Några förslag på yrkestitlar till en kognitionsvetare

Några förslag på yrkestitlar till en kognitionsvetare Programspråks artist Administrativ koordinator Analytiker Användartestare Användbarhetsarkitekt Användbarhetsdesigner Användbarhetsexpert Applikationsutvecklare Beteendevetare Bildanalytiker Dataansvarig Doktorand Enkätutvecklare Gränssnittsdesigner Gränssnittsformgivare Gränssnittsutvecklare Hemsidesskapare Hälsotestare Informationsarkitekt Informationsförmedlare Informationsingenjör Informatör Interaktionsdesigner Internkommunikatör IT-konsult IT-rekryterare Konsult Konsulter/coacher Kravställare Kvalitetssäkrare Logistikutvecklare Länssamordnare Manualutformare Marknadsförare Marknadskoordinator Minnestestare Mjukvarudesigner Mjukvaruutvecklare MTO-ansvarig Områdesarbetare Onsite-tekniker Produktkonsult Produktutvecklare Projektadministratör Projektassistent Projektledare Rehabiliteringskonsult Reklamskapare Research Coordinator Samordnare Skribent Supportansvarig Systemadministratör Systemexpert Systemkoordinatörer Systemtestingenjör Systemutvecklare Säkerhetsanalytiker Säkerhetsingenjör Teknikassistent Teknikdokumenterare Teknikinformatör Teknikskribent Teknisk redaktör Teknisk supportmedarbetare Testare Testingenjör Testledare Tillgänglighetsanpassare Trainee Utredare Utvecklare Utvecklingssamordnare Utvärderare Webbdesigner Webbinformatör Webbkoordinator Webbredaktör Verksamhetsutvecklare Karl Henrik, kv03, Forsmark

UMEÅ UNIVERSITET Kognitionsvetenskapliga programmet Anngelica Kristofersson Programvägledare UMEÅ UNIVERSITY Cognitive Science program Anngelica Kristofersson Student counsellor Livet efter studierna för en kognitionsvetare från Umeå universitet Kognitionsvetenskapliga programmet startade 1998 och kommer till hösten att ta in sin tionde kull. Men vad har hänt med de som tagit examen från programmet? Jag skickade ut ett brev till alla examinerade kognitionsvetare i mitten av januari 2008 för att ta reda på det. En sammanställning med kommentarer och tips från dem hittar du på nästa sida. Jag hoppas detta ger dig lite idéer och tips om vad som händer när du är klar! Trevlig läsning önskar Anngelica Institutionen för psykologi Telefon: 090-786 54 35 Department of Psychology Phone: +46-90-786 54 35 Umeå universitet Telefax: 090-786 66 95 Umeå University Fax: +46-90-7866695 901 87 UMEÅ E-mail: StudievagledningKogVet@psy.umu.se SE-901 87 Umeå, Sweden

Användbarhetsarkitekt Mitt nuvarande jobb är på försäkringskassans utvecklingsdivision där jag har titeln "Användbarhetsarkitekt". Vi är en stor IT-organisation (över 500 pers). Vi arbetar med RUP, och inom disciplinen kravhantering har vi en roll som heter "Användbarhetsdesigner". Min roll som "arkitekt" är mer strategisk, där jag jobbar med metoder, utbildning (för våra "designers"), och mer strategiskt långsiktiga projekt. Det är kanske inte varje dag jag använder kognitionsvetenskapliga kunskaper, men intressant kanske ett omfattande metodmässigt arbete kring tillgänglighet för användare med funktionsnedsättningar kan vara. Tips: Det enda jag vet något om är då IT, och användarcentrerad utveckling. Det är inom detta jag förlagt min karriär. Om du som kognitionsvetare vill arbeta med användbarhet: satsa endera på att ta dig in i en IT-organisation, i någon roll inom kravfångst. T.ex. som systemanalytiker, skärmbildsdesigner, eller liknande. Från en sådan roll, kan du enkelt ta steget vidare till att börja arbeta användarcentrerat eller ta jobb på verksamhetssidan, inom verksamhetsutveckling (verksamhetsanalytiker, verksamhetsmodellering, processutveckling, etc), i en sådan roll är det enkelt att börja tillämpa användarcentrerat arbetssätt. Det man nog ska akta sig för i detta perspektiv är att ta en roll inom produktion (levererande delen av organisationen) för att "få in en fot". Då kan det vara svårt att ta sig vidare till verksamhetsutveckling eller systemutveckling. Nu kommer jag inte längre ihåg vilka delar som ingick i utbildningens olika kurser (gick i kv98), men tips inom dessa områden är att läsa extra om