Vindbruksplan för Torsby kommun

Vindbruksplan för Torsby kommun Tematisk tillägg till översiktsplanen Samrådshandling 2013-04-02 1

Förslaget till vindbruksplan har upprättats av miljöoch byggkontoret, Torsby kommun. För sammanställning och kartor ansvarar Jon Wiggh, Planarkitekt. Samrådredogörelse och deltagande i beskrivningsarbete stadsarkitekt Torbjörn Almroth. Konsekvenser av planens genomförande är bedömda av Jens Löfgren och Per Arne Persson, miljökontoret Torsby kommun. Landskapsanalys har upprättats av SWECO i samarbete med Värmlands museum. Kulturmiljöanalys har upprättats av Värmlands museum. Politisk styrgrupp utgörs av: Håkan Laack, Alf Larsson och Per Arne Ludvigsson. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Planens syfte och mål... 7 1.3 Tematiskt tillägg till översiktsplanen... 7 1.4 Planprocessen... 7 1.5 Avgränsningar och begränsningar... 8 2 Förutsättningar för vindkraft... 9 2.1 Lagstiftning och riktlinjer... 9 2.1.1 Miljöbalken (MB)... 9 2.1.2 Miljömål och miljökvalitetsnormer... 9 2.1.3 Europeiska landskapskonventionen... 9 2.1.4 Plan och bygglagen (PBL)... 10 2.1.5 Mellankommunal påverkan... 11 2.2 Teknik... 12 2.3 Vindförhållanden i Torsby... 13 2.4 Infrastruktur... 16 2.4.1 Kraftnät... 16 2.4.2 Vägnät... 18 2.4.3 Telekommunikation... 18 2.5 Luftfart... 19 2.6 Ljud, ljus och skuggor... 20 2.6.1 Buller... 20 2.6.2 Ljus och skuggor... 21 2.7 Olycksrisker... 22 2.8 Naturvärden... 23 2.8.1 Däggdjur... 23 2.8.2 Fåglar... 23 2.8.3 Fladdermöss... 24 2.8.4 Naturreservat och naturreservat under bildande... 24 2.8.5 Natura 2000... 26 2.9 Kulturvärden... 26 2.10 Friluftsliv och besöksnäring... 26 2.11 Riksintressen... 29 2.11.1 Energiproduktion... 29 2.11.2 Totalförsvaret... 29 2.11.3 Naturvård... 29 2.11.4 Kulturmiljö... 30 2.11.5 Friluftsliv... 30 2.11.6 Turism och friluftsliv (MB 4:2)... 30 2.11.7 Övriga riksintressen... 30 3 Kulturmiljöanalys... 32 3.1 Landskapets kulturhistoriska karaktärer och deras tålighet... 33 4 Landskapsanalys... 35 3

4.1 Landskapsbildens värde... 35 4.1.1 Kunskapsvärde... 35 4.1.2 Bruksvärde... 35 4.1.3 Upplevelsevärde... 36 4.1.4 Karaktärslandskap eller vardagslandskap... 36 4.1.5 Påverkat eller orört... 36 4.2 Landskapets karaktär och tålighet... 37 4.2.1 Skogsbygd... 39 4.2.2 Skogsbygd med stora inslag av sjöar och våtmarker... 41 4.2.3 Höglänt karg skogsmark... 42 4.2.4 Jordbruksbygd... 44 4.2.5 Tätort... 45 5 Kartanalys... 48 5.1 Hur analysen genomfördes... 48 5.2 Hänsyn till bebyggelse... 48 5.3 Övriga intressen... 49 5.4 Vindförhållanden... 50 5.5 Resultat av analysen kartanalysen... 53 6 Erfarenheter från programskedet... 54 6.1.1 Sammanfattning av synpunkter... 54 7 Vindbruksområden... 55 7.1 Hur lämpligheten bedömts... 55 7.2 Olämpliga områden... 56 7.2.1 De norra områdena (område 1, 2 och 3)... 56 7.2.2 Finnskogen (4, 5, 6, 7, 8, 10, 11 och 12)... 57 7.2.3 De södra områdena (14 och 15)... 58 7.3 Lämpliga områden... 60 7.3.1 Stöllsäterberget... 60 7.3.2 Granberget... 62 7.3.3 Persby Gillersberg... 64 7.3.4 Skrallarberget... 66 8 Miljökonsekvenser... 68 8.1 Inledning... 68 8.2 Sammanfattning... 69 8.3 Om miljökonsekvensbeskrivning... 69 8.4 Avgränsning... 70 8.5 Alternativ... 71 8.5.1 Nollalternativet... 71 8.5.2 Alternativ 1 (utbyggnad enligt planförslaget)... 71 8.5.3 Alternativ 2 (att fler områden prioriteras för vindkraft)... 71 8.6 Miljöbedömning... 72 8.6.1 Nollalternativet... 73 8.6.2 Alternativ 1 (utbyggnad enligt planförslaget)... 74 8.6.3 Alternativ 2 (fler områden prioriteras för vindkraft)... 79 8.7 Påverkan på miljömål... 81 4

