Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice
Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun Kontaktperson: Stefan Grundström Text: Bo Öhman, Öhmans Fiskevård Illustrationer och layout: Anna Axling, WSP Fotografi och samordning: Jean Esselström, WSP Distributör: Timrå kommun, 861 82 Timrå, telefon 060-16 31 00, e-post stefan.grundstrom@timra.se
Innehåll Bakgrund 4 Mjällån 4 Ljustorpsån 4 Problembeskrivning 4 Flottning 4 Onormala flödesvariationer 5 Genomförande 5 Prioriteringar 5 Markägare 5 Kostnadskalkyl 6 Föreslagna åtgärder 7 Flytt och tillförsel av sten 7 Skapande av höljor 8 Öppna bifåror och kvillersystem 9 Återskapande av lekbottnar 11 Lagfors, övre: 12 Lagfors, nedre: 13 Nyland, ovanför Nylandsforsen: 14 Nylandsforsen: 15 Lövbergsåsen, övre och nedre: 16 Storvålen: 17 Edstaforsen och Storkyrkan: 18 Tuna: 19 Gällviksforsen: 20 Översiktskartor 21
Bakgrund Ljustorpsån (693892-158295) och nedre delarna av Mjällån (694508-158129) är Timrå kommuns mest värdefulla vattendrag. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånarna och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera så kallade anadroma arters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och möjligen lax. Med anadrom menas att fortplantningen sker i sötvatten och tillväxten sker ute i havet. Idag kan de anadroma arterna och de stationära arterna som harr och öring vandra fritt i Mjällån och i Ljustorpsån upp till Lagfors kraftverk ungefär 18 km uppströms sammanflödet med Mjällån. Kraftverket utgör ett absolut vandringhinder och avskärmar stora reproduktionsområden uppströms som exempelvis Bredsjöån och Ådalsån. Redan innan etableringen av kraftverket var forsen ett svårt hinder att passera då den är hög och smal. Mjällån Mjällån från kommungränsen ned till sammanflödet med Ljustorpsån påminner om Ljustorpsån nedströms Edsta förutom ett undantag, Gällviksforsen. Vid Gällviksforsen har vattendraget en kraftig forskaraktär med grova block. Ljustorpsån Ljustorpsån, från Lagfors kraftverk ned till Edstaforsen (en sträcka på drygt 1 mil), har en varierande karaktär med omväxlande forsar med bra fallhöjd och strömstrykor liknande de i Mjällån. Det är på detta parti som det finns stora förutsättningar att etablera starka stammar av främst havsöring och harr. Problembeskrivning Flottning Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. Mindre sten lades upp efter stränderna medan de stora blocken sprängdes sönder. Bifåror och kvillersystem lades igen med sten så att man koncentrerade vattenflödet till huvudfåran. Detta syns tydligast i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Edstaforsen och i Gällviksforsen i Mjällån. I de mindre strykande partierna anlades ris och stockbäddar i strandlinjen för att undvika erosion ifall det skulle uppstå timmerbrötar främst i meandrande partier. Detta syns tydligast i Mjällån Effekterna av flottrensningarna blev att livsmiljöerna för strömlevande fisk radikalt försämrades. Stånd- och övervintringsplatser försvann, strandzonerna mer eller mindre förstördes och de så viktiga bifårorna torrlades stora delar av året. I och med att de större blocken sprängdes sönder (viktiga då de stabiliserar bottnarna, skyddar lekplatser och ger dämningseffekt åt strandzonerna) så fick vattnet fritt spelrum och stora delar av det finare grusmaterialet (lekgrus) spolades iväg och hamnade nedanför forsarna. Slutresultatet blev grunda forsar med jämn bottentopografi, hög vattenhastighet med få ståndplatser, bortspolade lekplatser och sterila raka strandzoner. 4 Fiskevårdsområdet i samarbete med länsstyrelsen utförde i mitten av 90-talet biotopåterställningar på vissa partier mellan Lagfors och Nylandsforsen. Ljustorpsån nedströms Edstaforsen ner till sammanflödet med Mjällån domineras av omgivande jordbruksmark. Ån har ett bitvis kraftigt meandrande lopp och botten domineras av finare material som sand, mjäla och lera. Kortare sträckor med strykande strömmar med grus och sten förekommer främst i övre delen mot Edsta, områden som man brukar kalla för typiska harrstrykor. 2005-2006 utfördes biotopvårdsåtgärder i form av utläggning av sten och större block för att öka havsöringens möjligheter till reproduktion i området på några av dessa sträckor. 2008 byggdes en lekbotten och biotopvårdsåtgärder utfördes på en sträcka vid Ås. Bild 1: För att underlätta flottningen flyttades sten och block från strömfåran så att den blev jämn och rak. De homogena vattendragen försämrar möjligheterna till biologisk mångfald.