verksamhetsanalys, processutveckling, systemutvecklingsprocesser, behovsanalys, etc. Inom IT-sidan, är det väl ganska självklart med kunskaper om t.ex. programmering av användargränssnitt eller liknande, för att komma in i sin första roll. Beteendevetare Jag är anställd som beteendevetare på Vägverket Konsult i Umeå och jobbar inom ett brett område med trafik och trafikanter i centrum. Barnkonsekvensanalyser när man bygger väg och järnväg Studier av oskyddade trafikanters situationer i tätort Hållbart resande, påverkansprojekt för att få människor att välja hållbara transportmedel och trygga, säkra transporter. Trafikpsykologi Trötthet hos förare i bil och lastbil Doktorand Jag doktorerar på fysiologen. Doktorand i datavetenskap med fokus på kognition Jag är ytterligare en av de kogvetare som fastnat för forskningen. Sedan augusti 2006 är jag doktorand i datavetenskap här i Umeå. Min forskning fokuserar på inlärning i robotar och tar inspiration från traditionell datavetenskap och artificiell intelligens så väl som neurovetenskap och psykologi. Det jag i första hand har med mig från utbildningen i kognitionsvetenskap är kanske inte den specifika domänkunskapen, utan att gott metodkunnande och ett akademiskt tankesätt. I dagsläget är robotiken en starkt växande industri med mycket goda möjligheter till jobb både inom den akademiska och kommersiella världen. Min utbildning har således givit mig alla möjligheter att jobba med något jag tycker är barnsligt roligt. 1

Doktorand Jag arbetar på Institutionen för psykologi som doktorand. Jag påbörjade kv-programmet för att jag redan från början var intresserad av att forska, och tyckte att det lät alldeles utmärkt att öppna upp så unikt många forskningsmöjligheter efter en examen. Mitt ämne rör perceptions- och neuropsykologi, med en speciell inriktning mot våra kemiska sinnen. Kunskapen från programmet har gett mig en utomordentligt bra bakgrund. Jag rör mig obehindrat mellan flera olika perspektiv och arbetssätt enkel programmering, inläsning av artiklar från många olika fält, en förmåga att sätta forskningen i ett bredare sammanhang allt detta har jag fått från kv-programmet. Eftersom jag arbetar relativt patientnära, och har en smula kontakt både med patientföreningar och läkare, tycker jag mig se även andra potentiella arbetsuppgifter för koggvetare inom närliggande områden. Jag tror att den gedigna teoretiska bakgrunden vi har fått på brogrammet bäddar för möjligheter att arbeta även inom medicinska områden, som utvärderare, försöksledare, testoptimerare och vad allt det där nu kallas. Jag har själv också upplevt, bland annat på en internationell forskarskola, att det finns ett intresse av sådana kunskaper vi har (bland annat då psykofysik och psykometri, Linus Andersson, i form av kv03, bland Inst. annat för Psykologi smakpaneler) även inom riktigt stora organisationer som sysslar med lukt och smak exempelvis Nestlé, parfymföretag, Kraft Foods, Philip Morris (där ni även får ett gratis ciggpack per dag, eller om det var två). Så jag tror att kognitionsvetare platsar i många nischer. Doktorand Jag är doktorand i kognitionsvetenskap vid Lund och ska vara färdig om 1½ år. Innan jag började doktorandutbildningen så jobbade jag nästan ett år på daglig verksamfet för vuxna personer med autismspektrumstörningar. Det var relevant med vår utbildning men inte direkt nödvändigt då alla i prioncip gjorde samma jobb. Däremot tror jag att kompetensen från kogvet gjorde mig mer medveten om att jag hade mer bakgrundskunskap om den problematik personer med autismstörningar Gränssnitt och marknadsföring Jag har sedan januari en projektanställning på UmBio AB (www.umbio.com), ett företag inom Uminova Innovation här i Umeå. Företagets huvudprodukt är Evince, en programvara för multivariat dataanalys och visualisering av data. Evince kan användas inom alla områden där man behöver analysera stora mängder data och snabbt och enkelt kunna se samband och visualisera resultat, exempelvis läkemedelsindustrin, processindustrin m.m. Första versionen av programmet