Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011

2

3 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Föreningens arbete Ett år av utveckling och ekonomiska utmaningar Styrelsens arbete Kontor och personal Nya styrdokument Medlemmar och frivilliga Svalornas kunskapsråd Föreningens ekonomi Insamling Medlemskap och nätverk 9 3. Svalornas arbete i Indien Den indiska kontexten Programmen Kampen för daliters rättigheter Kampen för skogsrättigheter Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade En annan utveckling i Western Ghats Ett nytt genusprogram under utveckling Programutveckling Svalornas arbete i Bangladesh Den bangladeshiska kontexten Programmen Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden För kvinnors deltagande i sociala, politiska och ekonomiska sfärer Att överleva klimatförändringarna Programutveckling Pastapur Historiskt möte med partners Svalornas arbete i Sverige Informationsarbete Återbruk och second hand-verksamhet Framåtblickar 27 Appendix I - The Pastapur Resolution for Change 28 Svalorna Indien Bangladesh tel: pg: Spolegatan 5 mail: info@svalorna.org Lund 1

4

5 1.Introduktion Vi ser tillbaka på ett år där vi har stärkt vårt arbete för att bekämpa orättvisor och arbeta för marginaliserade gruppers rättigheter i Indien och Bangladesh. Det har varit ett år som präglats både av framgångar och av utmaningar. Med mer än 50 års erfarenhet av att arbeta med frågor som rör utveckling, miljö och social mobilisering av marginaliserade grupper, har Svalorna gått igenom många faser. Vi gick in i en ny sådan i och med att vi under 2011 fasade ut svensk personal från våra kontor i Indien och Bangladesh. Våra lokalkontor där drivs nu av tre lokalanställda en viktig målstolpe i Svalornas historia. Vissa perspektiv har inte förändrats genom historien. Ett av de viktigaste är vår strävan att arbeta i starka partnerskap med de organisationer vi samarbetar med. Det ger dem ägandeskapet för programmen och det hjälper oss behålla nära kontakt med gräsrötterna i de Svalornas vision är en rättvis värld, fri från fattigdom, där människor med makt att påverka sina egna liv lever i solidaritet med varandra och i ett långsiktigt, hållbart samspel med naturen. länder där vi arbetar. Den nära kontakten med gräsrötterna är viktig både för att vi vet att det är där förändringen sker och för att vi noga ska kunna följa varje krona, för att vara säker på att insatserna ger största möjliga förändring. Vi tog ett viktigt steg för att ytterligare stärka partnerskapet när vi i november bjöd in alla våra partnerorganisationer till ett stort möte i Pastapur, Indien. Under fem intensiva dagar diskuterade vi partnerskap, framtida samarbete, gemensamma utmaningar och delade erfarenheter och kunskap med varandra. Tillsammans arbetade vi fram The Pastapur Resolution for Change (se appendix I). Under 2011 har vi arbetat med att utveckla programmen i Indien och Bangladesh. Vi arbetar nu med, och stödjer, fyra program i Indien och två i Bangladesh. Ytterligare två program är under utveckling, ett med fokus på klimat i Bangladesh och ett g e n u s p r o g r a m i I n d i e n. Informationsarbe t e t i S v e r i g e utvecklades under året och vi är nu ännu mer synliga framför allt i Skåne, men även nationellt. Vi har också inlett samarbete med den privata sektorn i Skåne för att kunna samla in pengar till vårt arbete. Vi är särskilt glada över stödet från företag med ekologisk profil. Insamlingsinitiativet är viktigt f ö r o s s, e f t e r s o m v i b e h ö v e r diversifiera våra inkomstkällor för att stabilisera föreningens ekonomi. Denna verksamhetsberättelse ger en överblick över det gångna årets arbete. Vi börjar med att gå igenom organisationsrelaterade frågor, såsom styrelsens arbete, kontoren, medlemmarna, samarbeten, ekonomi och insamling. Vi fortsätter med att beskriva arbetet i Indien och Bangladesh samt mötet i Pastapur och avslutar med vår verksamhet i Sverige. 3

6 2. Föreningens arbete Ett år av utveckling och ekonomiska utmaningar 2.1 Styrelsens arbete Svalornas styrelse har det övergripande ansvaret för föreningens verksamhet och ekonomi. Den har under året bestått av nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Styrelsen har sedan det förra årsmötet sammanträtt 15 gånger och även haft arbetsmöte kring strategiska frågor. Styrelsen arbetar helt på ideell basis. Styrelsens reflektioner om året som gått Styrelsen kan med tillfredsställelse se tillbaka på ett år som kännetecknas av en fortsatt positiv utveckling av verksamheten i Syd men också i Sverige. För Syds del kan vi konstatera att både det indiska kontoret i Bangalore och det bangladeshiska i Dhaka nu bemannas av enbart inhemsk personal. Man arbetar på ett kompetent, engagerat och ansvarskännande sätt och har nu tagit över både ansvar och arbetsuppgifter för det som tidigare skötts av personal utsänd från Sverige. Den inhemska bemanningen ger ytterligare en dimension till vårt utvecklingsarbete och förstärker på sitt sätt också föreningens strävan mot ett alltmer jämlikt förhållande mellan föreningen och våra samarbetspartners. När det gäller arbetet i Sverige kan vi konstatera att verksamheten konsoliderats. En informationssatsning med Sida-medel har genomförts med positivt resultat och arbetet för att nå ut bättre och att skapa nya kontaktytor börjar också visa resultat. Även om utvecklingen är tillfredsställande ur många synvinklar vållar föreningens ekonomi stora problem. Vi kan konstatera att föreningen litat alltför mycket till, och gjort sig ensidigt beroende av, medel från Sida. Detta, i kombination med ett minskat utrymmet för b i d r a g t i l l d e t c iv i l a s a m h ä l l e t s utvecklingsinsatser från just Sida, gör utmaningarna extra stora. Till detta kommer att föreningens återbruk med second handförsäljning under året brottats med problem. Intäkterna, som utgör en stor del av vår finansiering, har inte nått upp till vad som förväntats. Trots den svaga ekonomin, eller rättare sagt på grund av den svaga ekonomin, har styrelsen beslutat att satsa offensivt för att söka nya Svalornas styrelse. Bakre raden fr vä: Ragnar Hallgren, Peter Sjöblom, Ingrid Simonsson, Marjo Lampinen Qvist, Ann Bergerlind. Främre raden fr vä: Karin Ralsgård, Katja Männer, Ulf Wilmenius Svalorna Indien Bangladeshs styrelseledamöter valda vid årsmötet 9:e april 2011: Ulf Wilmenius*, ordförande Peter Sjöblom*, 1:e vice ordförande och kassör Karin Ralsgård*, 2:e vice ordförande Ann Bergerlind Kristoffer Eriksson Esse Nilsson Tobias Petersson* Marjo Lampinen Qvist* Ingrid Simonsson Birgitta Göranson Iliste, suppleant Ragnar Hallgren, suppleant Katja Männer, suppleant *ingår i arbetsutskottet, AU intäktsmöjligheter och på så sätt eliminera det ensidiga beroendet av medel från Sida. 4

