Verksamhetsberättelse 2014
Innehåll 1. Året som gått 3 2. Föreningens arbete under 2014 4 2.1 Styrelsens arbete 4 Styrelsen om stängningen av second handbutiken 5 2.2 Organisationsutveckling och återrapportering till Forum Syd 6 2.3 Kontor och personal 6 2.4 Medlemmar och frivilliga 7 2.5 Partnermöten 7 Engendering sustainable social mobilisation 8 2.6 Utlandspraktikanter 9 2.7 Svalornas kunskapsråd 10 2.8 Föreningens ekonomi 10 2.9 Insamling 11 2.10 Medlemskap och nätverk 11 Go Straight Home - en film som startar diskussioner 13 3. Svalornas arbete i Indien 14 3.1 Den indiska kontexten 14 3.2. Programmen 15 3.2.1 Matsuveränitet genom milletsodling 15 3.2.2 Skogsrättigheter i Himalaya 16 3.2.3 Mot en annan utveckling i Western Ghats 16 3.2.4 Daliters rättigheter: att förhindra våld mot dalitkvinnor 17 3.2.5 Dalitkvinnors rätt till land och matsäkerhet 17 3.3. Programutveckling 18 Kollektiv odling för stärkt försörjning 19 Khatijaben har hand om en fröbank 20 4. Svalornas arbete i Bangladesh 21 4.1 Den bangladeshiska kontexten 21 4.2. Programmen 22 4.2.1 Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden 22 4.2.2 Kvinnors deltagande i sociala, politiska och ekonomiska sfärer 23 4.2.3 Att överleva klimatförändringarna 23 4.3 Programutveckling 24 Ruma och hennes rättighetsgrupp stoppar barnäktenskap 25 Rajbhongi kräver sina rättigheter 26 5. Svalornas arbete i Sverige 27 5.1 Informationsarbete 27 5.2 Besök från Syd 28 5.3 Praktikanter i Sverige 28 5.4 Återbruk och second hand-verksamhet 28 Större evenemang under året 29 6. Framåtblickar 31
1. Året som gått Under 2014 har vi fortsatt att stärka Svalornas partnerskap och ökat det ekonomiska stödet till våra tretton samarbetsorganisationer i Indien och i Bangladesh. Dessa tretton partnerorganisationer nådde under året ut till 185 600 människor som lever i fattigdom och marginalisering. Det har varit ett utvecklande år för organisationen, inte minst i och med att vi nu kommit in i rollen som programavtalsorganisation (PCO) hos Forum Syd och eftersom praktikverksamheten liksom informationsarbetet har tagit stora kliv framåt. Under 2014 har det också pågått ett grundläggande utvecklingsarbete hos Svalornas styrelse för att uppdatera och förnya Svalornas övergripande strategi för perioden 2015-2020, vilken bygger vidare på vår vision och mission. Den övergripande strategin blir sedan vägledande för de landstrategier för Indien och för Bangladesh som också är under framtagande. I second handbutiken stabiliserades personalstyrkan under året och försäljningsresultatet tangerade målet. Under sommaren kom dock Sysavs chockbeslut att avsluta Svalornas kontrakt för varuinsamling på återvinningscentralen Gastelyckan i slutet av december. Detta föranledde styrelsens beslut att avveckla den reguljära second handverksamheten i slutet av januari. Mer om detta på sidan 5. Svalornas arbete i Syd innebär ett kontinuerligt lärande och kräver konstant uppdatering av kontextanalysen. Genom vårt starka partnerskap med tretton samarbetsorganisationer sker lärandeprocessen gemensamt - det finns en stark ömsesidighet med fokus på kapacitetsutveckling. I Bangladesh genomfördes under året workshops med fokus på rättighetsbaserat arbete liksom en workshop om att stärka intern styrning och kontroll. I Indien var baslinjestudierna en viktig läroprocess då partners själva genomförde dem med stöd av en extern konsult. Ett stort regionalt partnermöte genomfördes dessutom i slutet av året i Kotagiri i södra Indien. Då samlades Svalornas partnerorganisationer från Indien och Bangladesh under temat Engendering Mobilisation and Sustainable Social Change. Under det övergripande temat diskuterades tillgång till resurser, våld mot kvinnor och ledarskap/beslutsfattande. Det fyra dagar långa mötet blev en viktig mötesplats för gemensamma diskussioner om bristen på kvinnors och mäns lika rättigheter och de normer som stärker ojämlikhet. Det ömsesidiga kunskapsutbytet låg i fokus, vilket också tydligt visade mervärdet av civilsamhällesorganisationers utvecklingssamarbete över nationsgränser. Praktikantprogrammet har integrerats ännu mer i Svalornas verksamhet och en praktikantsamordnare har tillkommit. Antalet praktikanter som åker utomlands för att under en knapp termin bidra till partnerorganisationernas arbete har ökat och under hösten 2014 reste tio praktikanter ut. Även informationsarbetet i Sverige har expanderat, bland annat genom det nätverksprojekt som genomförts utöver den ordinarie verksamheten. Svalorna har också synts i flera större utåtriktade evenemang såsom Nordiskt Forum i Malmö och turnén Välj Rättvisa Nu. Svalorna anordnade dessutom en temadag i Lund om mänskliga rättigheter under hösten. Evenemanget blev välbesökt och en rad andra organisationer, liksom Lunds Stadsbibliotek, medverkade. En unik process påbörjades under året då Cecilia Jonsson på Växjö universitet fortsatte sin forskning kring volontärarbete förr och nu genom att förbereda Återresan till Tamil Nadu. Tre volontärer, Anita Andersson, Bodil Hed och Björn Therkelsson, som arbetat med Svalornas projekt utanför Chennai i Indien under 1960-talet reste då tillbaka till samma område för att se förändringarna bland de människor som de arbetat tillsammans med och deras barn och barnbarn. Återresan skapade naturligtvis mycket reflektioner över deras tid som volontärer. Cecilia Jonsson sammanställer en bok som kommer ut under 2015, vilket vi ser fram emot. 3
2. Föreningens arbete under 2014 2.1 Styrelsens arbete Svalornas styrelse har det övergripande ansvaret för föreningens verksamhet och ekonomi och arbetar helt på ideell basis. Styrelsen har bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter och har sedan förra årsmötet haft tolv formella styrelsemöten vid sidan av rena arbetsmöten kring specifika teman, som till exempel Framtidsverkstaden som hölls i mars där strategier, idéer och framtidsplaner diskuterades och strategidiskussioner (översyn av strategi 2013-17 och övergripande mål 2020). Arbetsutskottet (AU) har haft tre möten. För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen inom sig bildat arbetsgrupper som behandlar: Ekonomi, Personal, Syd, Föreningen samt Sverigeprogrammet. Styrelsens reflektioner kring året som gått Föreningens verksamhet lyfts fram på andra sidor i denna verksamhetsberättelse. Här kan bara kortfattat konstateras att styrelsen är mycket nöjd med hur de olika verksamhetsområdena utvecklas. Styrelsen har förvisso det övergripande, både glädjande och krävande, ansvaret för föreningens verksamhet, men det förtjänar att understrykas att utan de anställdas, praktikanternas och de frivilliga/volontärers kunnande och engagerade insatser i Sverige, Bangladesh och Indien skulle styrelsen inte ha något att redovisa för sina medlemmar. Liksom tidigare år har styrelsen fått ett flertal möjligheter att träffa och lära känna partners och personalen från kontoren i Indien och Bangladesh, dels genom att delta under gemensamma arbetsveckor i Styrelseledamöter valda vid årsmötet 26/4 2014: Marjo Lampinen Qvist*, ordförande Tobias Petersson*, 1:e vice ordförande Peter Sjöblom*, 2:e vice ordförande och kassör Birgitta Göranson* Kristin Ivarsson** Adriana Milea Holmberg Maria Persson Sofia Persson Saman Saidi Ragnar Hallgren**, suppleant Agnetha Hejll, suppleant Ulf Wilmenius, suppleant *ingår i arbetsutskottet, AU ** ingår i arbetsutskottet som suppleant Lund, dels genom möten med representanter från våra samarbetspartners som besökt Sverige. En av de stora händelserna under året var partnermötet i Kotagiri i Indien, hos värdorganisationen Keystone. Styrelsens representanter deltog i att utveckla genus -och mobiliseringsfrågor tillsammans med partners och personal från alla tre kontoren och praktikanter under fyra dagar. Styrelsen kan se tillbaka på 2014 som ett år där många och nya lärdomar dragits i utvecklingen mot att bli en etablerad programavtalsorganisation (PCO). Programavtalsstatusen ger oss större möjligheter att sätta långsiktiga mål, men ställer mycket höga krav på föreningens administrativa delar, krav på rutiner, en mer systematiserad redovisning och rapportering och då också ökade krav på vår personal och partners i samtliga länder. Styrelsen känner sig dock trygg i den medarbetarstab som föreningen har och på det sätt som föreningen fortsätter att utvecklas. Även om den administrativa bördan utgör en utmaning. Föreningens akilleshäl är ekonomin med ett alltför stort beroende av bidragen från Forum Syd/ Sida och ett alltför lågt inflöde av insamlade medel från enskilda och medlemmar, så kallad fundraising. Detta har delvis kunnat balanseras av intäkter från föreningens egen second handbutik, som gett ett betydande tillskott till egeninsatsen. Under försommaren 2014 kom ett chockbesked från Sysav om att föreningen inte längre kommer att få tillgång till den containerplats för insamling av som man haft sedan 1997. I ett slag försvann därmed möjligheten till en fortsatt butiksverksamhet med anställd personal i secondhand verksamheten. Ett av de stora och tunga beslut som styrelsen fått arbeta med under större delen av andra halvåret, har därför handlat om varsel och följande uppsägningar av totalt åtta anställda. Mer om den utvecklingen och diskussionerna om second handbutiken på nästa sida. På grund av det bekymmersamma ekonomiska läget som därmed uppstod har styrelsen, utöver 4