8.7.1 Begränsad klimatpåverkan... 81 8.7.2 Levande skogar... 82 8.7.3 God bebyggd miljö... 83 8.7.4 Frisk luft... 83 8.7.5 Bara naturlig försurning... 83 8.7.6 Ingen övergödning... 83 8.7.7 Ett rikt växt och djurliv... 84 8.8 Miljökvalitetsnormer... 84 8.9 Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka negativ miljöpåverkan.. 85 8.9.1 Uppföljning... 85 9 Referenser... 86 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Utbyggnaden av vindkraft har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Vindkraften kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, både i det Nordiska systemet och i Europa som helhet. Denna utveckling drivs på inte minst av EU:s mål till 2020 gällande både förnybar energi och klimat, men också av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål är att öka från knappt 40 % förnybart till 49 %. Detta är en del i riksdagens arbete för att Sverige ska nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Riksdagen har satt upp mål för planeringen av vindkraft där det anges att till år 2020 ska det finnas planeringsförutsättningar för vindkraft att producera 30 TWh (terrawattimmar) varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Målen för utbyggnad av vindkraft på nationell nivå förutsätter stor hänsyn till helhetsbilden. En storskalig introduktion av vindkraft kommer att innebära ett ökat behov av reglerförmåga i kraftsystemet, d v s möjlighet att balansera vindkraftens variationer. Av de reglermöjligheter som finns att snabbt balansera vindkraften är vattenkraften det bästa alternativet. Det är varje kommuns ansvar att bedöma lämpligheten för vindkraft inom det egna geografiska området. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla med många fördelar men påverkar samtidigt landskapet i stor utsträckning. Det är därför viktigt att en avvägning mot andra intressen genomförs. Torsby kommun består till 90 % av skogsmark. Generellt innebär skog sämre förutsättningar för vindkraft än om etablering kan ske i ett öppet landskap där vinden får fritt spelrum. Tidigare har denna förutsättning inneburit att etablering inom kommunen inte varit aktuell. Nya mätresultat och prognoser visar dock att vindförhållandena är relativt goda även här. Förbättrad teknik och att kraftverken byggs allt högre gör att Torsby kommun på senare tid blivit intressant för etablering av vindkraftverk. De två senaste åren har flera förfrågningar från vindkraftsbolag och markägare lämnats in till kommunen. Behov finns därför att på översiktlig nivå utreda var i kommunen eventuell vindkraft lämpligast kan etableras. Synen på vilken lokal nytta som man bör främja förefaller variera beroende på var i landet man är. De största projekten på land har etablerats eller är på gång att etableras i norra Sverige. Vindkraften kan skapa jobb och näringslivsutveckling, ge arrende för markägare som hyr ut mark och ge ägare och andelsägare del av den vinst som en vindkraftsanläggning kan generera. Den infrastruktur som behövs för etableringen av en vindkraftsanläggning kan ge mervärde för andra syften. Det är också vanligt att exploatörer avtalar om en s.k. bygdepeng i samband med etablering. Det innebär att en del av vinsten går till bygdens utveckling. 6

1.2 Planens syfte och mål Syftet med en vindbruksplan är att peka ut områden som enligt kommunens bedömning är lämpliga för vindkraftsetablering, detta med hänsyn till motstående intressen. Planen ska också visa områden som är direkt olämpliga. Vidare ska planen ge riktlinjer för kommande prövningar av vindkraftsetableringar. Planen ska utgöra ett beslutsunderlag vid kommande planering samt tillstånds och lovärenden inte bara för vindkraft men också i andra icke vindkrafts anknutna projekt där områden utpekade för vindkraft kan påverka ett beslut. 1.3 Tematiskt tillägg till översiktsplanen I den kommunövergripande översiktsplanen för Torsby kommun som antogs i början av 2011 tas inte markanvändning för vindbruk upp. Däremot sägs att en utredning bör genomföras beträffande vindkraftsetablering under pågående mandatperiod. Möjligheten finns att upprätta så kallade tematiska tillägg till översiktsplaner. Dessa behandlar ett tema för hela kommunens yta. I det här fallet är temat vindbruk. Arbetet med översiktlig planering innefattar att bedöma olika intressen, att involvera kommunmedborgarna och inhämta synpunkter både från organisationer och enskilda. I och med att frågan behandlas genom en översiktsplan får kommunens ställningstaganden demokratisk förankring. Planprocessen regleras också tydligt i plan och bygglagen. Precis som översiktsplanen ÖP 2010 är inte heller ett tematiskt tillägg juridiskt bindande. Den ska utgöra ett underlag för prövning av vindkraftsanläggningar i kommunen och får därför stor betydelse för kommande beslut då det i slutändan är kommunen som ska ge sitt godkännande innan vindkraft kan etableras. Planen får även betydelse när det gäller lov och tillstånd för andra verksamheter i de områden som pekas ut. Dessa ansökningar kommer att prövas under förutsättning att vindkraft kommer att byggas på platsen eller i närheten. I prövningen av bygglov kan detta leda till ökade krav eller möjligen ett nej till bygglov. 1.4 Planprocessen Under 2011 togs som ett första steg i planprocessen (programskedet) ett underlagsmaterial fram. En analys av förutsättningar för vindkraft genomfördes under våren 2012. Resultatet av analysen presenterades och användes som utgångspunkt för diskussioner vid fyra uppstartsmöten på olika platser i kommunen. Erfarenheter från mötena kan man läsa mer om i kapitel 4. Inkomna synpunkter under programsamrådet liksom anteckningar från uppstartsmötena redovisas också i en samrådsredogörelse daterad 2012 11 30. Med underlagsmaterialet och inkomna yttranden som grund har kommunstyrelsens samhällsutskotts arbetsgrupp för vindbruksplaneringen pekat ut områden som föreslås lämpliga för vindkraftsetablering. Hela förslaget till vindbruksplan för Torsby kommun är nu föremål för samråd och alla kan lämna synpunkter t.o.m. den 12 maj 2013. Samtliga yttranden sammanställs efter samrådet liksom tidigare för programsamrådet i en samrådsredogörelse som sedan fogas till planen. 7

När samrådet är avslutat kommer planförslaget att bearbetas utifrån inkomna synpunkter och eventuell ny information. Därefter ställs förslaget ut för granskning under två månader där alla har möjlighet att se hur deras synpunkter under samråden har bemötts. De kan liksom övriga som känner sig berörda yttra sig också under granskningstiden. Om det inte kommer in några yttranden som innebär att planen på ett avgörande sätt förändras under granskningstiden kommer planen att överlämnas kommunfullmäktige för antagande. Blir planen väsentligt förändrad måste den däremot ställas ut för granskning ytterligare en gång. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande så kan den endast överklagas med brister i den formella hanteringen som huvudsaklig grund. Vindkraftsplanen ska arbetas in i översiktsplanen vid nästa aktualitetsförklaring. I samband med detta ska även en uppföljning av innehållet göras. Planprocessen: Program Samråd Utställning Antagande Laga kraft Framtagande av planförslag Bearbetning av förslaget Bearbetning av förslaget 1.5 Avgränsningar och begränsningar Planen ska uttrycka kommunens översiktliga bedömning av lämplighet för vindkraft där en avvägning har gjorts mot andra intressen. De tekniska och ekonomiska möjligheterna att verkligen etablera vindkraft inom de utpekade områdena berörs endast översiktligt. Kapacitetsproblemen på dagen elnät beskriv kort men kan vara den faktor som slutligen bestämmer om vindkraft kan byggas eller inte. Andra faktorer som påverkar möjligheten till ett lönsamt utnyttjande av vinden är t.ex. turbulens, klimat, befintlig infrastruktur och markägoförhållanden. Dessa frågor kan inte utredas på en översiktlig nivå utan lämnas till exploatörer att bedöma i de enskilda områdena. Vindkarteringen som visas i planen är översiktlig till sin natur. De stora dragen anses ändå vara av sådan kvalitet att det kan användas som underlag vid planering. Noggrannare mätningar på plats behövs innan vindkraft kan etableras. Sådana mätningar genomförs som regel alltid av exploatörer innan byggstart. Påverkan på naturen, kulturmiljön, friluftslivet och närboende beskrivs översiktligt i planen. Dessa aspekter måste bedömas mer i detalj vid en tillståndsansökan eller anmälan om att bygga vindkraftverk. Planens antagande betyder inte att det är fritt fram att börja bygga i de utpekade områdena utan visar endast kommunens inställning till etablering av vindkraft. Att ett område pekas ut som lämpligt betyder inte nödvändigtvis att vindkraftbyggen förverkligas inom området. Projekten kommer till på exploatörers och markägares initiativ. 8