7 Det har till exempel inneburit förstärkningar på personalsidan för att söka nya stödgrupper, bland annat inom företagsvärlden, men också en konsolidering och utveckling av second handverksamheten. Insamlingsverksamheten är en satsning på lång sikt, där några stora effekter på innevarande verksamhetsår inte kan rapporteras. För second hand- verksamheten har vi stora förhoppningar om att satsningarna innebär kraftigt ökad försäljning. När det gäller verksamheten i Indien, Bangladesh och Sverige ser styrelsen an mot 2012 med tillförsikt. Vi har hårt arbetande, kompetent och engagerad personal och ser fram mot ett treårigt Forum Syd-avtal för den kommande verksamheten. Verksamhetsårets offensiva satsning bör visa resultat men ekonomin kräver en fortsatt noggrann uppföljning. Mycket av allt detta går att följa på vår nya, uppdaterade och förbättrade hemsida! 2.2 Kontor och personal Svalorna har sitt huvudkontor i Lund (kallat Lund Office, LO) och lokalkontor i Dhaka (Dhaka Office, DO) och Bangalore (India Office, IO). I början av året flyttades Indien-kontoret från Trichy i delstaten Tamil Nadu till Bangalore i delstaten Karnataka. Anledningen till att det flyttades var flera, bland annat att det är lättare att ta sig till och från Bangalore, att det finns större möjligheter att nätverka med andra organisationer där och större möjligheter att rekrytera personal. Arbetet med att registrera Bangalore-kontoret som ett officiellt lokalkontor pågår. Under året har Svalorna genomgått en del personalförändringar på våra tre kontor. Den största förändringen är att vi numera endast har lokalt anställd personal på våra kontor i Indien och Bangladesh. Anitha Santhakumari arbetar som verksamhetsledare på Indien-kontoret och Shiuly Hoque som verksamhetsledare på Dhaka-kontoret. Sadia Sultana arbetar som programkoordinatör på Dhakakontoret. Landrepresentanterna Hanna Norell, som arbetade i Bangladesh och Kristin Ivarsson som arbetade i Indien, slutade i april Tobias Petersson utgjorde en brygga för den nyanställda verksamhetsledaren Shiuly under de tre första månaderna för att stärka kontoret i Dhaka. Svalornas kontor och butik i Lund. Adriana Holmberg Milea arbetade under hela året som Liasion Officer med inriktning på program och som en viktig medarbetare till Anitha i Bangalore. Adriana hade även rollen att vara en bro mellan arbetet i Indien och Bangladesh. Anitha, Sadia, Shiuly och Adriana I slutet av mars sammanstrålade hela u t l a n d s p e r s o n a l e n o c h S v a l o r n a s verksamhetsledare Monica Erwér hos vår samarbetspartner TSDS i Thanapara i Bangladesh under tre dagar. Syftet var att göra en formell överlämning till den nyanställda personalen, att personalen på LO, IO och DO skulle lära känna varandra och att de nyanställda skulle lära känna Svalorna som förening i högre grad. Platsen för mötet var signifikant eftersom det är i just Thanapara Svalorna inledde sitt stöd till Bangladesh

8 Förändringen från att ha svensk personal på plats i Indien och Bangladesh till att anställa lokal personal har gått mycket bra. Det är en process som förberetts under en tid och diskuterats mycket inom föreningen. Vi ser redan att lokalanställd personal innebär ökad kunskap om kontexten och programmen, stärker partnerskapet och kontinuiteten samt ger mervärde till hela organisationen. På kontoret i Lund arbetar sedan tidigare Monica Erwér som verksamhetsledare och Elisabeth Kriple som ekonomiansvarig. Personalen har under året förstärkts med Kristin Ivarsson som ny kommunikatör och Saman Saidi som projektanställd insamlingsansvarig. Båda dessa funktioner och personer är centrala i arbetet på hemmafronten. I dagens informationsbrus och flöde av social media behöver Svalorna i allra högsta grad hänga med och vara synliga på olika platser såväl digitalt som fysiskt. Svalorna har länge varit i behov av att stärka sitt insamlingsarbete. Med den ökade konkurrensen mellan olika aktörer och med organisationens sviktande ekonomi är insamlingsarbetet en av våra högsta prioriteter. Vår viktigaste källa för intäkter och för att tillämpa vår vision om hållbar utveckling är second handbutiken. För att vända sjunkande försäljningssiffror och avlasta den hårt arbetande personalen och frivilliga, utökades personalen i second hand-affären i årsskiftet 2011/2012. Förutom Renée Sambjère, anställdes nu ytterligare tre personer: Henrik Gjerstad, Olof Rewhus och Jacob Jensen. Second handverksamheten har sedan dess stabiliserats och försäljningssiffrorna vänt uppåt efter mycket hårt arbete och engagemang från personal och frivilliga. I augusti 2011 genomförde Svalorna för andra året i rad en arbetsvecka för personal och styrelse. Det var första gången våra nya medarbetare Anitha och Shiuly besökte Sverige och kontoret i Lund. Under arbetsveckan samlades all personal från våra tre kontor tillsammans med styrelsen för att under fem intensiva dagar arbeta med planering, uppföljning och utvärdering av vår verksamhet för att på så sätt stärka integrationen och helheten. Vi hade exempelvis en heldag där vi diskuterade genus, diskriminering och möjligheter att förändra strukturella ojämlikheter. Annica Holmberg från Forum Syd ledde personal och styrelsemedlemmar i processen och hjälpte oss att stärka genusperspektivet i vårt arbete. Personal, styrelseledamöter och praktikanter under arbetsveckan i augusti. Under året har Svalorna tagit emot praktikanter på våra kontor i Lund och Bangalore. Praktikanterna har spenderat en termin hos Svalorna som en del av sina studier. De har varit en ovärderlig resurs och hjälpt till med allt från informationsarbete till mer övergripande analyser om de teman vi arbetar med. Under våren gjorde Emilija Zabiliute och Linnea Stansert praktik på Svalornas kontor i Lund. Under hösten gjorde Cecilia Ward, Mahamud Reza och Sofia Silander praktik på kontoret i Lund, medan Ida Svendsen var placerad på kontoret i Bangalore. Svalorna riktar ett tack till praktikanterna för deras insatser och engagemang. 2.3 Nya styrdokument Att ha en tydlig vision, mission och strategi som visar värdegrunden och riktningen på vårt arbete är avgörande för att ta kloka långsiktiga beslut och för att driva verksamheten framåt. Det ger också omvärlden en uppfattning om vad Svalorna står för som organisation. Under året som gått har styrelsen och personal gemensamt slutfört arbetet med en ny strategi för Svalornas verksamhet. Processen innebar många och långa diskussioner som tydligt visar på vitaliteten och viljan hos oss att fortsätta förändra orättvisa strukturer i världen, i synnerhet när de gäller klass, kön och kast, till ett jämlikt och hållbart samhälle. En annan värld är möjlig! I strategin ansluter sig Svalorna till de sju så kallade Istanbul-principerna som tagits fram av det globala civilsamhället inför det stora internationella mötet kring utvecklingssamarbete och bistånd som hölls i Buzan i Sydkorea i slutet på november. 6