arbetsutskottet, tillsatt en speciell ekonomigrupp som sammanträtt sex gånger under året. Gruppen har arbetat kontinuerligt för att hitta långsiktiga och hållbara lösningar på den situation som uppkom vid förlusten av avtalet med Sysav. Fundraising är därför något som föreningen måste avsätta resurser för och vidareutveckla. Under det kommande året kommer föreningen därför bland annat att införa ett nytt medlemssystem för att effektivisera och rikta insamlingsinsatserna. Föreningen har som medlem av större nätverk inom Emmaus Sverige och Emmaus International, inlett ett samarbete med föreningen Emmaus Fredriksdal i Svalöv. Detta är en inledning till nya arbetsformer kring informationsspridning genom volontärsamverkan, där Svalorna sedan får dagsintäkter från försäljning. Medlemmar ur Svalornas styrelse och verksamhetsledare Monica Erwér passar vid ett styrelsemöte på att visa stöd för Showan Shattak, som blev misshandlad av nazister i Malmö 2014. Föreningen har likaså inlett ett samarbete med likasinnade organisationer i lokalerna genom att samverka kring informationspridning (föreläsningar, workshops etc.), program och aktiviteter med andra föreningar, sociala företag och organisationer (Se vidare under Svalornas arbete i Sverige ). Styrelsen om stängningen av second handbutiken Under sommaren 2014 kom chockbeskedet att vi från och med den 18 december inte fick ha kvar insamlingscontainern på återvinningscentralen Gastelyckan i Lund. Det innebar att det kontinuerliga och stora inflödet av gåvor till butiken stoppades och förutsättningen för att driva second handbutik i samma form som tidigare försvann. Styrelsen tvingades därför efter analys av olika scenarier och möjligheter ta det svåra men nödvändiga beslutet att från och med 1 februari 2015 avsluta butiksverksamheten på Spolegatan i dess nuvarande form. Att avsluta butiksverksamheten har varit ett svårt beslut, inte bara för att det till att börja med innebär en minuspost i budgeten, utan även för att beslutet innebar att vi tvingades säga upp all personal som arbetat i butiken. Det är också på sätt och vis ett steg tillbaka i föreningens verksamhet återvinningen är en del av föreningens miljösatsning och butiksverksamheten har, med stöd från arbetsförmedlingen, genom åren också givit många en utkomst och ett meningsfullt arbete. Tack vare överskottet från Svalornas Secondhandbutik och också gåvor från enskilda, skolor, föreningar och företag har vi kunnat samla in de pengar som krävs för att med 10 % egna medel matcha de 90 % som vi erhåller i form av bidrag från Sida. Dessa medel är en förutsättning för vårt stöd till partnerorganisationerna och deras arbete i Bangladesh och Indien. Nu behöver vi alltså finna nya inkomstkällor som alternativ till det butiken bidragit med. Styrelsen har tillsatt en arbetsgrupp med syfte att söka andra aktivitetsmodeller och former för insamling av föreningens egeninsats, lokalutnyttjande och samverkan med andra föreningar. Föreningen hyr fastigheten på Spolegatan 5 i Lund av LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) och kommer att finnas kvar i lokalerna. Bland annat behövs platsen för den allt större praktikantverksamheten som vuxit under åren men även för att kunna arrangera loppisar och för samverkan med andra organisationer bland annat inom Emmausrörelsen. Föreningen bedriver ett stort Sverigearbete med spännande seminarier, informatörsutbildningar i Ekologiska Fotavtryck, återbruksevenemang och månatliga loppisar drivna med hjälp av frivilliga/volontärer som kommer ta plats i Svalehuset. Trots att nedläggningen av second handbutiken var ett tungt beslut att ta ser vi med andra ord ljust på föreningens framtid. /Svalornas styrelse 5
2.2 Organisationsutveckling och återrapportering till Forum Syd Svalorna arbetar ständigt med att förbättra verksamheten. Till viss del är detta arbete motiverat av den nya statusen som programavtalsorganisation (PCO) under Forum Syd, men framför allt handlar det om att säkerställa att biståndet är effektivt och ger resultat. Under de senaste åren har Svalornas tre kontor tillsammans med partners genomfört ett grundligt arbete för att förbättra stödet till de fattiga och marginaliserade grupperna i Indien och Bangladesh och se till att stödet skapar förutsättningar för social förändring. Under 2014 kom Svalornas verksamhet att länka in de treårs-cykler som Forum Syd och Sida arbetar efter, vilket bland annat innebär att Svalorna är säkrade medel till och med år 2016. Vi kom därmed också att helt integreras i nya rutinerna som krävs för att vara programavtalsorganisation (PCO). Under året har vi deltagit på möten där alla tio PCO-organisationer samlas för att dela erfarenheter, få uppdateringar och diskutera nyheter inom utvecklingssamarbete. Den grundläggande utvecklingsplanen, grundad på de rekommendationer Svalorna får vid årsrapportering, är ett av de verktyg som vi använder för att följa de områden vi och våra partners arbetar med för att stärka organisationerna och gräsrotsarbetet liksom intern styrning och kontroll (ISK). Förutom årsrapportering lämnar vi också årsplaner till Forum Syd, vilket fungerar som uppdatering och prognos för projekt och finansiell uppföljning. Också informationsverksamheten och praktikprogrammet är finansierat av Forum Syd och rapporteras på årsbasis. Verksamhetsledaren organiserar och driver varje år två så kallade arbetsveckor där personalen på de tre kontoren och styrelseledamöter deltar för att diskutera den senaste politiska utvecklingen i länderna, utmaningar inom projekten och planera kommande verksamhet samt resonera kring nya rutiner och riktlinjer. Dessa veckor är otroligt inspirerande och ger energi till det fortsatta arbetet. Vi lär oss mycket av varandra och det stärker integrationen av organisationen och stärker Svaleidentiteten. Även om verksamhetsledaren Skypar veckovis med lokalkontoren och har daglig e-mailkontakt är de fysiska mötena ofta avgörande. Det är givetvis också viktigt att personalen på lokalkontoren; Anitha, Abdul, Shiuly och Sadia, får chanser att knyta an till hela föreningen och styrelsen och vise versa. Under november och början av december var verksamhetsledaren i Indien för att följa upp och besöka partnerorganisationer, förbereda det stora regionala mötet i Kotagiri samt genomföra rekryteringsprocessen för att anställa en ny ekonomiansvarig på Indienkontoret. 2.3 Kontor och personal Svalorna har tre kontor; huvudkontoret i Lund (Lund Office, LO), lokalkontor i Bangalore (India Office, IO) och i Dhaka (Dhaka Office, DO). På kontoren i syd har vi sedan 2011 endast lokalt anställd personal. På huvudkontoret i Lund arbetar Monica Erwér heltid som verksamhetsledare med ansvar för planering, uppföljning och rapportering av programmen i Indien och Bangladesh, de tre kontoren, personal och det övergripande ansvaret för de övriga två Sida-finansierade programmen rörande informationsarbete och praktikantverksamhet. På huvudkontoret finns dessutom ekonomiansvarig, kommunikatör och sedan 2014 samordnare för praktikantverksamheten. Ellen Gustafsson gick under året över på ett heltidsvikariat som täcker upp för Elisabeth Kriple som är långtidssjukskriven. Ellen arbetar med bokföring, ekonomi och administration samt intern styrning och kontroll. Cecilia Ward arbetar 85 % som kommunikatör med fokus på Svalornas informationsprogram, föreningsarbete och utåtriktade evenemang. Maria Persson är Lundkontorets senaste tillskott. Hon arbetar nu deltid med att koordinera praktikantprogrammet. Det innebär bland annat rekrytering, kontakt med partnerorganisationer, introduktionskurser och uppföljning under praktikanternas fältperiod. På kontoret i Indien är Anitha Santhakumari landschef sedan 2011. Vår tidigare ekonomiansvariga P.C Kariappa avslutade tjänsten på Indienkontoret under sen höst och från januari 2015 anställdes istället Abdul Shaiksha. På Dhakakontoret arbetar Shiuly Hoque som landschef med ansvar för ekonomi och Sadia Sultana som programkoordinatör. Under året har åtta personer varit anställda i Svalornas second handbutik; Renée Sambjere, Henrik Gjerstad, Olof Rewhus, Karin Holmberg, Nina Loureiro, Jakob Jensen, Helge Rubin och Nasim Ahmadi. Efter beslutet att avsluta den reguljära second handverksamheten blev dock samtlig personal i butiken varslad under hösten 2014. 6
