1 (14) OM Innehåll OM... 1 INLEDNING... 2 UNDERLAG... 2 AKADEMISK KOMPETENS... 3 VETENSKAPLIG PRODUKTION... 6 FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING... 7 KLINISKA PRÖVNINGAR... 9 FORSKNINGSMILJÖER INOM NLL... 11 FORSKNINGSORGANISATION VID NLL... 12 SUMMERING... 13 1
2 (14) INLEDNING En stor del av den kliniska forskningen sker i den verksamhet landstinget bedriver. Landstinget lägger betydande egna medel på forskning och dess infrastruktur. Syftet med en årlig rapport om klinisk forskning är att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultatet av de forskningssatsningar som genomförs inom Norrbottens läns landsting (NLL). Rapporten ska ligga till grund för framtida utvecklings- och förbättringssatsningar. Målsättningen är att stärka och synliggöra den kliniska forskningen inom landstinget. På uppdrag av näringsdepartementet genomför Sveriges kommuner och landsting (SKL) ett nationellt årligt forskningsbokslut för klinisk forskning där NLL är ett av de landsting som deltar. Bokslutet redovisar resultatet av den forskning som bedrivs i form av antalet publikationer, disputationer och förändrad klinisk praxis dvs. nyttiggörandet av klinisk forskning 1. Norrbottens läns landstings strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjuk- och tandvård lyfter fram vikten av att arbeta med forskning och utveckling 2. Landstingets målsättning är att erbjuda en miljö där forskning och utveckling är väl integrerad del i den kliniska verksamheten. Forskning och utveckling är ett ansvar för chefer på alla nivåer i organisationen och en del av landstingets ledningssystem. Det innebär bland annat att FoU ska finnas med i alla planer och uppföljningar som genomförs i verksamheten. HSL 26 Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folk-hälsovetenskapligt forskningsarbete.. UNDERLAG Verksamhetscheferna inom NLL besvarade under första kvartalet 2012 en webbaserad enkät med frågor om enheternas forskningskompetens, forskningsverksamhet och behov av forskningsstöd. Frågorna var dels från SKLs frågebatteri för den nationella uppföljningen och dels egna uppföljningsfrågor. Enkäten skickades ut i början av januari 2012 till samtliga 90 enheter och besvarades av 62 enheter, svarsfrekvens 69 % (Tabell 1). Redovisning av den externa och interna forskningsfinansieringen har erhållits från landstingets ekonomisystem. Uppgifter om forskningskompetens hos landstingets medarbetare är inte helt fullständig i rapporten då landstingets personalsystem saknar den informationen. Redovisning av forskningsproduktion i form av publikationer är baserad på databassökningar i PubMed, Scopus och Web of Science. Rapporten ska ses som en nulägesanalys och vägledning inför fortsatt forskningsstrategiarbete. 1 Årlig rapport om klinisk forskning i landstingen 2012 SKL. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/kliniskforskning 2 Norrbottens läns strategi för forskning och utveckling inom hälso- sjuk- och tandvård. 2
3 (14) Tabell 1. Enkäten skickades ut i början av januari 2012 till Norrbottens läns landstigs samtliga 90 enheter och besvarades av 62 (svarsfrekvens 69 %). Svarande enheter Antal Slutenvård 28 Primärvård 22 Folktandvård 8 Division service 2 Totalt antal svarande enheter 62 AKADEMISK KOMPETENS Sjukvården är en kunskapsorganisation och en lärandemiljö. En kunskapsorganisation kännetecknas av att den skapar goda förutsättningar för medarbetarnas vetenskapliga kompetensutveckling och tillvaratar och nyttiggör den i organisationen. Landstinget arbetar på olika sätt för att stimulera forskningsintresset inom alla personalgrupper, bland annat genom att erbjuda forskningstid och projektstöd. Landstinget gjorde ett antal strategiska satsningar inför starten av den regionaliserade läkarutbildningen i form av kombinerade doktorandtjänster och forskarskolan vid Luleå tekniska universitet (LTU) 3. Satsningarna kommer att ge resultat under de närmaste åren d.v.s. 2013 och framåt i form av ökad akademisk kompetens. Flertalet av doktoranderna med forskningsstöd från landstinget är mer än halvvägs eller i slutfasen av sin forskarutbildning. Figur 1 visar förväntat antal anställda som kommer att disputera under tidsperioden 2011-2015, samt visar att mer än hälften av de anställda med forskningsmeriter har en doktorsexamen från 2000 eller senare. Det innebär att många är aktiva i sin forskning och på väg att meritera sig. Det visar också att landstingets strategiska satsningar på doktorander går i rätt riktning. Nu behöver landstinget förvalta den forskningskompetens som genererats i form av disputerad personal och säkerställa deras möjligheter till fortsatt forskning. Landstingets målsättning är att; tillhandahålla en kritisk kreativ vetenskaplig miljö ge förutsättningar att bedriva forskarutbildning i kombination med den aktuella anställningen erbjuda handledarkompetens för utbildning, forskning och förbättringsarbete 3 Landstinget finansierar fyra doktorander inom e-hälsa, folksjukdomar och hälsofrämjande hälso-och sjukvård i samverkan med LTU 3
4 (14) Figur 1, Disputationsår för anställda med forskningsmeriter samt förväntat antal examinerade under tidsperioden 2011-2015 Sammanlagt finns inom NLL 49 forskningsutbildade medarbetare varav 51 % är kvinnor och 49 % är män. I tabell 2 redovisas antalet disputerade medarbetare per division fördelat på män och kvinnor. Landstingets samtliga sjukvårdsdivisioner utom folktandvården har forskningsmeriterad personal. Dock är endast två av de kliniska verksamhetscheferna forskarutbildade. Tabell 3 redovisar de forskningsaktivas akademiska nivå. Tabellerna är inte med säkerhet helt kompletta då landstingets personalsystem i nuläget saknar uppgifter om anställda med doktorsexamen. Tabell 2, Antal disputerade med anställning inom NLL 2012 Division Kvinnor Män Totalt Medicinska specialiteter 7 10 17 Opererande specialiteter 5 9 14 Diagnostik 1 2 3 Primärvård 4 1 5 Folktandvård 0 0 0 Psykiatri 3 0 3 Tjänstemannaledning/stab 5 2 7 Totalt antal disputerade 25 24 49 NLL 2012 Vid årets slut 2012 hade Norrbottens läns landsting 7026 anställda, varav: 33 disputerade läkare av 696 (5 %) 4 disputerade sjuksköterskor av 2163 (0,2 %) Tabell 3, Akademisk nivå inom NLL 2012 Nivå Kvinnor Män Totalt Professor 1 1 2 Docent 5 5 10 Doktor (disputerad) 19 18 37 Doktorand (forskarstudent) 15 10 25 Totalt 40 34 74 Av de disputerade medarbetarna är majoriteten läkare (67 %, 33 st) vilket kan förklaras av att de traditionellt krävts en doktorsmeritering för en högre läkartjänst vid ett universitetssjukhus. Klinisk forskning och akademisk meritering har därför varit ett naturligt karriärsteg för läkare. Vid de mindre sjukhusen och i primärvården har läkarna hållit kontakt med den aktuella forskningen och deltagit i studier vilket har bidragit till en forskningskultur även utanför universitetsklinikerna. Omvårdnadsforskning är ett ungt vetenskapsområde och andelen disputerade med bakgrund inom vårdyrkena (sjuksköterskor, sjukgymnaster, biomedicinska analytiker och arbetsterapeuter) är lågt, endast 16 % (8 st) av totala antalet disputerade. 4
5 (14) Disputerade inom övriga grupper t ex naturvetenskap, medicinteknik, e- hälsa, och beteendevetenskap utgör 10 % (5 st), (fig. 2). Forskning inom omvårdnad, e-hälsa och beteendevetenskap kommer att ha en avgörande betydelse för hur vi bäst bemöter framtidens hälsokonsumenter. Det är därför positivt att fördelningen mellan yrkesgrupperna jämnas ut och andelen med medellång vårdutbildning är högre inom doktorandgruppen än inom gruppen disputerade (fig. 2). Landstingets satsning på forskarskolan vid LTU för studenter med medellång vårdutbildning har haft en avgörande betydelse för den positiva utvecklingen. För att skapa en