släpptes i höstas och man efterlyste en kognitionsvetares kompetens för att hjälpa till och utvärdera programmets användbarhet och göra förbättringar. Jag har jobbat mycket med programmets gränssnitt, tittat på allt ifrån menyupplägg, språkbruk, färgval, funktioner osv. Nu handlar det mycket om marknadsföring och försäljning där jag bl.a. jobbar med produktblad, informationsmaterial, webbsidan m.m. Parallellt med Evince har jag också jobbat med att utveckla kemikalieförvaringssystemet ChemKeeper som sedan 2 månader tillbaka används av Organisk kemi vid Umu. Har också precis startat en utvärdering på institutionen där användare får bidra med sina åsikter för att vi ska kunna förbättra systemet ytterligare. 2

Min tid på UmBio har hittills gett mig otroligt mycket! Att jobba på ett litet företag (4 heltidsarbetande) innebär att man jobbar med väldigt många olika saker, även utanför sitt kompetensområde. Men jag tycker att jag ständigt får användning av min utbildning som kogvetare, framförallt att man har ett sätt att strukturera information på och metodiskt analysera problem och scenarier. Tycker också det är kul att det finns företag som inser vikten av vår kompetens, hoppas på fler såna! Interaktionsdesigner Jag jobbar som interaktionsdesigner på Maquet Critical Care i Solna, Stockholm. Maquet Critical Care är ett produktbolag inom den medicintekniska branschen, de utvecklar respiratorer för intensivvård och anestesi/operation. Vi är fyra interaktionsdesigners som jobbar här, alla med olika bakgrund. Jag är enda kogvetaren. Jag jobbar med det grafiska gränssnittet på respiratorn. Jag gör användarstudier, design och usability testning. Interaktionsdesigner Jag jobbar som interaktionsdesigner på TAT (The Astonishing Tribe) i Malmö, och definierar interaktion, beteende, layout och i mobila applikationer. Ofta gör jag UI wireframes i Illustrator för att visa på layout och beskriva beteenden och UI-flöden. Ibland göra jag även slutliga grafiken för hela UI:t i Photoshop, och mer sällan animeringar som beskriver hur något ska bete sig. Sedan kommer det alltid till lite formella beskrivningar till hur saker och ting funkar, och lite pildiagram hit o dit.. :) Rollen som interaktionsdesigner kan variera lite beroende på vad man gillar att göra: Vissa interaktionsdesigners jobbar mer mot usabilityhållet, men jag tycker att det är roligare att sitta och generera nytt, snarare än att utvärdera, så jag har hamnat där jag har hamnat pga det. Jag kompletterade med en praktisk utbildning i interaktionsdesign, och den har gett mig massor av konkreta arbetsredskap rent tankemässigt. Mitt jobb kräver (förutom känsla för layout o utseende) mycket logiskt tänkande om man ska handha stora applikationer, eller för den delen många applikationer som hänger samman i en komplex väv av beroenden: Ändrar man en liten detalj kan det påverka massor. Dessutom handlar det mycket om att utvärdera olika lösningar och ha klara argument för varje designval. Detta kan låta jättesvårt, och det är det i början, men man lär sig genom att göra och gissa och testa :) Dessutom är det ofta centralt att samarbeta nära med de som implementerar allt, samt med eventuella produktbeställare. De sistnämnda ställer alla kraven på vad som ska gå att göra, så det är mer att ta emot och omvandla till konkreta gränssnitt. Men de förstnämnda är mer viktiga att samarbeta med kontinuerligt, annars är risken att man gör något uppe bland molnen, men som inte funkar rent implementationsmässigt. Här har jag haft stor nytta av programmeringen jag lärde mig under kogvet-programmet - den kunskapen hjälper mig övergripande att se vad som kan tänkas vara lätt/svårt ur en implementationssynpunkt. Informationsarkitekt/interaktionsdesigner Jag jobbar nu som informationsarkitekt/interaktionsdesigner på en webbyrå i Boulder, Colorado. Interaktionsdesigner/HMI Systemerare Dels har jag jobbat på ABB Network Management som interaktionsdesigner/grafisk designer där jag arbetade med utveckling av användargränssnitt för kraftnätsövervakning (alltså elkraftnätet, mycket kartbaserade bilder, menyer etc). 3