Under året har Svalornas hus och kontor fått en rejäl upprustning. Fönstren har målats och en del av fönsterkarmarna och ytterdörren lagats. Kontoret har fått nya möbler i mötesrummet och en del nya bokhyllor, tack vare att möbelföretaget Soeco har skänkt begagnade möbler till Svalorna. Styrelsens ordförande Marjo Qvist har varit den drivande kraften och haft mycket kontakt med Lunds Kommunala Fastigheter (LKF) och Soeco. Föreningen ABC - Aktiva insatser för människa och miljö hyr sedan 2012 ett kontorsrum och ett förråd i Svalornas hus. Utöver att dela kontorsutrymme har vi under de senaste åren också haft ett gott samarbete med ABC rörande informations- och påverkansarbete i Sverige. 2.4 Medlemmar och frivilliga Svalorna är en medlemsorganisation, vilket innebär att medlemmarna genom årsmötet är det högst styrande organet. I slutet av 2014 var medlemsantalet 224, vilket är en ökning från 2013 då medlemsantalet låg på 171 personer. Sett över tid var 2013 ett år då medlemsantalet var exceptionellt lågt och vi är glada över att återigen se en uppåtgående kurva. Trots att många organisationer ser en negativ trend vad gäller medlemskap och en ökad tendens till mer sporadiskt givande är vi övertygade om att föreningen bör ha ett högre medlemsantal och att detta är genomförbart. Medlemmar är viktiga ur ett demokratiskt perspektiv, men innebär också en bas för frivilliga insatser, spridning av information och inkomster i form av medlemsavgifter. Medlemmar får möjlighet att påverka föreningen genom årsmöte och val av styrelse, frivilligarbete samt får kontinuerliga uppdateringar från arbetet i Indien, Bangladesh och Sverige i form av medlemsblad som skickas via post. Vi har framför allt under slutet av 2014 funderat mycket på hur vi kan uppmuntra ett engagemang som är hållbart över tid och är mindre beroende av enskilda nyckelpersoner. Det gäller att hitta former som gör steget lätt att engagera sig samtidigt som det ska finnas möjligheter att låta nya former för engagemang växa fram. Svalorna har under 2014 haft en aktiv lokalgrupp i Malmö/Lund och en rad engagerade ibland annat i Göteborg och Stockholm, där det tidigare funnits volontärgrupper. Lokalgruppen i Lund har kallat sig Green Group, tidigare Miljögruppen. De har under året anordnat återbrukskvällar, filmvisningar och klädbyte. Flera personer från Green Group var också engagerade i det större evenemang som hölls i Lund under Välj Rättvisa Nu, en turné arrrangerad av nätverket Global Rättvisa Nu under våren 2014. De grupper som tidigare varit aktiva i Stockholm och Göteborg har under året varit vilande, dock ökar antalet tidigare praktikanter som är bosatta i Stockholm och de har vid flertalet tillfällen medverkat i olika evenemang, hållit seminarier för föreningens räkning. På så sätt finns Svalorna representerade även i Stockholm, om än inte med en kontinuerlig grupp. Frivilligkrafter som har varit engagerade i Svalornas Second handbutik går det att läsa mer om på sidan 28. 2.5 Partnermöten En viktig del av Svalornas arbete med partnerorganisationerna i Indien och Bangladesh är att stärka nätverkande och att skapa mötesplatser för utbyte av kunskap och erfarenheter mellan partners och därmed lära av varandra. Istället för det regionala mötet som ställdes in i slutet av 2013 har två nationella partnermöten genomförts. Båda mötena hade temat Mobilisation for Sustainable Social Change. Det första hölls i Bangalore med våra sex indiska partners i december 2013 och sedan i Dhaka i februari 2014 med våra sju bangladeshiska partners. I Dhaka höll vår rådgivare Sohel Ibn Ali ett inledande föredrag som tog fasta på det övergripande temat. Sohel diskuterade vår förståelse av begreppen social mobilisering, social rörelse och hållbar social förändring. Vidare talade han om idéer kring hur förändring sker och så kallade förändringsteorier för att sedan konkretisera till strategier såsom rättighetsbaserat arbete och stärkande av empowermentprocesser för att öka jämställdhet mellan kvinnor och män. Han avslutade med att diskutera risker och konflikter som kan uppstå i arbete med social mobilisering och de utmaningar som finns med att arbeta utifrån projektcyklar, vilka ofta påverkas starkt av biståndsgivarna. Temat och innehållet i föredraget diskuterades intensivt under tre dagar med och mellan partners i grupper och genom gruppresentationer ökade interaktionen. Shiuly och Sadia på Dhakakontoret organiserade mötet och Monica Erwér samt Ellen Gustafsson från kontoret i Lund deltog på mötet. Den regionala dimensionen av Svalornas arbete är central och det gemensamma stödet och solidariteten än viktigare när vi utifrån partners politiska analyser tydligt kan se att det demokratiska utrymmet minskar i båda länderna och i allt snabbare takt i Bangladesh. Därför är det väsentligt att fortsätta med 7
de regionala partnersmötena. Det stärker partnerskapet mellan Svalorna och partners liksom mellan olika partners och fördjupar civilsamhällets möjlighet till kritik och motstånd mot den utveckling som slår mot marginaliserade grupper i samhället. Trots kort framförhållning togs därför beslutet att genomföra ett andra regionalt möte i Kotagiri i slutet av november 2014 där Keystone Foundation stod som värdorganisation. Huvudtemat för mötet var Engendering Sustainable Social Mobilisation. Tolv av våra tretton partners deltog under de fyra intensiva dagarna det var enbart Shidhulai från Bangladesh som tyvärr inte kunde komma. Från Svalorna medverkade Anitha och Shiuly från Indien- respektive Bangladeshkontoret samt Monica Erwér, Cecilia Ward och Maria Persson från Lundkontoret. Birgitta Göranson deltog från styrelsen samt medlemmen Andrew de Pina Manso. Mötet tjänade också som halvtidsavstämning för de tio Sida-finansierade praktikanter som alla deltog under de fyra dagarna. Läs mer om partnermötet nedan. Engendering Sustainable Social Mobilisation - partnermötet i Kotagiri, Indien Kotagirimötet blev fyra fantastiska dagar med workshops, seminarier och grupparbeten om vartannat med fokus på rättvisa mellan könen och att problematisera maktrelationer som genomsyrar genus så som, kast, klass etc. Vi satte helt enkelt på oss genusglasögonen. Svalorna stödjer partners arbete med förändring av maktstrukturer och rättigheter inom jordbruk, skogsresurser och försörjning. Några av partners arbetar också specifikt med kvinnors rättigheter. Vi ville dock ställa frågor kring varför det historiskt har varit svårt och setts som radikalt att vilja förändra just genusrelationer och anlägga ett perspektiv av normkritik för att driva frågan om rättvisa mellan könen. Vi påbörjade därför mötet första dagen med att diskutera kvinnorörelsens slogan att det personliga är politiskt och genomförde en kartläggning av våra egna privilegier inom områdena arbete, lokalsamhälle, hushåll och i mötet med staten. Partners hade fått i uppgift att skriva en egen berättelse som visade på förändring mot jämställdhet eller om hinder till förändring. Tre av dessa så kallade Pathway Stories berättades på plats av partnerorganisationerna SUS, UYRDC och UD. Det övergripande temat kring hur social mobilisering behöver integrera ett genusperspektiv och öka kvinnors deltagande diskuterades utifrån fyra områden; olika typer av rörelser som adresserar jämställdhet, olika typer av utmaningar för att driva jämställdhet inom rörelser, vägar att bygga jämställda rörelser och hur en jämställd rörelse ser ut. Mötet hade också tre underteman; tillgång till resurser, våld mot kvinnor och ledarskap/beslutsfattande. De valdes utifrån forskningens betoning av dessa grundläggande områden för att skapa jämställdhet mellan könen och eftersom det är teman som genomsyrar de projekt vi stödjer i Indien och i Bangladesh. De tre områdena problematiserades och diskuterades i tvärgrupper där deltagarna själva fick relatera och berätta om sina egna erfarenheter. En stående programpunkt på både