2 Förutsättningar för vindkraft I det här kapitlet presenteras förutsättningar för vindkraft såväl som värden och intressen som kan komma att påverkas vid en utbyggnad av kraftverk. Stora delar av informationen kommer från Boverkets Vindkraftshandboken. 2.1 Lagstiftning och riktlinjer 2.1.1 Miljöbalken (MB) I miljöbalkens 9 kap med tillhörande förordning regleras anmälningspliktiga och tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Vilken prövningsprocess som genomförs när det gäller vindkraft beror på verkens storlek och antal. När det gäller två verk med totalhöjd över 150 meter alternativt minst sju verk med totalhöjd på över 120 meter ska tillstånd enligt Miljöbalken sökas hos länsstyrelsen. Då krävs inte bygglov men däremot kommunens tillstyrkan. I ställningstagandet är den tematiska vindbruksplanen vägledande. Om ovan angivna förutsättningarna inte uppfylls prövas ärendet som en anmälan genom plan och bygglagen och prövas av Miljö, bygg och räddningsnämnden Om vindkraftsetableringen (ett eller flera verk) tillsammans med redan uppförda verk innebär att man kommer upp till de ovan nämnda tillståndsgränserna eller om etableringen (ett eller flera verk) uppförs i en redan tillståndspliktig gruppstation krävs tillstånd enligt ovan. 2.1.2 Miljömål och miljökvalitetsnormer En viktig grund för allt planarbete är de 16 miljömål som upprättats av riksdagen. Sveriges miljömål beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till. Miljömålen ska nås inom en generation, till år 2020, med undantag för miljömålet begränsad klimatpåverkan som ska nås till år 2050. Vindkraft kan påverka uppfyllandet av miljömålen både positiv och negativt. En bedömning av påverkan i Torsby kommun görs i kapitel 8 Miljökonsekvenser. Miljökvalitetsnormer är bestämmelser som anger en viss nivå som behövs för att skydda naturen och människors hälsa. Miljökvalitetsnormer finns för luft, ytvatten, fisk och musselvatten samt omgivningsbuller. Enligt plan och bygglagen ska det i en kommunal översiktsplan redovisas hur man avser att iaktta gällande miljökvalitetsnormer. En bedömning av hur miljökvalitetsnormerna tillgodoses görs i kapitel 8. Miljökonsekvenser. 2.1.3 Europeiska landskapskonventionen Europeiska landskapskonventionen är en konvention mellan ett antal europeiska stater. Den har tillkommit på initiativ av Europarådet och överenskommelsen fattades vid ett av rådets möten, i Florens 20 oktober 2000. 9

Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Konventionen ska förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap och främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa. Dessutom syftar konventionen till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i arbetet med landskapsfrågor. Särskilt viktig är konventionen för landskap som genom samhällsutveckling förändras. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige. 2.1.4 Plan- och bygglagen (PBL) Planering Det är i plan och bygglagens, (PBL SFS 2010:900), 2 kap. som planprocess för översiktsplanering regleras även för s.k. tematiska översiktsplaner som denna vindbruksplan. Lovgivning Bygglov krävs enligt PBL för att uppföra vindkraftverk som är högre än 20 meter över markytan eller om det har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Bygglov krävs även om det skall monteras fast på en byggnad eller placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken. En vindkraftsetablering är anmälningspliktig om den omfattar ett vindkraftverk som är högre än 50 meter, innehåller två eller fler vindkraftverk som står tillsammans eller den nya vindkraftsetableringen står tillsammans med ett annat redan uppfört vindkraftverk. Kommunen ansvarar för anmälningspliktiga ärenden. Kommunen har möjlighet att förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd om kommunen finner att en vindkraftsetablering kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Verksamhetsutövaren kan också frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen oavsett om etableringen anses medföra betydande påverkan eller ej. För mer ingående studier hänvisas till Boverkets Vindkraftshandbok samt PBL och MB. 10

Råder det stor efterfrågan på mark för byggande eller andra anläggningar, stora skyddsvärden finns och det därför krävs noggrann bestämning av var enskilda verk och anläggningar kan uppföras kan det krävas en detaljplan för bygglovspliktiga verk. Detaljplanen prövar då markens lämplighet och reglerar verkens placering och utformning. I kommunens ställningstaganden är den tematiska vindbruksplanen vägledande. 2.1.5 Mellankommunal påverkan Vindkraftverk är höga och kan påverka sin omgivning på stora avstånd. Inte sällan berör denna påverkan flera kommuner (och länder) där uppfattningen till vindkraft kan skilja sig kraftigt åt. Det är viktigt att alla berörda parter får möjlighet att delta i utformningen av en vindbruksplan. I Torsbys fall ingår alla grannkommuner, både i Sverige och Norge, som remissinstanser. 11

2.2 Teknik Ett vindkraftverk består av ett fundament, torn, rotor med rotorblad och ett maskinhus. Fundamentet består oftast av en betongplatta men om markförhållandena är rätt kan tornet förankras direkt i berg. Tornet i sig är konstruerat av stål eller betong och ges en färg som så långt som möjligt ska smälta in i bakgrunden. Tornhöjden beräknas från marken till navet på rotorn. Totalhöjden är tornhöjden plus halva rotordiametern. Vanligtvis motsvarar rotordiametern även tornhöjden beroende på förutsättningarna där det är placerat. Trenden har gått mot allt större kraftverk med högre effekt. I dag gäller byggandet av vindkraftverk inte sällan verk med en totalhöjd på 150 200 meter. Ett kraftverk beräknas ha en livslängd på ca 20 25 år. Efter det monteras de ner och lämnar få spår efter sig i naturen Illustration av vindkraftverk från Vindkrafthandboken med ändrade höjder. 12