Numera arbetar jag som konsult i Göteborg och sitter för tillfället (och kommer nog sitta ett tag) på Volvo personvagnar där jag arbetar som Human-Machine Interface (HMI) Systemerare. Det är en lite delad roll, som både projektledare och med koordinering av design-/interaktions- /system-gruppernas olika gränssnitt mot varandra, och dessutom sysslar jag med systemarkitekturen ur ett HMI-perspektiv. Alltså lite mer tekniskt och organisatoriskt kan man sammanfatta det. Kravställare/usability-expert Har bott i Stockholm sedan september och har hunnit med lite olika saker. Jag nyligen avlutat ett uppdrag som testare på GE Money Bank. Arbetade med deras kommande Internetbank. Själva testarrollen var kanske inte så jättespännande men jag fick chansen att utöka mina uppgifter och hade möjlighet att påverka användbarhet på hemsidan samt tycka till om både funktionalitet och utseende på Internetbanken som i dagarna är på väg att lanseras! Väldigt lärorikt! Uppdraget var via Academic work, ett rekryteringsföretag jag kan rekommendera för nyutexaminerade! Många av mina vänner har fått jobb vi dem och sen kommit vidare till mer fasta tjänster på bra företag. Väldigt bra för att knyta kontakter och prova på lite olika saker! Nu har jag faktiskt just skrivit på för en projektanställning på IDG, ett förlag för olika ITrelaterade tidningar där Computer Sweden, M3 och Cap&Design är de största. Min tjänst som kravställare/ usability-expert kommer i praktiken innebära att jag jobbar mellan utvecklarna av tidningarnas webbtjänster och själva tidningen/beställaren. Ska samtidigt fungera som "användarens advokat" under utvecklingen samt testa den färdiga produkten. Känns väldigt roligt och spännande, en ordentlig utmaning! Företaget har aldrig haft denna typ av tjänst så nu är det upp till mig att marknadsföra både mig själv, programmet och vikten av att ha, den för mig snart nästan uttjatade, länken mellan människa och teknik! :) Kvalitetssäkring och testning Jag jobbar med kvalitetssäkring och testning av insättnings- och uttagsautomater (och andra självbetjäningsautomater) på ett företag som heter Wincor Nixdorf. Våra kunder är bl a majoriteten av Sveriges banker. Detta innebär nära samarbete med både bankerna och utvecklarna som programmerar mjukvaran, som jag sedan testar. Det är mitt jobb att se till så att bankerna får en felfri skräddarsydd mjukvara till sina automater och att bankkundernas pengar hanteras säkert i alla led. Jag har bland annat också gått igenom kunddialoger (automaternas gränssnitt mot kunden) och anpassar språk, bilder och automatens beteende så intrycket ska bli mer koordinerat och lättanvändligt. Kommer snart utföra användartester där jag iakttar kunder som använder insättningsautomater, så att jag kan anpassa gränssnittet ytterligare. PS: Glömde säga att jag älskar mitt jobb! Självbetjäningautomat Manualutformare Jag flyttade ner till Stockholm dagen efter jag gick upp med mitt examensarbete och har sökt jobb sen i julas ungefär. Jag fick ett 4-dagars projekt hos Dataföreningen Sverige för att skriva en manual på svenska över hur man använder en ny funktion på deras administrativa internwebb. Projektet förlängdes och därefter har jag utformat en till manual för en bokföringsfunktion som 4

administratörer använder dagligen. Nu utvärderar jag Dataföreningens hemsida utifrån ett användbarhetsperspektiv. Resultatet av det arbetet kommer att vara en rapport med konkreta förslag på förbättringar som har stöd ifrån designprinciper och teorier. Jag har utöver det hjälpt till lite med utveckling av funktionerna och enkätutformning. Sen till det mest roliga :-) Jag har fått en fast tjänst på SonyEricsson där jag ska skriva manualer för nya "SmartPhones". De som idag arbetar med detta tyckte att det var otroligt positivt med min kunskap om människan och teknik och de sa att jag har hamnat precis rätt. Jag börjar den andra maj. Jag har även fått mycket positiva reaktioner från ett flertal företag, bland annat som konsult inom just teknikdokumentation