nationella och regionala möten är att göra en uppdaterad politisk analys av länderna. I år analyserades parlamentsvalen som ägt rum i alla tre länderna och även i Europa. Vi kopplade också till hur den nya politiken påverkar jämställdhet. Mycket tankar utbyttes och skilda argument och erfarenheter ställdes emot varandra i en livlig debatt. Ett av syftena med Kotagirimötet var också att stärka tänket kring genus och jämställdhet inom organisationerna och i projekten, därför arbetade partners i grupper med handlingsplaner som senare presenterades för hela gruppen och som kommer att följas upp av Svalornas lokalkontor. Mötet avslutades med att Ponnuthai från vår indiska samarbetsorganisation Women s Collective berättade delar ur sin livshistoria som vittnade om bristen på resurser, våld men också hur hennes ledarskap växt fram. Inte ett öga var torrt efter hennes starka skildring av sitt liv som dalitkvinna. Efter ett möte som präglats av höga ambitioner och med en modig agenda blev de flesta personligt berörda och förhoppningvis kommer genusglasögonen fortsätta användas i arbetet för social förändring. Det var på många sätt känslomässigt att avsluta mötet efter att vi alla vågat dela personliga erfarenheter och i solidaritet med varandra arbetat med den komplexa verkligheten och förändringsprocessen. 8
2.6 Utlandspraktikanter Efter några års paus återlanserades möjligheten för biståndsorganisationer att driva praktikantprogram finansierade av Sida 2012. Behovet för unga vuxna att få praktiska erfarenheter av arbete med utvecklingsfrågor i kombination med ett solidaritetsperspektiv lyftes fram av civilsamhället och lyssnades till. Sedan dess skickar Svalorna årligen praktikanter som är 20-30 år gamla till våra partnerorganisationer i Indien och Bangladesh för praktik i drygt fyra månader. I början av 2014 återvände de sju praktikanter som reste ut under hösten 2013. Vid hemkomsten gick de in i rollen som informatörer för Svalorna där de spred sina upplevelser och erfarenheter från praktiken i Indien och Bangladesh till Sverige i sann Emmaus-anda! Efterarbetet med informationsspridning rörande partnerorganisationers arbete gjordes genom en mängd olika aktiviteter. Praktikanterna skrev bland annat artiklar som publicerades i olika tidningar, gav föreläsningar på skolor från grundskole- till universitetsnivå, skapade en fotoutställning som turnerade på bibliotek runt om i Stockholm, syntes på mässor och forum och producerade film. Under våren gavs ytterligare struktur till praktikantprogrammet bland annat genom en praktikantåterträff och en anställd praktikantsamordnare. Programmet växte ytterligare i och med ett ökat antal praktikanter och till hösten 2014 reste tio praktikanter till våra olika partners. I Indien hade vi Emilia Sternberg och Michaela Nummenpää hos Evidence, Ida Wallerö och Henrik Olsson Selerud hos Keystone Foundation, och Isabell Bergman och Johan Lidholm hos SOPHIA och UYRDC. I Bangladesh praktiserade Isabelle Rönn Jensen och Emma Lif hos BARCIK liksom Sanna Engdahl och Jenny Molin hos Nijera Kori. Under hösten har de lärt känna de olika organisationerna och deras arbete och genomfört en mängd uppgifter som spänner över flera teman. De har bland annat gjort förslag till och utfört projektutvärderingar, genomfört olika typer av genusanalyser på både organisation och projekt, producerat informationsfilm och analyserat marknadsföringen av ekologiska grödor. Dessutom var praktikanterna i allra högsta grad delaktiga under Svalornas regionala partnermöte i Kotagiri i november, där de stod för dokumentation och kommunikation på olika sociala medier. Det var verkligen värdefullt att kunna ha ett helt team som direktrapporterade till våra medlemmar på plats! Informationsarbete har varit en stor del av praktikanternas uppgifter, förutom de studier och rapporter som de utfört åt våra partnerorganisationer har de också skrivit artiklar för Svalornas hemsida och medlemsblad och bloggat. Läs mer om deras upplevelser under praktiken på indienbloggen.org och bangladeshbloggen.org. Emma Lif, en av de praktikanter som åkte till Bangladesh under höstterminen 2014, på ett möte med en av BARCIKs bondegrupper. Praktikantprogrammet ökar Svalornas synlighet, vilket märks extra tydligt nu när programmet expanderat. Svalorna började 2012 med två praktikanter, hade under 2013 sju praktikanter och nu tio stycken under 2014. Detta kräver en hel del arbete men väldigt givande då vi och våra partners får en möjlighet att påverka unga vuxnas engagemang när det kommer till solidaritetsarbete. I framtiden ser vi en ny generation Svalor! 9
2.7 Svalornas kunskapsråd Svalorna har sedan 2011 ett internationellt kunskapsråd bestående av personer som är insatta i landskontexterna och biståndsverksamhet. Kunskapsrådet ger stöd och verkar som bollplank till föreningen och i synnerhet till våra lokalkontor. I kunskapsrådet finns idag fyra personer. I Indien medverkar Shohba Raghuram, som har lång erfarenhet av organisationer inom civilsamhället, och Mary John, som länge arbetat med genus och feministiska frågor inom universitet i Indien. Sohel Ibn Ali i Bangladesh har en bred erfarenhet av utvecklingsfrågor och landrättigheter och har arbetat både i den bangladehiska kontexten och internationellt. Slutligen medverkar också författaren och före detta Sida-medarbetaren Helena Thorfinn i Sverige. Under 2014 har Sohel varit aktiv under partnermötet i Dhaka men också som rådgivare vad gäller projekten. Verksamhetsledaren och landschefen träffar alltid Shobha vid besök i Indien liksom Sohel i Dhaka för att diskutera civilsamhället och utmaningar inom utvecklingssamarbete. När Maria Kempe, chef för enheten för projektstöd på Forum Syd, besökte några av Svalornas partners i Indien fick hon också tillfälle att möta professor Mary John på Centre for Women s Development Studies, som är en av medlemmarna i Svalornas kunskapsråd. Svalorna är mycket tacksamma att ha dessa fyra erfarna personer som stöd till vår personal och verksamhet. 2.8 Föreningens ekonomi Som programavtalsorganisation har Svalorna ett längre kontrakt gällande bidrag för utvecklingsarbetet. Kontraktet har även inneburit ett väsentligt högre bidrag än 2013. Sammanlagt utnyttjat bidrag för programverksamheten i Indien och Bangladesh uppgick till 5 629 397 kr, fördelat med 2 863 282 kr till Indien och 2 766 155 kr till Bangladesh. Därtill har Svalorna emottagit 890 000 kr för den Sidafinansierade praktikverksamheten, 500 000 kr för informationsarbetet i Sverige samt 416 917 kr för administrationskostnader. Administrationskostnaderna inom syd-programmet finansieras till 8 % av det totala mottagna bidraget. Sida-finansierade program finansieras till 90 % av statliga medel och har ett krav på att organisationerna själva samlar in 10 % i form av en egeninsats. Under 2014 har Svalorna samlat in och redovisat en egeninsats på 579 165 kr. Egeninsatsen har Svalorna samlat in genom second handförsäljning, gåvor från allmänheten, medlemsavgifter, allmän insamling samt från stöd från företag och andra organisationer. Vi är mycket glada över att vi under 2014 ökat vårt medlemsantal markant, att vi fått många nya gåvogivare och att vi har många trogna gåvogivare bland allmänheten. Alla gåvo- och bidragsgivare är viktiga för vårt arbete i Indien och Bangladesh. Tillsammans utgör insamlade medel grunden för vad Svalorna kan söka i form av Sidabidrag i och med kravet på egeninsats. Mer insamlade medel ger oss således större möjlighet att utvidga och utveckla våra program i Syd. Under 2014 har Svalorna mottagit större riktade gåvor från föreningen Emmaus Fredriksdal samt Vänortsföreningarna Eksjö-Bangladesh och Jönköping-Bangladesh. Emmaus Fredriksdal har särskilt stöttat organisationerna Women s Collective, Deccan Development Society, SOPHIA och UYRDC i Indien och Climate Change-projektet i Bangladesh samt vårt Sverigeprogram. Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh har stöttat organisationen Nijera Kori och deras arbete i projekten ACCESS och ARP i Bangladesh och Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh har stöttat organisationen SUS arbete i projektet ACCESS. Fördelning av gåvor, medlemsavgifter och second handförsäljningen under 2014: Gåvor: 481 594 kr Försäljning: 1 013 992 kr Medlemsavgifter: 46 200 kr Med start vid verksamhets- och räkenskapsåret 2014 ska alla ideella organisationer som har ett 90-konto 10 Svalorna har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vi kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.