2.3 Vindförhållanden i Torsby Den viktigaste förutsättningen för att etablera vindkraft är att det blåser tillräckligt. Uppsala universitet har genomfört en vindkartering på uppdrag av Energimyndigheten. Arbetet har letts av Hans Bergström vid institutionen för geovetenskaper. Karteringen visas i en upplösning på 0,25 kvadratkilometer. Till skillnad från tidigare karteringar visas medelvinden nu i meter över mark (tidigare visades den över nollplansförskjutningen). Landskapet i Torsby kommun utgörs till största delen av kuperad skogsmark och de bästa vindförhållandena återfinns på höjderna där årsmedelvinden kan ligga runt 7 7,5 m/s 100 meter över marken. Kommunen täcks till 90 % av skog varför det vid eventuella etableringar av vindbruk i första hand kommer handla om höga kraftverk på 100 200 m. Det är även först på de höjderna som årsmedelvinden i dagsläget är tillräcklig för ett effektivt vindbruk inom kommunen. Vindförhållandena i Torsby kommun på 100 och 110 meter över marken visas nedan i karta 1 och 2. 13

Karta. 1 Årsmedelvind 100 m 14

Karta. 2 Årsmedelvind 110 m 15

2.4 Infrastruktur 2.4.1 Kraftnät Närheten till elnäten är viktig för valet av plats för etablering av vindkraft. Kostnaderna är stora för att dra nya ledningar och de kan få stor inverkan på omgivningen. Det svenska elnätet är uppdelat i tre nivåer, ett nationellt stamnät, regionala och lokala nät. Det nationella stamnätet löper genom Sverige från norr till söder. Stamnätet ägs av staten genom affärsverket Svenska Kraftnät. Genom Torsby kommun går en 400 KV ledning i det nationella stamnätet. Regionnäten är en länk mellan stamnätet med sina höga spänningsnivåer och de lägre spänningsnivåer som tillämpas på lokalnäten. I Torsby finns regionledningar (130 KV) i klarälvdalen samt utefter väg 954 i kommunens västra delar. De lokala näten överför el till användarna inom ett visst område och har oftast för låg spänningsnivå för att vindkraft ska kunna anslutas. Elnätet i Torsby kommun visas på nästa sida, karta 3. Förutom närheten till elnätet är även elnätets förmåga att ta emot producerad effekt av stor betydelse för möjligheten till anslutning. Uppgifter om nätet finns hos det lokala nätbolaget. Om det lokala nätbolaget inte har möjlighet att ansluta vindkraftsanläggningen till sitt nät, kan man vända sig till den som har koncession för linje i området, i första hand regionnätsägaren och i andra hand Svenska Kraftnät. Anslutning av vindkraft regleras i ellagen. Svenska Kraftnät har tagit fram riktlinjer för hur anläggningar för vindkraft ska anslutas till elnätet (Svenska Kraftnät 2009). Elnätet i norra Värmland är dimensionerat för den befintliga vattenkraften. Kapaciteten för att ansluta nya kraftverk är därför begränsad. Fortum, som äger nätet i Torsby, uppskattar att mellan 50 75 MW (25 35 vindkraftverk) kan anslutas innan nätet måste förstärkas. Den begränsningen gäller inte enbart Torsby kommun utan också om det byggs vindkraft längre söderut längs regionledningarna. Då minskar kapaciteten i Torsby kommun. Generellt är kapaciteten sämre ju längre norrut man kommer i kommunen. Bedömning av om möjlighet finns att ansluta till nätet måste göras i de enskilda fallen. För att kraftledningar ska kunna inspekteras med helikopter/flyg krävs ett säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och kraftledning. Transportstyrelsen rekommenderar att vindkraftverk placeras minst 100 meter från kraftledning om verken är lägre än 50 meter, och minst 200 meter från kraftledning om verken är högre än 50 meter, eller har stag. För riktigt stora vindkraftverk med rotordiameter på 100 meter eller mer bör avståndet mellan torn och ledning vara större än 250 meter. Riktlinje avstånd till kraftnät: Vindkraftverk ska inte placeras så att de utgör hinder för inspektion av kraftledningar med flyg eller helikopter. Ledningsägare ska ingå som samrådspart vid etablering av vindkraft. 16

Karta. 3 Elnät i Torsby kommun 17

2.4.2 Vägnät För att transportera ett vindkraftverk till platsen det ska stå på och senare kunna serva kraftverken behövs vägar. En vanlig grusväg är oftast fullt tillräcklig för att detta ska vara möjligt men vägarna behöver ofta rätas ut och förstärkas för att klara de tunga transporterna. Att anlägga nya vägar är både kostsamt och kan ha stor påverkan på naturen varför de befintliga vägnäten i stor utsträckning som möjligt bör användas. Tillgången på vägar utgör därför en viktig förutsättning när ett områdes lämplighet för vindkraft ska bedömas. Rekommendation anläggande av väg: I samband med byggandet av vindkraftverk och vid framtida underhåll och drift bör de befintliga vägnäten i stor utsträckning användas. Riktlinje för samråd: Samråd om anläggning av väg och anslutning till det allmänna vägnätet ska hållas med Trafikverket. 2.4.3 Telekommunikation Vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler för fasta radioförbindelser och navigering. Risken för störningar ökar med storleken på verken och anläggningen, och om det finns metall i rotorbladen. Mottagningskvaliteten kan påverkas av vindkraftverk som är belägna mellan och kring en sändarstation och mottagarplatsen. Post och telestyrelsen (PTS) har ansvar för riksintressen inom civil telekommunikation. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för radiokommunikationssystemet Rakel för skydd och säkerhet. Riktlinje samråd: PTS och MSB ska inga som remissinstanser svid etablering av vindkraft. 18