och bankkortsföretag. De säger alla att det är mycket intressant kunskap som verkligen behövs. Det som har varit en nackdel är att man inte har erfarenhet men därför är det oerhört bra att få små projekt som till exempel Academic Work och liknande har. Mitt råd till alla som söker jobb är att inte ge upp och verkligen ligga i och ta kontakt med företag. Rätt vad det är träffar man rätt och då känns det otroligt kul! Vi behövs verkligen! Minnes- och hälsotestare/doktorand Jag gick kognitionsvetenskapliga programmet mellan 1999 och fram till 2003. Direkt efter studierna började jag under två år jobba som både minnes- och hälsotestare i Betulastudien. Jag fick samtidigt möjligheten att börja forskarutbildningen och avlade min licentiat examen januari 2006. Jag har främst tittat på konsekvenser av kronisk stress vad gäller stressrelaterade sjukdomar, och hur kronisk stress påverkar kognition. I mitt arbete använder jag mig av den långtidsbaserade Betula studiens material, som sträcker sig snart 20 år bakåt i tiden. Där finns både data om hälsa och kognition från uppföljande tester vart 5:e år. Jag har även tittat på sambandet mellan kronisk stress och kognition hos dagpatienter på Stresskliniken, vid Norrlands universitetssjukhus. MTO-ansvarig Jag har fått jobb på kontoret för erfarenhetsåterföring på Forsmarks kärnkraftverk (Forsmarks kraftgrupp AB). Kontoret är nystartat och vi arbetar med att hantera, utreda och trenda händelser eller olyckor som inträffar i Forsmark. Meningen är att Forsmark ska lära sig av sina egna och andras erfarenheter för att förhindra återupprepning av händelser.jag jobbar som MTO-ansvarig. MTO står för Människa Teknik och Organsation. Som MTO-ansvarig är min huvudsakliga uppgift att analysera händelser för att utreda vad det är i samspelet mellan Människa Teknik och Organisation som inte fungerat, och vad man kan göra för att förhindra återupprepningar. Det kan också bli aktuellt för mig att vara med vid framtagning av MMI (Man-Machine Interface) utformning. En tanke jag hade med min utbildning var att kunna jobba med säkerhetsfrågor där människor befinner sig i komplexa miljöer, som i en cockpit eller i ett kärnkraftverk, men jag trodde inte att möjligheterna var särskilt stora. Jag valde psykologi-inriktningen och läste valbara kurser som human factors och ergonomi. Mot slutet av utbildningen vände jag mig till Vattenfall med några enkla förslag på examensarbete. De var intresserade och jag fick göra mitt exjobb i Forsmark där jag utvärderade ett MMI (Man-Machine Interface) i ett kontrollrum, och efter det fick jag jobb där. Jag grubblade mycket under studierna och undrade vart jag var på väg, om det verkligen var rätt utbildning och om det fanns jobb. Det blev inte lättare av att folk hoppade av. När jag gick utbildningen sa man att man vet vad man blir efter 3 år, och det var ju inte direkt någon vidare 5

tröst som ny student. För mig hade det varit bra med fler inslag av tillämpad karaktär, med anknytning till utsidan av universitetet. Jag kan lugna er studenter med att det finns platser för kognitionsvetare både på och utanför universitetet. Jag säger inte att det är lätt att få jobb (för det vet jag inte), men det finns möjligheter. Satsa på det som intresserar dig! Är det ett speciellt jobb du kan tänka dig? Kolla jobbannonser och fråga vad arbetsgivare kräver och försök styra in din utbildning mot det. Var inte rädd för att välja något område som ingen kognitionsvetare tidigare sysslat med. Inte ens din studievägledare kan hålla koll på alla möjligheter som finns! Projektledare Jag har jobbat på Dataföreningen i Stockholm med att skriva manualer för deras interna system samt att jag gjorde en användbarhetsutvärdering av deras hemsida. Jag har sedan drygt 1 ½ år tillbaka jobbat på Sony Ericsson som projektledare inom kundanpassningsområdet. I över ett år jobbade jag som Technical Communicator (teknisk skribent) och skrev användarmanualer för mobiltelefoner och jobbade även lite med användartester av manualer och annan användarinformation. Projektledare