Lundåkraverket Landskrona

Lundåkraverket Landskrona Miljörapport 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 Organisation... 3 Tillsynsmyndighet... 3 Verksamhetsområde... 3 Lundåkraverket... 4 Ledningsnät... 9 GÄLLANDE BESLUT... 10 Tillståndsbeslut... 10 Uppfyllandet av gällande villkor... 10 Beaktande av hänsynsreglerna... 13 Anmälningsärenden... 15 EGENKONTROLL... 15 Kontrollprogram/Mätprogram... 15 Recipientkontroll... 16 UTSLÄPPSDATA ÅR 2014... 16 Driftförhållanden... 16 Utsläppskontroll... 17 Bräddning vid anläggning... 18 Bräddning på ledningsnät... Fel! Bokmärket är inte definierat. Slamkvalitet... 20 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 21 Förbrukning av kemiska produkter... 21 Elförbrukning... 21 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 21 Externslam... 21 FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ NSVA... Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvecklingsarbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. NSVA på Nordiwa... Fel! Bokmärket är inte definierat. Projekt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Examensarbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE... 23 Verksamhetsledningssystem... 23 Uppströmsarbete... 23 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde 2 (28)

VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Upptagningsområdet för Lundåkraverket omfattas av Landskrona tätort, Glumslöv, Ålabodarna, Sundvik, Härslöv, Norra Vadensjö, Annelöv, Kvärlöv, Saxtorp, Häljarp, Ven, Asmundtorp, Råga Hörstad, Munkebäck, Tullstorp samt avloppsvatten från Teckomatorp och Billeberga i Svalövs kommun. Totalt antal anslutna är ca 40 168 personer. 3 (28)

Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 2009-09-28 av kommunfullmäktige i Landskrona och presenteras i bilaga 1. Lundåkraverket Lokalisering Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Reningsverket 6 i östra industriområdet söder om centrala Landskrona. Området närmast reningsverket omfattas av industrifastigheter, och närmaste bostadsfastighet ligger ca 600 meter från anläggningen. Lundåkraverket Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar grovrening, mekanisk rening i två seriekopplade försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening enligt metoden Bio-Denipho samt efterfällning med en lamellsedimentering som slutsedimentering. Till reningsverket kan högst ca 3 000 m 3 /h inpumpas, vilken vattenmängd även passerar grovreningen och försedimenteringen. Den hydrauliska belastningen på biosteget kan begränsas via ett särskilt system pumpas överskjutande mängd till den ena biobädden och sedan direkt till kemsteget. Biobädden fungerar alltså som en biologisk behandlingsanläggning för förbiledningsvattnet. Efter inkommande pumpstation transporteras vattnet genom en gallerstation för borttagande av fasta föroreningarna typ papper, tops o.d. Därefter passerar vattnet ett sandfång för avskiljning av sand och andra tunga partiklar. I försedimenteringsbassängerna avskiljs det slam (primärslammet) som medföljer inkommande vatten. Den första försedimenteringen används för hydrolys så kallad kall 4 (28)

hydrolys av slammet i syfte att skapa bättre förutsättningar för de efterföljande bio-p/nprocesserna. Det mekaniskt behandlade vattnet (som inte går över biobädden) blandas med det biologiska returslammet och passerar därefter de anaerobt drivna bio-p- bassängerna. Här sker det s.k. fosforsläppet som utgör en del av bio-p-processen. Efter bio-p-bassängen pumpas vattnet upp och fördelas på de båda Bio-Denipho enheterna, där bakterier omsätter de upplösta biologiskt nedbrytbara organiska föroreningarna, oxiderar NH 4-N till NO 3-N samt reducerar NO 3-N till N 2. Vidare sker i det aeroba steget ett upptag av fosfor som därvid utgör det andra steget i Bio-P-reningen. Det biologiska slammet avskiljs i två efterföljande runda sedimenteringsbassänger och efter biosedimenteringen avleds vattnet till kemsteget. Här doseras fällningskemikalie med en fosformängd-styrd signal (reservsystem med ph/flödesstyrning finns). Fällningskemikalien fäller ut fosfor och hydroxider som bildar flockar i flockningsbassängerna som sedan avskiljs som kemslam i lamellsedimenteringen. 5 (28)

