Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström
Agendan för idag Introduktion Presentation av resultat: innovation Presentation av resultat: företagsstöd Presentation av resultat: miljöteknologi Frågor och diskussion Djupdykning i valda ämnen enligt behov Jämförelser med globala undersökningar, teorier, mm. 2
Bakgrund och syfte med undersökningen Rapporten Innovationslandskapet Åland delger resultatet från en studie i klimatet och kulturen för innovation på Åland Målgruppen för undersökningen var beslutsfattare och tjänstemän inom det åländska näringslivet och den offentliga sektorn Rapporten beskriver deltagarnas åsikter inom tre delområden: 1. Innovationsklimatet och kulturen på Åland hur upplevs företagandet och nyskapandet av produkter och tjänster, utveckling av processer, kunnande och behov. 2. Åsikter om landskapsregeringens nuvarande insats inom stödandet av innovation och företagsutveckling, samt behov av insatser. 3. Åsikter om och behov av innovation och företagsutveckling inom området miljöteknologi 3
Hur studiens delar hänger ihop Innovation Ny miljöteknologi som affärsområde, nya företag Företagsstöd Inkrementell utveckling Ny Miljöteknologi för. 4
Information Rapporten kommer att vara tillgänglig på www.atc.ax både som PDF-fil, anpassad för webläsare ( e-bok ) och nerladdningsbar. Även annat material gällande studiens ämnesområde som framarbetas kommer att publiceras. Rapporten finns även i tryckt version som kan erhållas på begäran (kontakta: ralf.haggblom@atc.ax) 5
Tidtabellen för presentationen (ca.2 timmar) 10 min Introduktion 20 min presentation av innovationsresultat 20 min presentation av stödresultat 15 min presentation av miljöteknologiresultat 30 min frågor om miljöteknologi och annat & diskussion 20-30 min för den som vill hänga kvar Jämförelse av resultat med GE Innovation Barometer Vad är innovation i teorin? Det ålandska innovationssystemet vad kan det bli? Osv. 6
7 RESULTATET FRÅN UNDERSÖKNINGEN - INNOVATION
INNOVATION Nya tankesätt Företagsekonomisk utvecklingsprocess Lokalt anpassad Partnerskap och samarbete Lokala nätverk Trippel helix Nya produkter och tjänster Nya företag Utvecklad arbetsmarknad Samhällsvärde Ekonomisk tillväxt Hållbar utveckling 8
80% ansåg att drivkraften för innovation kommer ur människors kreativitet mera än forskning på hög nivå (fig.14, s.18) Vidare ansåg man att: (fig.14, s.18) (fig.15, s.18) (fig.15, s.18) har inverkat positivt på innovation (fig.19, s.22) har inverkat negativt på innovation (fig.19, s.22) är de mest drivande inom innovation följande 10 år (fig.16, s.19) 9
Olika aktörers betydelse för innovation beaktande deras stöd och kunskap Obs: figuren är summan av Figur 11 & 12 i rapporten! 10
Olika aktörers betydelse för innovation beaktande av deras stöd, kunskap och information Obs: figuren är summan av Figur 11, 12 & 13 i rapporten! 11
Landskapsregeringen roll i innovationsstödandet Figur 17 (sida 20 i rapporten) 12
De största hindren för innovation på Åland? För att lyckas i innovation behövs kreativitet, samt öppenhet för nya idéer och nya aktörer. Interna stridigheter och negativa attityder utgör effektiva hinder för innovation 13 Figur 26 (sida 28 i rapporten)
Vad skulle göra Åland mera Innovativt? Figur 20 (sida 23 i rapporten) 14
Ett heltäckande innovationssystem: vad är det och hur ser det ut? Man uttrycker ett behov av ett effektivare, mera heltäckande, innovationssystem Man vill se en samlad organisation som skapar gynnsamma miljöer och ser till att det finns förutsättningar för innovation och tillväxt på Åland 15
16 RESULTATET FRÅN UNDERSÖKNINGEN - FÖRETAGSSTÖD
FÖRETAGSSTÖD Behov Målsättningar Kriterier Verktyg Organisationer Processer Samhällsvärde Ekonomisk tillväxt Hållbar utveckling 17
Företagsstöd föder många diskussionstrådar... en portal som leder den blivande företagaren m.m. vidare. Företaggstödet är rätt anomnymt och landskapsregeringens hemsida kunde vara långt mera informativ Ge stöd i form av subventionerade bokförings och juristtjänster istället för starta eget bidrag. Alla företag har så olika behov av stöd att det är svårt att säga att ett område är viktigare än ett annat Alltför begränsat i sin omfattning Ålands Näringsliv är till störst nytta på de flesta plan för företag och företagare på Åland Företagslotsen skall aktivt söka upp företaget eller innovatören. Bort med stöd sänk skatten! Att man tar en helhetssyn och ser hur ev stöd och tjänster påverkar befintliga branscher. Man bör se till att inte med hjälpinsatser skapa osund konkurrans. Om nu iden är att hjälpa företagandet på Åland. Behövs inte något icke-finansiellt stöd. Direkta stöd, garantier eller riskkapital är det som gäller. Stödet är väldigt lågt. På fastlandet kan man få upp till 9000 men här får man 6000 om man är skärgårdsföretagare. borde finnas samma stöd på fasta Åland samt ett något högre stöd i skärgårdskommunerna eftersom tröskeln till nyetablering är högre där då samhälle i stort planeras kortsiktigt från LR 18