2.5 Luftfart Runt en flygplats finns områden där byggnadshöjden begränsas för att inte flygsäkerheten ska äventyras. De höjdbegränsande områdena definieras beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana. Området är unikt för varje flygplats. Det skyddas genom att byggnadsverkens höjder inte får överskrida höjdbegränsningarna. Alla byggnadsverk berörs, såväl fasta (byggnader, master, vindkraftverk) som tillfälliga (byggnadskranar etc.). Förutom höjdbegränsade områden finns även så kallade MSA ytor) (minimum sector altitude), detta skyddsområde är större än det höjdbegränsade områdena. Luftfartens intressen omfattar inte bara området runt flygplatsen utan även utrustning som finns ute i terrängen i form av radiostationer, navigeringshjälpmedel av olika slag samt radarstationer. Riktlinje för samråd: Vid vindkraftsetableringar ska samråd alltid ske med LFV/ ANS i Norrköping om verket ska uppföras närmare än 60 km från en så kallad instrumentflygplats. Samråd ska även ske med närliggande flygplatser. I Torsby kommun bedrivs kalkning av flera sjöar och våtmarker med helikopter. Etablering av vindkraft kan komma att påverka flygvägarna för helikoptrarna men ska inte hindra att kalkning kan genomföras. Riktlinje för samråd: Värmlands läns kalkningsförbund ska ingå som samrådspart i ett tidigt skede vid vindkraftsetableringar. 19

2.6 Ljud, ljus och skuggor 2.6.1 Buller Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverken. Källbullret varierar med vinden och effekten på vindkraftverket. Vilket ljud som når fram till mottagaren beror dock på vindriktning och andra meteorologiska förhållanden. Boverket har angett ett riktvärde på maximalt 40 db(a) för buller utomhus från vindkraftverk. Enligt naturvårdsverket bör ljudnivån i områden för friluftsliv, där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet och naturliga ljud dominerar, inte överskrida 35 db(a). Det handlar om sådana friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller skjutbanor förekommer. Hur människor hör och störs av ljudet varierar. Dels varierar ljudkänsligheten mellan olika människor men det finns också andra faktorer som påverkar. Studier har visat att sannolikheten att störas av ljud var större om verken var synliga från bostaden. För att undvika störningar för boende brukar ett generellt minsta skyddsavstånd på 500 meter till bostadshus rekommenderas vid lokalisering av större vindkraftverk. I Torsby kommun har vi valt att öka det avståndet till 900 meter för att ett område ska kunna föreslås som lämpligt i vindbruksplanen. Torsby kommun är stor till ytan och glest befolkat, särskilt i de höglänta områden som är aktuella för vindkraft. Det finns ingen anledning att bygga kraftverken nära de få bostäder som ändå finns i de områdena. Lämpligt avstånd måste dock prövas i varje enskilt fall och vid behov utökas eller om förutsättningarna är gynnsamma minskas. Riktlinjer för buller: Avståndet till bostäder bör vara minst 900 meter för att ett område ska pekas ut som lämpligt. I de enskilda fallen när tillstånd för vindkraft ska prövas kan detta avstånd behöva utökas efter behov eller minskas om de rätta förutsättningarna finns. Ljudnivån ska aldrig överskrida 40 db(a) vid bostäder och 35 db(a) i områden där ljudmiljön är särskilt viktig. 20

2.6.2 Ljus och skuggor Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga som rör sig snabbt och kan skapa irritation. Rörliga skuggor på en vägg inomhus, eller i ett rum, kan efter en tid ge stressreaktioner. Skuggstörningar bör därför uppmärksammas såväl för bostäder som för arbetsplatser med I en studie i Tyskland har det konstaterats att försökspersoner som utsattes för mer än 15 timmar skuggtid per år kände sig väldigt störda och ansåg att deras livskvalitet hade försämrats betydligt. Någon motsvarande vetenskaplig studie har inte gjorts i Sverige. De bedömningar som används i Sverige bygger främst på de tyska erfarenheterna och bestämmelserna. Om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen hänger samman med navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. I miljöprövning av vindkraftverk kan skuggberäkningar krävas och begränsning av skuggtiden kan föras in miljötillståndet. Den faktiska skuggtiden bör inte överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Solljus som ger reflexer mot främst rotorbladen kan vara mycket störande och synas på långt håll. Dessa problem kan förebyggas och ska inte behöva förekomma idag. Vindkraftverk har också en visuell påverkan på sin omgivning vid mörker och dålig sikt på grund av den hinderbelysning som krävs för luftfartens säkerhet. Påverkan blir större om verken har en höjd som kräver vitt högintensivt blinkande ljus. Idag går den gränsen vid en totalhöjd på 150 meter eller mer. Riktlinjer för ljus och skuggor: Skuggtiden för boende ska inte överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Vid etablering av vindkraft ska det ingå en beskrivning av hur eventuella ljusmarkeringar påverkar närboende. 21

2.7 Olycksrisker Vindkraftverk kan innebära en viss olycksrisk på grund av den elektriska utrustningen, isbildning på vingarna under vissa förhållanden och som hinder för luftfarten. Vindkraftverk innebär som regel ingen fara för näraliggande verksamhet eller trafik på marken i form av lossnande delar. Risken för att detta ska ske är mycket liten, men när det har hänt har nedfallen hållit sig inom 500 meter (Boverket 2009). Vid mycket dåliga väderförhållanden ställs blad och rotor så att lyftkraften förloras. Den största säkerhetsrisken gäller islossning från vingarna vintertid, vilket kan förebyggas med ishindrande system eller isdetektorer som stannar verken vid nedisning. Beräkningar som gjorts visar på ett högsta riskavstånd på 350 meter vid en maximal hastighet på 25 m/s. Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon särskild riskanalys behöver göras. Vindkraftverkens rörliga delar och höga höjd innebär stora krav på säkerhetssystem, åskledare och att det finns information och hinderbelysning. För att man ska kunna upprätthålla en bra säkerhetsnivå behöver vindkraftverk, liksom de flesta stora tekniska anläggningar, regelbunden service och underhåll enligt tillverkarens direktiv. För järnvägstrafiken finns ett radiosystem utbyggt och dess master är inte alltid belägna i anslutning till järnvägen. Trafikverket ska därför vara remissinstans vid alla planer och projekt som berör vindkraft. Vid lokalisering av verk i närheten av allmän eller enskild väg ska samråd hållas med Trafikverket eller den enskilde väghållaren. För avstånd till järnvägar ska verkets totalhöjd plus 20 meter gälla som minsta avstånd till banor och kontaktledningar. Trafikverket ska alltid ingå som remissinstans vid vindkraftsärenden. Riktlinje för samråd: Samråd om lämpligt avstånd till väg och järnväg ska hållas med Trafikverket. 22