Reningsverket styrs genomgående av signal från flödesmätaren. Undantagen är kvävereningen, som styrs av ett tidsschema och ALG-doseringen som styrs av ingående fosformängd till kemsteget. Driften övervakas med grumlighetsmätning på utgående vatten samt onlinemätning mellan huvudreningsstegen. Det renade vattnet leds slutligen ut till Öresund med utloppsledning i hamnområdet. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2014 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 38 600 28 793 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 14 000-24 000 13 478 m 3 /d Flöde, medeltimme - 562 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2 700 2 016 kg/d N-tot, årsmedel 600 459 kg/d P-tot, årsmedel - 54 kg/d Slambehandling Slambehandlingen består av förtjockning, rötning och slamavvattning. Slammet från försedimenteringsbassängerna (primärslammet) pumpas till primärslamförtjockaren där slammets TS-halt ökas. Därefter leds det vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Kemslammet förtjockas och blandas med det rötade primärslammet i blandslamlagret och pumpas därefter till en dagtank, där det föravvattnade bioslammet blandas in. Slutligen överförs det blandade slammet till avvattningsanläggningen för slutavvattning i dekantercentrifuger. Vid både för- och slutavvattningen tillsätts polymer för att få slammet och vattnet att bättre skiljas åt. 6 (28)

Det avvattnade slammet lagras i en torrslamsilo varifrån slammet fortlöpande transporterar till omhändertagande. Externslam Företagen som kör slam har en kod för att öppna spjället i mottagningsstationen. När koden slås in registreras företaget, datum och tid. I mottagarstationen finns ett rensgaller. När slamfickan i mottagarstationen är full förs slammet via primärslamförtjockaren vidare till rötkammaren. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2016-2018. 7 (28)

Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Landskrona finns 19,8 mil spillvattenledningar. Den största delen av dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1930-talet. De vanligaste materialen är betong och plast. En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Nutriox-tillsättning i ledningsnätet minimerar frätskador, men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste genomföras för att bedöma om ledningarna ska läggas om eller relinas. Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 60 miljoner i spillvatten-nätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. Detta arbete utförs med stadens egen spolbil. Sanerings-/åtgärdsplan Det finns en saneringsplan från år 2003 gällande tillskottsvatten, dock är det inget som idag följs till punkt och pricka. Planen täcker Landskrona NV, Glumslöv, Härslöv, Häljarp, Asmundtorp, Saxtorp och Annelöv. I planen ges förslag på åtgärder både på kort och lång sikt. Utöver detta gjordes det år 2006 en utredning i samband med ett flertal översvämningar i kommunen. Tyngdpunkten i utredningen ligger på om de kombinerade ledningarna och dagvattenledningarna i de värst drabbade områdena klarar ställda krav. Förslag på åtgärder för att förbättra situationen presenterades i utredningen och en del av dessa åtgärder har sedan dess vidtagits. För Teckomatorps samhälle finns ingen plan. NSVA tar fram ny saneringsplan till år 2016. Nattmätningar har utförts vid ett par tillfällen, senast under slutet av år 2012. Visar på några ledningssträckor som ska undersökas vidare. Projektet bortkoppling av gamla spillvattenledningar i Föreningsgatan har inte hunnit slutföras.

För Billeberga samhälle finns ingen plan. NSVA tar fram ny saneringsplan till år 2016. Nattmätningar har utförts vid ett par tillfällen, senast under slutet av år 2012. Dessa mätningar visade inte på något nämnvärt inläckage, tidigare utförda reliningsåtgärder tycks ha gett ett gott resultat. Åtgärder på ledningsnät år 2014 Utförda åtgärder på ledningsnät under året presenteras i följande tabell. Projektnamn Åtgärd Typ* Längd (m) Orrstigen Omläggning V,S 145 Orrstigen Omläggning V 90 Ventilgatan Nytt V 100 Vadensjövägen Omläggning V 92 Vadensjövägen Nytt VS 23 Landskronavägen Omläggning V 300 Holmgatan Relining S 155 Vagnmansgatan Relining S 52 Östergatan Relining S,D 450 Södra Kyrkogränden Relining S 73 Stora Norregatan Relining K 173 * S = Spillvatten, D = Dagvatten, K = Kombinerad, V = Renvatten Sista saneringsplanen är daterad 2007-03-06 och togs fram av DHI med anledning av översvämningar 2006-08-02. En del åtgärder är utförda på spillvattennätet bl.a. i Egna Hems-området med ökad avledningskapacitet och i Örja med en ny avloppspumpstation. För dagvattensystemet återstår åtgärder i bl.a. Örja-området och Borstahusen. Åtgärdsplaner för va-nätet finns fram till 2018. Ny saneringsplan planeras att ta fram 2017/2018. GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1994-07-14 Koncessionsnämnden Grundtillstånd 1996-01-18 Länsstyrelsen Ändring av villkor 1996-06-06 Länsstyrelsen Ändring av villkor 2004-12-16 Länsstyrelsen Slutliga villkor 2006-02-02 Länsstyrelsen Ändring villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 10 (28)

Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansöknings-handlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Verksamheten bedrivs enligt överenskommelse med Länsstyrelsen. Tillfälliga förändringar meddelas i så god tid som möjligt. Villkor 2 Reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift senast den 1 februari 1997. Kommentar: Villkor ej aktuellt. Tidpunkten den 1 juli 1996 har ej kunnat innehållas för drifttagande vilket har redovisats för Länsstyrelsen. Villkor 3 Utbyggnaden av avloppsreningsverket ska ske med målsättning att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter räknat som månadsmedelvärden samt till högst 8 mg totalkväve per liter räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Se villkor 16. Villkor 4 Avloppsreningsverket ska utformas så att dels möjligheterna till biologisk fosforreduktion, dels möjligheterna till utnyttjandet av intern kolkälla för denitrifikationen kan tillvaratas. Kommentar: Villkor uppfyllt i och med att denna möjlighet finns. Villkor 5 Den närmare utformningen av reningsverkets utbyggnad samt reningsverkets drift under byggtiden skall före byggstart redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Den närmare utformningen av eventuella poleringsdammar i anslutning till reningsverket ska före etableringen redovisas till Länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Utformningen godkändes. Poleringsdammar är inte aktuellt. Villkor 6 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. En tank för ändamålet står redo. Pump finns på plats. Desinfektionsmedel köps in vid uppmaning från hälsovårdande myndighet. Villkor 7 Byte av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Ändringar meddelas Länsstyrelsen och genomförs efter godkännande. Villkor 8 Förvaring av flytande kemikalier ska ske inom avloppslöst invallat område. Kommentar: Villkor uppfyllt. Kemikalier förvaras korrekt. 11 (28)

Villkor 9 Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet ska lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Omhändertagandet dokumenteras och förfarandet är godkänt av tillsynsmyndighet. Villkor 10 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller avloppsledningsnätet eller om delar av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vita lämpliga åtgärder för att motverka förorening av vatten och andra olägenheter i omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Största möjliga rening av vattnet är ständigt första prioritet på reningsverket. Avvikelser meddelas till Länsstyrelsen. Villkor 11 Om olägenhet i form av lukt uppstår till följd av verksamheten ska kommunen i samråd med tillsynsmyndigheten vita åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Om olägenhet uppstår vidtas åtgärder. Villkor 12 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db (A) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db (A) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db (A). Om impulsljud eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Om olägenhet uppstår vidtas åtgärder. Villkor 13 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättas, att slammet inte kan användas för jordbruksändamål eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande arbetet med industrikontroll ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor delvis uppfyllt. Gift detekterades i det inkommande vattnet vid två tillfällen i december. Vattnet leddes då förbi det biologiska steget och direkt till det kemiska steget. Dessa förbiledningar varade så länge att det bedömdes att gift kunde nå biosteget. Villkor 14 Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn- grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande arbetet med sanering av avloppsledningsnätet ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt och redovisas i miljörapporten under kapitlet Ledningsnät. Villkor 15 Förslag till reviderat kontrollprogram ska inges till Länsstyrelsen senast 3 månader innan det utbyggda reningsverket ska vara utbyggt och tas i drift. 12 (28)