Onormala flödesvariationer Vid onormala snabba nivåsänkningar har varken fisk eller andra vattenlevande varelser en inbyggd mekanism att snabbt söka skydd på djupare vatten. Effekten blir att fisken stängs in i små pölar eller i värsta fall hamnar på torra land. Om sänkningarna sker vid upprepade tillfällen uppstår en så kallad miljöstress hos fisken som leder till ökad dödlighet på grund av fiskarnas begränsade förmåga att bryta ned mjölksyra och andra stressrelaterade ämnen. Snabba sänkningar orsakar störst skada på yngre individer främst 0+ då dessa uppehåller sig på grundområdena. Dylika områden förekommer i stor utsträckning i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Hugsten och nedre delarna av Nylandsforsen. Effekterna av återställning i flottrensade vattendrag blir att block och större sten ger dämningseffekt och höjer vattenytan i forsarna och samtidigt ökar vattnets omloppstid och detta mildrar effekterna av onormala flödessänkningar. Problemet med onormala flödesvariationer kan dock inte lösas enbart med biotopåterställningar utan det är källan till problemet som måste åtgärdas i första hand. Efter att kraftverket byggdes om 2007 har fluktuationerna blivit mindre vilket ökar chanserna för att biotopåterställningarna som genomförs ska lyckas och ge resultat. Genomförande Prioriteringar Prioriteringslista över återställningsobjekten: Prioritet 1 Lagfors, övre Lagfors, nedre Nyland, ovanför Nylandsforsen Nylandsforsen (handåterställning) Lövbergsåsen, övre Edstaforsen Gällviksforsen Prioritet 2 Lövbergsåsen, övre (tillförsel av sten och block) Storkyrkan Storvålen Prioritet 3 Nylandsforsen (lekbottnar) Lövbergsforsen, nedre Tuna Markägare Berörda markägare vidtalas i god tid före återställningen, gärna året före. Innan åtgärder vidtas måste berörda markägare godkänna de åtgärder som planeras i vattendraget och vilka körvägar som får användas för de maskiner som används vid restaureringen. Störst negativ påverkan för den enskilde markägaren brukar vara skador på körvägarna, framförallt om det måste tillföras större block utifrån. Därför skall alla körskador återställas efter avslutad återställning och få markägarens godkännande. Bild 2: Vattenkraftsframställningen i Lagfors leder till onormala svängningar i vattenståndet nedströms kraftverksdammen, detta påverkar flora och fauna i vattendraget negativt. 5
Kostnadskalkyl Tabellen visar ungefärliga kostnadsberäkningar för föreslagna återställningar åren 2010 2014. Förändringar i planen kan ske beroende på väderförhållanden (till exempel kan högt vattenstånd en sommar leda till att det byggs mindre det året), samordning av resurser och tillgång på material etcetera. Objekt 2010 Nyland, ovanför Nylandsforsen Start övre Sweref, nedre Rt90 Stopp övre Sweref, nedre Rt90 Längd Åtgärder Prel. kostnad 148710-694968 149220-694968 990 m Återställning, restaur. av befintlig 157279-699485 157331-694986 lekbotten 23 000 kr* Nylandsforsen 149450-694928 150100-694939 620 m Restaurering av befintlig lekbotten 157353-694948 157397-699552 för hand, nya lekbottnar * ingår i 23 000 kr Lövbergsåsen, övre 150200-694937 150750-694911 560 m Återställning 14 000 kr** 157429-694958 157482-694963 Edstaforsen 153010-694900 153130-694908 250 m Återställning, tillförsel av sten/ 157710-694955 157722-694935 block, 20 lass samt restaurering av befintlig lekbotten 92 000 kr 2011 Lagfors, övre 147330-695041 147810-694999 730 m Återställning, tillförsel av sten/ 140 000 kr 157139-695054 157187-695016 block, 40 lass Lagfors, nedre 147000-694993 147680-694972 370 m Återställning 10 000 kr 157181-695009 157177-694985 2012 Gällviksforsen 157370-694964 157420-694930 380 m Återställning och ny lekbotten 70 000 kr 158147-694998 158151-694968 2013 Lövbergsåsen, 150200-694937 150750-694911 560 m Tillförsel av sten/block ** ingår i övre 157429-694958 157482-694963 14 000 kr Lövbergsåsen, 151020-694932 151500-694933 120 m Återställning 20 000 kr nedre 157513-694955 157523-694956 Storkyrkan 153170-694900 153320-694891 240 m Återställning, tillförsel av sten/ 55 000 kr*** 157726-694993 157743-694919 block, 20 lass Tuna 153370-694866 153540-694842 350 m Återställning, tillförsel av block *** ingår i 157748-694893 157764-694871 55 000 kr 2014 Storvålen 151950-694964 152050-694987 250 m Återställning, tillförsel av sten/ 85 000 kr 157603-694987 157613-695011 block 6
