BOSTADSSITUATIONEN FÖR UPPSALAS STUDENTER 2010/2011 En undersökning av Uppsala Studentkår i samarbete med Uppsala universitet och Uppsala kommn
Innehållet i denna broschyr bygger på resultaten av en rapport utförd och sammanställd av ARS Research AB vintern 2011, med titeln: Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala Rapport P1204. Rapporten i sin helhet finns att laddas ner på www.uppsalastudentkar.se. Bristen på studentvänliga bostäder i Uppsala är ett problem som Uppsala studentkår har brottats med i många år. Beståndet av studentbostäder i staden ligger på runt 11 000 bostäder, och antalet studenter runt 40 000. Publicerad: 2011-04-14, Uppsala Broschyren är skriven av Elisabet Forssell Layout: Frida Levén Omslagsbild: www.sxc.hu, Bjarte Kvinge Tvedt 2
Några ord Uppsalas bostadsmarknad för hyresrätter är mycket trång; i dag står runt 65 000 personer i Uppsalahems kö, och man räknar med att behöva stå runt 7 år i kö för att få en hyresrätt i centrum. De här siffrorna talar för sig själva och gör naturligtvis läget mycket svårt för nya studenter som kommer till Uppsala utan att ha något nätverk här. Kårer och nationer i Uppsala gör en stor insats vid varje terminsstart för att hjälpa desperata studenter, och Uppsala studentkår har i åratal efterlyst ett utökat byggande av framförallt hyresrätter för att råda bot på problemet. Samtidigt är studentbostadsbristen inte en vedertagen sanning bland Uppsalaborna, utan en fråga som ständigt debatteras. Är det verkligen brist på bostäder? Eller är det så att studenterna har för höga krav och inte vill bo i de studentrum som finns? Kör studentkårerna bara på i samma spår utan att kolla upp om det faktisk finns tillräckligt med bostäder? Även om studenter kan stå på bar backe under de första av terminens veckor, så brukar problemet lösa sig längre ut i terminen. I mars är ju vandrarhemmen tomma. Man hör även talas om att korridorrum står tomma, och folk ifrågasätter därför Uppsala studentkårs ideliga tjatande om fler studentvänliga bostäder. Därför har vi, med stöd från kommunen och universiteten, börjat anlita professionell hjälp för att undersöka hur det verkligen står till med bostadssituationen för studenterna i Uppsala. Den första bostadsundersökningen som vi lät genomföra av ARS Research AB gjordes 2004, och sedan dess har vi låtit göra liknande undersökningar vartannat år. Även det här året har en undersökning genomförts av ARS. Denna broschyr sammanfattar resultaten som kom fram av undersökningen. Trevlig läsning! Karin Nordlund Vice ordförande med studiesocialt ansvar Markus Jonegård Bostadsansvarig och koordinator för bostasportalen www.studentboet.se 3
Om urvalet och rapporten Undersökningen genomfördes som en kvantitativ urvalsundersökning, med hjälp av telefonintervjuer. Intervjuer genomfördes med 750 studenter, varav 150 studerar vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och 600 studerar vid Uppsala universitet. Rapporten gör en hel del jämförelser med tidigare bostadsundersökningar, och främst från undersökningen som gjordes 2008. Jämförelserna gäller dock endast Uppsala universitets studenter, eftersom SLU-studenter inte var med i urvalet i 2008 års undersökning. Sammanfattning 86 % av de tillfrågade Uppsalastudenterna svarar att de är nöjda med sin boendesituation allt sammantaget. Runt 80 % är också nöjda med sin boendekostnad, standarden på sin bostad och bostadsytan. Samtidigt är det 22 % som absolut skulle vilja byta bostad. 40 procent svarar att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de skulle vilja byta bostad. Detta kan synas paradoxalt. Utifrån ett helhetsintryck av bostadsrapporten kan man utläsa att det ska mycket till för en respondent att svara nej på frågan om hon är nöjd med sin bostad allt sammantaget. 14 % av studenterna svarar att de avråder folk att studera i Uppsala på grund av den svåra bostadssituationen, och 16 % svarar att bostadssituationen i Uppsala har påverkat deras studier på ett negativt sätt. Det betyder att den andelen studenter som inte är nöjda med sin bostad har väldigt stora anledningar att inte vara nöjda. Enligt vår uppfattning visar det på stora svårigheter i livssituationen när bostadssituationen påverkar studierna negativt 4
