Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala
INNEHÅLL 1. INLEDNING...2 2. BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN...2 3. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY...2 4. LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING...3 5. PROJEKTAVDELNINGEN...6 6. AFFÄRSOMRÅDEN...8 7. TEKNIKAVDELNINGEN...10 8. LOGISTIK / TRANSPORT...10 9. Beställar - och kontoller avdelningen...10 BILAGOR 1 Mall för projektspecifikt miljöprogram - Små projekt 2 Mall för projektspecifikt miljöprogram - Stora projekt 3 Mall för miljökonsekvensbeskrivning 4 Avfallshantering styrande dokument 5 Rivnings- och Avfallshanteringsplan 6 Avfallsrapport för byggprojekt 7 Avvikelseblankett materialval 8 Projektledarens egenkontroll - checklista 9 Miljörondsprotokoll - projektledare 10 Inomhusmiljö - checklista 11 Fastighetsgranskning vid överlåtelse - checklista
1. INLEDNING Landstinget i Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO 14 000 och detta miljöprogram är ett styrande dokument i ledningssystemet för Landstingsservice. Miljöprogrammet för byggnation och förvaltning beskriver de miljökrav som ställs vid byggnation och förvaltning och skall inte blandas ihop med landstingets miljöprogram som beskriver landstingets generella miljömål som landstinget antar vart fjärde år. 2. BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN Landstingsservice betydande miljöaspekter är: Användning av värme Användning av el Användning av kyla Användning av material Avfall Transport 3. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy och vision för miljöarbetet. Landstinget i Uppsala län med drygt 11 000 anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: Förebygga föroreningar och hushålla med resurser. Upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet. Ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål. För Landstingsservice betyder det att (Landstingsservice handling) Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser vilket konkretiseras genom att: Våra fastigheter erbjuder en god inomhusmiljö. Vi främjar hushållandet av energi och övriga resurser vid byggnation, renovering och drift. Vi fasar ut miljö- och hälsostörande ämnen i byggvaror. Vi ställer miljökrav på entreprenörer och konsulter i projekt.
I största möjliga utsträckning väljer vi sådana material, produkter, byggnads- och installationstekniska lösningar som inte skadar miljö och hälsa. Vi verkar för en avfallsminskning, samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi tar hänsyn till kundernas behov och önskemål vid val av byggtekniska lösningar och miljöanpassar skötseln av den inre och yttre miljön av våra fastigheter. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att människor och miljö inte skadas. Vi källsorterar allt vårt avfall. 4. LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energianvändning (värme, kyla, ånga och el) År 2014 ska: Energianvändningen (Värme, el, ånga och kyla) i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än 2010. Energianvändningen för uppvärmning 1 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Transporter År 2014 ska: 1. 70 % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen 2. Utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 2 vara 15 % mindre per anställd jämfört med 2010. 3. Utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år 2010. Avfall År 2014 ska: 1. Andelen avfall som återvinns ha ökat till 33 % av den totala avfallsmängden. 2. Den totala mängden avfall vara 5 % mindre än 2010. Kemikalier År 2014 ska: 1. 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 1 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. 2 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil.
2. 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. 3. 85 % av nyinstallerade VA-bör vara ftalat- och PVC-fria. 4.1 LANDSTINGSSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL OCH KRAV SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energi Energianvändning: Energi användningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme-, kyl- och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Uppföljning av energianvändning: Energiuppföljning ska göras regelbundet i alla fastigheter. Analys av data ska ligga till grund för effektiviseringsåtgärder. Avfall Andelen material- återvunnet byggavfall ska vara 35 % av byggavfallsvolymen. Årligen lämnas statistik på total miljöfarligt - och återvunnet avfallsmängden. Entreprenören ska använda Landstingsservice mall för rapportering av byggavfalls statistik. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Landstingsservice ska skapa förutsättningar för att byggavfall sorteras. Byggmaterial Landstingsservice ska i möjligaste mån använda miljö- och hälsovänliga byggmaterial. Byggvaror skall granskas. Granskningen görs med hjälp av SundaHus Miljödata som tillhandahålls av Landstingsservice. Landstingsservice krav på bedömnings nivån är A och B. Byggvaror med bedömning C får inte användas utan Landstingsservice miljöansvariges godkännande. Användning av byggmaterial med andra bedömning än A och B ska dokumenteras som avvikelse och avvikelsen skall argumenteras. Rapportering av avvikelse och begäran av Landstingsservice miljönsvariges godkännande skall ske digitalt via bilaga 7 till Landstingsservice miljöprogram. Golvmattor: Torrutrymme; 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria Våtutrymme, golvmattor ska vara fria från särskilt farliga ftalater. VVS rör: ska minst 85 procent av nyinstallerade VA rör vara ftalat- och PVC-fria. Dokumentation: Valda A och B klassade byggmaterial (enligt Sundahus kriterier) ska dokumenteras med namn och använd mängd. Valda C klassade byggmaterial ska dokumenteras både mängd och plats. Projektledare har ansvaret för att all miljödokumentation efter avslutat byggprojekt erhålls.