Föreslagna åtgärder Följande typer av åtgärder föreslås för att återställa de värdefulla forssträckorna till sina ursprungliga funktioner: Flytt och tillförsel av sten Lägga ut block och sten i strömfåran på sådant sätt att man skapar total strömsättning i hela åbredden. Detta innebär att man får en självrensande effekt och begränsar sedimenteringen av finare material på uppväxtområden för mindre fisk och lekbottnar. För att få förståelse för genomförda åtgärder är det viktigt att stenen placeras så att det ser naturligt ut. Se bild 3. Före flytt och tillförsel av sten, en homogen strömfåra med raka stränder. Stora delar av strömfåran är torrlagd vid lågvattenstånd. Efter flytt och tillförsel av sten, en större del av strömfåran har liv. Varierande vattendjup och strömhastighet ger livsutrymme åt många vattenlevande arter och fisk av olika ålder. Bild 3: Före och efter flytt och tillförsel av sten. Storvålen. 7
Skapande av höljor Där bottentopografin är jämn behövs fördjupningar. Små höljor skapas där det är möjligt. De ger ståndplatser för fisken där den kan vila sig. Eftersom strömmen hela tiden för med sig småsten och grus är det viktigt att ha stora block som säkerställer höljorna genom att skapa strömvirvlar som håller höljorna tomma. Se bild 4. Bilden visar hur ett stenblock fungerar ute i åfåran. Framför blocket gräver strömmarna ur sand och grus så att en hölja skapas. I blockets skugga är det djupare vattnet svalt även under sommaren. Bakom blocket är strömmen svagare, där avsätts material och grundare vatten skapas där småfisk kan söka skydd. Stenblocket kan även utgöra en mikrobiotop för växter och insekter som sedan blir föda åt vattenorganismerna. Bild 4: Stenblock i åfåran hjälper till att skapa och säkerställa höljor i vattnet. 8
Öppna bifåror och kvillersystem Återskapa naturligt flikiga strandzoner där det är möjligt och öppna upp avstängda bifåror och kvillersystem. För att säkra vattenflödet till dessa, behövs oftast stora block för att få verkningsfull dämningseffekt. Se bild 5 och 6. Före öppnande av bifåran. Större sten och block har lagts upp för att hindra timmer från att åka in i bifåran. Bifåran är torrlagd. Efter öppnande av bifåran rinner vattnet åter in i bifåran. Det mindre vattendraget ger ett bra skydd för småfisk och ökar dessutom tillgången på föda. Bild 5: Före och efter öppnande av bifåra. Gällviksforsen. 9
Ett kvillerområde är en plats där ån svämmar över så att flera parallella åfåror bildas. Kvillerområden är produktiva livsmiljöer med gott om föda och skyddade platser för småfisk. I Ljustorpsån finns en plats där kviller tidigare har förekommit. I skogen finns flera stensträngar som spolats fram av vattnet men som torrlagts då vattenfårorna stängts för. Bild 6: Sektion visande ett kvillersystem med flera parallella åfåror. 10
Återskapande av lekbottnar I strömpartier där det finns grus och mindre sten kvar i botten är det viktigt lägga ut lite större block för att få igång naturlig substratdynamik så att naturliga lekplatser återbildas. Utan strömvirvlarna som stenen skapar sedimenterar bottnen lätt igen och rommen riskerar att dö av syrebrist. Se bild 7. På forssträckor där naturliga förutsättningar för återskapande av lekbottnar inte finns måste lekgrus tillföras utifrån. Bild 7: Foton från en tidigare återställd lekbotten. Det strömmande vattnet gör att lekgruset inte sedimenterar igen och kammen med stora stenar gör att gruset inte följer med strömmarna bort från platsen. Nyland. 11