9 Under de två senaste åren har vi arbetat fram ytterligare styrdokument i form av ett antal policies och riktlinjer som skall genomsyra och styra Svalornas verksamhet. De policies som framarbetats gäller: antikorruption, kommunikation, media, miljö, återbruk, HIV/AIDS, genus och sexuell orientering/ genusidentitet. Vi har också tagit fram riktlinjer när det gäller personal, utfasning av svensk personal, rättighetsbaserat arbete, partnerskap, kriterier för nya partners, programplanering, uppföljning/utvärdering, riskanalys, rutiner för ekonomi och administration samt etiska riktlinjer för insamling. 2.4 Medlemmar och frivilliga Medlemmar, frivilliga, aktivister och gåvogivare är avgörande, inte bara för Svalornas legitimitet, utan också för att deras ekonomiska stöd och arbetsinsatser gör vårt arbete i Indien, Bangladesh och Sverige möjligt. Antalet medlemmar i slutet av året var 205. Vi anser dock att en organisation som Svalorna, med ett så brett arbete både i Sverige och i Indien och Bangladesh, bör ha fler medlemmar. Vi kommer därför att arbeta för att öka medlemsantalet under Svalorna ställer sig bakom de åtta så kallade Istanbul-principerna (Istanbul CSO Development Effectiveness Principles). 1. Respect and promote human rights and social justice 2. Embody gender equality and equity while promoting women and girls rights 3. Focus on people s empowerment, democratic ownership and participation 4. Promote Environmental Sustainability 5. Practice transparency and accountability 6. Pursue equitable partnerships and solidarity 7. Create and share knowledge and commit to mutual learning Som ideell organisation är Svalorna beroende av sina medlemmar, aktivister och frivilliga. Utan de frivilligas arbetsinsatser i second hand-butiken skulle vi inte kunna driva affären. Under 2011 startade en 8. Commit to realizing positive sustainable change miljögrupp inom Svalorna. Gruppen består framför allt av studenter med intresse för miljö och globala rättvisefrågor. Gruppen representerade Svalorna på Globala Malmö i slutet av året och planerar flera utåtriktade aktiviteter inför Rio+20- konferensen under våren Under året började även aktivister i Stockholm diskutera hur de kan arbeta för att sprida vårt arbete i Stockholm. Nanna Sundkvist är frivilligarbetare i second hand-butiken. 2.5 Svalornas kunskapsråd Svalorna har under året börjat bygga upp ett kunskapsråd av erfarna och kunniga personer med breda kontaktnät. Deras erfarenheter, kunskap och kontakter är viktiga när vi diskuterar bredare strategier och vårt framtida arbete. Hittills består kunskapsrådet av tre personer, två från Indien och en från Bangladesh. Mary John har arbetat med genus- och feministiska frågor i många år och idag arbetar hon som verksamhetsledare på Centre for Women s Development Studies i New Delhi, Indien. Hon har skrivit flera publikationer om kvinnors politiska deltagande, genus och utveckling, sexualitet med mera. Hon arbetar nu med en ny bok om genus och utbildning. 7

10 Shoba Raghuram är en av grundarna till The South Asia Alliance for the Eradication of Poverty (SAAPE) och har skrivit mycket om utvecklingsfrågor. Hon har även arbetat med organisationer inom civila samhället, till exempel som verksamhetsledare på den holländska organisation Hivos indiska lokalkontor. Hon skriver nu på en ny bok med titeln Rethinking Development: The politics of Social Change. Sohel Ibn Ali har bred erfarenhet av utvecklingsfrågor, både internationellt och från den bangladeshiska kontexten. Han arbetar nu på Swiss Agency for Development and Cooperation (SDC) i Dhaka. Sohel har även arbetat för Oxford Policy Management i Storbritannien. Dessutom har han arbetat för bangladeshiska organisationer med frågor som rör landrättigheter och landreformer. Mary John Shoba Raghuram Sohel Ibn Ali 2.6 Föreningens ekonomi Allt fantastiskt arbete och stora framgångar till trots har 2011 varit ett prövningens år sett ur ekonomins perspektiv. En stor del av Svalornas verksamhet är inriktat på Syd genom våra program i Indien och Bangladesh. Svalorna är helt beroende av Forum Syd, som förmedlar bidrag från Sida, när det gäller detta arbete. Stödet från Forum Syd utgör 90 procent av den totala budgeten för arbetet i Syd, som var kronor för 2011 (föregående år, 2010, var den kronor). Stödet innefattar även den del av löne- och kontorskostnaderna som är nödvändiga för att förmedla stödet. År 2011 sänkte Forum Syd stödet till löne- och kontorskostnader med 45 procent i jämförelse med föregående år. Dessutom strök Forum Syd hela det stöd som tidigare utgått till Svalorna för kompetens och kapacitetshöjande insatser för styrelse, personal och frivilliga. Dessa sänkningarna var ytterst kännbara och har påverkat årets ekonomiska resultat. Vikande insamling och medlemsantal har under åren varit en realitet och i augusti 2011 anställdes en insamlingsansvarig för att vända trenden och öka storleken på insamlade medel. Detta är ett långsiktigt arbete och har vid årets slut ännu inte gett något större resultat ekonomiskt, men däremot har ett stort kontaktnät skapats bland annat med företag med ekologisk profil i Skåne. De 10 procent av budgeten för arbetet i Syd som Forum Syd inte finansierar, samlar Svalorna in. Dessa utgörs av gåvor, bidrag, försäljning i second hand-butiken med mera. Dessa fördelade sig enligt följande: Gåvor kr (år 2010: kr) Försäljning second hand-butiken kr (år 2010: kr) Övrigt kr Inom ramen för de insamlade gåvorna har Svalorna emottagit större summor av Jonstorpsskolan som stödjer Agricultural Rights Programme i Bangladesh, Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh som stödjer ACCESS-programmet för kvinnors rättigheter i Bangladesh, Emmaus Fredriksdal som stödjer programmet för skogsrättigheter i Indien och Emmaus Björkå som stödjer programmet för matsuveränitet i Indien. 8