och när man avråder bekanta från att läsa vid ett av landets mest framstående universitet. De svårigheter som ca 15 % av studentpopulationen upplever måste därför tas på allvar. Resultaten av årets bostadsundersökning visar att utvecklingen går åt fel håll; bostadssituationen för Uppsalas studenter har blivit svårare på senare år. Detta är allvarligt, inte bara för studenterna utan naturligtvis även för Uppsalas och universitetens konkurrenskraft och rykte. Årets bostadsundersökning visar att det studenterna tycker är viktigast när det gäller bra boende är närhet till kommunikationer. Vi kan också se att studenterna först och främst efterfrågar hyreslägenheter och studentlägenheter, men en stor andel kan också tänka sig att dela både kök och badrum med andra studenter. Genom att se till studenternas behov när det gäller deras boende, kan kårer, kommun och universitet samarbeta för att förbättra situationen. 5
Hur upplever studenterna bostadssituationen i Uppsala? 84 % av studenterna i undersökningen anser att bostadssituationen i Uppsala är svår eller mycket svår (44 %), vilket naturligtvis är bekymmersamt. Resultatet ger dessutom en bild av att bostadssituationen för studenterna vid Uppsala universitet har blivit mycket sämre jämfört med 2008, då 53 % upplevde att den var svår eller mycket svår och 37 % upplevde att bostadssituationen var god eller mycket god (resten svarade vet ej ). Detta visar att trenden går åt fel håll. Betänkas måste dock att man inte kan döma den reella bostadssituationen utifrån människors upplevelse av bostadssituationen, eftersom studenternas uppfattning av bostadssituationen kanske i hög grad präglas av den bild som förmedlas i media. Under de senaste par åren har bostadsbristen i Uppsala fått mycket medial uppmärksamhet, vilket naturligtvis har haft inverkan på studenternas uppfattning. Hur är studenternas bostadssituation egentligen? Av de intervjuade bor 28 % i studentrum, 7 % bor inneboende, 26 % bor i studentlägenhet, 12 % bor i hyreslägenhet, 3 % bor hos föräldrar, 5 % delar lägenhet, 16 % bor i en bostadsrätt och 2 % bor i villa eller radhus. Tre av fyra svarar att de är nöjda med kostnaden för sitt boende, medan 18 % svarar att de är missnöjda. 8 av 10 är också nöjda med standarden på sitt boende, och 8 av 10 är nöjda med sin bostadsyta. Ca en av tio respondenter bor utanför Uppsala. Av dessa skulle en tredjedel vilja bo i Uppsala. Med andra ord är det 3 % av de tillfrågade studenterna som bor utanför Uppsala trots att de skulle vilja bo i Uppsala. 63 % bor i centrala Uppsala och 28 % i övriga Uppsala. 6
Hälften av de tillfrågade svarar att de är mycket nöjda med sin bostads läge. 95 % av dem som bor i centrala Uppsala är nöjda med läget, medan 59 % av dem som bor utanför centrala Uppsala är nöjda med läget. Fyra av tio (39 %) svarar att de bodde provisoriskt under sin första tid i Uppsala. Detta anser vi vara ett mycket tydligt tecken på svårigheten att skaffa boende för studenter som kommer till Uppsala. Även här ser vi en negativ trend, då mätningen 2008 visade att 27 % bodde provisoriskt under sin första tid i Uppsala. Fyra av tio (39 %) svarar att de bodde provisoriskt under sin första tid i Uppsala. 7 av 10 svarar att de fick ett permanent boende under sin första termin. Vi ser alltså att teorin om att situationen löser sig längre ut i terminen stämmer till viss mån. Dock är det enligt vår mening bekymmersamt att 3 av 10 studenter inte hittar permanent boende under sin första termin i universitetsstaden. 2008 var det dock värre, då bara 63 % fick permanent bostad under sin första termin. Här har utvecklingen alltså varit positiv, vilket är glädjande. Man ska även betänka att undersökningen visar att studenterna i genomsnitt stått 14,1 månad i någon form av bostadskö innan de första gången blivit antagna till studier i Uppsala. Den siffran berättar hur trång bostadsmarknaden är och hur svårt det är för studenter från andra städer och länder att komma till Uppsala utan att ha stått i någon bostadskö. De studenter som kommer från 7