upprätta sin årsredovisning enligt regelverket K3, som syftar tillhögre redovisningkvalitet, samt med FRIIs styrande riktlinjer (FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd). Byte av redovisningsprincip innebär att det kommer att finnas stora skillnader i redovisningen mellan åren 2013 och 2014. Som liten organisation är Svalorna undantagen kravet att räkna om föregående år. K3 innebär även att allmänheten kommer att få mer detaljerad information om Svalornas ekonomi och utveckling under året i årsredovisningen och förvaltningsberättelse. Vi hänvisar till Årsredovisningen med tillhörande Förvaltningsberättelse för ytterligare information om föreningens ekonomi. 2.9 Insamling Insamling är en viktig del av Svalornas verksamhet. Genom gåvor, kampanjer och medlemsavgifter finansierar vi den så kallade egeninsatsen för biståndsarbetet i Indien och Bangladesh samt informationsarbetet i Sverige. Insamlingskampanjer har dessutom syftet att sprida kunskap om det biståndsarbete som bedrivs och uppmuntra ökad solidaritet med de marginaliserade grupper som vi stöttar. Intäkterna från insamlingskampanjer har under 2014 minskat, samtidigt som gåvor och medlemsavgifter har ökat markant. Insamlingsarbetet är idag integrerat i redan befintliga tjänster på Svalorna och blir därmed begränsat på grund av den höga arbetsbelastningen. Ett antal företag stöttade under 2014 Svalorna på något sätt, allt från att bidra med tjänster eller produkter gratis eller till rabatterat pris till att vara autogirogivare eller ge tillfälliga gåvor. De flesta av dessa företag är också företagsvänner, vilket innebär möjligheten att officiellt stötta Svalorna och synas i vår kommunikation utåt. Detta alternativ erbjuds företag som delar Svalornas värderingar och vision. Bland dessa kan Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), Nelson AB, Bildcenter och ekobutiken Tant Gurka nämnas. Kampanjen Bonde söker frö har blivit ett återkommande inslag i Svalornas insamlingsarbete. Under 2014 såldes frökort i second handbutiken, i webshopen samt vid olika evenemang. Dessutom såldes julkort under samma kampanj under november och december. Kampanjen inbringade under året 1818 kronor. Run to India har under 2014 ändrat form, från att ha skötts huvudsakligen genom mailutskick till att baseras i plattformen Charity Storm. Genom denna kan vem som helst starta en egen insamling under kampanjen. På grund av ändringarna i kampanjens form blev startskottet senare än tidigare år. Run to India löper nu från september 2014 till september 2015. Den nuvarande kampanjen löper därmed över årsskiftet och hade under 2014 inbringat 4435 kronor. Målet för kampanjen är Kotagiri och Svalornas partnerorganisation Keystone Foundation som där arbetar för en hållbar utveckling både för människa och miljö. För att sköta kampanjen började Maria Bolin under sen vår 2014 som insamlingspraktikant på deltid. Insamlingsarbetet kommer i fortsättningen att bli ännu viktigare med tanke på att butiksverksamheten avslutas i januari 2015. 2.10 Medlemskap och nätverk Svalorna samarbetar med en rad olika organisationer och nätverk för att bättre kunna nå ut och påverka i viktiga frågor. Under 2014 har vi dessutom ingått i ett nätverksprojekt där vi tillsammans med RFSU (Riksförbundet för Sexuell Upplysning) och Unizon (tidigare SKR, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund) har sökt medel genom Forum Syd för ett gemensamt nätverksprojekt. Detta har inneburit nya kontakter med dessa organisationer samt med produktionsbolaget Film and Tell. Mer om detta nätverksprojekt hittar du på sidan 13. Emmausrörelsen Svalorna har varit medlem av Emmausrörelsen sedan föreningens start och är en av grundarna av Emmaus International. Det är en partipolitiskt och konfessionellt obunden solidaritetsrörelse vars målsättning är att främja rättvisa och fred genom att vara röst åt dem som saknar röst. Vår delaktighet i Emmausrörelsen ger oss möjlighet att samverka med andra Emmausgrupper i Sverige, Europa och på global nivå. Svalorna avsätter, liksom övriga av världens ca 400 medlemsgrupper, varje år en dags försäljningsintäkter i juni till stöd för Emmaus Internationals solidaritetsarbete. Sedan 2008 verkar Riksföreningen Emmaus 11
Sverige för att samordna delar av de svenska gruppernas påverkans- och informationsarbete. 2013 beslöts att det gemensamma arbetet ska prioritera självständighet för Västsahara och Palestina samt påtryckningsarbete för fri migration med öppna gränser. Representanter från Svalorna deltog i Emmaus Europas styrelsemöte och seminariedagar kring just migration som hölls i april 2013 på ön Lampedusa i Medelhavet. Dagarna arrangerades på inbjudan av öns borgmästare och blev en kreativ mötesplats för europeiska Emmausrörelsen och aktivister från civila samhället i Tunisien, Eritrea, Spanien, Grekland och Italien. Gemensamt för dem alla är att de arbetar för en tolerant syn på människors behov av att söka nya överlevnadsmöjligheter. Svalornas styrelsemedlem Tobias Petersson är en av 12 europeiska representanter i Emmaus Internationals styrelse 2012-2016. Birgitta Göranson-Iliste är under samma period Europas representant i Wise Persons Committee, rörelsens konflikthanteringsorgan. Som sådan har hon särskilt ansvar för den interna debatt kring Emmausrörelsens grundvärderingar som drivs globalt inför det Världsmöte som ska hållas i april 2016. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation med 158 medlemsorganisationer, innefattande organisationer i det svenska civilsamhället och folkrörelser. Forum Syd är en av de ramorganisationer* som får stöd av Sida. Forum Syd har fyra roller; opinionsbildare, kapacitetsutvecklare, biståndsaktör och bidragsförmedlare. Den största delen av Svalornas verksamhet är Sida-finansierad och förmedlas genom Forum Syd. Därmed står vi i kontinuerlig dialog med våra handläggare kring programstödet för syd respektive informationsarbetet i Sverige. Flera ur Svalornas personal har deltagit i kompetenshöjande kurser som anordnas av Forum Syd. Dessa kurser och möten har gett en stor möjlighet att nätverka med och inspireras av andra organisationer med liknande verksamhet. Svalornas verksamhetsledare är ledamot i Forum Syds styrelse sedan 2010 och har mandat fram till årsmötet 2015, vilket ger större insyn i diskussionerna kring biståndspolitik och de trender och stora förändringar av biståndet som sker idag. CONCORD Svalorna är medlem i CONCORD Sverige som är en medlemsorganisation som bevakar, påverkar och utbildar kring EU:s utvecklings-och biståndspolitik samt ger råd till organisationer om hur de söker EU-bidrag. CONCORD Sverige är den svenska plattformen inom det europeiska nätverket CONCORD Europa och samlar över 50 svenska organisationer och folkrörelser. Svalornas verksamhetsledare Monica Erwér deltar också i Jämställdhetsgruppen (JAG) kopplad till CONCORD. CONCORD fokuserar bland annat på processen kring Post-2015 (vilket är det år då millenniemålen skulle vara uppfyllda) och deltar i att mejsla fram nya millenniemål med starkt genusperspektiv. Global Rättvisa Nu! Svalorna är en del av nätverket Global Rättvisa Nu som bildades 2010 för att samla den svenska miljöoch solidaritetsrörelsen i ett gemensamt folkbildnings- och opinionsarbete för att främja en hållbar och rättvis värld, där allas mänskliga rättigheter garanteras. Nätverket återaktiverades under 2013 inför supervalåret 2014. Detta mynnade ut i en turné med start både i södra och norra Sverige och vars final sedan hölls i Stockholm. Svalorna medverkade i planeringen och genomförde aktiviteter under turnéstopp i Malmö, Lund, Helsingborg och Stockholm, vilket du kan läsa mer om på sidan 29. Övriga samarbeten Under 2012 flyttade biståndsorganisationen ABC in i ett av rummen i Svalornas hus på Spolegatan 5. Svalorna har sedan dess också samarbetat med ABC kring kampanjen om ekologiska fotavtryck. Under 2014 har vi tillsammans med ABC genomfört tre gemensamma informatörsutbildningar och samarbetat kring ytterligare aktiviteter i Lund. Följande organisationer har vi samarbetat med på olika sätt under året: ABF Malmö, Emmaus Björkå, Emmaus Fredriksdal, Enhetsgruppen i Helsingborg, Svenska Afghanistankommittéen Lund, Amnesty Malmö, Diakoniaaktivisterna, Lunds FN-förening, *Ramorganisationerna under 2014: Diakonia, Svenska Kyrkan, PMU Interlife, Svenska Missionsrådet, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, RFSU, Palmecentret, We Effect (fd Kooperation utan Gränser), MyRight (fd SHIA), LO/TCO:s Biståndsnämnd, Forum Syd, Afrikagrupperna, PLAN Sverige, Rädda Barnen, Individuell Människohjälp, Kvinna till Kvinna, Svenska Afghanistankommittén. Under 2014 blev det klart att PMU Interlife och MyRight förlorar sin ramstatus vid årsskiftet. 12