11 Svalorna har ett så kallat 90-konto, vilket innebär att vi kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. 2.7 Insamling Sedan augusti 2011 har Svalorna en anställd insamlingsansvarig som arbetar för att öka intäkterna. Fokus ligger på att öka kontakten med företag, då CSR (Corporate Social Responsibility) blivit allt vanligare i företagsvärlden. För att tillgodose företagens behov har ett företagsväns-koncept tagits fram, där företag kan bli företagsvänner eller företagspartners till Svalorna. Det finns tre olika nivåer/ möjligheter att blir företagsvän till Svalorna: företagsvän mindre för en insats på minst 3600 kr/år, företagsvän större för en insats på minst kr/år och företagsvän genom det ekologiska näringslivet för ekologiska företag med insats efter förmåga. Beroende på den nivå ett företag väljer erhåller de olika grader av motprestationer, bland annat exponering på Svalornas hemsida och erbjudande om föreläsningar. Företag som vill stödja Svalorna med en mer betydande ekonomiska insatser kan bli företagspartner och därmed officiell huvudsponsor till Svalorna. I slutet av 2011 stödde cirka 20 företag Svalornas verksamhet, till exempel LKF (Lunds Kommuns Fastighets AB) och Bildcenter. Information om samtliga företagsvänner finns på Svalornas hemsida. För att ytterligare öka antalet kommer Svalorna att arbeta för att bli mer känd som organisation och sprida information om de resultat vårt arbete ger. Vi har även arbetat generellt för att underlätta för olika intressenter att engagera sig och bidra med ett ekonomiskt stöd. Autogirogåvor/medlemskap, SMSg å v o r / m e d l e m s k a p o c h a n s l u t n i n g t i l l (via denna hemsida kan man handla på nätet och en summa skänks till ideella organisationer) är några exempel på åtgärder som genomförts och lyfts fram på hemsidan för att öka insamlingen. Vidare har Svalorna placerat ut flera insamlingsbössor i Lund, inlett samarbeten med nya aktörer såsom elithandbollslaget H43 samt ökat synligheten i relation till insamling. 2.8 Medlemskap och nätverk Emmaus-rörelsen Svalorna har varit en del av Emmausrörelsen i över 50 år och är en av grundarna av Emmaus International. Emmausrörelsen startade i Frankrike efter andra världskriget av prästen Abbé Pierre. Det är en politiskt och religiöst obunden rörelse vars målsättning är att hjälpa nödlidande och därigenom främja rättvisa och fred. Vår delaktighet i Emmausrörelsen ger oss möjlighet att samverka med andra Emmausgrupper i Sverige, Europa och på global nivå. Svalorna avsätter, liksom övriga Emmausgrupper, varje år en dags försäljningsintäkter till stöd för Emmaus Internationals arbete. I Sverige bildades 2008 Riksföreningen Emmaus Sverige* där Svalorna sedan starten är medlem. Under året har Svalorna genom sitt engagemang i riksföreningen stött arbetet för ett fritt Västsahara. Forum Syd Forum Syd är en paraplyorganisation med 175 medlemsorganisationer, innefattande flertalet av organisationerna i det svenska civilsamhället och folkrörelsen. Forum Syd är en av de 15 ramorganisationer** som får stöd av Sida. Forum Syd har fyra roller; opinionsbildare, kapacitetsutvecklare, biståndsaktör och bidragsförmedlare. Svalorna är medlem i Forum Syd sedan starten. Den största delen av vår verksamhet är Sida-finansierad, ett stöd som förmedlas genom Forum Syd. Därmed står vi i kontinuerlig dialog med våra nuvarande handläggare, Margoth Sonnebo och *I Riksföreningen Emmaus Sveriges styrelse ingår som vice ordförande Renée Sambjère från Svalorna. Svalorna är också representerat i styrelsen av Birgitta Göranson-Iliste till vilken hon adjungerats som varande ledamot av och vice ordförande i Emmaus Internationals styrelse. **De 15 ramorganisationerna är: Forum Syd, LO/TCOs biståndsnämnd, Olof Palmes Internationella Center, PMU InterLife, SHIA Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening, Svenska missionsrådet, Afrikagrupperna, Diakonia, Kooperation Utan Gränser, Naturskyddsföreningen, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan, Plan Sverige, RFSU och Världsnaturfonden 9

12 Jaime Barrios kring våra programstöd för Syd respektive information. Flera av våra styrelseledamöter och personal har deltagit i kompetenshöjande kurser som anordnas av Forum Syd. Dessa kurser och möten har gett en stor möjlighet att nätverka med och inspireras av andra organisationer med liknande verksamhet. Vi har dessutom samarbetat med Forum Syd kring deltagande på konferensen ICAE VIII World Assembly A World Worth Living In i Malmö i juni samt ett seminarium om klimat i oktober. När vi haft besök från våra partnerorganisationer SOPHIA, Evidence och Shidhulai har de också träffat vår handläggare. Svalornas verksamhetsledare är ledamot i Forum Syds styrelse sedan 2010 och har mandat fram till årsmötet Detta ger en insyn i diskussionerna kring biståndspolitik på närmare håll och de trender och stora förändringar av biståndets form och innehåll som sker idag. CONCORD Svalorna är medlem i CONCORD Sverige, som är en medlemsorganisation som bevakar, påverkar och utbildar kring EU:s utvecklings- och biståndspolitik samt ger råd till organisationer om hur de söker EU-bidrag. CONCORD Sverige är den svenska plattformen inom det europeiska nätverket CONCORD Europa och samlar 44 svenska organisationer och folkrörelser. Global Rättvisa Nu Svalorna är en del av nätverket Global Rättvisa Nu, som bildades 2010 för att samla den svenska miljö- och solidaritetsrörelsen. Tillsammans, i ett gemensamt folkbildnings- och opinionsarbete, främjar nätverket en hållbar och rättvis värld, där allas mänskliga rättigheter garanteras. Ett 40-tal föreningar och folkhögskolor engagerar sig i nätverket. Övriga samarbeten Svalorna samarbetar med en rad organisationer för att tillsammans med andra uppnå vår vision och våra mål. Det kan röra sig om allt från samarbete kring ett seminarium till att föra gemensamma strategiska diskussioner. Följande organisationer har vi samarbetat med under året: Lunds FNförening, ABC, Svalorna Latinamerika, Framtidsjorden, Emmaus Fredriksdal, Emmaus Björkå, Vänortsföreningen Eksjö-Bangladesh, Den Globala Skolan, Naturskyddsföreningen, SASNET (Swedish South Asian Studies Network), ABF Lund, UPF, Fair Trade City Lund och SKV i Lund. Vi har även inlett djupare samarbete med LUMID (The Lund University Master Programme in International Development and Management), Globala gymnasiet i Stockholm, Albins Folkhögskola i Landskrona, Österlens Folkhögskola i Tomelilla och Jonstorpsskolan. Svalorna är även medlem i KFO, Rättvis handel och Skånes arkivförbund. 10