Åsikter gällande företagstagsstöd resultat i huvuddrag Man anser det nödvändigt att stöda företagandet på Åland, speciellt begynnande och blivande företagare, men även etablerade företag. Kriterier skall finnas. Stödportföljen skall innehålla både finansiella och icke-finansiella stöd. Förutom olika direkta stöd pekar resultatet på att utbudet av fördelaktigt riskkapital borde utvecklas och erbjudas. Som de viktigaste formerna av icke-finansiella stöd listar man rådgivning, bollplank och mentorskap samt utbildning. Stöden behövs speciellt vid begynnelsen av företagandet. Man är även intresserad av ett utökat utbud av stödmöjligheter. Man anser det viktigt att stöda innovation både inom företag och inom samhället i övrigt. Man pekar på ett missnöje med systemet för stöd 19
Företagsstöd - behov De flesta former av stöd anses viktiga. Även de icke-finansiella stöden får ett relativt starkt understöd. Fördelaktigt riskkapital anses viktigt. Man anser att landskapsregeringens nuvarande stöd inte motsvarar behovet är det avsaknad av stöd för begynnelsefaserna man avser? Man lyfter fram behovet att stöda företagare och företag i begynnelsefaserna av utveckling samt blivande företagare. 20
Företagsstöd - process Det finns ett missnöje med systemet Behov av klara stödkriterier och transparens är något man lyfter fram 21
Företagsstöd - process De som uppger sig ha erhållit stöd har en aningen mer positiv åsikt om hur stöden och processen har fungerat 22
Företagsstöd - aktörer Undersökningen visar på en oklar roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika åländska aktörerna inom företagsstödandet. Landskapsregeringen anses vara den viktigaste enskilda aktören för stödandet av företagandet, men kompetensen anser man vara bristfällig. Dock visar resultatet på att man värderar kunnandet inom och det stöd man får från Ålands Teknologicentrum som är en del av landskapsregeringens organisation. Ålands Näringsliv r.f. utpekas också som en mycket viktig aktör inom stödandet av företagandet på Åland, både när det gäller kunnande och som informationskälla. Man understryker behovet av samarbete för att stöda företag och företagandet 23
Företagsstöd målsättningar, kriterier, verktyg Utmaningar för utformandet och genomförandet av stödsystemet 24 System Målsättningar Kriterier Verktyg Aktörer Processer
25 RESULTATET FRÅN UNDERSÖKNINGEN - MILJÖTEKNOLOGI
MILJÖTEKNOLOGI Intresse Behov Möjligheter Verktyg Organisationer Processer Samhällsvärde Ekonomisk tillväxt Hållbar utveckling 26
Miljöteknologi resultat Generellt anser man att miljöteknologi kunde erbjuda möjligheter för Åland. Men resultatet indikerar avsaknad av övergripande strategi och klara målsättningar för hur man skall hantera miljöteknologirelaterade ärenden. Man efterfrågar ett helhetstänkande inom upphandling och stödandet för att öka användandet och utvecklandet av miljöteknologi på Åland. Man anser att det finns brister beträffande kunskap inom olika teknologiområden på Åland. Ansvaret för pådrivandet av miljöteknologi-området på Åland ligger hos landskapsregeringen. Andra viktiga aktörer är högskolan och de enskilda företagen. Bland de mest aktiva aktörerna inom miljöteknologiområdet identifieras Natur och Miljö r.f. samt Agenda 21 r.f., och Ålands Teknologicentrum. Som inom de andra undersökningsområdena pekar resultaten även här på ett behov av närmare samarbete mellan olika aktörer. 27
Miljöteknologi Resultatet visar att bevarandet av den åländska miljön anses vara yttersta viktig. Samtidigt är man delad i åsikten om huruvida miljöfrågor beaktas tillräckligt på Åland och ser kritiskt på hur miljöteknologi-ärenden hanteras. Man vill se en ökad användning av miljöteknologi på Åland. Intresset för området styrs huvudsakligen av det allmänna värnandet om miljön, samt behovet av bibehållen lönsamhet och konkurrenskraft inom företagen. Skälen till att företagen tar i bruk eller utvecklar miljöteknologilösningar är främst ekonomiska, konsumentkrav, men även eget engagemang. 28
De viktigaste anpassningsområdena De för Åland viktigaste miljöteknologiområdena ansåg respondenterna vara energieffektivisering, sjöfart samt energiproduktion. Det är även inom dessa områden man anser att man på Åland har de största möjligheterna att lyckas med att använda/utveckla miljöteknologilösningar. 29
Vad skulle göra det lättare att ta i bruk eller utveckla miljöteknologi på Åland? (E56) Landskapsregeringen har inom utformandet av handlingsprogrammet för hållbarhetsstrategin en klar möjlighet att välja insatsområden, ställa övergripande mål samt planera lämpliga incitament som motiverar de olika aktörerna i önskad riktning. Ett heltäckande innovationssystem kopplat med ett effektivt stödsystem är viktiga verktyg som bör tas i beaktande i strategiarbetet. 30
31 FRÅGOR?