FUF pop up Lund och Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Naturskyddsföreningen, Hållbart Universitet, Utrikespolitiska Föreningen i Lund och End Ecocide in Europe. Vi har även samarbetat med en rad skolor och universitet. Dessa inkluderar LUMID (The Lund University Master Programme in International Development and Management), Malmö Högskola, Glokala Folkhögskolan i Malmö, Mullsjö Folkhögskola och Albins Folkhögskola i Landskrona. Graduate School på Lunds Universitet är en ny kontakt för året och vi har tillsammans med dessa anordnat ett antal välbesökta seminarier. Svalorna är även medlem i KFO, Rättvis handel och Skånes arkivförbund. Meta Mind är en grupp sociala entreprenörer som samarbetar med Svalorna sedan hösten 2014. Meta Mind arbetar med att ta fram en app för etiska och hållbara vanor som kan räkna ut ens påverkan på världen i koldioxidutsläpp, landanvändning, kväveutsläpp liksom antal dödade djur och sedan föreslå livsstilsförändringar för att minska negativ påverkan. Svalornas samarbetsorganisation Emmaus Fredriksdal kommer dessutom att hålla en tävling i Svalornas hus under våren 2015 där studenter löser utmaningar som Emmausrörelsen står inför kring bland annat insamling, återbruk och åtevinning. Meta Mind står som arrangörer av tävlingen. Go Straight Home - film som startar diskussioner om barnäktenskap I Bangladesh gifts 66 % av alla flickor bort innan de fyller 18, vilket är den lägsta lagliga åldern för giftermål. Dessutom upplever en majoritet av alla kvinnor någon gång under sitt liv fyskiskt eller psykiskt våld i landet. Mönstret upprepar sig världen över. För att starta en diskussion om de strukturer som begränsar kvinnors och flickors liv har Svalorna varit med och drivit ett nätverksprojektet under 2014. Genom detta har vi tillsammans med RFSU och Unizon (tidigare SKR) arbetat med att sprida den dokumentära kortfilmen Go Straight Home. För projektet med att sprida filmen erhölls under 2014 ett provejktbidrag från Forum Syd, med Svalorna som huvudman. Filmen Go Straight Home handlar om 14-åriga Reba som lever i Dhaka, Bangladesh. Hon blir utsatt för sexuella trakasserier på väg till skolan och riskerar, som så många andra flickor i Bangladesh, att bli bortgift. Hennes situation är långt från unik. Ofta ses giftermål som ett sätt att skydda flickor från trakasserier, både med tanke på att giftermål ofta leder till att kvinnor blir mer begränsade till hemmet och att trakasserier kan leda till dåligt rykte som kan försvåra chanserna till giftermål senare. Under året har filmen visats som grund för samtal om dessa strukturer. Samtalen kom att handla om hur normer fungerar och vad vi kan göra för att förändra dem. Vid flera visningar drogs paralleller till Sverige och hur sexuella trakasserier är en del av även kulturen i skolkorridorerna och vilka olika förväntningar vi har på flickor respektive pojkar. Du kan själv se kortfilmen på www.svalorna. org/gostraighthome och kontakta oss om du vill att vi skall komma till din skola, organisation eller arbetsplats för att visa filmen och berätta mer om det arbete som vi stöttar för kvinnors rättigheter. 13
3. Svalornas arbete i Indien 3.1 Den indiska kontexten Under 2014 genomfördes det sextonde nationella parlamentsvalet i Indien och en ny regering ledd av Bharathiya Janata Party (BJP) kom till makten. BJPs seger satte punkt för ett decenniums koalitionsregering. Segern för BJP är historisk eftersom de kom till makten med löftet av bra dagar för alla. Utifrån riktningen på partiets politik finns det dock flera områden som kan ses som problematiska för de marginaliserade grupperna i Indien. De frågorna som är relevanta för Svalornas arbete kan brett delas in i två områden; regeringspolicies och strukturella frågor. Vi går närmare in på dessa här. Regeringspolicies Premiärminister Narendra Modi betonar att Indien ska stärka sitt fokus på att bli ett centrum för tillverkningsindustri och har övertygat företag över hela världen att etablera industrier i Indien. Som marknadsunderlättande åtgärder har regeringen bland annat gjort förändringar i lagstiftningen från 2013 om Landförvärv, Rehabilitering och Omflyttning. Ändringarna i lagen har tagit bort kravet på social bedömning och samtycket inom fem huvudsektorer. Detta har praktiskt taget lämnat de mest marginaliserade grupperna i samhället, nämligen de landlösa som inte äger land utan försörjer sig som dagsavlönade arbetare, helt utan chans till kompensation. En kommitté inom departementet för Miljö, Skog och Klimatförändringar har formats för att se över miljörelaterade lagstiftningar i Indien. Den rapport som kommittén levererat är främst industri-vänlig och fokuserar på att eliminera hinder för att starta nya industriprojekt. De ökande ojämlikheterna, både mellan regioner och inom landet, är en annan oroväckande utveckling. Det påverkar givetvis möjligheterna för de mest marginaliserade grupperna inom områden som utbildning, arbete och hälsovård och i förlängningen att leva ett drägligt liv. Den snabba urbaniseringen och de allt mer uppdelade städerna är också oroväckande. Det är främst landlösa, daliter, ursprungsfolk (så kallade adivasis) och andra minoriteter som migrerar till städerna och riskerar att hamna i slumområden utan några rättigheter eller möjligheten till ett värdigt liv. Den utstakade politiken och generella utvecklingen riskerar därmed att förvärra situationen för de som redan är utsatta. Strukturella frågor Diskriminering baserad på kast och kön är fortfarande ett utbrett problem. Ojämlika genusrelationer och ökat våld mot kvinnor och flickor är en av de mest kritiska frågorna i Indien idag. Våld mot kvinnor är ett globalt problem, men i Indien förstärks maktrelationerna genom att även klass och kast genomsyrar samhällsstrukturerna. Analysen måste därmed göras utifrån ett intersektionellt perspektiv. Dalitkvinnor löper betydligt större risk att utnyttjas sexuellt än en kvinna från en högre kast, både i staden och på landsbygden. Utöver kaststrukturer konfronteras en dalitkvinna också med andra former av marginalisering på grund av de patriarkala värderingar och normer som finns på alla nivåer i samhället. Indiens starka fokus på ekonomisk tillväxt utan adekvata fördelningsmekanismer eller ansträngningar för att skapa jämlikhet, gör att fördelarna med tillväxten inte kommer marginaliserade kvinnor och män till nytta. Det blir snarare så att fattiga och utsatta grupper än mer blir förpassade till utanförskap och berövas möjligheten att ta informerade beslut om sitt liv. Det är dessutom viktigt att påpeka att beslut grundade enbart på ett okritiskt förhållningsätt till en accelererad tillväxt också får förödande konsekvenser för miljön. Det är i denna kontext som kärnan av Svalornas arbete fokuserar på de mest utsatta grupperna, däribland daliter, ursprungsfolk, småskaliga bönder och dalitkvinnor. Inom det landsomfattande programet med fokus på social rättvisa och hållbar försörjning finns fem olika projekt. Programmet syftar till att ge de mest marginaliserade grupperna möjlighet att tillvarata traditionell kunskap och stärka försörjningen, att se till att mänskliga rättigheter respekteras, att underlätta för skogsberoende samhällen att få rätten att hållbart bruka områdena de i generationer levt av samt att säkra människors tillgång till rättvisa och jämställdhet. 14