13 3. Svalornas arbete i Indien 3.1 Den indiska kontexten Med de senaste årens snabba ekonomiska tillväxt har Indien delats i två delar de rikas Indien och de fattigas Indien. De rikas Indien har ett positivt investeringsklimat, ett politiskt system som är företagsorienterat, gott om kompetent arbetskraft att fylla jobbmöjligheterna som kommer med den globala marknaden och lyxiga shoppingcentras. I de fattigas Indien är livet varje dag en kamp för överlevnad. Daliter (tidigare kallade kastlösa), adivasis (ursprungsbefolkningen) och andra minoritetsgrupper är de mest marginaliserade grupperna i det indiska samhället. Trots lagar som förbjuder kastbaserad diskriminering är daliterna fortfarande utsatta för diskriminering, kränkningar och våld. I Indien finns det drygt 170 miljoner daliter, varav en stor del lever under fattigdomsgränsen. Det finns uppskattningsvis nästan 70 miljoner adivasis i Indien. Närmare 52 procent av dem lever i extrem fattigdom, i jämförelse med 30 procent av den övriga befolkningen. Många har blivit tvångsförflyttade på grund av så kallade utvecklingsprojekt, såsom dammbyggen, gruvdrift och nya vägar. Kvinnor utsätts för diskriminering på flera nivåer, såsom abortering av flickfoster, mord på flickebarn, tidiga avbrott från skolan, sexuella övergrepp och andra former av våld. Mest utsatta är kvinnor från marginaliserade grupper som daliter och adivasis, som utsätts för trefaldigt förtryck på grund av kast, klass och kön. Jordbrukskrisen i Indien är ett exempel på hur regeringens politik påverkar livet för de utsatta grupperna. Import av jordbruksprodukter, nerskärningar av statliga subventioner, minskning av de offentliga investeringarna i jordbrukssektorn och införande av genmodifierade grödor har lett till den kris vi nu ser inom jordbruket. De stigande kostnaderna inom jordbruket har lett till att många bönder har begått självmord. De mest marginaliserade grupperna som daliter och adivasis, som är beroende av jordbruket som inkomstkälla, blir i allt större utsträckning arbetslösa och förlorar sin försörjning. Det civila samhället i Indien har en viktig roll i att arbeta mot diskriminering och för strukturella förändringar. Nyligen har rörelsen mot korruption fått stor uppmärksamhet. De har pressat parlamentet att stifta en ny lag mot korruption. Trots detta är civilsamhället inte nöjd med vissa delar av lagen och fortsätter med påverkansarbetet. Det civila samhället tar ett stort ansvar för att sätta press på regeringen. The Mahatma Gandhi National Rural Employment Guarantee Scheme (MGNREGS), Right to Information Act och Food Security Bill är några av de progressiva åtgärder från statens sida som kommit till stånd efter omfattande arbete i det civila samhället. Trots detta har vi under året sett det demokratiska utrymmet krympa i och med att regeringen infört olika typer av begränsningar för icke-statliga organisationer. Även om Indien haft en enorm ekonomiskt tillväxt de senaste decennierna, har det inte skett en rättvis fördelning av tillgångarna. För att social rättvisa och omfördelning av inkomsterna till förmån för de mest marginaliserade grupperna ska bli verklighet, måste ytterligare mobilisering av det civila samhället ske. Svalornas arbete i Indien skall ses i detta sammanhang. Svalorna arbetar med de mest 11

14 marginaliserade grupperna i landet såsom daliter, adivasis, kvinnor och småskaliga bönder. Tyngdpunkten i alla våra program är att göra det möjligt för utsatta grupper att hävda sina rättigheter för att förhindra exploatering, bekämpa fattigdom och att leva ett liv i värdighet. 3.2 Programmen Agency and Forest Rights (SOPHIA & UYRDC) Empowerment and Food Sovereignty (DDS/MINI. MINI-nätverket finns utspridda över stora delar av Indien, DDS finns placerade här) Another development in Western Ghats (SWGM/ Keystone Foundation) Women s Collective Dalit Rights and Agency (Evidence) Kampen för daliters rättigheter Organisationen Evidence har arbetat för daliters rättigheter sedan De vill lyfta fram daliters utsatta situation och uppmärksamma och informera allmänheten om kastbaserad diskriminering. Evidence skickar ut så kallade fact finding missions till platser där daliters rättigheter har blivit kränkta. Fakta och dokumentation om diskriminering, våld och kränkningar mot daliter sammanställs och används sedan för rapporter, mediekampanjer och annat påverkansarbete. Svalorna har samarbetat med Evidence sedan Under 2011 inleddes ett mer omfattande samarbete kring ett program men namnet Dalit Rights and Agency. Evidence har inom ramen för detta program under året med stöd från Svalorna byggt upp ett resurscenter för dalitkvinnor och publicerat en studie om kränkningar av dalitkvinnors Två daliter som med hjälp av Evidence drivit fallet om rätten till sitt landrättigheter. De har även stärkt personalens land. kunskaper om hantering av situationer relaterade till landrättigheter och dokumenterat 45 fall där 12