kyrka Lagfors Lagfors, övre delen: Lagfors, övre: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda Huvudåtgärd. Flytt och spridning av befintlig sten samt block. Mål tillförsel - Att av dämpa större vattnets stenblock fluktuationer som ersättning nedanför för sprängda kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad biologisk mångfald. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1. produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1. 1 Lagfors, övre Ljustorpsån 2 3 1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och i vattnet. 1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och i vattnet, för att öka strömsättningen, främst utefter stränderna. 4 Teckenförklaring: 2: Öppna Öppna bifåra bifåra för för att att utöka utöka livsutrymmet livsutrymmet för småfisk för småfisk och ge tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. och ge tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 1, Ljustorpsån - Övre delen av justeringssträcka Lagfors 12 3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med hjälp av upplagda stenkistor samt tillförsel av större block som ersättning för sprängda. 3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med hjälp av stenbankar vid sidan av dagens åfåra.
Ljustorpsån 2 3 Lagfors, nedre delen: Lagfors, nedre: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt block. Mål tillförsel - Att av dämpa större vattnets stenblock fluktuationer som ersättning nedanför för sprängda kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad biologisk mångfald. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1. 4 5 Lagfors, nedre 4: Öppna en äldre öppning till biflöde för att utöka livsutrymmet. 4: Återinrätta en äldre öppning till ett biflöde. Den övre öppningen stängdes för att underlätta flottningen av timmer. Teckenförklaring: Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås 5: 4: Biflödet Flytt av kommer sten som att vara ligger öppet utmed ut mot stränderna Ljustorpsån på i två land och lägen. Det erbjuder skydd och mat för småfisk. En ny lekbotten i vattnet. Tillförsel av större block. skapas i biflödet med handredskap (hartijokkimetoden). Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 2, Ljustorpsån - Nedre delen av justeringssträcka Lagfors 5: De vassa kanterna på stenarna tyder på att större stenar och block har sprängts för att ge plats åt timringen vilket motiverar utsättning av nya block. 13
6 7 Nyland, ovanför Nylandsforsen Nyland, uppströms Nylandsforsen: Nyland, ovanför Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. Framförallt justering av befintlig sten och block utmed Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. - Framförallt Att dämpa vattnets justering fluktuationer av befintlig sten och och skapa block stränderna så att de fyller en bättre funktion. Mål tillförlitliga utmed stränderna livsmiljöer så att för de ökad fyller biologisk en bättre mångfald. funktion. Att skapa en bra uppväxtmiljö för småfisk. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (anläggande av ny lekbotten är prioritet 3). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1. Ljustorpsån 8 6: En En ny ny lekbotten lekbotten skapas skapas genom genom att lekgrus att harpas lekgrus fram harpas maski- fram maskinellt och större och stenar större flyttas stenar till strategiska flyttas till platser. strategiska platser. FUSKE ÅS LÖVBERG Teckenförklaring: FUSKE 7: Öppna liten bifåra för att utöka livsutrymmet för småfisk och 7: ge tillgång Öppna till liten mer bifåra föda. för att utöka livsutrymmet för småfisk och ge tillgång till mer föda. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 8: Utmed strömfåran finns en hel del stora block som kan användas. 14 Karta 3, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nyland.