2.8 Naturvärden 2.8.1 Däggdjur Forskningsläget är fortfarande osäkert i många fall med enbart ett fåtal studier om effekterna på större däggdjur. De studier som finns tyder dock på att däggdjur påverkas i liten omfattning av vindkraft när den är i bruk. För mer information se Naturvårdsverkets rapport Vindkraftens effekter på landlevande djur En syntesrapport. De största störningarna uppstår i och med byggandet av kraftverken och tillhörande infrastruktur. Om tillgängligheten till området ökar så kan även ny trafik och ett utökat friluftsliv få en negativ inverkan på djurlivet. Hotade eller sällsynta arter kan kräva särskild hänsyn varför det är viktigt att inventera eventuella vindbruksområden innan en exploatering kan påbörjas. Riktlinjer för däggdjur: Vid exploatering ska en inventering av eventuella rödlistade arter i området genomföras. 2.8.2 Fåglar Forskning visar att kraftverken syns bättre för fåglar än för människor varför de flesta inte har några problem att väja undan i tid. Rovfåglar, måsfåglar, tärnor, hönsfåglar och svalor drabbas dock relativt ofta. Det enklaste sättet att minska risken att rovfåglar skadas är att undvika vindkraftverk nära boplatser. Sveriges Ornitologiska Förening har föreslagit buffertzoner på 2 3 km runt boplatser och områden med större koncentration av kungsörn och andra stora rovfåglar. I Torsby kommun finns flera kända boplatser för kungsörn. Dessa fågellokalers exakta läge hemlighålls p.g.a. risken för plundring. Riktlinjer för hänsyn till fåglar: En kartering av fågelfaunan och redovisning av flyttstråk, häckningslokaler och födosöksområden bör alltid ingå i miljökonsekvensbeskrivning vid etableringsärenden för vindkraft. Vindkraft bör inte byggas inom 3 km från kända boplatser för örn eller andra stora rovfåglar. Placeringen av kraftverken i förhållande till varandra ska ske på sådant sätt att onödiga risker för fågellivet undviks. 23

2.8.3 Fladdermöss Fladdermöss har visat sig känsliga för vindkraftverk. Insekter som samlas kring verken på grund av värmestrålningen drar till sig jagande fladdermöss som därför utsätts för en ökad kollisionsrisk. Onödiga risker för fladdermöss kan undvikas genom att utreda vilka stråk de huvudsakligen använder och därefter undvika placering av vindkraftverk där. Torsby kommuns kännedom om viktiga områden för fladdermöss är bristfällig varför det vid etablering av vindkraft, om det inte är uppenbart onödigt, ska utredas var viktiga födosökområden och/ eller flygstråk finns. Riktlinjer för hänsyn till fladdermöss: Inför ansökan om etablering bör det utredas om födosöksområden och/ eller viktiga flygstråk för fladdermöss finns i det aktuella området. 2.8.4 Naturreservat och naturreservat under bildande Naturreservat skyddas med stöd av miljöbalken 7 kap 4 8. Naturreservat bildas av Länsstyrelser eller kommuner i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av områden för friluftslivet. Syftet med reservatet avgör vilka begränsningar som gäller i just det området. Stora arealer i kommunen är skyddade genom reservatföreskrifter. Av Värmlands 137 naturreservat finns 45 i Torsby kommun. Utöver dessa pågår i Torsby kommun bildandet av ytterligare 32 naturreservat. Samtliga redovisas nedan på karta 4. Riktlinjer för hänsyn till naturreservat: Placering av vindkraftverk i naturreservat bör undvikas. Även etablering i närområdet till naturreservat kan skada dess värden. Bedömningen av hur reservatets specifika värde påverkas är dock avgörande för om vindkraft kan etableras eller inte. 24

Karta. 4 Naturreservat och blivande naturreservat 25

2.8.5 Natura 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk för skyddad natur och de är även klassade som riksintresse. De är liksom riksintressen för naturvård skyddade mot åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön. Detta gäller även sådana åtgärder som görs i områdets omland, t.ex. vägbyggen och dräneringar, som kan förändra förutsättningarna inom Natura 2000 området. Dessa områden regleras i Miljöbalken 7 kap 27. I Torsby kommun finns 48 Natura 2000 områden. Riktlinjer för hänsyn till Natura 2000 områden: Placering av vindkraftverk i Natura 2000 områden bör undvikas. Även etablering i närheten av Natura 2000 områden kan skada dess värden. Bedömningen av hur områdets specifika värde påverkas är dock avgörande för om vindkraft kan etableras eller inte. 2.9 Kulturvärden Inom Torsby kommun finns många områden med höga kulturvärden. Inför framtagandet av planförslaget har en kulturmiljöanalys upprättats. En sammanfattning av denna finns i kapitel 3 Kulturmiljöanalys och hela dokumentet bifogas. För en utförligare beskrivning av kulturområdena hänvisas till översiktsplanen för Torsby kommun. Riktlinjer för hänsyn till kulturområden: Vid etablering av vindkraft ska särskild hänsyn tas till områden med kulturvärden. Även etablering i närheten av kulturområden kan skada dess värden varför en bedömning måste göras i varje enskilt fall. 2.10 Friluftsliv och besöksnäring Tyngdpunkten inom turismen, besöksnäringen, i Torsby kommun ligger på aktiviteter och upplevelser baserade på naturen eller på verksamheter som är avhängiga av dessa värden. Vandring skidåkning jakt & fiske flottfärder kanoting skoterturer cykling generell upplevelse av en fri och orörd natur som är tillgänglig för gemene man. 26

Ett antal områden i Torsby kommun bör sett ur ett besöksnäringsperspektiv behållas fria från vindkraftsetablering. Dessa områden förlorar mycket av sin naturliga attraktivitet och karaktär av orörd natur vid en ev. vindkraftsetablering. Värden som är av central betydelse för områdets utbud inom besöksnäringen riskerar att påverkas negativt. Speciellt skyddsvärda områden: Finnskogen med dess unika och välbevarade skogsfinska kulturarv. Området är f.n. under stark utveckling med den planerade Natur & Kulturparken som ett av de viktigaste utvecklingsprojekt som initierats inom regionen. Många företag i området använder Finnskogen som ett varumärke som ger deras produkter en starkare position inom besöksnäringen. Området sträcker sig från kommungränsen mot Arvika/Sunne i söder, mot norska gränsen i väster/norr och längs linjen Norra Finnskoga Bograngen Bjurberget Nyskoga Östmark Mårbacken i öster. Långberget med omnejd, med stor verksamhet inom längdskidåkning, vandring och naturbaserade aktiviteter. Hovfjällsområdet med naturskyddade områden och ett stort antal företag som bygger sin verksamhet på naturturism under sommaren och skidturism under vintern. Området runt Frykens norra ände med campingplatser, bad och båtturism och fiske. Se Karta speciellt skyddsvärda områden för besöksnäringen Riktlinjer för hänsyn till friluftsliv besöksnäring: Vid utbyggnad av vindkraft ska särskild hänsyn tas till viktiga områden för friluftsliv och besöksnäringen enligt karta nedan. 27