15 dalitkvinnor har blivit av med land. 12 av dessa fall har gått till domstol. Evidence har även organiserat en runda-bordet-konferens för att lyfta fram kampen mot kastbaserade kränkningar genom offentlig utfrågning av politiker. En annan konferens anordnades med fokus på att utarbeta policies för landrättigheter och daliters tillgång till resurser. Konferensen resulterade i en deklaration med tydliga riktlinjer, som lämnades in till de statliga myndigheterna Kampen för skogsrättigheter Svalorna samarbetar med två organisationer i programmet Agency & Forest Rights: Society for the Promotion of Himalayan Indigenous Activities (SOPHIA) och Uttarakhand Youth and Rural Development Centre (UYRDC). Svalorna har samarbetat med SOPHIA sedan 2007 och UYRDC inkluderades i samarbetet Programmet stödjer grupper i den nordindiska delstaten Uttarakhand att kräva sina rättigheter, framför allt till naturresurser implementerades Scheduled Tribes and Other Traditional Forest Dwellers Act (kallad Forest Rights Act) i Indien. Den nya lagen gav många av de grupper som har levt i och av skogen i generationer möjligheten att kräva och säkerställa rätten till skogen. Skogsrättigheter kan antingen krävas individuellt eller som grupp. SOPHIA, som arbetar för det nomadiserade ursprungsfolket Van Gujjarerna, handskas med individuella ansökningar medan UYRDC, som arbetar med bofasta grupper i anslutning till skogen, hanterar ansökningar som görs av en grupp, vilket ofta är mer komplicerat. UYRDC arbetar även för att de traditionella sätten att bruka skogen ska bli officiellt accepterade. Under året bistod SOPHIA 1876 Van Gujjar-familjers ansökningar om skogsrättigheter. Samtidigt hjälpte de 90 procent av målgruppen att inkluderas i den indiska röstlängden. Att de nu står med i röstlängden innebär att politikerna blir tvungna att uppmärksamma dem och inkludera frågor som rör dem i sin politiska agenda. 85 procent av Van Gujjar-familjerna i SOPHIA:s målgrupp har blivit inkluderade i statliga ransoneringsprogram vilket betyder att de får förmåner genom det allmänna matdistributionssystemet. 21 personer har blivit nominerade att representera olika politiska partier. Det pågår också en förhandling med olika partier för att de ska lobba för Van Gujjarernas frågor. Det politiska deltagandet är ett tydligt bevis på att Van Gujjarerna är stärkta och självständigt kan arbeta för sina rättigheter. UYRDC började arbeta med skogsrättigheter 2010 och har inte påbörjat arbetet med ansökningar om skogsrättigheter ännu. Ett första steg är att en majoritet av målgruppen nu är medvetna om betydelsen av Forest Rights Act. UYRDC har även gjort en studie där de jämförde de traditionella sätten att bruka skogen med vad lagen säger. Informationen från studien har de använt för att de lokala politikerna ska kunna förstå och veta mer om de traditionella metoderna Matsuveränitet för Indiens mest marginaliserade Svalorna började samarbeta med Millet Network of India (MINI) genom Deccan Development Society (DDS) år I det gemensamma programmet Empowerment and Food Sovereignty är målet att arbeta för kvinnors, adivasis och daliters rättigheter genom att stärka millets plats i samhället. Millets är ett samlingsnamn för grödor som hirs och sorgum och har traditionellt varit daliters, adivasis och andra fattiga gruppers mat. Dessa grupper besitter stor kunskap om millets-odling och hur man kan 13

16 försäkra matsuveränitet på familjenivå. På grund av förändringar i politiken och odlingssystemen i Indien har det skett en kraftig minskning av millets-odling. Programmet Empowerment and Food Sovereignty strävar efter att stärka de utsatta grupperna, öka deras matsuveränitet och sprida deras kunskap om millets. Detta görs bland annat genom påverkansarbete för att förändra synen på millets i det indiska samhället. Under året arrangerade MINI en rad olika aktiviteter för att lobba och sprida kunskap om millets. Bland annat genomfördes en studie på bynivå för att undersöka hur väl statliga matprogram och policies är implementerade MILLETS Millets är ett samlingsnamn för grödor som hirs och sorgum. De har traditionellt odlats av Indiens fattiga. Millets kan odlas på torra marker utan bekämpningsmedel och med små mängder vatten. De är betydligt mer näringsrika än till exempel ris och vete och bidrar inte till klimatförändringarna, vilket ris gör. i olika regioner i Indien. Studien genomfördes i 15 distrikt i nio stater och resulterade i en fempunktsstrategi för att förbättra implementeringen av programmen i varje region. Studien följdes upp av flera djupgående diskussioner och debatter. MINI har också gett ut informationsmaterial på olika språk. Dessa har använts för att sprida kunskap om millets positiva ekonomiska, ekologiska och hälsomässiga aspekter. Utöver detta har de arrangerat två konvent: East India Convention med mer än 120 deltagare och National Convention of Millets Farmers med mer än 150 deltagare. East India Convention krävde ett stopp för att staten och företag tar bönders land i anspråk, att millets-odling ska få stöd från staten och att millets ska inkluderas i det allmänna matdistributionssystemet. Det nationella konventet var det första någonsin att samla millets-odlande bönder från hela I n d i e n. Ko nve n t e t u t g i ck f r å n böndernas vittnesmål och diskussioner. Under konventet diskuterade bönderna m i l l e t s - s i t u a t i o n e n i d e o l i k a regionerna och bytte idéer och kunskap med varandra. Deltagarna enades om en deklaration: Dharwad Declaration, som uppmanar till engagemang och gav löfte om fortsatt millets-odling. Vidare har MINI genomfört en vykortkampanj med kravet att millets ska inkluderas i det allmänna matdistributionssystemet. Kampanjen var lyckad och mer än personer deltog och 3000 kort skickades från hela landet till parlamentariker. Påverkansarbetet gav under året mycket goda resultat och millets blev inkluderat i det allmänna matdistributionssystemet En annan utveckling i Western Ghats Bergskedjan Western Ghats sträcker sig över sex indiska delstater och är känd för sin rika biologiska mångfald. Miljöhot såsom skogsskövling, gruvdrift, föroreningar och dammbyggen riskerar dock att förändra förutsättningarna både för miljön och för de människor som lever i området. On the move to another development in Western Ghats är ett program där Svalorna stödjer folkrörelsen Save Western Ghats Movement (SWGM). Målet med programmet är att förändra utvecklingen som sker idag mot en utveckling som tar mer hänsyn till miljön och de människor som bor i området. Svalorna började samarbeta med SWGM Den Tamil Nadu-baserade organisationen Keystone Foundation, som är en gammal partner till Svalorna, är del av styrgruppen, koordinerar programmet och fungerar som rörelsens sekretariat. 14

