5 Nordkalk Mg-3 = optimal kvot 2000 1500 1000 500 6 Nordkalk Kalcit 0 0 50 100 150 200 250 300 350 Växlande Mg mg/l Förhållandet kalcium/magnesium räknas ut på så sätt att markens kalciumtal (milligram/liter) divideras med magnesiumtalet. T.ex. förhållandet Ca/Mg för Ca-talet 1600, Mg-talet 200 är 1600/200=8. Relationstalet kan höjas genom att man kalkar med kalcitkalk och sänkas med magnesiumhaltig kalk. Nordkalk Mg-3-kalk bevarar relationstalet oförändrat. Nordkalk 15
Jordförbättrande Nordkalk-produkter Nordkalk levererar kalkprodukter för jordförbättring från tio orter i Finland. Produkturvalet omfattar både kalcitkalk och magnesiumhaltig kalk. Inom produktionen styrs kalcium- och magnesiumhalterna hos kalkmjölet så att de motsvarande krav som jordmånen på leveransområdet runt varje enskild fabrik ställer. Produkterna är malda i en partikelstorlek på mindre än 2 mm, vilket garanterar snabb löslighet och god neutraliseringsförmåga för den inhemska rätt hårda kalkstenen. De produkter som hämtas från annat håll är fuktig naturkross med en partikelstorlek på 0-3 mm. Hos de flesta av Nordkalks verksamhetsställen får man både torr och fuktig kalk (se närmare uppgifter i vidstående produkttabell). Kalcitkalk Magnesiumhalten hos kalcitkalk är under 2 %. Den lämpar sig för områden med en Mg-halt som är hög av naturen eller att den tidigare har höjts tillräckligt hög med dolomitkalksten. Kalcitkalk förbättrar också grynstrukturen på mjäl- och lerjordar, eftersom kalcium binder lerpartiklarna vid varandra och bildar hållbara gryn. Magnesiumhaltig och dolomitkalk Kalkämnet kallas magnesiumhaltigt, om dess Mg-halt är 2-10 %. De produkter som innehåller över 10 % magnesium är dolomitkalker. Magnesiumhaltiga produkter är det naturligaste valet av kalkningsämne på magnesiumfattiga och nötkreatursdominerade områden. Typiska sådana jordar är grövre mineraljordar och humushaltiga jordar. Pristrappor I Nordkalks omfattande urval finner du säkert den kalkprodukt som lämpar sig för din åker. Enligt vidstående pristrappa kan du välja den bästa tidpunkten för att sprida kalk. Den kalk som beställts under maj-augusti kan spridas ännu under septemberdecember och den får den prisförmån på 8 % som gäller den kalk som beställts under våren. 16 Nordkalk Spridning Spridning 0% -4% 1.1-30.4-8% 1.9-31.12 1.5-31.8
Nordkalk-jordförbättringskalk Fabrik Produkt Neutraliserings Snabbverk. neutr. Ca Mg kapacitet, % kapacitet, % Karleby Kalcit, torr och fuktig 36 20 33 Kristinestad Kalcit, fuktig 36 15 35 Villmanstrand Kalcit, fuktig 27 20 27 Kalcit2, fuktig 20 12 20 Mg-5, fuktig 32 18 22 5 Louhi Kalcit, torr 35 20 35 Kalcit2, fuktig 35 10 35 Mg-5, torr och fuktig 30 15 20 5 Pargas Kalcit, torr och fuktig 33 22 32 Siikais Mg-7, torr och fuktig 30 15 17 7 Sibbo Kalcit, torr och fuktig 33 20 30 Mg-5, torr och fuktig 33 18 27 5 Mg-7, H 33 18 20 7 Tytyri, Lojo Kalcit, torr 33 20 32 Mg-3, torr 33 15 27 3 Vampula Kalcit, fuktig 30 20 28 Mg-5, torr och fuktig 30 18 18 5 Vindala Mg-3, torr och fuktig 33 18 22 3 Mg-7, torr och fuktig 31 15 20 7 Fuktighet: Fuktade produkter 5 %. (Villmanstrand Kalcit LV: 5 %). Finhet: 100 % under 2 mm, 50 % under 0,15 mm, (Nordkalk Mg-7 H SB: 100 % under 0,5 mm, 50 % under 0,075 mm och Nordkalk Kalcit KR och Kalcit2 LO: 100 % under 3,15 mm, 50% under 0,5 mm). Skadliga tungmetaller (maximihalter enligt gödselmedelslagen): Arsen (As) under 15 mg/kg (25 mg/kg) Krom (Cr) under 20 mg/kg (300 mg/kg) Nickel(Ni) under 20 mg/kg (100 mg/kg) Kvicksilver (Hg) under 0,05 mg/kg (1,0 mg/kg) Koppar (Cu) under 30 mg/kg (600 mg/kg) Zink(Zn) under 250 mg/kg (1500 mg/kg) Kadmium (Cd) under 0,3 mg/kg (1,5 mg/kg) Bly (Pb) under 30 mg/kg (100 mg/kg) Nordkalk 17
Mera information ges av Nordkalks jordförbättringsexperter e-post: förnamn.efternamn@nordkalk.com Kjell Weppling Försäljnings- och marknadsföringsdirektör tel./gsm. 020 753 7376 Timo Kanerva Produktchef tel./gsm. 020 753 7395 Anna-Kaisa Haapajärvi Marknadsföringsassistent tel./gsm. 020 753 7396 Mikko Jylhä Distriktsförsäljningschef Österbotten tel./gsm. 020 753 7898 Petri Väänänen Distriktsförsäljningschef Östra Finland tel./gsm. 020 753 7685 Harri Uusi-Rauva Distriktsförsäljningschef Västra Finland tel./gsm. 020 753 7899 Jan Drugge Distriktsförsäljningschef Södra Finland tel./gsm. 020 753 7158
2009 Nordkalk Oyj Abp