Vid sanering av PCB I byggnader ska Landstingsservice mallar användas och dokumentation skickas till Landstingsservice Miljöenhet. Byggavfall ska dokumenteras och rapporteras till Landstingsservice Miljöenhet. Vid dokumentation ska bilaga nr.6 användas. Byggmaterial innehållande PVC ska undvikas. Tekniska installationer Vid installation av tekniska system skall Landstingsservice systemförvaltarnas styrande dokument följas. För miljöbedömning av tekniska system skall SundaHus databas användas. OBS: Placering av tekniska system ska dokumenteras i Databasen Vid miljöklassning av projekt skall alltid hårdare krav beaktas. Kemikalier Miljömärkta produkter används där så är det möjligt. Miljö- och hälsostörande ämnen som klassificerats som urfasningsämnen enligt EU direktivet, och symboliseras med U i SundaHus Miljödata ska fasas ut. Hantering av kemikalier i verksamheten ska ske i enlighet med Landstingets styrande dokument för hantering av kemikalier. Sanering av PCB-haltiga fogar ska ske i samband med fönsterbyte. Leverantörer Leverantörer ska ha ett aktivt miljöarbete och kunna redovisa detta. Deras produkter ska vara registrerade i SundaHus databas. Innemiljö Byggnaderna skall underhållas så att de gör en god inomhusmiljö, utan risk för negativ miljöhälsopåverkan samt hänsyn tas till brukarens miljökrav. Om det finns indikationer på hälsoproblem som det kan bero på byggnaders underhåll, skall dessa utredas och åtgärdas. Byggprojekt ska genomföras så att framtida fuktproblem undviks. Fastighetsförvaltare har ansvaret att alla åtgärder i samband med innemiljöfrågor uppdateras i byggnadens specifika miljödokument. Alla OVK besiktningar och Energi deklarationer ska sparas i varje byggnads Miljömapp. Respektive område - ansvarige har ansvar för uppdatering av sina uppgifter. Övrigt
Utsläpp till mark, luft, dagvatten och övrigt vatten till följd av spill och läckage ska begränsas under såväl fastighetsdrift som byggnation. 5. PROJEKTAVDELNINGEN 5.1 ORGANISATION Projektledaren ansvarar för genomförande av miljökraven och miljödokumentationen i projekt. Projektledare ska se till: Det ska skapas en miljömapp för varje projekt Att ett miljöprogram som följer Landstingsservice miljömål och krav finns under projektering. Att all miljödokumentation för projektet (miljökonsekvensbeskrivning, miljöinventering, materialval) sparas i projektets specifika miljömapp. Vilken sedan infogas i byggnadens dokumentation. Att entreprenören tar fram projektets specifika miljöplan enligt projektets miljöprogram. Projektledare ska fylla i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 för varje projekt. Ifylld checklista ska lämnas till Landstingsservice miljönsvarige efter avslutat projekt. 5.2 AVVIKELSER Avvikelser och korrigerande åtgärder gentemot projektets miljömål ska kontinuerligt dokumenteras samt rapporteras till och godkännas av Landstingsservice. 5.3 UPPFÖLJNING Uppföljning i projektet beskrivs i projektets miljöprogram. Uppföljningen består i regel av att miljöfrågor tas upp på projekterings- och byggmöten och i dialog med konsulter och entreprenörer. I större projekt görs dokumenterade revisioner, bilaga nr.9. Omfattningen ska beskrivas i projektets specifika miljöprogram. 5.4 DOKUMENTATION Miljöarbetet i projektet ska dokumenteras. I miljöprogrammet ska framgå vilka dokumentation som ska tas fram. Alla miljödokumentation (projektets specifika miljöprogram, materialval, avvikelserapport och avfallsrapport) ska sparas i projektets miljömapp och lämnas till Landstingservice Miljöenheten. Enheten ska spara informationen i specifik byggnads Miljödokument. 5.5 RUTINER FÖR SMÅ PROJEKT För mindre projekt gäller förenklade rutiner. Små projekt definieras som:
Mindre hyresgästanpassningar och underhållsprojekt Projektledaren går igenom projektets miljöpåverkan med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram - Små projekt bilaga nr.1 Projektledaren informerar entreprenören om projektets specifika miljökrav -, materialval och avfalls dokumentation. Projektledaren signerar Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 vid projektets slut. 5.6 RUTINER FÖR STORA PROJEKT 5.6.1 FÖRSTUDIE Projektets miljöambition: Landstingsservice beslutar om projektets miljöambition. Miljöutredningar: Landstingsservice samlar in underlag avseende tidigare utförda utredningar, samt bedömer behov av ytterligare miljöutredningar. Miljöorganisation för projektet: Landstingsservice beslutar om en miljösamordnare ska finnas för projektet. Det ska tas hänsyn till vattenskyddsområden: Projektledaren ansvarar för kontakten med länsstyrelsen och kommunen vid arbete inom vattenskyddsområde. Projektledaren har även ansvar för nödlägesrutinen om en olycka skulle ske. 5.6.2 Projektering Vid upphandling av konsulter och entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera konsulter om Landstingsservice miljömål och krav. Landstingsservice styrande miljödokument ska hämtas på www.lul.se/dokument Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Projektledaren ansvarar för att en MKB upprättas för projekt som inkluderar anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. MKB upprättas enligt Mall för miljökonsekvensbeskrivning bilaga nr.3 Miljöprogram: Projektledaren upprättar ett projektspecifikt miljöprogram. Vid framtagande av miljöprogram ska Landstingsservice mall användas. Mall för projektspecifikt miljöprogram - Stora projekt bilaga nr.2 Konsulten väljer byggmaterial enligt Landstingsservice kriterier. SundaHus databas ska användas. 5.6.3 Produktion Vid upphandling av entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera entreprenörer om LSU:s miljökrav och projektets miljöprogram. Entreprenören ska hämta alla styrande miljödokument på www.lul.se/dokument Miljöplan: Entreprenörer ska upprätta projekt specifika miljöplan som beskriver hur de säkerställer att kraven i miljöprogrammet uppfylls. Avfallshantering: Entreprenören ska lämna avfallsstatistik enligt mallen för avfallsrapportering, bilaga nr.6 Rivning: Entreprenören ska ta fram rivning - och dess avfallshanteringsplan enligt Landstingsservice mall, bilaga nr.5
5.6.4 Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation Projektens miljöprogram följs upp av projektledaren och eventuella avvikelser dokumenteras. För uppföljning under projektarbete används miljöronddokument bilaga nr.9. Projektledaren fyller vid slutet av projektet i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 Dokumenten sedan läggs till grund för utvärdering av Entreprenörens Kvalité och Miljöarbete. 6. AFFÄRSOMRÅDEN 6.1 ENERGI Energianvändning avläses månadsvis. Ett flödesschema möjliggör analys för att utvärdera resultatet och ett åtgärdsplan skall leda till minskad energianvändning. 6.2 AVFALL Landstingservice ska underlätta källsortering av verksamhetens avfall för sina hyresgäster både i egna och inhyrda lokaler. 6.3 KEMIKALIER Alla kemikalier ska beställa via Tekniska förrådet som kontinuerligt uppdaterar Kemia-databasen och tar fram statistik på använd mängd kemikalier 6.4 INNEMILJÖ Lanstingsservice vill skapa bästa möjliga innemiljö för sina hyresgäster. Vid hantering av klagomål från hyresgästerna ska checklista innemiljöproblem bilaga nr.10. användas. Alla genomförda inventeringar och åtgärder skall sparas i byggnadens specifika Miljömapp. Miljöenheten har ansvar för uppdateringen. 6.5 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Det ska tas hänsyn till hyresgästernas önskemål om speciella miljökrav. 6.6 KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER Miljöbedömning av fastigheter ska göras vid köp och försäljning av fastigheter. Vid miljöbedömning av fastigheter ska checklista Fastighetsgranskning vid överlåtelse användas bilaga nr.11.
7. TEKNIKAVDELNINGEN 7.1 VATTENVERK Landstingsservice äger två vattenverk, Akademiska vattenverk och Wik vattenverk. Vattenverken är dokumenterade enligt Livsmedelföreskrifter. Dokumentationen omfattar bl.a. egenkontrollprogram. Dokumentationen ska revideras årligen. All dokumentation finns digitalt. Landstingsservice Kemikalieansvarig har ansvaret för revidering av dokumentationen. Teknikavdelningen har ansvaret för genomförandet av åtgärdsplan och åtgärder av avvikelser. 7.2 UNDERHÅLL Vid underhåll av olika moment i befintliga byggnader så som, luftkvalitet, operativ temperatur, buller och drag ska Silver nivå enligt Miljöbyggnad klassning erhållas. 7.3 KÖLDMEDIUM OCH DRIVMEDEL Årlig rapportering om användning av köldmedium och dess mängd lämnas in till tillsynsmyndigheter, i enlighet med tillsynsmyndigheternas krav. Driftchefen har ansvaret för rapporteringen 7.4 MYNDIGHETSKONTAKTER Teknikavdelning - miljöenhet Har ansvaret för myndighetskontakter gällande miljöfrågor 7.5 ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Teknikavdelningen har ansvar för energioptimering av byggnader. Avdelningen har ansvar för framtagande av årliga energiplan och statistik över förvaltningens energiförbrukning. 7.6 MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER Teknikavdelning miljöenhet har ansvaret för miljöklassning av byggnader. Miljöklassningen sker enligt Miljöbyggnad system. Vid Nybyggnation nivå Guld, och vid ombyggnation samt befintliga byggnader nivå Silver ska väljas. 8. LOGISTIK / TRANSPORT Vid köp och leasning av transporter ska Landstigets miljömål beaktas. Hantering av avfall från hyresgästernas verksamhet ska ske enligt Landstingets avfallshandbok. 9. Beställar- och kontroller avdelningen Städ-, tvätt- och kosthantering ska ske enligt Landstingets styrande dokument.