9 Nylandsforsen Nylandsforsen: Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Relativt ostört område, flottningen utfördes i anlagd träränna. Komplettering med några mindre Huvudåtgärd - Restaurering av befintlig lekbotten samt lekbottnar. Mål anläggande -Restaurering av två nya av lekbottnar en befintlig för lekbotten ökad reproduktion samt och anläggande överlevnad av av 2 nya fiskyngel. lekbottnar för ökad reproduktion och överlevnad av fiskyngel. Prioritet Mål - Att - återskapa 1 och 3. vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1 (anläggande av lekbottnar är prioritet 3). LAGFORS Nylandsforsen 10 11 9: En En ny ny lekbotten lekbotten skapas skapas genom genom att lekgrus att harpas lekgrus fram harpas maski- fram maskinellt och större och sten större flyttas sten till strategiska flyttas till platser. strategiska Svårtillgänglig. platser. Teckenförklaring: 10: Nylandsforsen är relativt orörd eftersom timret flottades i särskilda rännor förbi forsen. Inga åtgärder planeras här. 10: Fin fors. Inga åtgärder. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 4, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nylandsforsen. 11: En lekbotten skapas genom att större stenar flyttas manuellt (enligt hartijokkimetoden) från en redan grusig, men fragmenterad, botten. 11: En ny liten leknacke skapas genom att större stenar harpas bort manuellt från redan grusig botten. 15
12 Lövbergsåsen, övre Lövbergsåsen, nedanför Nylandsforsen: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda block. Lövbergsåsen, övre och nedre: Mål Huvudåtgärd - Att förbättra - Förbättra syresättningen syresättningen i vattnet, i vattnet, skapa skapa gömslen och gömställen viloplatser, och viloplatser samt minska samt andelen att minska torrlagd andelen åfåra torrlagd åfåra vid lågvattenstånd. vid lågvattenstånd. Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 13 är av Mål prioritet - Att återskapa 3 eftersom vattendragets den är så naturlighet svår att nå. och Åtgärden ekologiska status i samband genom med att skogsavverkning. öka variationen och mängden bör utföras produktionsyta för fisk och bottenfauna. Lövbergsåsen Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 13 är av prioritet 3 eftersom den är så svår att nå med maskinerna. Åtgärden bör därför utföras i samband med skogsavverkning. FUSKE 12: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran. 12: Flytt av sten som ligger utmed åkanten eller felplacerat i åfåran. Lövbergsåsen, nedre Teckenförklaring: 13 13: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 1 Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 13: Flytt av sten och block som ligger utmed åkanten eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 16 Karta 5, Ljustorpsån - Justeringssträcka Lövbergsåsen.
Storvålen: Storvålen: Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt tillförsel av större stenar och block som ersättning för Huvudåtgärd - Variera strömsättningen samt skapa sprängda block. Mål ståndplatser - Att förbättra och övervintringsplatser syresättningen i vattnet, för större skapa fisk. gömslen och viloplatser, samt minska andelen torrlagd åfåra vid Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden lågvattenstånd. Prioritet - 2. produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 2. 14: Flytt av sten som ligger utmed stränderna samt tillförsel av större sten och block. MJÖLSÄTT Storvålen Storvålen 14 Bjässb Teckenförklaring: Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås 1 Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 14: Flytt av sten som ligger utmed åkanten samt tillförsel av större sten och block. Karta 6, Ljustorpsån - Justeringssträcka Storvålen. 17
EDSTA Edsta - Storkyrkan: Edstaforsen och Storkyrkan: Huvudåtgärd - Justering av befintlig sten och block utmed stränderna så att de fyller en bättre funktion. Restaurering Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten utmed - åkanten En mer samt allsidig tillförsel livsmiljö av för större öring sten och och biologisk block som av förstörd lekbotten samt öppnande av bifåra. Mål mångfald. ersättning för sprängda. Restaurering av förstörd lekbotten samt - öppnande 1 (tillförsel av av bifåra. större block är prioritet Prioritet 2). Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. 15 Edstaforsen Prioritet - Edstaforsen är prioritet 1, Storkyrkan är prioritet 2. 16 15: Justering av sten och grus som forslats ut i åfåran efter tidigare justeringar i biflödet. Storkyrkan 15: Justering av sten och grus som forsat ut i åfåran efter tidigare åtgärder i ett biflöde samt restaurering av förstörd lekbotten. 17 Storkyrkan Teckenförklaring: 16: Öppna Öppna liten liten bifåra bifåra för för att utöka att utöka livsutrymmet livsutrymmet för småfisk för småfisk och ge tillgång och ge till mer tillgång föda. till mer föda. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 Karta 7, Ljustorpsån - Justeringssträcka Edsta - Storkyrkan. 18 17: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna. Tillförsel av större sten och block som ersättning för sprängda. 17: Flytt av befintlig sten på och vid stränderna samt tillförsel av större sten och block.