Kommentar: Villkor uppfyllt då endast en utökning av antalet analyser skett. Villkor 16 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande värden. Totalkväve Totalfosfor BOD7 10 mg/l, årsmedelvärde 0,4mg/l, årsmedelvärde 10mg/l, kvartalsmedelvärde - 0,5mg/l, 10mg/l, årsmedelvärde årsmedelvärde Riktvärde Gränsvärde Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2014. Villkor 17 Avloppsreningsverket skall kompletteras och utformas så att möjligheterna till biologisk behandling av det avloppsvatten som förbileds biosteget kan tillvaratas. Biologisk behandling skall vara utbyggt och driftklart senast den 1 april 2006. Kommentar: Villkor uppfyllt. Verket var driftklart enligt tidplan. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under hösten 2014 har avdelning mätarverkstad, rörnät, dricksvatten och avloppsrening i NSVA gjort en ny inventering för alla kemikalier som används på anläggningar samt bilar och jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. Vid den senaste kemikalieinventeringen som gjordes på Lundåkraverket bedömdes följande: Från verkstaden och japanska huset kommer 7 kemikalier att fasas ut eller om det är möjligt ersättas när de tar slut. Under tiden kommer dessa kemikalier att användas sparsamt. 13 (28)

Uppströmsarbete De kommunala avloppsreningsverken är byggda för att i första hand ta emot och rena spillvatten från hushåll, det vill säga från toaletter, bad och dusch, disk- och tvättmaskiner. Processerna i avloppsreningsverken behandlar biologiskt lättnedbrytbara ämnen och avskiljer bakterier, fosfor, kväve och partiklar. Många reningsprocesser är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. För at minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet lägger NSVA stort fokus på informationsarbete som är en viktig pusselbit för uppströmsarbetet. Under den senaste tiden har NSVA jobbat aktivt med informationskampanjer inriktade mot hushållen, anslutna verksamheter och allmänheten. Med hjälp av pressmeddelande, bussaffischer, broschyrer och informationsbrev har NSVA informerat om vad som får släppas ut till ett kommunalt avloppsreningsverk och vilka riktlinjer som gäller. 14 (28)

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anmälan 2014-01-07 LA 14/00001-1 - Stormskada på bräddprovtagare vid Lundåkra avloppsreningverk 2014-03-17 LA 14/00055-1 - Utsläpp i Småbåtshamnen i Landskrona 20140311 2014-03-25 LA 14/00067-1 - Lundåkraverket LAndskrona - beslut om klassning av miljö verksamhet med anledning av nya miljöprövningsförordning 2014-04-04 LA 14/00088-1 - NSVA Slutrapport metangasutsläpp Lundåkraverket 2014-09-05 LA 14/00147-4 - Bräddningar Landskrona 2014-06-24 LA 14/00177-1 - Utökat upptagningsområde för Lundåkra reningsverk i Landskrona 2014-07-14 LA 14/00199-1 - Anmälan om försökskörning på Lundåkra reningsverk 2014-07-14 LA 14/00200-1 - Anmälan om gift i inkommande vatten till Lundåkra reningsverk 2014-08-26 LA 14/00249-1 - Tillfällig avstängning av kemsteget vid Lundåkra ARV 2014-09-10 LA 14/00249-2 - Förlängd renoveringsperiod vid Lundåkra ARV 2014-08-26 LA 14/00250-1 - Lucka tillfälligt ur funktion på Lundåkra ARV i Landskrona 2014-09-03 LA 14/00264-1 - Lundåkra reningsverk i Landskrona - Anmälan om driftsförändring 2014-10-02 LA 14/00290-1 - Anmälan om byte av fällningskemikalie i kemsteget vid Landskrona ARV 2014-12-08 LA 14/00361-1 - Giftigt vatten till Lundåkra ARV 2014-12-11 LA 14/00361-2 - Giftigt vatten ang. den 4 och 7 december 2014-12-11 LA 14/00361-3 - Nytt gift i inkommande till Lundåkra ARV EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. 15 (28)