Karta. 5 Speciellt skyddsvärda områden för besöksnäringen 28

2.11 Riksintressen Riksintresseområden regleras i 3 kap och 4 kap Miljöbalken. Ett riksintresse innebär att ett område pekas ut som särskilt intressant ur ett regionalt eller nationellt perspektiv. Ett riksintresse ska skyddas från ingrepp och åtgärder som kan leda till påtaglig skada. Kommunerna ansvarar för att tillgodose riksintresseområdena i den kommunala planeringen. I översiktsplanen för Torsby kommun beskrivs riksintressena mer utförligt. I Torsby kommun finns ett stort antal riksintressen med olika värden. Dessa redovisas översiktligt nedan i karta 6. Vid utbyggnad av vindkraft ska särskild hänsyn tas till utpekade riksintressens värden. 2.11.1 Energiproduktion Riksintresse för energiproduktion har pekats ut för att stärka vindkraftens utbyggnadspotential i Sverige. För närvarande arbetar energimyndigheten med en revidering av riksintresseområden för vindbruk. I första remissomgången föreslås ett område inom Torsby kommun, Persby Gillersberg. Inga områden av riksintresse för vindbruk finns sedan tidigare inom Torsby kommun. 2.11.2 Totalförsvaret Etablering av vindkraft kan påverka Försvarsmaktens verksamhet. Totalförsvarets riksintressen utgörs av två typer av områden, dels sådana som redovisas öppet, t.ex. övnings och skjutfält, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De sekretessbelagda områdena har ofta koppling till spanings, kommunikations och underrättelsesystem. I Torsby kommun finns inga försvarsintressen som är öppet redovisade. Hela landets yta är dock samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Riktlinje för samråd: Samråd med försvarsmakten ska ske i ett tidigt skede. 2.11.3 Naturvård Områden av riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden. Områden av riksintresse för naturvård har sådana värden att vindkraftsutbyggnad normalt inte bör tillåtas. Även Natura 2000 områden har status som riksintresse för naturvård. Vindkraft bör inte etableras inom dessa områden. 29

2.11.4 Kulturmiljö Flera områden av riksintresse för kulturmiljövård finns inom Torsby kommun. Områdena är relativt små och tydligt avgränsade. Vindkraft bör inte etableras inom dessa områden. 2.11.5 Friluftsliv Inom Torsby kommun finns det stora områden klassat som riksintresse för friluftslivet. Klarälvdalen, Hovfjället och Branäsområdena är utpekade som riksintresse och områden viktiga för friluftsliv och turism. Förutsättningar finns ofta för att vindkraft kan förenas med intressen för turism och friluftsliv om hänsyn tas till områdenas specifika värden. 2.11.6 Turism och friluftsliv (MB 4:2) För områden utpekade i MB 4:2 ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploatering som påtagligt påverkar områdenas natur och kulturvärden får genomföras endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas värden. I Torsby kommun är Fryksdalen och området utmed övre delen av Klarälven utpekat som riksintresse enligt MB 4:2. I dessa områden bör etablering av vindkraft undvikas. 2.11.7 Övriga riksintressen Utöver de ovan angivna är även E45, Rv 62 och Fryksdalsbanan utpekade som riksintressen för kommunikation. Dessa påverkas i begränsad utsträckning av vidkraftsetableringar då riktlinjer för avstånd till väg och järnväg finns. Trafikverket ingår även som remissinstans vid samråd och utställning. Kyanitfyndigheten i Hålsjöberget utgör ett riksintresse avseende ämnen och material för landets materialförsörjning. Inom området bör ingen exploatering som kan hindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av resurserna. Varsamt placerad vindkraft bör inte skada områdets riksvärden. 30

Karta. 6 Områden av riksintresse i Torsby kommun 31

3 Kulturmiljöanalys Inför framtagandet av planförslaget har av Värmlands Museum utförts en kulturmiljöanalys rapport 2012 :47, bilaga 1, vilken sammanfattas i detta kapitel 3. Tiden före skriftliga källor Landskapet kan delas in i skilda karaktärer utifrån historiska företeelser. De har lämnat olika spår i landskapet. Karaktärerna utgörs av förhistoriska och historiska företeelser. Förhistorisk tid kännetecknas av avsaknaden av skriftliga källor. Denna period utan skriftliga källor pågår från jägarstenålder ca 10 000 år f.kr. fram till medeltidens början ca 1050 e.kr. I skogsmarkerna längs Klarälvdalen och i anslutning till dagens hävdade och öppna landskap kring Torsby återfinns huvuddelen av de förhistoriska lämningarna vilka i huvudsak utgörs av lämningar efter lågteknologisk järnframställning men även fångstgropar, framförallt avsedda för älg. Lämningar från järnframställning av detta slag återfinns även i större mängder i skilda områden i de västra delarna av kommunen. Längs Sjön Fryken samt vid några mindre insjöar finns förhistoriska boplatser, gravar i form av stensättningar och rösen. Tiden då skriftliga källor tillkommit De historiska företeelserna vilka representerar händelser från medeltid och framåt utgörs i huvudsak av skilda bebyggelselämningar men även odlingslämningar och skilda typer av utmarkslämningar såsom exempelvis lämningar efter tjärframställning. Dessa finns framförallt i de sydvästra delarna av kommunen men även längs Klarälvdalen. Vid Fryken, Klarälvdalen och dalgångarna kring Ljusnan och Röjdån finns även odlingsbygder vilka tydligt visar på områdenas kulturhistoriska kontinuitet. Andra kulturhistoriska karaktärer med lång kontinuitet som speglar landskapet i Torsby kommun är socknarnas centrum med kyrkorna som landmärken. I kommunen finns nio sockenkyrkor byggda på platser som av bygdens befolkning setts som knutpunkter, lätta att nå och att kommunicera från. Landskapet i kommunens västra del präglas av Finnskogen. Hundratals gårdar och torp upptagna som en följd av kolonisationen finns i landskapet både som fysiska gårdar med uppodlade marker och som övergivna lämningar. Lämningar och bebyggelse från modern tids Finnskog finns i landskapet mot norska gränsen. Här i form av skansar och försvarsanläggningar byggda som en del av svensk krigsplanering i väster under tiden 1905 1945. Bruken och järnhanteringen har haft stor betydelse för tidens ekonomi. Under 1600, 1700 och 1800 talets fanns flera bruk i kommunen. De ligger utbredda från norr till söder. Kring miljöerna har små samhällen vuxit upp. I och omkring dessa finns anläggningar som kan knytas till järnframställningen. Exempel är Bada bruk, Oleby bruk, Torsby bruk, Vägsjöfors och Letafors bruk. 32