och mjukvarudesigner I dagsläget jobbar jag som projektledare och mjukvarudesiger på TietoEnator. Designbiten handlar både om utveckling i språk som Perl och Ruby (som jag fått lära mig sedan jag började här, precis som många andra) och om gränssnittsdesign och användbarhet i programmen som vi utvecklar. Både där och som projektledare har jag stor användning för mina kunskaper som kognitionsvetare, inte minst helhetstänket och att kunna se på problem ur många olika synvinklar. Jag fungerar också ofta indirekt och outtalat som länken mellan utvecklare, designers och användare/kund, vilket är oerhört värdefullt för att kunna ta fram användbara och funktionella tjänster som passar just våra kunders behov. Innan jag började här jobbade jag som webbdesigner, och därefter som interaktionsdesigner på ett litet IT-företag som heter Nobicon Nordic. Där jobbade jag framförallt med användbarhet för webbaserade tjänster. Jag tycker att det finns alla möjligheter för en kognitionsvetare att hitta drömjobbet! Det gäller bara att ha lite fantasi och kunna tänka sig att prova på olika saker. Nästan var man än hamnar finns det möjlighet att använda och nyttja sina kunskaper, och får man in en fot på t.ex. ett ITföretag kan man mycket väl med tiden få ledningen att inse att man behöver fokusera mer på sådana här viktiga frågor! Projektledare/marknadskoordinator Jag tycker det är svårt att definiera vad som är ett kognitionsvetenskapligt jobb eftersom jag själv inte har det men har otroligt mycket nytta av allt jag läst. Jag jobbar som projektledare/ marknadskoordinator med främsta arbetsuppgifter att leda projekt där vi med vårt eget webbverktyg bygger webbplatser åt våra kunder. Jag sitter då som länk mellan kunden och programmeraren och ser till att kunden blir nöjd med vad de får. Jag har inte jättestora möjligheter att styra användbarheten av webbplatserna eftersom varje projekt har en mycket tajt budget men så fort jag får chansen så tar jag den. Vi fokuserar däremot mycket på begreppet tillgänglighet, lite likt användbarhet men fokuserar bara på dem med handikapp. De som har synskador eller kräver tal- 6

syntes på webben, t.ex. myndigheter, har numera krav på sig att tillgänglighetsanpassa sina webbar innan 2010 och vi bygger tillgänglighetsanpassat som standard. Så en del tillgänglighetstestning gör jag. Exempel på arbetsuppgifter är Ansvarig för budget i mina projekt, jag får ett visst antal timmar som ska fördelas på programmerare och projektledning. Mycket kundkontakt, bygga positiva relationer så att de känner sig nöjda. ansvarig för utbildningar i vårt verktyg, jag gör utskick, tar emot anmälningar och arrangerar. Fungerar som länk mellan programmerare och säljavdelning där de ofta frågar mig i tekniska frågor innan dom frågar vidare om jag inte kan Skriver texter och visst marknadsmaterial Ansvarig för utvecklingen av vårt enkätverktyg Som koggare måste man vara medveten att man inte har ett färdigt yrke då man blir klar men man har miljoner möjligheter på arbetsmarknaden. Jag kom in på Teknikhuset som trainee på marknadssidan och efter ett år är jag där jag är idag tack vare min kompetens som jag lyckades visa först när jag kom dit. Så är det nog för många koggare. Mina koggtips blir att välja aktivt bland de valbara kurserna t.ex. ämne som man verkligen vill fördjupa sig i eller andra kurser som förbereder en för arbetslivet t.ex. företagsekonomi. Sen är det bara att söka jobb på bred front i hela Sverige (man behöver inte tacka ja förrän man fått ett jobb), Ett jobb som verkar halvbra kan leda till något helbra, som nyexad kan man ta nåt skitår för att sedan klättra i karriären. Sök traineetjänster, praktikplatser, gå arbetsmarknadsprogram, ju mer aktiv man är desto säkrare får man jobb. Alla jag har kontakt med som läste i min klass eller tidigare har nån form av jobb. Några har startat eget och säger att det går bra. Andra jobbar med rena användbarhetsgrejer eller andra datarelaterade arbeten mot webben eller utveckling av tekniska system. De som varit mer icketekniska och inriktat