Uppsala och regionen har alltså den dubbla fördelen av att både ha ett nätverk av kontakter och att veta att man måste ställa sig i bostadskö i ett mycket tidigt skede. Det är avsevärt fler som står i bostadskö i dag jämfört med 2008, i dag är andelen 74 % medan den var 53 % 2008. Detta har sannolikt samband med en utbredd uppfattning om att bostadssituationen är svår. 86 % av de tillfrågade studenterna svarar att de är nöjda med sin boendesituation allt sammantaget. Detta är samma siffra som 2008. Samtidigt är det 22 % som absolut skulle vilja byta bostad. Fyra av tio svarar att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de skulle vilja byta bostad. Detta kan synas paradoxalt, och man kan därför fråga sig vad studenterna menar med nöjd. Att man är nöjd för tillfället betyder ju inte att man inte kan ha haft problem tidigare. Utifrån ett helhetsintryck av bostadsrapporten kan man utläsa att det ska mycket till för en respondent att svara nej på frågan om hon är nöjd med sin bostadssituation allt sammantaget, eftersom de ca 15 % som inte är nöjda sannolikt är samma personer som svarar att bostadssituationen fått negativa konsekvenser för deras studier. Nedan ser vi närmare på detta. 8
Vilka konsekvenser får den svåra bostadsmarknaden? 16 % av de tillfrågade svarar att bostadssituationen i Uppsala har påverkat studierna på ett negativt sätt. Svarsmönstret är detsamma för Uppsala universitet och för SLU. Detta är en hög siffra för en så allvarlig sak. Vi tänker oss dessutom att bostadssituationen måste vara väldigt svår för att man ska säga att den påverkar studierna negativt, till exempel att man inte har tillgång till Internet, att man måste använda extremt mycket av sin tid på att leta bostad eller att man bor väldigt långt från campus. Av de tillfrågade som inte bor i Uppsala svarar hela 27 % att deras boende har påverkat studierna på ett negativt sätt, vilket är mer än var fjärde tillfrågad. 4 % av de tillfrågade har övervägt att hoppa av studierna på grund av sin bostadssituation. I 2008 års undersökning svarade 1 % ja på den frågan. 4 % av de tillfrågade har övervägt att hoppa av studierna på grund av sin bostadssituation. I 2008 års undersökning svarade 1 % ja på den frågan. 1 % av de tillfrågade svarar att de faktiskt har tackat nej till en studieplats på grund av bostadssituationen i Uppsala, och 6 % svarar att de övervägt att tacka nej. I 2008 års undersökning var det ingen som svarade att de tackat nej och 3 % som svarade att de övervägt att tacka nej. 9
Av siffrorna ovan kan vi alltså konstatera att trenden går åt fel håll; bostadssituationen för Uppsalas studenter har blivit svårare på senare år. Detta är allvarligt, inte bara för studenterna utan naturligtvis även för Uppsalas och universitetens konkurrenskraft och rykte. Än värre för staden och universiteten är det faktum att många studenter som avråder bekanta från att välja Uppsala som studieort, just på grund av svårigheten att hitta bostad. 14 % av de tillfrågade svarar att de avråder från studier i Uppsala pga. bostadssituationen. Visserligen svarar 13 % att de rekommenderar Uppsala som studieort, också det på grund av bostadssituationen. Dock anser vi att denna varningsklocka bör tas på allvar. 10
Hur vill studenterna bo? För att kunna förbättra bostadssituationen för Uppsalas studenter måste vi veta vad studenterna efterfrågar. Är studentlägenheter ett medel för att möta framtidens behov? Eller är det bättre att rikta in sig på ordinarie marknad? Vilka miljöer efterfrågas och var vill studenterna bo? På frågan hur man skulle vilja bo svarar 82 % av respondenterna att de skulle vilja bo i studentlägenhet, och 87 % att de skulle vilja bo i hyreslägenhet (flera svarsalternativ var möjliga). 1 av 5 skulle vilja bo i studentkorridor, alltså studentrum där både badrum och kök delas med andra, och 45 % skulle vilja bo i ett studentrum där man delar kök med andra studenter. Till de yngre studenterna samt de som uppgivit att de inte hade egen bostad ställdes frågan vilken typ av boende som skulle krävas för att de skulle vara intresserade av en bostadsgaranti. 83 % av studenterna uppgav då att korridorsrum skulle vara intressant och ytterligare 5 % att del i lägenhet skulle vara tillräckligt. Detta sticker hål på myten att bostadsbristen bland studenter beror på att de inte kan tänka sig att bo i korridor då de flesta yngre studenter kan tänka sig denna boendeform. Bostadsundersökningen frågade även studenterna vad som är viktigt för dem när det gäller deras studentboende. Ganska överraskande hamnade närhet till campus och närhet till centrum ganska långt ner på listan, medan billigt boende och nära livsmedelsbutik hamnade långt upp. På en klar förstaplats hamnade närhet till kommunikationer; 48 % av de tillfrågade svarade att bra kommunikationer är mycket viktigt för boendesituationen. Närhet till vänner hamnade på en fjärdeplats, efter billigt boende och närhet till livsmedelsbutik, och hög standard hamnade på femteplats. 11