forskningsutveckling inom alla funktioner inom hälso- och sjukvården är det viktigt att fortsatt uppmuntra och inspirera medarbetare från alla yrkesgrupper. En framtid med ökade krav på kunskap, tillgänglighet och information från våra hälsokonsumenter, kommer att kräva forskningskompetens inte bara inom medicin och omvårdnad utan även e- hälsa, teknik, logistik, hälsoekonomi och förbättringskunskap. De närmaste åren går många av landstingets forskare i pension (Fig.3). För att stimulera återväxten av yngre forskare behövs incitament i form av karriärmöjligheter och tjänster som ger yngre en möjlighet att parallellt göra en vetenskaplig och sjukvårdsmässig karriär. Vetenskapsrådet poängterade i sin rapport Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer angående svensk vårdforskning 4 vikten av att landstingen utvecklar sin mottagarkapacitet för vårdpersonal som kommer tillbaka till vården efter en forskarutbildning. Dels för att öka kvalitén i vården och dels för att stärka incitamentsstrukturen för disputerad- och befintlig vårdpersonal, att se forskning som en kompetensutveckling som premieras i sjukvården. Figur 2. Andelen disputerade (n=49) och doktorander (n=25) inom NLL fördelat per yrkesgrupp. Gruppen vårdutbildning omfattar sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker. Gruppen övrigt omfattar naturvetare, samhällsvetare, statistiker och ekonomer 4 Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer angående svensk vårdforskning 2012 länk 5
6 (14) Figur 3. Åldersfördelning av disputerade (n=49) och doktorander (n=24) vid NLL VETENSKAPLIG PRODUKTION Den vetenskapliga produktionen av refereegranskade artiklar som anställda vid NLL har varit delaktiga i har de senaste åren legat relativt konstant, runt 35 artiklar per år (figur 4). Tabell 4 redovisar den vetenskapliga produktionen för 2012 fördelat per enhet. Vid lärosäten ligger vetenskaplig produktion till grund för resursfördelning. Artiklarna affileras därför ofta till de universitet där forskaren har sin akademiska hemvist. För landsting är det också av stor vikt att artiklar adresseras till respektive sjukhus, dels som aktivitetsindikator men framför allt för att stärka kommunikationen av forskningsresultat till medborgarna i länet. Publiceringen av en artikel i en vetenskaplig tidskrift når främst andra forskare. För att nå ut bredare är det viktigt att forskningsresultat och studier även presenteras i mer populärvetenskapliga sammanhang så som landstingets årliga FoU- dagar, den regionala Visare Norr konferensen och patientföreningsdagar. Under 2012 anordnade NLL den regionala Visare Norr konferensen. En medveten och genomtänkt kommunikationsstrategi för den forskning och utveckling som bedrivs inom landstinget ökar intresset och förståelsen för forskning, både inom den egna verksamheten och för allmänheten. Figur 4, Antal peer review granskade artiklar per år publicerade av forskare vid NLL under tidsperjoden 2008-2012 6
7 (14) Tabell 4. Antalet peer review granskade artiklar under 2012. Redovisning är baserad på databassökningar i PubMed, Scopus och Web of Science. I de fall flera divisioner är författare har den division som står som huvudförfattare tillgodoräknats Vetenskaplig produktion NLL 2012 Publicerade peer-review bedömda vetenskapliga artiklar 36 Artiklar med NLL anställd som huvudförfattare 16 Vetenskaplig produktion/ enhet FoU centrum - Olin 8 FoU centrum 3 Division medicinska specialiteter 10 Division opererande specialiteter 4 Division diagnostik 3 Vuxenpsykiatri 2 Folktandvård 1 Primärvård 4 FINANSIERING AV KLINISK FORSKNING Landstinget bidrar till att finansiera både klinisk och folkhälsovetenskaplig forskning. Varje år samfinansierar NLL och Umeå universitet medel för uppbyggnad av akademiska forskningsmiljöer inom landstinget. Medlen fördelas till infrastruktur och satsningar på mer etablerade