Provpunkt Prov Parameter Utgående vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N, NO3-N, NO2-N Utgående vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As Inkommande vatten 52 dp/år BOD7(ATU), TOT-N, NH4-N, NO3-N, NO2-N Inkommande vatten 52 vp/år COD(Cr), TOT-P Inkommande metaller 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Sn, Ag, Co, As Centrifug P2 Avvattnat slam 12 mp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Al, Fe, Ca, K, Co, Mg, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As Nonylfenol, PCB (7 föreningar), PAH (6 föreningar), Toluen, cyanid fri, cyanid total 2 sp/år VOC screening, SVOC screening Inkommande vatten Bräddvatten * Uttas när det bräddas *dp Organiska föreningar BOD7(ATU), N-TOT, NH4-N, COD(Cr), P-TOT, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Landskrona stad är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2014 Driftförhållanden Under året har kraftiga ph-toppar i inkommande vatten spårats till en industri. Industrin planerar att göra en förändring som syftar till att de kraftiga ph-topparna ska utjämnas. Lundåkraverket har haft stora problem med nitrifikationshämmande vatten in till reningsverket. Utsläppskällan har spårats till varvsområdet. En arbetsinsats med omfattande provtagning, företagsbesök och information har genomförts och bedömts som framgångsrik. En s.k. tox-bassäng kan varna om toxiskt ingående vatten. Vid varning från tox-bassängen kan vattnet ledas förbi det känsliga biosteget direkt till kemsteget. Två förbiledningar har skett under året. Följande förbiledningar har skett under året: Start förbiledning Start för normal drift 4/12 klockan 20:30 5/12 klockan 8:00 7/12 klockan 10:45 7/12 klockan 18:00 16 (28)

Slammet i biosedimenteringen är till viss del filamentriskt och sedimenterar dåligt under den kalla årstiden. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 12,0 Lundåkra 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,0 3,7 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,8 3,0 3,0 3,0 3,1 2,0 0,0 12,0 Lundåkra 2014 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, kvartal = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,2 3,0 3,3 3,0 2,0 0,0 Q1 Q2 Q3 Q4 17 (28)

0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,85 0,37 Lundåkra 2014 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, år = 0,5 mg/l Riktvärde, år = 0,4 mg/l 0,25 0,19 0,16 0,14 0,18 0,57 0,58 0,25 0,28 0,3 0,34 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 7,1 8,8 14,8 11,0 Lundåkra 2014 N-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, år = 10 mg/l 8,8 9,3 7,9 8,1 7,4 8,1 6,8 7,1 8,81 Bräddning vid anläggning Bräddning på anläggningen har uppmätts vid 19 tillfällen, totalt ca 13 887 m 3. Bräddningen har orsakats av hydraulisk överbelastning i samband med nederbörd. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnät har beräknats till sammanlagt ca 5000 m 3. Den totala volymen motsvarar 0,1 % av den totala tillrinningen till Lundåkraverket under året. Se sammanställning av bräddberäkningen nedan. 18 (28)

Bräddpunkt Beräknad bräddvolym 2014, m3 ANB1069_Brd (ANB1069 -> 0) 150 4 Brädd_P4 (SNB8006 -> 0) 0 0 P1 Mag Brädd (SPU1 Magasin -> 0) 2170 1 P14 Brädd (SNB827 -> 0) 670 2 P3 Brädd (SPU3 -> 0) 0 0 P4 Brädd (SPU4 -> 0) 0 0 P45 Brädd (SPU45 -> 0) 710 1 P5 Brädd (SPU5 -> 0) 830 4 P6 Brädd (SPU6 -> 0) 130 4 P12 Brädd (SPU12 -> 0) 300 4 TOTALT 4960 Tabell 1 Beräknade bräddvolymer i Landskrona under 2014. Antal bräddtillfällen 19 (28)

Slamkvalitet Resultaten från de slamanalyser som har gjorts under årets presenteras i tabellform. Slammet används vid deponitäckning.

KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning ALG 304 320 Kemfällning Flofoam D 60 480 Rejekt, avvattning Zetag 8147 8 400 Slamavvattning Zetag 9048 3 080 Slamavvattning Zetag 9046 650 Slamavvattning Zetag 9048, dunk 50 Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 2 186 574 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 43,03 ton rens transporterats till förbränning under året och ca 61 ton sand har transporteras till deponi. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Externslam Totalt har 3 370 m 3 externslam tagits emot under året. Forskning och utveckling 2014 I år har NSVA avsatt medel för forskning och utveckling. Tillsammans med VA SYD och Sydvatten har man satsat dem i projekt inom olika områden som är viktiga för vår verksamhet. Genom ett fokuserat forsknings- och utvecklingsarbete kan NSVA delta i att ta fram lösningar för att klara sina framtida utmaningar. Det är dock mycket viktigt att vi hittar en bra länk mellan forskningen och vår dagliga verksamhet. För att länka mellan aktiviteter i forskningsbolaget och NSVAs dagliga drift träffas alla specialisterna på NSVA tillsammans med Forsknings- och Utvecklingsansvarige 4 gånger per år. Tanken är vi ska utbyta erfarenheter, träffa forskare, göra besök där pågående projekt genomförs och formulera nya idéer. Gruppen kallar sig NSVA-Water Research Specialists (WRS) och kommer att hjälpas åt att omvärldsbevaka och följa upp genomförda projekt. Under året har det genomförts många projekt inom forskningsbolaget, i några av dem har NSVA deltagit mer aktivt än i andra samtidigt som mycket internt utvecklingsarbete pågår hela tiden. Projekt Läkemedelsrening Att det finns rester av läkemedel i avloppsvatten är väl känt, men det finns ännu inga krav att rena avloppsvatten från dessa föroreningar. Det är dock att vänta denna typ av krav på vår verksamhet och därför har vi satsat på att förbereda oss på bästa sätt. Pilottester med ozon har genomförts på

reningsverk inom både NSVA och VA SYD för att bättre förstå vad vi kan rena och hur ny teknik ska kunna implementeras och vad den kan komma att kosta. Utvinning av näringsämnen ur slam Att återföra näringsämnena i slam från reningsverk är något NSVA arbetar för på olika sätt. I de fall slammet håller en hög kvalitet med låga föroreningshalter är det bra, men när det inte uppfyller kvalitetskraven behöver vi hitta andra vägar. Uppströmsarbetet är viktigt, men ibland räcker det inte. Ett sätt att möjliggöra återföring av näringsämnen tillbaka till kretsloppen är genom att utvinna det från slammet i ren form. I år har detta testats på Lundåkra reningsverk med goda resultat. Beredskapsplanering för VA-ledningsnät Genom ett samarbete mellan flera aktörer och intressenter deltar NSVA i att samla in erfarenhet som finns för att beskriva hur konsekvenser av översvämningar i urbana områden an reduceras med konkreta åtgärdsplaner. Denna typ av riktlinjer hoppas vi kan underlätta det framtida planeringsarbetet och göra det lättare för NSVA att arbeta vidare med planering av nyinvestering och reinvestering av ledningsnätet. Innovationstävling I Helsingborgs nya stadsdel H+ arbetar NSVA tillsammans med NSR för att införa ett sorterande matavfall- och avloppssystem. Detta ska ge oss möjligheter att utnyttja resurserna i avloppsvattnet och matavfallet på ett mer effektivt sätt. Mer biogas kan produceras och renare restprodukter som kan återföras till jordbruket. Nya system kräver nya innovativa lösningar och för att få fram ny teknik och nya idéer har vi gått ut med en innovationstävling. Med stöd från Vinnova genomförs tävlingen som vi hoppas ska generera nya innovationer vi kan arbeta vidare med inom H+. Övervakning och uppföljning Genom uppgradering av NSVAs övervakningssystem till ett modernare på alla NSVAs anläggningar, har vi kunnat fortsätta utveckla databasen VATT.net. I databasen kommer alla NSVAs driftdata att samlas. En samlad plats av all data ska möjliggöra att vi på ett enkelt och automatiskt sätt kan följa upp verksamheten mer rationellt. Vi kommer på ett enkelt sätt kunna plocka fram nyckeltal för verksamheten vilket gör det möjligt att följa upp och förbättra driften av verksamheten. Detta är ett arbete som går hand i hand med att förbättra mätning och övervakning av vår verksamhet. Examensarbeten Att ta emot och stötta studenter kan vara både tidskrävande och utmanande, men för det mesta mycket givande. Framför allt lär sig oftast både vi och studenterna mycket av samarbetet. Det är också ett bra sätt att lär känna personer som framöver kan bli presumtiva kandidater till nya tjänster på NSVA. I år har sju universitetsstudenter genomfört sina examensarbeten med stöda av personer på NSVA. Cavefors, Johan och Berndtsson, Therese (2014) Estimation of Methane Levels in Sewer Systems South, Nicholas (2014) Undersökning av avloppsreningslösning med biomembranreaktorteknik (MBRteknik) och biologisk fosforreduktion på den framtida utbyggnaden av Lundåkraverket Saarvanto, Anna och Trivic, Boris (2014) Optimerad slamhantering inom NSVA för ökad biogasproduktion 22 (28)