g 18 Tuna: Tuna: Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. Framförallt justering av befintlig sten och block utmed Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. - Framförallt Att stenarna justering ska ligga av så befintlig att de skapar sten och en block god stränderna så att de fyller en bättre funktion. Mål livsmiljö utmed stränderna för fisken så samtidigt att de fyller som en de bättre inte dämmer funktion. upp strömmen för mycket. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 3. 19 Tuna 18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare åtgärdstillfälle. 18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare åtgärdstillfälle som dämmer upp i åfåran. Järnbodlägdan Ljustorpsån Teckenförklaring: 19: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 19: Utlägg av större block för att variera strömsättningen, skapa ståndplatser och övervintringsplatser för större fisk. Karta 8, Ljustorpsån - Justeringssträcka Tuna. 19
20 Gällviksforsen Gällviksforsen: Gällviksforsen: Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer flikiga och nyanserade, bredda strömfåran även under lågvatten Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer samt öppna upp en bifåra med goda livsbetingelser. flikiga Mål - Att och göra nyanserade, området bredda till en mer strömfåran allsidig livsmiljö även under för öring lågvattenperioder samt ändra strömmarna och öppna upp så att en inte bifåra vattnet med skär goda in i livsbetingelser, sandåsen. samt anlägga en lekbotten på forsnacken. Prioritet - 1. Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska status genom att öka variationen och mängden produktionsyta för fisk och bottenfauna. Prioritet - 1. 21 Gällvikforsen 22 20: En ny lekbotten skapas genom att lekgrus harpas fram. Sten och block flyttas till strategiska platser. 20: En ny lekbotten skapas. Sten och block läggs ut för att skapa god genomströmning i hela forsbädden. Teckenförklaring: 21: Bifårans nedre nedre inlopp inflöde öppnas öppnas upp, det upp. övre hålls Det stängt övre hålls för att stängt inte branten för att inte ovanför branten ska erodera. ovanför ska erodera. Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 1 Plats där särskild åtgärd planeras Åtgärder prioritet 1 Åtgärder prioritet 2 Åtgärder prioritet 3 22: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i åfåran för att ändra de strömmar som äter sig in i sandbanken. Karta 9, Mjällån - Justeringssträcka Gällviksforsen. 20 22: Stenar i huvudfåran skapar strömmar som äter sig in i sandbanken. Stenen flyttas till bättre platser.
Översiktskartor 21
22
Ljustorpsån 693892-158295 och nedre delarna av Mjällån 694508-158129 är Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Höga naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånarna och turister. Vattendragen är av stor betydelse för flera anadroma fiskarters reproduktion som exempelvis havsöring, flodnejonöga och viss mån lax, samt för stationära arter som harr och öring. Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande rensningar av sten och block i forsarna. För att återställa vattendragen till ett mer naturlikt tillstånd föreslås här en rad åtgärder. Flytt och tillförsel av sten och block, öppnande av bifåror och kvillerområden samt återskapande av lekbottnar och höljor. Arbetena kommer att påbörjas under 2010 och pågå under en femårsperiod.