3.1 Landskapets kulturhistoriska karaktärer och deras tålighet I kulturmiljöanalysen har vissa områden som innehåller en stor mängd med skilda lämningstyper och kulturmiljöer setts som känsligare än andra vad gäller deras påverkan av vindkraftsverk. Dessa områden redovisas nedan i karta Känsliga områden. Riktlinjer för hänsyn till kulturmiljö: Vid utbyggnad av vindkraft ska särskild hänsyn tas till områden som pekats ut som känsliga i kulturmiljöanalysen. Områden som är kulturreservat, riksintressen för kulturmiljövård eller är utpekade i kulturmiljöprogrammet Ditt Värmland utgörs av miljöer som innehar antingen ett högt kunskapsvärde, bruksvärde eller upplevelsevärde i sig. Vanligast är att miljöerna består av en kombination av alla tre värdena. Dessa miljöer speglar mångt och mycket landskapets kulturhistoriska karaktärer, de är representativa, och ses därför som känsliga för etablering av vindkraft. Kulturmiljöerna utgör ofta öar i landskapet, vilket i sig skulle göra dem mer tåliga, men helhetsupplevelsen påverkas starkt om ett omkringliggande landskap domineras av t ex en vindkraftspark. Vidare är delar av det historiska landskapet, med finngårdar och sätermiljöer känsliga för vindkraftsetablering. Finngårdarna är internationellt värderade som unika kulturmiljöer. De är ofta belägna i höjdlägen med goda siktlinjer vilket kan innebära att upplevelsen förtas vid etablering av vindkraft även på längre avstånd. Områden i anslutning till finngårdarna är besöksmål i sig med högt upplevelse och bruksvärde. Klarälvdalens sätrar ligger som bälten i skogsmiljöerna öster och väster om själva dalgången. Skogsmiljöerna i sig med kuperad terräng är relativt tåliga för vindkraft. I stråk av välbevarade sätermiljöer som t.ex. området kring Åstrand, Enarbols, Kårebols och Gravolssätern påverkas ändå upplevelsevärdet samtidigt som historiska förbindelsestråk mot byarna kan brytas. Tätorter och samhällen uppväxta kring sockencentrum är komplexa miljöer med tätare bebyggelse. I Torsby kommun är tätorterna och byarna relativt små och ligger längs dalgångar. Många bruks och upplevelsevärden är knutna till dessa vilket gör att de ses som mindre tåliga för nyetablering av vindkraftsparker. Dalgångarna, längs Klarälven, Ljusnan, Röjdån är odlingsbygder med lång kontinuitet och stråk som bedöms som mindre tåliga för vindkraftsetablering. Här finns starka upplevelseoch bruksvärden. Stora delar av skogsmarken i Torsby kommun innehåller bland annat lämningar efter den tidigare nämnda lågteknologiska järnframställningen. I de fall större landskapsavsnitt innehåller en betydlig mängd sådana lämningar har dessa ansetts utgöra känsliga områden för etableringen av vindkraftsverk. Detta till trots att lämningarna inte har något högt bruks och eller upplevelsevärde emedan de många gånger är svåra att uppfatta i terrängen. 33

Emellertid består lämningarna efter denna järnframställning av objekt och miljöer vilka innehåller ett högt kunskapsvärde och därför bör även dessa områden lyftas fram som mindre tåliga. Det gäller framför allt områdena i nordvästra delen av kommunen. Karta. 7 Känsliga områden med hänsyn till kulturvärden 34

4 Landskapsanalys Landskapsbilden i Torsby kommun har i en Landskapsanalys inför planering av vindkraft, Torsby kommun, Värmlands län analyserats översiktligt i syfte att beskriva landskapet och landskapsbilden samt värdera och bedöma graden av visuell påverkan på landskapet vid en etablering av vindkraft. I följande kapitel presenteras en sammanfattning medan hela landskapsanalysen utgör bilaga 2. Landskapet och upplevelsen av det har stor betydelse för en kommuns identitet och förmedlar viktig kunskap om historiska strukturers kontinuitet. Upplevelsen av landskapsbilden har en betydelse för människors vardagsliv, för turistnäringen och friluftslivet. Vindkraftsutbyggnaden kommer att förändra landskapsbilden men graden av påverkan beroende på landskapets topografi, vegetation samt vindkraftens antal aggregat och deras utformning, placering och storlek. Torsby kommun har en komplex och varierad topografi som ger upphov till ett spännande och dramatiskt landskap med böljande skogsmarker, branta kuperade områden, tydliga långsträckta dalgångar och flacka odlingsmarker kring Fryken. 4.1 Landskapsbildens värde Hur man värderar det intryck som landskap av olika karaktär beror på effekten av kombinationer av olika typer av värden, kunskapsvärde, bruksvärde och upplevelsevärde. Landskapets värde avgörs också av hur landskapet förhåller sig till andra landskap i större sammanhang och om landskapet är påverkat eller orört. Rekommendation med hänsyn till skydd av landskapsbildens värde: I ansökan eller anmälan om vindkraft ska ingå redovisning av hur landskapsbilden påverkas. 4.1.1 Kunskapsvärde Landskapets kunskapsvärde eller det vetenskapliga värdet kan vara enstaka företeelser som fornlämningar och byggnadsminnen eller mindre områden med biotoper, fornlämningar och kulturmiljöer. Dessa värden omfattar liten yta och det är förhållandevis lät att etablera vindkraft och samtidigt ta hänsyn till kunskapsvärdena i landskapet. 4.1.2 Bruksvärde Bruksvärdet är det värde landskapet har som resurs för boende, näringsliv, rekreation, friluftsliv och som besöksmål. Vindkraftverkens påverkan på viljan att vistas i området är starkt subjektiv. 35