3.2 Programmen Genom landsprogrammet Social Rättvisa och Hållbar Försörjning vill Svalorna vara en aktör för förändring av de ojämlikheter som baseras på strukturer som kast, klass och kön. Landsprogrammet syftar till att marginaliserade gruppers rättigheter ska säkerställas genom policyförändringar, ökad medvetenhet och kapacitet att kräva sina rättigheter hos målgrupperna, liksom att de har större tillgång till och kontroll över naturresurser, ökad matsuveränitet och större möjligheter till hållbara försörjningssätt. Arbetet fokuserar särskilt på kvinnor, daliter (tidigare kallade kastlösa) och ursprungsfolk. Delprojekten är verksamma inom följande områden: ursprungsfolks skogrättigheter i Himalaya, matsuveränitet genom milletsodling (sorgum, hirs etc), dalitkvinnors matsuveränitet i Tamil Nadu, daliters rättigheter och arbete med att förebygga våld emot dalitkvinnor i södra Indien, skogs- och jordbruksrättigheter för marginaliserade ursprungsfolk i Nilgirisområdet. Delprojekten genomförs av sex samarbetsorganisationer, som tillsammans når ut till en direkt målgrupp på 156 900 personer i Indien. Svalorna arbetade under 2014 med fem projekt i Indien genom sex olika partnerorganisationer. De fem projekten är: Dalit Rights and Agency: Preventing Violence Against Dalit Women (som drivs av Mind Trust/Evidence), Forest Rights and Agency: strengthening forest dependent communities in Himalaya (med SOPHIA och UYRDC), Food sovereignty and Empowerment: improved livelihoods through millet farming (koordinerat av DDS och genomförs genom Millets Network of India, MINI), Forest Tribal Communities and Farmer Groups in Western Ghats: a livelihoods and rights based capacity building initiative (koordinerat av Keystone) samt Dalit Women s Right to Farming and Food Sovereignty (med Women s Collective). SOPHIA och UYRDC (Forest Rights and Agency) DDS (Food sovereignty and Empowerment). Organisationerna inom MINI finns utspridda över stora delar av Indien Keystone (Forest Tribal Communities and Farmer Groups in Western Ghats) Women s Collective (Dalit Women s Right to Farming and Food Sovereignty) Mind Trust / Evidence (Dalit Rights and Agency) 3.2.1 Matsuveränitet genom milletsodling Genom projektet Food Sovereignty and Empowerment: improved livelihoods through millet farming stöttar Svalorna kampen för matsuveränitet genom odling av millets (samlingsnamn för olika grödor, så som sorghum och hirs). Projektet genomförs av det landsomfattande nätverket Millets Network of India (MINI), som koordineras av Deccan Development Society (DDS). Millets är en traditionell gröda som används framför allt av daliter och adivasis. Dessa samhällen bär på traditionell kunskap om millets och milletsodling som kan säkra matsuveränitet. Trots milletsgrödornas goda näringsinnehåll och tålighet har myndighetsbeslut snarare främjat odling av så kallade cash crops, grödor för export. Som resultat har milletsodlingen minskat och klyftorna mellan större jordägare och de marginaliserade, småskaliga bönderna ökat. Genom detta delprojekt vill vi stötta marginaliserade samhällen att använda och utveckla den traditionella kunskapen kring millets för att ta tillbaka makten över sin försörjning och 15
uppnå matsäkerhet. Detta inkluderar också att påverka myndigheter att anta policies som uppmuntrar odling, konsumtion och inkluderar millets i matdistributionsprogrammen för fattiga. Genom MINIs partners har projektet nått ut till 73 374 personer i åtta av Indiens delstater. Bland projektets höjdpunkter kan vi nämna ökad medvetenhet bland allmänheten och marginaliserade bönder genom festivaler som fokuserar på biologisk mångfald, utbytesprogram inom Indien samt med bönder från Västafrika. Kampanjer har genomförts riktade mot delstatsregeringar i Telangana, Karnataka, Orissa och Gujarat med syftet satt öka milletsodling och för att formulera strategier för att öka milletskonsumtionen hos marginaliserade grupper. MINI-medlemmar från Gujarat medverkade under året i att formulera en policy för ekologisk odling tillsammans med deltatsregeringen. MINI lyckades dessutom ordna så att milletsbönder i Karnataka får ett ekonomiskt stöd från delstatsregeringen. MINI har lyckats väl i sitt påverkansarbete gentemot Karnatakas delstatsregering, inte minst i ansträngningarna att få millets inkluderade i det allmänna distributionssystemet (Public Distribution System) som stärker matsäkerheten för människor som lever i fattigdom. 3.2.2 Skogsrättigheter i Himalaya Inom projektet Forest Rights and Agency: strengthening forest dependent communities in Himalaya stöttar Svalorna två organisationer; Society for the Promotion of Himalayan Indigenous Activities (SOPHIA) och Uttaranchal Youth and Rural Development Centre (UYRDC). Projektet stödjer ursprungsfolket Van Gujjarerna och samhällen som är beroende av skogen för sin överlevnad i delstaterna Uttarakhand och Uttar Pradesh i norra Indien. I arbetet med att stärka dess gruppers möjligheter att kräva skogsrättigheter och därmed få officiell rätt att använda sig av skogsresurser. Projektet har nått ut till drygt 50 000 människor, varav nästan hälften var flickor och kvinnor. Runt 2200 anspråk för skogsrättigheter från Van Gujjarer och 14 kollektiva anspråk från bergssamhällen har lämnats in till myndigheterna. Dessutom har ytterligare 1650 anspråk från Van Gujjarer förberetts liksom elva kollektiva anspråk. SOPHIA har dessutom nått ut till 14 nya byar under året och tagit upp kontakt med andra marginaliserade och skogsberoende samhällen. Genom projektet har Van Gujjarerna dessutom stärkt sin insyn och röst i den politik som påverkar deras liv. Forest Righst Committees är den instans dit Van Gujjarer och andra kan vända sig för att göra anspråk på skogsrättigheter. Ofta är kommittéerna ihopsatta utan folklig insyn och representation, men genom politiskt påverkansarbete har nu 97 Van Gujjarer, varav 26 kvinnor, blivit medlemmar i Forest Rights Committees. Dessutom har det antal Van Gujjarer som är registrerade som väljare, har tillgång till ransoneringssystemet för personer under fattigdomsgränsen och ingår i olika initiativ för försörjning eller pension ökat. Genom projektet har deltagarna fått större kunskap om de rättigheter som de har och hur de kan kräva dem av de relevanta myndigheterna. Detta verkar också demokratistärkande och flera Van Gujjarer har engagerat sig i lokala beslutsfattande instanser. Till exempel ställde fem Van Gujjarer upp i lokalvalen för Panchayat (byråd) i Uttarakhand. En kvinna från Van Gujjarerna blev vald till Village Pradhan (lokal ledare) och två Van Gujjar-män valdes in i byråd (Village Council) på distriktsnivå. 3.2.3 Mot en annan utveckling i Western Ghats Western Ghats är en bergskedja som sträcker sig över sex delstater i Indien. Western Ghats räknas som en ekologisk hot spot, vilket innebär en enorm biologisk mångfald som under de senaste årtiondena hotas allt mer av kortsiktig exploatering och finansiella intressen. Projektet Forest Tribal Communities and Farmer Groups in Western Ghats: a livelihoods and rights based capacity building initiative syftar till att stärka förmågan hos organisationer på bynivå att resonera kring och värna den omgivande miljön och sina rättigheter till skog och hållbar försörjning, utöva påverkansarbete på regeringen om dessa frågor samt nå ut till liknande lokalsamhällen för att bygga upp en grund till en starkare politisk röst för att nå gemensamma mål. Detta är ett nytt projekt som bygger på tidigare samarbete då vi under många år stöttat miljörörelsen Save the Western Ghats Movement. Många som lever av naturresurserna i området är adivasis, eller ursprungsfolk, vars försörjningsmöjligheter krymper allt mer i takt med den kommersiella exploateringen. Målet är att sprida nya strategier för utvecklingen av bergsområdet för att gynna fattiga och marginaliserade grupper samtidigt som strategierna är ekologiskt hållbara. Projektet 16