forskningsgrupper. Landstinget avsätter också projektmedel som i första hand är riktade till nya projekt och personer som är i början av sin forskarkarriär, de s.k. FoU-bidragen. Läkare kan via landstinget ansöka om forskningstid, 1-3 månader per år. Det är också möjligt att söka s.k. predoktoral forskningstid. Dessa medel vänder sig till läkare som inte är registrerade som forskarstudenter och syftar till att stimulera till engagemang i forskning. Medlen kan användas till ett mindre projekt eller för forskningsförberedande studier. Dessutom har landstinget under 2012 finansierat fyra doktorander på heltid, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut i forskarskolan vid LTU samt delfinansierat fyra landstingsdoktorander inom ovanstående yrkesgrupper samt en tandläkare (Tabell 5 a-b). Utöver detta finansierar även landstinget adjungerade lektorer, forskningssjuksköterskor och AT-läkare med forskning i sin tjänst, s.k. forskar-at. Visare Norr är ett samarbete mellan de fyra norrlandstingen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten tillsammans vars syfte är att åstadkomma en förstärkt regional samverkan inom klinisk forskning. Visare Norr fördelar årligen 2,3 miljoner kronor till klinisk I budget för 2012 avsatte landstingen: 16,2 mkr till forskning och utveckling (forskarskola LTU, forskarstöd, lektorat, doktorandmedel, FoU-medel, FoU- centrum) 13,7 mkr till regionaliserade läkarutbildningen (RLU) 7
8 (14) forskning inom Norra sjukvårdsregionen. Forskare från Norrbottens läns landsting erhöll 710 tkr från Visare Norr 2012. Ett antal forskargrupper inom NLL har anslag från externa finansiärer, exempelvis hjärt- lungfonden, REHSAM, Astma och allergiförbundet. Forskargruppen OLIN är den forskargrupp inom landstinget som har i särklass störst andel externa medel (tabell 6). Genom stöd från FoU-centrum är förhoppningen att andelen externa medel i framtiden ska öka och att den forskning som bedrivs i större utsträckning sker i nationella och internationella samarbeten. Landstingets målsättning är även att forskningen i större utsträckning ska ske i samverkan med näringslivet för att innovationer, så som nya produkter, tjänster eller metoder ska komma till nytta för patienter och sjukvård. Tabell 5a, Forskningsmedel, samfinansiering med Umeå universitet 2012 Akademiskmiljö OLIN (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) MONICA (Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease) Litiumprojektet Barnallergi och Astma Mammarcancer och mammografi Övre Luftvägsinfektioner tkr 350 350 175 175 175 175 Totalt akademisk miljö 1 600 Projektmedel NLL Totalt FoU- bidrag NLL (fördelat på 9 projekt, 20-90 tkr/ projekt ) 423 Beviljad forskningstid Pre-doc. tjänstgöring (29 veckor, läkare) Doktorand tjänstgöring (66 veckor, läkare) Post-doc. tjänstgöring (52 veckor läkare) Totalt Pre-, post- och doktorandmedel 2 800 Visare norr Långsiktig behandling av bipolär affektiv sjukdom Långtidsprognos vid astma bland vuxna (OLIN) Tvärvetenskapliga studier om rökprevention (OLIN) Kostnader för kronisk obstruktiv lungsjukdom 200 200 160 150 Totalt Visare norr 710 Totalt 5 533 Tabell 5b, Forskningsmedel, landstingets doktorandmedel Landstingets doktorandmedel Forskarskolan LTU (4 doktorandtjänster 2 sjuksköterskor, 1 2 000 8
9 (14) arbetsterapeut, 1 sjukgymnast ) Delfinansierade doktorander ( 1 tandläkare, 1 sjuksköterska, 1 arbetsterapeut, 1 sjukgymnast) 1 500 Totalt 3 500 Tabell 6, Erhållna externa forskningsmedel och externa medel för läkemedelsstudier 2012 Erhållna externa forskningsmedelmedel REHSAM Astma allergifonden Hjärt- lungfonden (OLIN) Övriga externa medel (OLIN) Övriga externa medel EU projekt (RemoDem) tkr 1 800 175 1 122 2 742 Totalt externa forskningsmedel 6 497 657 196 Kliniska prövningar Totalt Läkemedelsstudier (ca 70 studier) 1 328 KLINISKA PRÖVNINGAR En klinisk prövning är en undersökning av ett läkemedels effekter, en utvärdering av en ny behandlingsmetod eller medicinsk teknisk utrustning. De kliniska prövningarna genomförs i samverkan mellan företag och hälsooch sjukvårdens personal. Genom att delta i såväl kliniska läkemedelsprövningar som s.k icke- interventionsstudier (kvalitetsprojekt, uppföljningsstudier, observationsstudier etc.) bidrar landstinget till att patienter snabbare får tillgång till nya läkemedel och nya behandlingsmetoder. Sverige har haft en nedåtgående trend när det gäller genomförandet av kliniska prövningar. Orsakerna är många bl a högt tryck inom sjukvården som försvårar för industrin att få plats för sina prövningar och svårighet att rekrytera rätt patienter till rätt studie i stort antal. De nya läkemedelsreglerna från EU 2004 har också påverkat den kliniska forskningen negativt genom ökade administrativa och regulatoriska kostnader samtidigt som läkemedelsbolagens kostnader för FoU stigit kraftigt 5,6. Den negativa trenden är med största sannolikhet densamma för prövningar inom Norrbottens läns landsting. Landstinget har ca 70 5 Krångel och byråkrati hot mot klinisk forskning, Läkartidningen 2010;107(23)1525-6 länk 6 EU slår hårt mot klinisk forskning - EU-projekt råder bot på det. ECRIN bygger broar för kliniska prövningar, Läkartidningen 2010;107(40)2384-5 länk 9
10 (14) registrerade kliniska prövningar baserat på konton i det interna ekonomisystemet. Svårigheten är att avgöra hur många av prövningarna som verkligen är aktiva. Under 2012 erhöll 20 av dessa nya medel från sina sponsorer vilket kan ge en fingervisning på aktivitetsgrad. Av totala antalet registrerade studier genomfördes 80 % vid division medicinska specialiteter (Fig.4). För att öka antalet prövningar/studier och underlätta genomförande samverkar landstinget i ett regionalt nätverk för kliniska studier Klinisk behandlingsforskning i Norrland (KBN) Plattformen KBN är en del av ett omfattande samarbete mellan de fyra norrlandstingen inom ramen för Norrlandstingens regionförbund. Plattformen ska underlätta för forskare att initiera och planera multicenterstudier. Kliniskt forskningscentrum (KFC) vid Sunderby sjukhus ingår som en nod i den regionala plattformen och ger stöd till studier som NLL medverkar i. KFC samverkar med Clinical trial unit (CTU) inom Västerbottens läns landsting med uppgift att fungera som central stödfunktion för klinisk forskning och kliniska prövningar för hela regionen. Figur 4. Kliniska läkemedelsstudier 2012 I enkätundersökningen ställdes frågor om klinikernas kompetens att arbeta med studier samt behov av stöd som FoU- centrum kan erbjuda. Av de svarande klinikerna (n = 61) svarade en tredjedel att de i dagsläget inte hade något behov av studie/forskningsstöd. Vi övriga kliniker efterfrågades framför allt stöd med statistik och datahantering och hjälp med studieupplägg, logistik, finansiering samt utbildning i Good clinical practice (GCP). Ett antal av verksamhetscheferna uttryckte att det största hindret till att driva studier inte är kompetens utan den rådande bemanningssituationen, att de helt enkelt saknar reella möjligheter att gå in i studier (figur 4). 10
11 (14) Klinikernas behov av forskningsstöd Datahantering, statistik Studieupplägg, logistik Stöd för att söka externa Utbildning, GCP och monitorering Studiepersonal Lokaler, KFC Annat Behöver inget stöd 4 8 9 12 12 13 19 21 0 5 10 15 20 25 Figur 4, Klinikernas behov av forskningsstöd (n=61), flera alternativ valbara FORSKNINGSMILJÖER INOM NLL Forskningen inom Norrbottens läns landsting definierar framför allt två områden; astma- allergi och hjärt- kärlsjukdomar. Merparten av forskningen inom landstinget kan beskrivas inom dessa områden och ingår i forskningsprogrammen MONICA- och OLIN. MONICA registrerar insjuknande i stroke och hjärtinfarkt samt genomför hälsoundersökningar av befolkningen. Huvudsyftet är att belysa den långsiktiga utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt hur riskfaktorerna förändras över tid. OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) är en epidemiologisk och klinisk verksamhet om astma, allergi, KOL samt hälsoekonomi vid obstruktiva lungsjukdomar. Det finns ett ökade intresset av att driva forskningsstudier inom landstinget och flera starka miljöer är under utveckling så som demens, smärthabilitering, luftvägsinfektioner, bröstcancer, primärvård och psykiatri. MONICA (Multinational Monitoring of trends and determinants of cardiovascular disease) Monica undersökningarna startade som ett WHO- projekt i början av 1980- talet för att undersöka riskfaktorer för hjärt- kärl sjukdomar i 26 länder med sammanlagt 39 populationer. Monica är den befolkningsundersökning som pågått längst i världen och har samlat in data i Norr- och Västerbotten vart femte år. Monica centret i Norr- och Västerbotten utgörs av två ansvariga seniora forskare, ett nätverk av 10 meriterade forskare, tre forskningssjuksköterskor samt sex doktorander. Forskningen är till stora delar externfinansierad där Vetenskapsrådet och Hjärt- lungfonden har varit betydande finansiärer. Forskningen bedrivs i samarbete mellan landstingen i Norr- och Västerbotten och Umeå universitet. 11
12 (14) Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) OLIN-studierna i Norrbotten är en av världens mest omfattande epidemiologiska studier. Man beräknar att sedan starten 1985 har cirka 50 000 individer medverkat i studierna. Forskningens fokus är folksjukdomarna astma, allergi, kronisk bronkit och KOL. Som forskningsenhet lägger OLIN stor vikt vid samverkan och omfattar i dag forskare knutna till lärosäten som Umeå universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Luleå Tekniska Universitet. Enheten har ett mycket gott internationellt renommé och medverkar i ett stort antal internationella nätverk och studier. Forskningen är till största del externfinansierad. De främsta finansiärerna är Hjärt- Lungfonden, Astma och allergiförbundet, Vetenskapsrådet, Visare norr, ALF samt Life Science företag så som TermoFisher och AstraZeneca. Enheten består av fem meriterade forskare inom medicin, epidemiologi, beteendevetenskap, hälsoekonomi och fem forskningsassistenter (forskningssjuksköterskor, sjukgymnast och statistiker) samt åtta doktorander. Forskningen bedriv som en fristående enhet inom landstinget i Norrbottens län där landstinget finansierar en professorstjänst tillika verksamhetschef samt två doktorander på deltid, 80 % resp. 20 %. FORSKNINGSORGANISATION VID NLL FoU-centrums uppdrag är att realisera landstingets ambition att bli ett landsting med stark forsknings- och innovationskraft som möter dagens och morgondagens behov, krav och förväntningar på god hälsa och en kunskapsbaserad vård. Den verksamhet som bedrivs vid FoU- centrum kan sammanfattas i fyra områden som är grundkomponenter för en hållfast utveckling av landstingets FoU- verksamhet. Strategisk utveckling inom FoU Stöd till forskare och ledning Samordning av FoU- insatser Spridning av forskningsresultat I landstingets uppdrag ingår att bidra till, och säkerställa en hög nivå i den regionaliserade läkarutbildningen (RLU) vid Sunderby sjukhus. Totalt är tio lektorer rekryterade till utbildningen som startade vårterminen 2011. Kring RLU växer en klinisk forskningsplattform med forskningsintresserade läkare. Landstinget inrättade 2010 forskarskolan för studenter med medellång vårdutbildning i samverkan med Luleå tekniska universitet. Forskningen omfattar två huvudsakliga profilområden, e-hälsa samt folksjukdomar och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I FoU- centrums uppdrag ingår att stötta dessa två verksamheter med handledning, statistikstöd, samordning och forskningsadministration. Som ett komplement till den regionala etikprövningsnämnden för forskning 7 har Norrbottens läns landsting under 2012 inrättat ett 7 Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. http://www.epn.se/sv/start/startsida/ 12
13 (14) forskningsetiskt råd. Rådet som består av åtta ledamöter med olika forskningskompetens och yrkesbakgrund och ska ha en rådgivande funktion till ledning och anställda inom landstinget i forskningsetiska frågeställningar. Rådet ska granska student- och utvecklingsprojekt d v s projekt som inte granskas av etikprövningsnämnden. Under 2012 invigdes ett kliniskt forskningscentrum (KFC) vid Sunderby sjukhus. KFC uppdrag är att stötta forskare anställda vid landstinget med att driva och delta i forskningsprojekt och kliniska studier. KFC erbjuder lokaler för provtagning, laboratoriestöd och undersökningsrum. KFC ska samordna och utbilda forskningssjuksköterskor, läkare och forskare inom god klinisk sed (Good Clinical Practice GCP). En utbildning som krävs för genomförande av kliniska prövningar 8. Biobanken vid NLL är en viktig gemensam hälsoresurs med syfte att främja forskning på biobanksprov samtidigt som provgivarens säkerhet och integritet skyddas. Inom Norrbottens läns landsting ligger samordningen av ansvaret för biobanksfrågor på enheten för laboratorieservice. Landstinget samarbetar med övriga landsting i Norrlandstingens Regionförbund 9 och universitet i regionen för att utveckla och stärka den akademiska miljön, tillgodose lärarkompetensen och säkerställa en god klinisk forskningsutveckling i regionen. Norrlandstingens regionförbund startade under 2012 ett samarbete med Gothia Forum, en enhet inom Västra Götalandsregionen som framgångsrikt arbetar med att stärka den kliniska forskningen i den regionen. Den gemensamma målsättningen med samarbetet är att identifiera framgångsfaktorer som kan utveckla den kliniska forskningen på regional och nationell nivå. Inom regionförbundets ram har en politisk referensgrupp bildats bestående av representanter från alla fyra landsting. Ordförande för referensgruppen är landstingsrådet från Norrbottens läns landsting. Det forskningsetiska rådet vid NLL ska; utgöra forum för diskussion om forskningsetik inom NLL stödja och ge råd till anställda i forskningsetiska frågor vara delaktiga i upprättande av regelverk inom NLL granska ST-läkarnas vetenskapliga arbeten SUMMERING Hälso- och sjukvården utvecklas genom att ny kunskap och nya metoder tillförs, samtidigt som gamla och sämre utmönstras. För att bedriva kunskapsstyrning behövs en evidensbaserad kunskapsbas och en systematisk uppföljning av verksamheten samt en tydlig ambition att göra förbättringar där så behövs. Den kliniska forskningen är en grundbult i en väl fungerande hälso- och sjukvård. Forskning och forskarutbildad personal behövs för att kunna omsätta evidensbaserad kunskap till den vardagliga hälso- och sjukvården, t.ex. i arbetet med lokal anpassning av nationella riktlinjer. Ledning och styrning inom landstinget ska därför präglas av ett tydligt och långsiktigt FoU-uppdrag. Det är viktigt med uppföljning av forskning i form av resultat, effekt, implementering och vetenskaplig kompetens för att kunna bedöma värdet av de satsningar som görs på klinisk forskning. Ett viktigt steg har tagits i och med att den första rapporten om klinisk forskning i landstingen nu har tagits fram för att visa den forskningsaktivitet som finns i Evidensbaserad vård Begreppet evidensbaserad sjukvård innebär att: systematiskt utvärdera, granska och sammanställa forskningsresultat och föra ut dessa i vården. 8 LVFS 2011:19, 3 kap 5. 9 Norrlandstingens regionförbund bildades 2005 i norra sjukvårdsregionen av Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. 13
14 (14) landstinget. Rapporten kommer att redovisas årligen och gradvis utvecklas för att optimera uppföljningsparametrar och redovisningsform. 14