Vad kan vi göra för att förbättra bostadssituationen framöver? Genom att kommunicera framtidens behov och efterfrågepotential kan vi påverka marknadens aktörer på ett bättre sätt. Viktigt att komma ihåg är att kommunen inte bygger bostäder, utan möjliggör bostadsbyggnation. Detta är en funktion eller roll som kommunen önskar att utveckla tillsammans med universiteten och kårerna i Uppsala. Det vi kan lära från den här undersökningen är att studenterna efterfrågar bra kommunikationer. Detta är viktigare för studenterna än allt annat, vilket vi anser borde sporra Uppsala kommun att satsa på att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala. Uppsala studentkår anser det vara av högsta vikt att kommunen satsar på förbättring, effektivisering och utökning av kollektivtrafiknätet, om man vill underlätta boende- och livssituationen för stadens studenter. Det vi kan lära från den här undersökningen är att studenterna efterfrågar bra kommunikationer. När det gäller själva boendeformen, efterfrågar studenterna först och främst hyreslägenheter och studentlägenheter, men många kan också tänka sig att dela både kök och badrum med andra studenter. 45 % av studenterna kan tänka sig att dela kök med andra studenter. Priset är en viktig aspekt för studenterna, vilket gör att många gärna vill dela boende med andra. Uppsala studentkår kan inte nog understryka att ett utökat byggande är ett absolut måste 12
för att Uppsala ska kunna upprätthålla sin konkurrensfördel som anrik universitetsstad. Det stora trycket på bostadsmarknaden och stadens snabba expansion gör att det finns ett enormt efterfrågepotential som borde få aktörerna på bostadsmarknaden att vilja satsa på studentvänliga bostäder av alla slag. Detta även för att hyresrättsmarknaden är alldeles för trång, och därför att även många unga Uppsalabor står i stort behov av mindre och billigare boendeformer. En av de viktigaste slutsatserna som Uppsala studentkår anser att man bör dra av bostadsundersökningen är dock att kommunen bör utöka sin satsning på byggnation av hyresrätter. Detta därför att de flesta studenter vill bo i hyresrätter, men också därför att en större tillgång på hyresrätter öppnar upp bostadsmarknaden i övrigt, och bland annat leder till att studenter har mindre incitament att stanna kvar i sitt studentboende efter avslutad utbildning. Studentboet.se: Uppsalas gemensamma bostadsportal för studentbostäder Studentboet.se är ett försök från Uppsala studentkår att samla alla de olika aktörer som finns på Uppsalas bostadsmarknad, så att studenter enkelt ska kunna få en överblick över vilka bostadsobjekt som finns lediga. Det är även möjligt att som privat uthyrare kostnadsfritt annonsera på portalen. Sajten är inte bara en plats där man kan hitta lediga bostäder, utan även en informationskälla där studenter kan hitta uppgifter om bostadsbidrag, tips på temporära boenden som vandrarhem m.m., vad man som student bör tänka på när man hyr i andra hand, hur ett hyreskontrakt kan se ut, hur man flyttstädar på bästa sätt, intervjuer med studenter som bor i olika typer av boenden m.m. Projektet finansieras av Uppsala universitet och Uppsala kommun. 13
Uppsala studentkår har tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala universitet också valt att inrätta en jourtelefon till vilken utsatta studenter ska kunna ringa för att få hjälp. Uppsala studentkår tar emot flera ärenden där studenter råkat ut för allt från brutna muntliga hyresavtal till rena sexuella trakasserier. Det här är en väldigt utsatt grupp, som oftast inte har några egna kontakter i Uppsala, och Uppsala studentkår anser därför att ett ökat stöd till denna grupp är ett måste. Av bostadsundersökningens respondenter svarade nära fyra av tio (38 %) att de känner till bostadsportalen www.studentboet.se. Av alla är det 16 % som också har använt sig av tjänsten. Studenterna vid SLU tycks vara mer aktiva användare av studentboet.se; av dem är det 44 % som känner till tjänsten och 18 % som också har använt sig av den. Detta är mycket glädjande siffror, med tanke på att studentboet.se bara har funnits sedan 2 juni 2010. Vi tror därför på fortsatt och växande framgång för studentboet.se. 14
Kontakt Uppsala studentkår Övre slottsgatan 7 754 47 Uppsala 018-480 31 00 reception@us.uu.se www.uppsalastudentkar.se www.studentboet.se Vice ordförande med studiesocialt ansvar vice.soc@us.uu.se 018-480 31 03 Bostadsansvarig och koordinator för bostasportalen www.studentboet.se bostad@us.uu.se 018-480 31 20 15