koordineras av Svalornas partnerorganisation Keystone Foundation och har nått ut till 1 110 personer. Elva grupper, så kallade Adivasi Van Samrakshana Samithi (AVSS), har tränats i hållbara skördemetoder och förädling. Två AVSS och en bondegrupp har lyckats få Jordbruks- och Skogsdepartementen att bistå med kapital. Fyra bondegrupper (36 medlemmar) har varit på studiebesök hos andra ursprungsgrupper för att öka förståelsen för de strategier som används inom traditionellt och organiskt jordbruk. Livsuppehället för nästan 300 bönder och människor som är beroende av skogsresurser har stärkts. 3.2.4 Daliters rättigheter: att förhindra våld mot dalitkvinnor Inom projektet Dalit Rights and Agency: Preventing Violence Against Dalit Women är målet att värna mänskliga rättigheter och arbeta för social rättvisa. Inom projektet arbetar MIND Trust / Evidence för att stötta de mest utsatta inom dalitsamhället, det vill säga kvinnorna. Projektet stöttar kvinnor som är utsatta för kastrelaterat våld så rättvisa kan skipas, arbetar för att uppmärksamma myndigheter om frågorna och stärker civilsamhället för att minska förekomsten av kastrelaterat våld. Genom projektet har 29 900 personer nåtts och några av de viktigaste resultaten följer här. Projektet har arbetat för att skipa rättvisa i 96 brutala fall av kastrelaterat våld genom faktainsamling. I 86% av fallen stärktes överlevarna att utkräva rättvisa. Rapporter har publicerats rörande sexuella övergrepp samt tvångsarbete (bonded labour). Under 2013 rapporterades 923 fall av sexuella övergrepp i delstaten Tamil Nadu och i rapporten analyserades 573 av dem baserat på tillgänglig fakta. Rapporten visade att 65% av fallen gällde minderåriga och att 46% gällde dalitkvinnor. Trots att nya lagändringar fastställer att fall som gäller sexuella övergrepp ska behandlas inom tre månader Andal, Kathir och Thilagam som arbetar med projeket Dalit Rights and Agency genom MIND Trust/Eveidence. hade bara hälften av fallen nått domstol. Rapporten som behandlade tvångsarbete undersökte åren mellan 2010 och 2014. Av de 864 personer som räddats undan tvångsarbete var 420 kvinnor, 90 var daliter och hela 230 personer kom från ursprungsbefolkningen. Trots att rättsprocesser startades har ingen ännu blivit arresterad och bara tre personer som räddats fick tillgång till land att bruka genom rehabiliteringsprogram. Projektet nådde också ut till ungdomar, allmänhet och myndighetsrepresentanter genom aktiviteter i skolor, påverkansmöten och konferenser. 3.2.5 Dalitkvinnors rätt till land och matsäkerhet De flesta kvinnor i Indien saknar idag landrättigheter. Trots att kvinnor utför det mesta arbetet på fälten blir de sällan erkända som bönder i sin egen rätt. Målet för projektet Dalit Women s Right to Farming and Food Sovereignty är att samla marginaliserade kvinnor i federationer och kollektivt jordbruk, påverka myndigheter att utöka stödet till kvinnliga bönder genom policies och att på lokal nivå göra outnyttjad statlig mark tillgänglig för kvinnors jordbruk. De kvinnor som deltar i projektet är ofta ensamstående, änkor eller blivit övergivna av sina familjer, vilket gör att de utsätts för marginalisering beroende av flera olika faktorer. Svalorna arbetar med organisationen Women s Collective för att implementera projektet, som nått ut till 2000 kvinnor direkt och till ytterligare 10 000 personer indirekt. Genom projektet har 100 bondegrupper bestående av kvinnor startats och stärkts i tio olika distrikt. 1235 kvinnor har genomgått utbildningar i milletsodling, ekologisk odling, kollektiv odling och kvinnors rättigheter. 900 bönder har ökat sin medvetenhet om policies och frågor som rör jordbruk. Mer än 1000 familjer har börjat odla millets efter att ha fått utbildningar och mer än 500 familjer har ökat milletskonsumtionen och därmed stärkt näringsintaget. De grödor som bönderna odlar täcker deras behov 75 100 dagar. 17
Tio bondefederationer på distriktsnivå har organiserats, bestående av 712 lokala federationsledare. Ledarna har bland annat ökat sin kunskap om statliga policies som rör de provodlingar med genmodifierade grödor som genomförts, minimipriser på millets och statens policies kring ekologisk odling. 262 personer deltar i de 20 kollektiva odlingar som har inititerats och 1468 fröbanker har startats i tio distrikt i delstaten Tamil Nadu. Dessutom har 4499 bönder bytt frön för att uppnå större biologisk mångfald och matsuveränitet. 3.3 Programutveckling Indienkontoret (India office, IO) arbetar på flera sätt för att bidra till och stärka Svalornas verksamhet i Indien. Indienkontoret samarbetar med partnerorganisationer för att stärka projekten, landprogrammet och partnerskapet och effektiviserar de organisatoriska rutinerna genom att förstärka personalens kapacitet på IO. Dessutom bidrar IO till att utveckla strategier för att nå Svalornas vision och att underlätta lärande mellan länderna Bangladesh, Indien och Sverige. IO har stärkt projekten och Indienprogrammet genom följande åtgärder: Workshop om baslinjestudier* Redan under 2013 genomfördes en workshop med tre partnerorganisationer och under 2014 deltog ytterligare två partners i den här typen av kapacitetsbyggande. Dessa workshops utfördes på organisationsnivå och som uppföljning organiserade IO tillsammans med en konsult en workshop i mars 2014 i Bangalore där alla sex partners deltog. Huvudsyftet med workshopen var att utvärdera data från baslinjestudierna och att reflektera över processen av att samla in data som partners själva utfört. Sedan diskuterades frågor eller områden som organisationerna behöver mer stöd i för att förbättra datainsamlingen och för att sammanställa den i en rapport. Alla Svalornas partners i Indien har nu utvecklat en baslinje för perioden 2014-2016, vilket förbättrar möjligheten till god uppföljning. Workshop om rättighetsbaserat arbete IO organiserade en workshop i Himalaya kring rättighetsbaserat arbete (RBA) för samarbetsorganisationen Uttaranchal Youth and Rural Development Centre (UYRDC). Workshopen, som leddes av en extern konsult, riktade sig till både fält- och kontorspersonalen för att öka förståelsen för RBA och dess relevans, samt hur metoden och verktygen kan användas konkret i byarna. Kapacitetsbyggande och organisationsutveckling Ett av områdena som partners behöver mer stöd i är stärka själva organisationen. Som följd har IO Archana Krishnan från Keystone Foundation möter Anitha från Svalornas Indienkontor. engagerat resursorganisationen HIDF (Human Institutional Development Forum) som har stor erfarenhet av organisationsutveckling för civilsamhällesorganisationer. IO har haft tre möten med HIDF och har nu en slutlig plan för hur processen kommer att se ut för alla sex partners i Indienprogrammet. Den bygger på två dagars möten med all personal i organisationen för att senare fånga upp behoven för alla Svalornas indiska partnerorganisationer i en tre dagar lång workshop. Processen är unik för Svalorna och bygger på nära partnerskap, öppenhet och förtroende. Detta arbete påbörjas i april 2015 och kommer i stor utsträckning vara en läroprocess som vi med spänning ser fram emot. Dokumentation av Women s Collective Som en del i att underlätta institutionellt minne och lärande har IO diskuterat möjligheten att dokumentera utvecklingen av samarbetsorganisationen Women s Collective, deras strategier och arbete med kvinnliga bönder som Svalorna stödjer. En kvinnlig konsult med stor genuskunskap kommer att * Baslinje är den punkt/värde som ett projekt börjar på för att sedan utvecklas. För att kunna se resultat och följa upp hur förändring sker behövs det ett basvärde att relatera tillbaka till och jämföra med. 18