Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Relevanta dokument
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Naturanpassade åtgärder mot översvämning

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2

Markavvattning i skogen

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

Grön infrastruktur i prövning och planering

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Vad innebär vattendirektivet?

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Åtgärder mot höga flöden i Skee Strömstad kommun

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Var ska det nya reningsverket byggas?

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Underhåll av dränering, hänsynsregler. Översyn av dränering

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

PM KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING NORRA SKALHAMN

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Lär dig mer om markavvattning

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Klimatsäkring -P104 samt P105

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata

Landsbygdsprogrammet

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Naturanpassade erosionsskydd

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency


Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Från idé till våtmark

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Sveriges miljömål.

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Försäkring i förändrat klimat

Bevara barnens skogar

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Restaurering av sjöar och vattendrag

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Transkript:

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar och skred samt ökar erosionshastigheten > Årsnederbörden väntas öka med 10 40 % till 2070-2100 > Intensiva nederbördstillfällen väntas öka > Vattenföringen ökar under höst och vinter men minskar under sommaren Foto: Stena Johansson Smedjeån, södra Halland, juni 2006 Landvettersjön, december 2006 Foto: Stefan Johansson Uppland, april 2013 Foto: Faruk Djodjic

Skydd mot översvämning - Regnet går inte att stoppa! - Problemen uppstår när mänskliga aktiviteter hotas Åtgärdsalternativ: Göra plats för vatten Skydda sig från vatten Smedjeån, södra Halland, juni 2006

Åtgärdsalternativ: Skydda sig från vatten Invallning Mölndalsån, Mölndal Foto: Mikael Svensson Konsekvenser för naturvärden: Färre levnadsmiljöer p.g.a. ensidig flodfåra och högre strömhastighet Svårt etablera stora växter och utveckla viktiga levnadsmiljöer i strandzonen Hindrar naturliga översvämningsbiotoper Hydromorfologiska förhållanden ändras och utveckling av komplexa levnadsmiljöer hindras Flyttar problemen nedströms Kanalisering/rensning av vattendrag Källa: www.ystamaskiner.se Konsekvenser för naturvärden: Färre levnadsmiljöer p.g.a. ensidig flodfåra och högre strömhastighet Ökad erosion Grumling vid grävning Tar bort den biologiska mångfalden Minskar näringsupptag ur vattendraget Onaturligt inslag i landskapsbilden Flyttar problemen nedströms

Helhetsgrepp över hela avrinningsområdet Förstudie 2015 med Skee som exempel Pengar från SMHI under 2017 till verktyg för kommuner som vill få åtgärder på plats

Åtgärdsalternativ: Göra plats för vatten Våtmarksrekonstruktion Konsekvenser för naturvärden: Skapar fler livsmiljöer Renar vatten från kväve och fosfor Naturligt inslag i landskapsbilden Foto: Anushcka Heeb Restaurering av vattendrag Konsekvenser för naturvärden: Varierad flodfåra ger fler livsmiljöer Större biologisk mångfald Ger utveckling av komplexa levnadsmiljöer Vattnet renas från kväve och fosfor Naturligt inslag i landskapsbilden Coleshill, England 1996 Foto: Environmental agency

Förstudie 2015 Rapport 2016:34 Exempel från England Underlag för att påbörja åtgärder i fält

Samarbetsprojekt blir bäst Markägare Strömstads kommun Skogsstyrelsen Länsstyrelsen

Arbetsgång Brev markägare om infomöte. Bilda arbetsgrupp Planera åtgärder med kartprogram och fältbesök Ta fram avtal för markåtkomst Göra åtgärder? Skriva verktyg

Markägarna Deltar med lokal och praktisk kunskap Hjälper till att ta fram principer för ersättning vid markintrång Upplåter mark?

Kommunen Behöver lösa översvämningsproblemen Ansvarar för: Planering Räddningstjänst Tekniska resurser Arbetslag

Skogsstyrelsen Klimatanpassningsuppdrag Naturvärden i skog Info om skogsbrukets påverkan på mark och vattenkvalitet

Länsstyrelsen Samordnar länets arbete med klimatanpassning Informationsuppdrag Skydd och beredskap Naturvård, Grön infrastruktur Kulturmiljö Vattenfrågor Juridik, samråd, tillstånd

Långsiktigt hållbart Åtgärderna ska vara: Enkla Billiga Många Olika typer Spridda i avrinningsområdet Naturanpassade

Långsiktigt hållbart Åtgärderna ska vara: Begripliga Accepterade Lättskötta

Underlagsmaterial Delavrinningsområden Naturvärden Kulturvärden Lågpunkter Markavvattningsföretag Flöde före/efter åtgärd

Exempel på åtgärder Meandring av diken Tvåstegsdiken Stockar, stenar mm i vattendrag Barriärer på sluttningar Barriärer i diken

Exempel på åtgärder Avledning ur vattendrag Anläggn av våtmark Plantering av al och salix i flödesväg Ta bort kulvertar Igentäppning av täckdikens utlopp

Utmaningar Lagstiftning och tillståndsprocess Beräkningar av enskilda åtgärders effekt Är markägarna intresserade av att delta? Hindrar inte de allra högsta flödena