sig mot psykologi är oftare doktorander eller jobbar som tex informatörer. Söker man icketekniska jobb är det än viktigare att chansa lite och försöka få in en fot någonstans och sedan visa vad man går för. Teknik är lättare att konkretisera i sina ansökningar än psykologin. Rehabiliteringskonsult Jag fick först ett tillfälligt arbete som forskningsassistent inom Betula i 1½ år och sedan, via praktik, anställning som rehabiliteringskonsult via Stresskliniken. Jag skrev mitt examensarbete om stress- och utmattningssymtom och på den vägen är det. Trots detta valde jag tillslut att fortsätta med att läsa till psykolog. Har haft användning av det vi läste och fått tillgodoräkna mig 1½ år på psykologprogrammet. Systemexpert Oj, vad räknas in som kognitionsvetenskapligt egentligen.. Men jag jobbar som systemexpert på WM-data i ett större projekt inom Telecom-branchen. Svarar på frågor kring ett stort och komplext system, skriver SQL:er och jobbar mycket med alla de gränssnitt vi har mot externa system och dokumentation av dessa. Jag har läst mycket informatik som kanske bidrog till att just jag blev vald för denna tjänst, men en annan anledning till att jag fick jobbet var just pga kognitionsvetenskapssidan. Det finns nämligen planer för ett nytt stort projekt där man vill få in mer fokus på användarna och användbarhet. 7

Säkerhetsingenjör Jag arbetar som säkerhetsingenjör, med MTO-inriktning, vid Oskarhamns kärnkraftverk (OKG). Då jag precis börjar jobba (första veckan) vet jag fortfarande inte exakt vad jag ska göra. men så vitt jag förstår så kommer jag att ansvara för att de MTO-utredningar som görs på OKG är korrekt genomförda, samt att granska övriga frågor som berör just MTO-intergration t.ex. vid omorganisation, införandet av ny teknik mm. Utöver studier i Umeå läste jag ett halvår på Linköpings universitet där jag inriktade mig mot mänskligt beteende i komplexa system. Helt annat tänk vilket var intressant och högt relevant att ta del av. Nu kommer jag att få jobba vidare med att föra fram en nyare syn på människa-maskinsamarbete då industrin inte verkar ha tagit till sig detta nya tänk och det ska bli mycket spännande att göra det! Lycka till med era val följ ert intresse och tänk inte på hur marknaden ser ut, den förändrar sig konstant. Teknisk support Jag jobbar på Bredbandsbolaget, dock inte med något riktigt kognitionsvetenskapligt, utan inom teknisk support. Jag arbetar med att ge slutkunder (privat/företag) teknisk support på de tjänster och produkter som BBB har; ADSL, LAN, Mobilt bredband, IP-telefoni och IP-TV. Vi jobbar i team på 8-10 personer. Anställning är en projektanställning i 6 månader. Hursomhelst, denna anställning kan dock vara ett viktigt steg i att senare få ett mer "koggigt" jobb. Vill jag t ex jobba inom data/it, som kognitionsvetare, så kan detta temporära jobb jag har nu bidra till bättre jobb i framtiden. Vägledare När jag läste på programmet var jag aktiv i programkommittén, programföreningen och gjorde några mindre uppdrag åt värdinstitutionen som amanuens, och eftersom jag hade en stor kännedom om programmet blev jag erbjuden jobb som vägledare. Efter mer utbildning blev jag även erbjuden tjänsten som studievägledare för fristående kurser i psykologi. Jag arbetar mycket med informationspresentation, både tryckt och elektronisk. Lite webbdesign, om än arbetsplatsen riktliner förhindrar mig från att utforma obestridligt användarvänligt. Mitt arbete tillåter mig hålla mig ajour med aktuella händelser inom utbild- ningsområdet och det är inspire- rande att se hur kognitionsve- tenskapen växer världen runt. Webbredaktör Jag bor i Stock- holm sedan ett år tillbaka och ar- betar åt Företagarna Sveriges största intresseorganisation. Jag arbetar på avdelningen af- färsutveckling. Jag började som assistent till vår chef men har nu allt mer börjat arbeta med webben (användarvänlighet). För tillfället arbetar jag med att skapa en miljöwebb för Före- tagarna och bland annat pusha för att den ska skapas för medlem- marna ej endast för Företagarna som organisation. 8