17 Ett av resultaten SWGM har uppnått under 2011 är att en expertpanel skapats - Western Ghats Expert Environmental panel (WGEEP). Dess syfte är att studera hur Western Ghats har utvecklats och att formulera rekommendationer för en hållbar utveckling i bergskedjan. SWGM har organiserat ett flertal möten, bland annat Impact of Dams of the Downstream Communities, en workshop om eko-turism och ett flertal möten med ungdomar och adivasis för att uppmuntra dem att aktivt delta i rörelsen. Mötena har hjälpt till att lyfta fram viktiga frågor och problem i Western Ghats-området till offentligheten, då de har varit väl uppmärksammade och skrivna om i dagstidningar. SWGM utför ett aktivt lobbyarbete gentemot politiker, akademiker, medlemmar av expertpanelen och andra aktörer för att det ska skapas en myndighet för att skydda Western Ghats. Under ett av SWGM:s möten besöks en gruva som förstört skogen i västra Karnataka Ett nytt genusprogram under utveckling Trots att jämställdhet finns inskrivet i Indiens konstitution och att det finns lagar som förbjuder könsbaserad diskriminering är det indiska samhället långt ifrån jämställt. Indien är rankat på 129:e plats av 146 länder i UNDP:s Gender Inequality Index, vilket betyder att landet har fallit på listan sedan I södra Asien är Afghanistan det enda landet som hamnar längre ner. Även om alla programmen i Indien har ett starkt genusfokus tycker vi att det är dags att starta ett program i samarbete med en partner som huvudsakligen arbetar med genusfrågor. Detta hoppas vi även leder till att genusperspektivet hos de andra partnerorganisationerna stärks ytterligare. Svalorna stöttade under året den Tamil Nadu-baserade organisationen Women s Collective med ett mindre bidrag till en konferens om kvinnliga bönder. Idag är en stor del av den totala kvinnliga a r b e t s k r a f t e n i I n d i e n involverad i jordbruksarbete o ch k v i n n o r u t g ö r e n majoritet av den totala a r b e t s k r a f t e n i n o m jordbruket. Trots detta erkänns de sällan som b ö n d e r, u t a n s e s s o m dagsarbetare. De får låga löner för det hårda arbete de utför, de är ofta landlösa och har inte mycket att säga till om när det gäller val av grödor och marknadsföring. Det är i ljuset av detta W o m e n s C o l l e c t i v e Möte arrangerat av Women s Collective. arrangerade konferensen. Mer än 250 kvinnliga bönder deltog i mötet. Under konferensen hölls workshops om allt från landrättigheter och lagen om biodiversitet till bevarandet av kvinnors traditionella kunskap och arbetet för att förbjuda genmodifierade fröer. En annan aspekt som lyftes fram under konferensen var möjligheterna att börja med kollektiv odling. 15

18 3.3 Programutveckling Under 2010 arbetades fyra tvååriga program fram i samarbete med våra indiska partnerorganisationer. Programmen startade Under året har vi haft regelbunden kontakt med alla partners för att diskutera, utvärdera arbetet och vid behov ändra strategier. De övergripande målen med besöken hos partners har varit att på djupet förstå de frågor som partners arbetar med, att diskutera programmens framskridande, att undersöka om partners behöver kapacitetsbyggande insatser och i så fall i vilken form och att diskutera områden som behöver stärkas. Personalen på Indien-kontoret deltog också i workshops och möten som arrangerades av våra partners eller andra organisationer. Några exempel på konferenser arrangerade av våra partners är: Affects on downstream communities arrangerad av SWGM, om landresurspolicies arrangerad av Evidence och Dharward farmers Convention arrangerad av MINI. Dessutom deltog personalen på Indien-kontoret i en konferens om flickors rättigheter arrangerad av organisationen SWARAJ och en dialog om demokrati arrangerad av Action Aid. Under året har en halvtidsutvärdering av programmet Empowerment and Food Sovereignty genomförts samt en utvärdering av stödet till vår tidigare partner Velicham. Indienkontoret har också arrangerat en workshop om genus för personalen på Evidence. Personalen på Indien-kontoret har också besökt många organisationer i och runt Bangalore, samt i andra stater. Dessa möten hjälpte oss att bekanta oss med andra organisationer för att kunna identifiera fungerande strategier och etablera kontakter för framtida samarbeten. Anitha på fältbesök hos UYRDC. Indien-kontoret träffade även många individer och aktivister för att diskutera olika frågor som rör daliter, adivasis och kvinnor. Under året gjordes också besök hos organisationen Women s Collective i Tamil Nadu, med vilka vi inledde ett samarbete. Ett visionär experiment i Medak-distriktet DDS har i många år arbetat för matsuveränitet i Medak-distriktet i delstaten Andhra Pradesh, bland annat genom odling av de traditionella millets-grödorna. När den indiska staten införde ett program med fokus på att öka millets-odlingen med hjälp av kemiska bekämpningsmedel och hybridfröer såg DDS och de bönder de jobbar med chansen att statuera ett exempel. De övertalade myndigheterna att godkänna att de med ekologiska metoder, kompost och traditionella lokala fröer genomförde projektet. Istället för det förbestämda paket av fröer och bekämpningsmedel fick DDS:s bönder kontanter som hanterades av organisationens bondefederationer. Böndernas framgång utvärderades regelbundet av staten och DDS. Regeringstjänstemännen blev informerade vid skördetiden och de gjorde slumpmässiga granskningar för att se om resultaten var jämförbara med det nationella skörderesultatet som hade lagts som måttstock. Den statliga representanten blev djupt imponerad av kvaliteten på arbetet under programmet och när hon talade med de kvinnliga bönderna uppmanade de henne att se över policyn till fördel för ekologiska odlingssystem med biologisk mångfald. Efter att ha lyssnat på deras argument bestämde hon sig för att sanktionera ut fem marklotter på 1000 hektar nästa säsong. 16

19 Veerammal vann tillbaka sin jord Veerammal bor med sina två barn och barnbarn i byn Kodangipatti i Tamil Nadu. Hon tillhör Arunthathiyargruppen, en av de dalitergrupper som står längst ner i det indiska samhället. Veerammal och hennes familj är bönder och äger en liten bit jord blev Veerammal änka, och det var då svårigheterna började. Som dalit, kvinna, fattig och änka blev hon måltavla för högkastigas förolämpningar och trakasserier. De högkastiga i byn hävdade att hennes land tillhörde ett närliggande tempel och uppmanade henne att flytta. Efter att hon blivit mordhotad och misshandlad vågade hon inte längre stanna kvar. Trots att hon anmälde det som skett till polisen hände inget. Efter att hon själv drivit fallet i domstol vann hon tillbaka sin jord. Diskrimineringen Veerammal och våldet slutade dock inte där. Det blev en 25 år lång kamp för henne och hennes släktingar. Jorden som var helt nödvändig för deras överlevnad blev återigen tagen av högkastiga. Evidence hjälper numera Veerammal och hennes familj, och fem andra utsatta dalitfamiljer, att hävda rätten till sin mark. Evidence arbetar med faktainsamling och dokumentation och de ger utbildning till Veerammal om landfrågor. Rapporterna har skickats till flera inflytelserika institutioner och aktörer. Tack vare Evicence intensiva arbete har nu Veerammal och de fem andra familjerna blivit ägare till odlingsbar mark efter en 25 års lång kamp. Veerammal är nu optimistisk och säger att hon ser en ljusare framtid för människorna i Arunthathiyar-gruppen. Att Veerammal visade modet att kämpa mot de dominerande kasterna har gett ringar på vattnet. Evicence har gått vidare med ett kollektivt samarbete för att stärka dalitkvinnornas gemenskap och skapa positiva uppfattningar om daliter bland dem själva en förutsättning för att kräva sina rättigheter. 17

20 4. Svalornas arbete i Bangladesh 4.1 Den bangladeshiska kontexten Bangladesh har ställts inför flera utmaningar under året, bland annat att säkra mattillgången till en ständigt växande befolkning och minska fattigdomen. Bangladesh fick gång på gång erfara konsekvenserna av klimatförändringarna. Likt tidigare år blev hus och jordbruksmark i de mer låglänta områdena översvämmade när vattennivån ökade i floderna under monsunsäsongen. Det kraftiga regnet medförde erosion av jorden kring både hus och åkermark och förstörde hela byar. Diskriminering av flickor och kvinnor fortsätter vara ett stort problem i det bangladeshiska samhället. I början av 2011 slog Högsta Domstolen fast att förföljelser av flickor och kvinnor ska vara olagligt, och kommer numera ses som sexuella trakasserier. Hemgiftsrelaterade våldsbrott fortsätter rapporteras, och i många fall slutade de i dödsfall. Dagen före Internationella Kvinnodagen godtogs National Women Development Policy (NWDP) 2011 av regeringen, vilket ger kvinnor lika arvsrätt och större möjligheter till anställning. Enligt bangladeshisk lag fick tidigare en kvinna normalt ärva hälften så mycket som sin bror. Bangladesh har ett sekulärt legalt system, men i frågor som arv följs oftast Sharia-lagar. Den nya policyn välkomnades av kvinnorörelsen, men möttes av protester från olika religiösa grupper och partier. Detta har gjort att regeringen ännu inte kunnat verkställa den. Det finns fortfarande stora brister i regeringens arbete med att uppfylla mänskliga rättigheter, nå ökad rättvisa och good governance. Flera fall har uppmärksammats när det gäller korruption. Den bristande kontrollen har gjort att privata bolag kan verka för sina egna intressen utan hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö. Information är vägen till makt. Därför var det ett genombrott när regeringen i Bangladesh antog Right to Information Act Dock kvarstår arbete med att implementera denna lag. En avgörande händelse 2011 var det femtonde tilläget till grundlagen, som slogs fast den 30:e juni Den förändring som debatteras mest är borttagandet av m ö j l i g h e t e n a t t t i l l s ä t t a e n c iv i l tjänstemannaregering under 90 dagar innan ett val. Denna lagändring kommer v a r a a v g ö r a n d e f ö r k o m m a n d e parlamentsval som äger rum om mindre än två år. Oppositionen kräver att paragrafen återinförs och att nästa parlamentsval sköts av en övergångsregering. Frågan har fått landet att drabbas av politisk instabilitet. K r av e t a t t t a b o r t d e n r e l i g i ö s a anknytningen i konstitutionen gick inte igenom på grund av påtryckningar från religiösa grupper. Man har även strukit vissa delar av historieskrivningen. Tillägget har även kritiserats utifrån ett människorättsperspektiv. I tillägget klargörs det att alla medborgare i Bangladesh ska kallas bangladeshier. För minoritetsgrupper som adivasis betyder förändringen att de förlorar erkännandet av sin identitet. I samarbete med våra partnerorganisationer arbetar Svalorna för förändring genom att skapa en länk mellan människor och kunskap, erfarenhet och information för att stödja människor att skapa ett bättre liv för sig själva. Svalorna arbetar utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv för att möjliggöra förändring i samhället. Vi har sedan starten arbetat för hållbar utveckling, med ett starkt genusperspektiv, i de rurala delarna av Bangladesh. 18

21 4.2 Programmen DEW (Agricultural Rights Programme) SUS (ACCESS) SSS (Surviving in a Climate Change) TSDS (Agricultural Rights Programme & ACCESS) ASD (Agricultural Rights Programme) UD (Agricultural Rights Programme) BARCIK (Agricultural Rights Programme) NK (Agricultural Rights Programme & ACCESS) CSD (Agricultural Rights Programme) Bönders rättigheter på den bangladeshiska landsbygden Agricultural Rights Programme (ARP) är ett treårigt program, som startade Programmet har som mål att skapa möjligheter för bönder att kräva sina rättigheter. ARP verkar för att skapa starka och självständiga bondeorganisationer. Ett annat mål för ARP är att stärka böndernas kapacitet att bruka jorden ekologiskt, för att på detta sätt bidra till en ökad matsuveränitet. Programmet genomförs av de fem organisationerna Association for Sustainable Development in Bangladesh (ASD Bangladesh), Bangladesh Resource for Indigenous Knowledge (BARCIK), Thanapara Swallows Development Society (TSDS), Campaign for Sustainable Development (CSD) och Unnayan Dhara (UD). Alla partners har lyckats mobilisera bönderna på gräsrotsnivå och nu finns det totalt 63 bondeorganisationer. Mobiliseringen av bönderna har varit en stor framgång inom ARP, där män och kvinnor i vissa områden tidigare inte ens vill sitta ner tillsammans. Nu deltar de i utbildningar tillsammans, under samma tak. Ett flertal kvinnor har blivit ordförande för sina bondeorganisationer. 12 bönder från bondeorganisationerna har blivit valda till medlemmar i unionens utvecklingskommitté, vilken fungerar som statens tjänsteleverantörer. ARP arbetar för att bli inbjudna till kommitténs regelbundna möten då de har stor makt när det gäller tillhandahållandet av tjänster på gräsrotsnivå. Bondeorganisationerna försöker genom olika initiativ kräva sina rättigheter. De har varit framgångsrika när det gäller tillgång till fröer. Ett annat exempel när de krävt sina rättigheter är när bönderna i byn Airmara skapade en mänsklig kedja t i l l s a m m a n s m e d b ö n d e r f r å n grannbyar för att protestera mot utvidgningen av tegelbruket i deras område, som skulle göra att de förlorade sin mark. I byn Jhenaidah har 150 bönder etablerat sin egen fröbank och producerat sex ton frön inför kommande säsong och på så sätt har de minskat sitt beroende av marknaden. 19