Ekblad, Maja (2014) Stormwater treatment Sorption of organic biocides from paints and renders Didrik Almqvist (2014) Evaluering av öppna dagvattensystem i Helsingborg vid kraftig nederbörd MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Besöka anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23 (28)

Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Utslagning I slutet av förra året, den 4 och 7/12-2014, inträffade två nya utslagningar. Toxmätaren larmade om det inkommande giftiga utsläppet. Hela det giftiga flödet förbileddes över biobäddarna och på det sättet räddades den biologiska reningen. Under utslagningstiden togs ut prover från toxmätaren och pumpstationen P12 i Västra industriområdet. Nitrifikationshämning och metaller analyserades på samtliga prover. Analysresultaten visade 61-100 % hämning vid utslagningstillfällena. Metall- och cyanidhalten i prover som togs ut från pumpstationen P12 var betydligt högre än riktlinjerna i ABVA. Provtagnings punkter Datum CODcr (mg/l) Cd (ug/l) Zn (µg/l) Cu (ug/l) Ni (ug/l) Cyanid total (mg/l) Cyanid fri (mg/l) N-Hämning 20% ABVA 0,5 500 500 50 0,2 P12 2014-12-05 780 1,2 2400 98 41 61 P12 2014-12-07 194 8,3 41000 1600 740 50 47 100 24 (28)

Vid varje utslagning som hittills har inträffat i Lundåkraverket, har spillvattnet som kommer från pumpstation P12 varit nitrifikationshämmande. Samtidigt kan inläckage av havsvatten förekomma från den här punkten. För att få bättre koll på industriernas utsläpp i Västra industriområdet har NSVA beställt en konduktivitetsmätare som kommer att installeras i pumpstationen P12. Mätaren kommer att vara kopplad till övervakningssystemet och larmar när den mäter ett avvikande värde. ph-mätning Reningsprocessen i Lundåkraverket övervakas av flera online mätare. Mätarna är installerade i olika reningssteg och är kopplade till övervakningssystemet Uniview. Under de senaste åren har ph-mätaren som övervakar ph i det inkommande spillvattnet visat stora variationer. Ur P95 Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet Vatten med högt eller lågt ph kan orsaka korrosionsskador på vattenledningar, varmvattenberedare och hydroforer etc. Ur ledningar, skarvar och armaturer kan koppar, järn, zink, tenn och kadmium utlösas. Den biologiska reningen fungerar bäst vid ph-värde mellan 7-8. Under våren och hösten 2014 gjorde NSVA en ph-mätningskampanj uppströms i det kommunala spillvattennätet i Landskrona för att hitta källan till förekommande höga phtoppar i inkommande spillvatten. Figur 1. ph-toppar före mätningskampanjen ph-mätningen påbörjades i april månad och utfördes i 3 pumpstationer och 15 olika avloppsbrunnar. I mitten av november 2014 utfördes de sista ph-mätningarna uppströms då lyckades ph-mätaren fånga utsläppet I en brunn nära en verksamhet. Varmt avloppsvatten runt 50 C mättes också. 25 (28)

Figur 3. ph-resultat från brunnen nära ett industriområde i Landskrona. NSVA tog kontakten med verksamheten i frågan, som i sin tur jämförde sina mätningar med våra. Mätresultaten från vår mätare stämde till en viss del med deras och då kunde vi konstatera att störningen sannolikt kommer från dem. Under januari och februari månad 2015 har verksamheten gjort en ombyggnad i deras process och processavloppsvatten som skall förbättra möjligheten att justera ph kontinuerligt. Figur 4. ph förbättring efter mätningskampanjen 26 (28)

27 (28)

BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE