Dnr MM 2011-01 ÅRSREDOVISNING 2010 1(38)

ÅRSREDOVISNING 2010

Dnr MM 2011-01 ÅRSREDOVISNING 2010 1(38)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING...3 2. RESULTATREDOVISNING...4 2.1 INLEDNING... 4 2.1.1 Verksamhetens indelning... 4 2.1.2 Verksamhetens kostnader och intäkter... 5 2.1.3 Verksamhetens viktigaste prestationer... 5 2.2. MUSEETS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER... 6 2.3 SAMLA OCH BEVARA...7 2.3.1 Inledning...7 2.3.2 Konservering och förebyggande åtgärder...7 2.3.3 Förvärv... 8 2.3.4 Konstdatabasen och bildrättigheter... 8 2.3.5 Fotografibiblioteket... 9 2.3.6 Forskning och samverkan med universitet och andra museer... 9 2.4 VISA OCH FÖRMEDLA... 9 2.4.1 Samlingspresentationen... 9 2.4.2 Depositioner och utlån...10 2.4.3 Utställningar och kataloger...11 2.4.4 Våra besökare...14 2.4.5 Barn- och ungdomsverksamhet...16 2.4.6 Visningar...18 2.4.7 Program...19 2.4.8 Tillgänglighet för funktionshindrade... 20 2.5 VERKSAMHETEN I MALMÖ...21 2.6 MEDVERKANS- OCH UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING...21 2.7 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING... 22 2.7.1 Rekrytering... 22 2.7.2. Kompetensutveckling... 22 2.7.3 Personalsammansättning... 23 2.7.4 Arbetsmiljö och hälsa... 23 2.8 LOKALKOSTNADER... 24 2.9 AVGIFTER OCH BIDRAG... 25 2.9.1 Avgiftsbelagd verksamhet... 25 2.9.2 Sponsring... 26 2.9.3 Bidrag... 26 2.10 SAMARBETET MED AM OCH NM...27 2.10.1 Arkitekturmuseet...27 2.10.2 Nationalmuseum...27 3. FINANSIELL REDOVISNING... 28 3.1 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 28 3.2 RESULTATRÄKNING (TKR)... 29 3.3 BALANSRÄKNING (TKR)... 30 3.4 ANSLAGSREDOVISNING (TKR)...31 3.5 NOTER... 32 4. UNDERSKRIFT... 38 2(38)

1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 2010 var ett viktigt år i Moderna Museets historia: verksamheten bedrivs på högsta ambitionsnivå såväl i Stockholm som i Malmö. Det var en radikal transformation av hela verksamheten som utvidgade vår publik på ett fantastiskt vis. Publiken blev inte bara större, vi nådde också helt nya människor i en del av landet som har ett spännande konstliv, men som saknade ett museum av Moderna Museets kaliber. Under året har delar av museets enastående samling mött en stor och entusiastisk publik i södra Sverige, som nu vet att den i framtiden har tillgång till ett konsthistoriskt material av världsklass, vilket tidigare endast varit förunnat publiken i Stockholm. Spektakulära tider var namnet på samlingspresentationen i Malmö. Ett stort urval av några av de viktigaste verken från det för museet så vitala 1960-talet, bland annat av Robert Rauschenberg, Andy Warhol och Niki de Saint Phalle visades. Vid sidan av samlingen har Moderna Museet Malmö visat en rad uppskattade utställningar av betydande lokala konstnärer som Astrid Svangren och internationella storheter som målarna Alice Neel och Luc Tuymans. Särskilt Alice Neelutställningen fick ett stort gensvar i den internationella pressen. Moderna Museet Malmö har etablerat sig såväl på den nationella som på den internationella konstkartan. I Stockholm har museet organiserat uppskattade utställningar av internationellt centrala konstnärer, som den unga israelen Keren Cytter och amerikanska pionjärer inom feminism och politisk konst, som Lee Lozano och Mary Kelly. En stor och omtyckt retrospektiv av den svenske målaren Evert Lundquist följdes av den första stora presentationen i Sverige av Ed Ruscha, en av vår tids viktigaste amerikanska konstnärskap. En bättre genusbalans i samlingen var resultatet av Det andra önskemuseet, ett av de mest framgångsrika donationsprojekten i svensk museihistoria. Under 2010 visades fler kvinnliga konstnärer än manliga på Moderna Museet. Året avslutades med några storslagna donationer till den avgående överintendenten, Lars Nittve, och av en mycket omdiskuterad svensk utställning, Modernautställningen 2010, som fick ett enormt genomslag i media och skapade debatt i flera av landets ledande dagstidningar. Som ny överintendent vill jag rikta ett varmt tack till Moderna Museets hela personal och förstås till alla som så generöst har stött oss under året: konstnärerna, vår publik, sponsorer och donatorer samt våra trogna supportrar i Moderna Museets Vänner och 100 Vänner. Jag vill också framföra ett varmt tack för det varma bemötandet när jag tillträdde och lärde känna alla kollegor under årets två sista månader. Stockholm i februari 2011 Daniel Birnbaum Överintendent 3(38)

2. RESULTATREDOVISNING 2.1 INLEDNING Regeringen har under de senaste åren förändrat kraven på vad som ska redovisas i resultatredovisningen. Förändringarna innebär att de flesta av de tidigare relativt detaljerade återrapporteringskraven nu har ersatts av mer generella riktlinjer som ger den enskilda myndigheten större möjligheter att anpassa redovisningen efter den egna verksamheten. Enligt de nya reglerna ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall särskilt har angivit i regleringsbrev eller annat beslut. Myndigheten bestämmer själv, om inte regeringen har beslutat något annat, om indelningen av resultatredovisningen. En övergripande restriktion är att den främst ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Därutöver finns också krav på att resultatredovisningen ska vara överskådlig och rättvisande. Enligt huvudregeln ska redovisningen avse de tre senaste åren. Eftersom förra året var första året enligt den nya redovisningsmodellen är det ännu inte praktiskt möjligt att redovisa utvecklingen för en treårsperiod fullt ut. Till stora delar innehåller redovisningen dock en minst treårig tidsserie. 2.1.1 Verksamhetens indelning Moderna Museets, av regeringen fastställda, verksamhetsindelning bestod under flera år av tre verksamhetsgrenar Bevarande, Förmedling och Kunskapsuppbyggnad. Fr.o.m. 2008 ersattes dessa tre av en enda verksamhetsgren nämligen Museiverksamhet och fr.o.m. 2009 bestämmer museet själv hur verksamheten ska delas in. Museet redovisar fr.o.m. 2009 verksamheten indelad i två verksamhetsgrenar. Enligt museets mening ger dessa två grupper en god bild av i stort sett hela verksamheten samtidigt som kravet på överskådlighet kan uppfyllas. De två verksamhetsgrenarna är: 1. Samla och bevara (förvärv, konservering och förebyggande åtgärder, konstdatabas samt fotografibibliotek) 2. Visa och förmedla (samlingspresentation, utställningar och kataloger, depositioner och utlån, visningar, program, barn- och ungdomsverksamhet samt tillgänglighet för funktionshindrade). I föregående årsredovisning redovisades verksamhetsgrenen Visa och förmedla som två skilda grenar, nämligen Visa respektive Förmedla. För att möjliggöra jämförelser mellan åren har i årets redovisning utfallet för år 2009 justerats så att innehållet i verksamhetsgrenarna överensstämmer de båda åren. Enligt regleringsbrevet ska verksamheten i Malmö redovisas särskilt. I föregående års resultatredovisning redovisades Malmö som en egen verksamhetsgren. Detta motiverades dels av att verksamheten då var helt ny, dels av att kostnaderna till allra största delen bestod av projekterings- och uppstartskostnader. I årets redovisning ingår verksamheten i Malmö i de två verksamhetsgrenarna. I ett särskilt avsnitt (2.5) ges också en särskild sammanfattande redovisning av Malmös verksamhet. I föregående årsredovisning ingick ytterligare en verksamhetsgren som benämndes Övrigt. I denna post ingick lokalkostnaderna för trappor, entréer och övriga gemensamma och allmänna lokalytor. Dessa kostnader har i år fördelats på de två verksamhetsgrenarna enligt samma princip 4(38)

som overheadkostnaderna. För att underlätta jämförelser mellan åren har utfallet för 2009 justerats på motsvarande sätt. 2.1.2 Verksamhetens kostnader och intäkter Kostnaderna indelas i direkta kostnader, lokalkostnader samt overheadkostnader. Till de direkta kostnaderna förs, förutom de kostnader som är direkt och omedelbart hänförliga till en viss aktivitet eller projekt, även personalkostnaderna för den personal som direkt arbetar med de två verksamhetsgrenarna. Moderna Museet har inte någon särskild tidredovisning varför fördelningen av personalkostnaderna till viss del har skett genom bedömningar och schablonberäkningar. Overheadkostnaderna består huvudsakligen av personal-, lokal- och omkostnader för ledning och administration. Dessa kostnader har fördelats på de två verksamhetsgrenarna proportionellt i förhållande till de direkta kostnaderna (exklusive lokalkostnader). I lokalkostnaderna ingår förutom hyror även kostnaderna för städning och bevakning. Lokalkostnaderna svarar för nästan en tredjedel av museets totala kostnader och till skillnad från många andra myndigheter är dessa kostnader inte påverkbara. Det är istället så att till stor del är det lokalerna som utgör själva verksamheten eller i varje fall till mycket stor del anger både förutsättningarna och begränsningarna för verksamheten. Det är svårt att på ett rättvisande sätt fördela lokalkostnaderna mellan de olika verksamhetsgrenarna bl.a. därför att en stor del av lokalytan består av allmänna utrymmen. Museet har valt att fördela kostnaderna för de gemensamma och allmänna lokalytorna på samma sätt som overheadkostnaderna. Intäkterna består av anslagsmedel och övriga intäkter. De övriga intäkterna, som är entréintäkter, försäljningsintäkter, deltagaravgifter etcetera, har fördelats mellan verksamhetsgrenarna på samma sätt som de direkta kostnaderna. Anslagsmedlen utgör i princip skillnaden mellan de totala kostnaderna och de övriga intäkterna. Verksamheternas direkta kostnader och intäkter framgår av tabellen nedan: Tabell 1. Verksamhetsgrenarnas kostnader och intäkter (mkr) Verksamhetsgren 2010 2009 Totala Intäkter kostnader Anslag Övriga Totala Intäkter kostnader Anslag Övriga Samla och bevara 25,6 24,3 1,3 26,0 0,2 25,8 Visa och förmedla 146,5 101,3 45,2 124,2 37,5 86,7 Malmö 0,0 0,0 0,0 10,3 6,3 4,0 SUMMA 172,1 125,6 46,5 160,5 44,0 116,5 2.1.3 Verksamhetens viktigaste prestationer Enligt de generella anvisningarna för myndigheternas resultatredovisning ska denna dels översiktligt beskriva verksamheten och resultatet av verksamheten, dels beskriva hur myndighetens viktigaste prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Den övergripande indelningen för den följande redovisningen är de två verksamhetsgrenarna Samla och bevara och Visa och förmedla. Inom respektive verksamhetsgren förekommer ett antal typer av prestationer. Dessa prestationstyper består i sin tur av ett varierande antal enskilda prestationer. Antalet kan variera från ett par stycken till flera hundra och inom samma grupp kan det förekomma både stora och små prestationer. Inom vissa prestationstyper kan prestationerna vara homogena medan det inom andra kan vara många olikartade prestationer. Det är 5(38)

därför inte helt enkelt hitta en redovisningsstruktur som samtidigt som den ger en god och fullständig bild av verksamheten också är överskådlig och kortfattad. Museet har mot bakgrund av kravet att beskriva hur myndighetens viktigaste prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader, identifierat följande viktiga prestationer/prestationstyper: Konservering och förebyggande vård Förvärv Samlingspresentationen Tillfälliga utställningar Barn- och ungdomsverksamhet Visningar I de följande avsnitten redovisas verksamhetsgrenarna och de viktigaste prestationerna mer utförligt. Redovisningen innehåller också delar som inte ryms i begreppet viktigare prestation men som museet ändå bedömer vara väsentligt att redovisa. Hit hör t.ex. fotografibiblioteket och forskning och samverkan. Eftersom det är första året museet redovisar kostnaderna för de viktigaste prestationerna finns inga jämförelsetal från föregående år. Den höga andelen lokalkostnader slår igenom starkt vid fördelningen av kostnader på de olika prestationstyperna. Prestationstyperna Samlingspresentationen och Tillfälliga utställningar belastas med lokalkostnader på ca 40 mkr medan prestationstyperna Barn och ungdom och Visningar endast har lokalkostnader på ca 2,8 mkr. 2.2. MUSEETS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Utställningar och samlingspresentationer är museets grundläggande sätt att levandegöra modern och samtida konst. Genom de ständiga val som görs för att komponera det bäst tänkbara utställningsprogrammet lyfts konsten fram och blir synlig i mötet med publiken. Valen görs mot bakgrund av museets historia och den värld museet är en del av, samtidigt utgör varje val en grundsten för den framtida historieskrivningen. Samlingen är inte en och odelad utan består av en mängd verk som för närvarande visas enligt den omvända kronologins princip. Här finns ständiga möjligheter till upptäckter och nya erfarenheter där ett historiskt vaneseende bryts mot ett här och nu. Faktorer som genusbalans, mångfalds- och barnperspektiv finns integrerat i hela planeringen och iscensättandet av museets utställningar och samling. I visningar, audioguider, filmer och andra förmedlingsaktiviteter poängteras ytterligare konstens självklara plats i dagens samhälle. Museet verkar för konstnärlig och kulturell förnyelse genom att, inte minst, aktivt arbeta med levande konstnärer. Konstnärerna som medverkar i utställningar eller andra program vittnar samfällt om att museet är en god samarbetspart som tar vara på konstnärernas erfarenheter samt främjar experiment och förnyelse. Endast så kan museet också fortsätta att utveckla sin position som ledande institution. Det för ett museum grundläggande arbetet med att främja konstvetenskapen, bl.a. genom att vetenskapligt belysa samlingen, görs kontinuerligt. I forskarsymposier, publika seminarier och skrifter lyfts frågeställningar och ny kunskap fram. Detta är ett tålmodigt och ibland mindre synligt arbete som ständigt pågår, internt och externt. 6(38)

2.3 SAMLA OCH BEVARA 2.3.1 Inledning Moderna Museet har en mycket fin samling 1900- och 2000-talskonst. Den anses vara en av Europas främsta och har under 2010 berikats med många intressanta nyförvärv. Samlingen växte med 45 konstverk 2010 och vid årets slut var nästan 64 700 konstverk registrerade i museets konstdatabas till detta tillkommer cirka 370 000 oregistrerade fotografiska verk. 2.3.2 Konservering och förebyggande åtgärder I arbetet med att bevara Moderna Museets stora konstsamling ingår dels direkta konserveringsoch underhållsarbeten på enskilda konstverk, dels att säkra rätt klimat i byggnaden där konsten visas och förvaras. Samarbetet med Statens Fastighetsverk, för att klimatanläggningarna ska fungera för utställningsrummen, magasinen och konserveringsateljéerna, har varit tillfredsställande. Bland de konserveringsarbeten som utförts under 2010 kan följande nämnas: - Ett stort arbete har lagts ned på de ryska affischerna, 40 st har åtgärdats och monterats för att visas i den permanenta samlingen. - Dan Grahams Paviljongskulptur II blev i början av året skadad, glasskivor och metallstruktur har åtgärdats. - Förebyggande konserveringsarbete har lagts ned på Mladen Stilinovics The exploitation of the dead, vars 128 delar har besiktigats och fotograferats. Tillståndsrapport och installationsanvisning har upprättats och verket har fått en ändamålsenlig packning. - Arbete har påbörjats med att återställa Robert Rauschenbergs Mud Muse. - Förutom löpande underhåll av utomhusskulpturerna har axlar och kugghjul bytts i Le Picquer i Paradiset. - The Geometric Mouse som enligt konstnären Claes Oldenburg ska målas om i svenska flaggans färger, har medfört att standarden för svenska flaggans historia och färgkoder utretts, eftersom flaggans färger har förändrats. - Information om Thomas Woodruffs jordskulptur Louisa har sammanställts. - I Einar Hylanders museimiljö har textilierna besiktigats. Inventering och registrering av boksamlingen har påbörjats. Under året har rapporter för 145 depositioner och 433 utlån upprättats. Inför alla depositioner och utlån skrivs en besiktningsrapport för varje enskilt konstverk. Det föregås av syning, restaurering och konservering av verken vid behov. De verk som inte genast åtgärdats har besiktigats och deras skadebild har registrerats i konstdatabasen. Inför samtliga tillfälliga utställningar har konstverken synats och tillståndsrapporter har upprättats vid ankomst och efter utställningens slut. Totalt har 1 400 verk gåtts igenom. Under 2010 har två konstnärsintervjuer genomförts. Peter Hagdahl intervjuades angående sin installation The Transfer of Methanol och Rose Esman intervjuades om hur verket 7Objects/69 ska ställas ut. Intervjuerna har sedan registrerats i konstdatabasen och i INCCAs databas (International Network for Conservation of Contemporary Art). Alla 45 nyförvärv har besiktigats i konservatorsateljén. I samband med registrering av nyförvärv i konstdatabasen har material, teknik, måttuppgifter, komponenter, installationsanvisningar, påskrifter och signaturer registrerats. Stor vikt läggs på den förebyggande konserveringen. Nya lådor och skyddsförpackningar har under året planerats och byggts. Kopiering av ljudkassetter, videoband, dataprogram och hårddiskar har genomförts. För att registrera förändringar i temperatur och luftfuktighet för konstverk i lådor under transport har ett projekt med dokumentering med hjälp av dataloggar initierats och fortsatt under året. Kostnaden för prestationstypen Konservering och förebyggande vård uppgår till 15,8 mkr. 7(38)

2.3.3 Förvärv Under 2010 har antalet förvärv, både vad det gäller inköp och donationer, varit lägre än föregående år. Totalt har samlingen utökats med 45 verk. Tabell 2. Förvärv och donationer Antal föremål 2010 2009 2008 2007 2006 Inköpta verk 12 77 40 143 57 Donationer 29 90 31 36 245 Pontus Hulténs donation 781 Annat 4 9 20 12 2 TOTALT 45 176 91 191 1085 I samband med chefsbytet genomförde museet en kampanj som inbringade medel för tre ikoniska verk av Cindy Sherman. Gåvorna kompletterar den redan starka fotografiska delen av samlingen tillsammans med andra donerade verk av Monica Englund, Andreas Gursky och Ed Ruscha, Ytterligare en remarkabel donation av världsklass är en stor målning från 1960 av Morris Louis, legendarisk amerikansk abstrakt målare. Tillsammans med donerade målningar av bland andra Torsten Andersson och Vera Nilsson har samlingen växt på ett mer än tillfredsställande vis, men noteras kan att resurserna för rena inköp är otillfredsställande. Inte minst prisutvecklingen på konstmarknaden har försvårat inköp på den nivå som samlingen i övrigt förtjänar. I förvärvspolicyn finns angivet att museet ska verka för genusbalans samt att förvärv av svenska konstnärer ska vara mer omfattande än av utländska konstnärer, där i princip endast nyckelverk kan komma i fråga. Under året har tolv verk av elva konstnärer köpts in varav sex verk har skapats av kvinnliga konstnärer och sex av manliga. Av dessa är nio verk av svenska konstnärer och tre verk av utländska konstnärer. Fyra verk har överförts från Statens konstråd. Konstrådet och museet har gemensamt funnit att verken har museal kvalité och därför hör hemma i en museisamling. Det sammanlagda värdet på årets nyförvärv uppgår till 16 mkr inklusive gåvor och donationer. Kostnaden för prestationstypen Förvärv uppgår till 4,0 mkr. Till detta ska läggas att anslagsmedel på 1,4 mkr använts till de inköpta verken. 2.3.4 Konstdatabasen och bildrättigheter I slutet av 2009 var 63 834 verk registrerade i museets interna konstdatabas och vid utgången av 2010 var det 64 663 verk. Utöver registrering av nyförvärv och justeringar av poster sker löpande nyregistrering av tidigare förvärvade konstverk inom kategorierna teckning, grafik och fotografi. Tabell 3. Antal registrerade verk i samlingen Antal föremål 2010 2009 2008 2007 2006 Måleri och skulptur 5 274 5 238 5 189 4 888 4 744 Teckning och grafik 28 731 28 705 28 833 28 670 28 233 Fotografi 29 472 28 713 27 362 26 608 23 819 Film och video 364 356 354 344 334 Övrigt 822 822 819 1 182 1 445 TOTALT 64 663 63 834 62 557 61 692 58 575 I Sök i Samlingen, som är tillgänglig via museets webbplats, fanns 68 550 verk registrerade vid utgången av 2010, varav 22 252 med bild. Detta är en ökning med drygt 800 verk jämfört med 8(38)

föregående år. Att antalet verk är något större i Sök i Samlingen beror på att, till skillnad från i konstdatabasen, redovisas här varje blad i en skissbok eller varje fotografi i en portfölj som ett enskilt verk. För att kunna visa bilder i Sök i Samlingen på verk av konstnärer som inte är anslutna till BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) måste museet ansöka om tillstånd direkt från konstnären eller annan bildrättsinnehavare. Detta sker löpande i samband med nyförvärv. Bildrättigheter är i dag klara för ca 85 % av konstnärerna, vilket innebär rättighet att publicera bild på ca 62 000 konstverk i samlingen. Ökningen är marginell sedan förra året då det enbart tillkommit bildrättigheter för nytillkomna konstnärer till samlingen. 2.3.5 Fotografibiblioteket Fotografibiblioteket har under år 2010 bedrivit en normal löpande biblioteksverksamhet. Förutom enskilda biblioteksbesökare har grupper från universitet och fotografiutbildningar givits introduktion i bibliotekets verksamhet. Fotografibibiblioteket samarbetar med Konstbiblioteket i vissa praktiska avseenden och utredningsarbetet om ett eventuellt gemensamt bibliotek har fortsatt under året. 2.3.6 Forskning och samverkan med universitet och andra museer Universitetens och högskolornas intresse för Moderna Museet är stort. Ett antal introduktioner för universitetsstuderande och doktorander har gjorts om olika aspekter av museet, ett kontinuerligt arbete i vilket primärt intendenter och konservatorer engageras. Föreläsningar och sammankomster med museet som värd kan i dag sägas tillhöra museivardagen. Moderna Museet ingår i Tetraden (nätverk mellan de Konstvetenskaplig institutionerna vid Stockholms och Uppsala universitet samt Nationalmuseum och Moderna Museet). En gemensam forskarskola i konstvetenskap håller på att utarbetas. Museet har också en representant i redaktionen för Konsthistorik tidskrift/journal of Art History. Till museet finns sedan flera år en doktorandtjänst knuten i samarbete med Stockholms universitet (under året föräldraledig). Arbetet med det 2009 initierade forskningsprojektet Regionalitet och representativitet. Presentationen av kvinnliga konstnärer under 1900-talet i svenska museisamlingar har pågått under hela året, med tre särskilda forskarmöten. Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Malmö konstmuseum och finansieras med forsknings- och utvecklingsmedel från Kulturrådet. Projektet skall avslutas i maj 2011 och kommer att publiceras i en skriftserie från Kulturrådet. Under hösten inbjöds litteraturvetenskapliga och konstvetenskapliga institutionerna vid Uppsala universitet till ett seminarium om rysk modernism. Syftet var att, med utgångspunkt i museets presentation av det ryska avantgardet, öppna för ett gränsöverskridande samtal om konst och litteratur. I seminariet deltog ca 25 studenter. I anslutning till museets uppmärksammade satsning Det andra önskemuseet fortsatte det treåriga projektet I skuggan av kvinnliga modernister ur ett genusorienterat konsthistoriskt perspektiv att utvecklas. Projektet är finansierat av Kulturrådet. 2.4 VISA OCH FÖRMEDLA 2.4.1 Samlingspresentationen Under 2010 har samlingen visats på Moderna Museet på Skeppsholmen, i Malmö samt i utställningar som Playlist Moderna Museet c/o Jönköpings länsmuseum och Åter till verkligheten på Arbetets museum i Norrköping. Båda dessa utställningar bestod uteslutande av verk ur Moderna Museets samling. Samlingen har dessutom visats genom utlån och depositioner. 9(38)

Stockholm På Skeppsholmen har en rad omhängningar av samlingen ägt rum. Ett rum med måleri, skulptur, fotografi och affischer från 1910 30 talets Ryssland öppnades. Presentationen inkluderade för första gången affischer ur Albert Engströms donation, samt nytillkomna verk av Anna Kagan och Popova. Surrealismen presenterades också i en ny hängning som åter inkluderar Miró samt en nytillkommen skulptur av Louise Bourgeois. Andra rum med minimalism och popkonst hängdes om och Matisse stora Apollon presenterades igen. En annan omhängning visade konst från det sena sextio- och sjuttiotalet med performancekonst, måleri och skulptur med relation till detta tema. Verk ur samlingen presenterades också på plan två där ett större urval av verk av Ivan Augéli visades tillsammans med en stor videoprojektion av den amerikanska konstnären Bill Viola. Kombinationen lyfte fram ett par gemensamma intressen för de båda konstnärerna, så skilda av tid och geografi. Nyförvärv till samlingen presenteras regelbundet under relativt korta perioder i korridoren utanför samlingssalarna. Men nyförvärv presenteras också med snabba omhängningar i samlingssalarna, så skedde till exempel med de tre fotografier av Cindy Sherman samt ett verk av Michael Landy som donerades till museet som en avskedsgåva i Lars Nittves namn från privatpersoner som stöder museet. Ett rum på plan två har inretts till en permanent biograf för att i första hand öka exponeringen av film- och videoverk ur samlingen, men även för att ge möjligheten att i förekommande fall komplettera pågående tillfälliga utställningar med visning av rörlig bild. Malmö Den första utställningen med samlingen i Malmö, Spektakulära tider 60-talet ur Moderna Museets samling, fokuserade på 1960-talet och lyfte särskilt fram aspekter av den amerikanska, franska och svenska konstscenen. Utställningens titel refererar till den experimentlusta och nyskapande energi som präglade det decenniet, men också till den franske filosofen Guy Debords bok Skådespelssamhället från 1967. 1960-talet är starkt representerat i Moderna Museets samling och utgör en viktig period i museets historia. Många banbrytande utställningar visades under denna omvälvande tid, och det vidgade konstbegrepp som tog form under perioden är en självklarhet för dagens unga konstnärer. 2.4.2 Depositioner och utlån Depositioner Under 2010 var 2 204 konstverk ur Moderna Museets samling deponerade på institutioner i Sverige och utomlands. I Stockholmsområdet är konstverk deponerade på ca 80 institutioner i första hand på departementen och andra statliga myndigheter. I övriga Sverige tar ca 100 institutioner emot depositioner från museet. Utomlands återfinns konstverk från Moderna Museet på drygt 50 svenska beskickningar och konsulat. Ungefär hälften av den deponerade konsten utgörs av måleri. Tabell 4. Depositioner Depositioner 2010 2009 2008 2007 2006 Stockholm 1 017 1 062 1 017 1 060 1 214 Övriga Sverige 845 784 794 845 948 Utland 342 311 345 324 381 TOTALT 2 204 2 157 2 156 2 229 2 543 10(38)

Utlån Under 2010 har Moderna Museet mottagit 120 låneansökningar. Den genomsnittliga siffran årligen, sedan 2002, är ca 120 125 men antalet har varierat kraftigt från år till år. Tabell 5. Utlån Utlån Låntagare Konstverk 2010 2009 2008 2007 2010 2009 2008 2007 Stockholm 8 10 14 7 35 157 42 64 Övriga Sverige 16 14 20 34 338 56 116 157 Utland 29 37 34 46 60 90 51 564 TOTALT 53 61 68 87 433 303 209 785 Avslag, återtag 40 77 86 89 84 211 187 232 2010 lånades 433 konstverk ut till 53 institutioner i Sverige och utomlands, medan 30 institutioner fick avslag för 57 verk och 10 institutioner återtog lån av 27 verk (avslag o återtaganden redovisas tillsammans i ovanstående tabell). Några exempel: ur museets betydande samling av Duchamp-verk lånades 20 st ut till utställningen Twisted Pair: Marcel Duchamp and Andy Warhol till The Warhol Museum, Pittsburgh. Verk av de svenska surrealisterna lånades ut till Norrköpings konstmuseum och därefter till Millesgården i Stockholm. Grafiska blad av Edvard Munch lånades ut till Louisiana, Humlebæk medan Museo Nacional de Arte Reina Sofia, Madrid mottog en målning och rörliga skulpturer (av Tinguely, Breer, Fahlström m.fl.) till utställningen New Realisms. Kostnaden för prestationstypen Samlingsprestationen uppgår till 41,0 mkr. 2.4.3 Utställningar och kataloger Utställningsplanen är sammansatt utifrån museets grundläggande vision: det paradoxala gränssnittet mellan historia och samtid, det optimala mötet mellan konstverk, konstnär och betraktare samt bejakandet av konstens vidgade fält, i såväl geografisk som i teknisk mening. Utställningsprogrammet omfattade stora och grundläggande exposéer över kända och mindre kända konstnärskap, nyupptäckter och publika favoriter samt omläsningar av museets samling i utställningsform. I och med öppnandet av Moderna Museet i Malmö har museet nu två permanenta utställningslokaler. Moderna Museet Nu: Erik Chambert (31 oktober 10 januari 2010 Stockholm) Erik Chamberts bilder tycks helt abstrakta, men här finns inte bara ett spel mellan linjer och ytor. Ljus och skugga kontrasterar, hårt och mjukt ställs mot varandra. I utställningen presenterades ett urval av Chamberts konstnärliga produktion, både konst och möbler. Han var lika mycket bildkonstnär som formgivare och hans design har beskrivits som en mänsklig funktionalism. Luc Tuymans Mot dagen (26 december 25 april 2010, Malmö) Öppningsutställningen i Malmö gjordes med den belgiske målaren Luc Tuymans, som i dag räknas till en av världens främsta inom sitt område. Han skildrar mörka politiska händelser och maktstrukturer såväl som helt vardagliga föremål och händelser. Uppvuxen på 1960-talet är han särskilt intresserad av tv, foto och film, och han använder ofta bilder från dessa medier som förlagor till sina målningar. I utställningen, som avslutade sin turné i Sverige, visades en sammanhållen svit stora målningar där uppgörelsen mellan figurativ representation och abstraktion var påtaglig. 11(38)

Astrid Svangren vad jag minns (26 december 14 mars 2010, Malmö) Astrid Svangren, baserad i Malmöregionen och f.d. elev till Luc Tuymans, iscensatte ett platsspecifikt projekt i museibyggnadens nya rum. Hennes verk antyder världar och händelser som betraktaren kan haka i, utifrån vilka man utvecklar sina egna känslor och erfarenheter. De svårbestämbara och labyrintiska rumsligheter som skildras i Astrid Svangrens bilder flyttade hon ut i det befintliga rummet. Evert Lundquist (16 januari 11 april, Stockholm) Evert Lundquist är en centralfigur i modern svensk konsthistoria, både som konstnär och lärare. Han debuterade 1934 och arbetade intensivt med sitt måleri livet igenom. I utställningen återupptäcktes verk som sällan varit visade och mer kända verk presenterades i ett nytt sammanhang. Målningarna ramades ur och kom på så sätt att visas i ett nytt sammanhang där ambivalensen och öppenheten i måleriet trädde fram. Lee Lozano (13 februari 25 april, Stockholm) Utställningen gav med ca 200 verk en överblick över den amerikanska konstnärinnan Lee Lozanos tills i dag för de flesta okände verk. Lozano var verksam i New York på 1960- och tidigt 70-tal varefter hon slutade som aktiv konstnär. Det komplexa konstnärskapet med måleri, teckning och textbaserade verk tilldrog sig ett stort intresse och möjliggjorde en nyläsning av 60-talets konsthistoriska kanon. Museets retrospektiva utställning, hittills den största, var den första i Skandinavien och bidrog till att lyfta fram ett viktigt kvinnligt konstnärskap ur glömskan. Pierre Leguillon presenterar Diane Arbus: en tryckt retrospektiv, 1960 1971 (27 mars 1 augusti, Malmö) Den franske konstnären Pierre Leguillon samlade in tidskrifter från perioden 1960 1971 där den amerikanska fotografen Diane Arbus bilder ursprungligen publicerades och skapade med dessa tidskriftssidor en utställning. Han lät även kommentarer och bilder gå ut i samlingspresentationen för att understryka frågor kring form och innehåll. Keren Cytter (8 maj 15 augusti, Stockholm) Trots sin unga ålder har Keren Cytter de senaste åtta åren gjort mer än 50 videoverk, författat tre romaner och ett operalibretto, startat dans- och teatergruppen D.I.E. Now, tilldelats priser och omhuldats av konstpressen som en av den nya generationens viktigaste konstnärer. Moderna Museets utställning med Keren Cytter var hennes första på en nordisk institution. Ett urval av konstnärens bästa filmer och ett antal teckningar visades, med bland annat en ny svit gjord särskilt för utställningen, samt textverk. Utställningens tyngdpunkt var filmerna som är helt egensinniga hybrider mellan till synes oförenliga genrer. Yael Bartana och Europa kommer att häpna (22 maj 19 september, Malmö) Utställningen visade fem verk av den israeliska konstnären Yael Bartana. Hennes filmer har beskrivits som ödesmättade betraktelser av det israeliska samhällets identitetsbefästande ritualer. Som konstnär utmanar hon sitt kollektivs historieskrivning och självbild, och som betraktare utmanas även vi i konfrontationen med hennes symbolladdade bilder. Filmerna visades i var sin byggnadskropp och knöt därmed an till en arkitektonisk estetik som återfinns i filmerna. Ed Ruscha: Femtio år av måleri (29 maj 5 september, Stockholm) Ed Ruscha är en av de senaste femtio årens mest konsekvent innovativa amerikanska konstnärer. Hans konst som omfattar måleri, teckningar, grafik, artist s books, fotografi och film drivs av en fascination för språkets makt och gåtfullhet och kännetecknas av paradoxer, tvetydigheter och motsägelser. Hans övergripande tema är ord och ordens ständigt växlande relationer till sammanhang och budskap. Sommarens utställning presenterade uteslutande Ruschas måleri och omfatta- 12(38)

de ett åttiotal målningar från slutet av 1950-talet till i dag. Utställningen organiserades av Hayward Gallery, Southbank Centre, London i samarbete med Moderna Museet. Gunvor Nelson (18 augusti 19 september, Malmö) Gunvor Nelson är en pionjär inom den experimentella filmen. Hennes filmer kan liknas vid omsorgsfullt hopsatta visuella melodier som man kan se många gånger om och alltid upptäcka något nytt. Filmerna som visades var ett urval ur museets samling: Schmeerguntz, My name is Oona och Take Off. Modernautställningen 2010 (2 oktober 9 januari 2011, Stockholm) Med Modernautställningen 2010 gjordes ett nytt inlägg i debatten om den svenska samtidskonsten. Utställningen följde upp 2006 års upplaga med 54 konstnärskap utvalda av två externa och en intern sakkunnig. I utställningen fanns ingen genomgående tematik, men däremot fyra sammanhang där konstnärernas vägar korsas: bilden av Sverige, diskussioner om upphovsmannaskap och narration, undersökningar av det taktila i material och form samt det eteriska och det andliga. Som en del av utställningen genomfördes ett antal presentationer, diskussioner och performance. Alice Neel Målade sanningar (9 oktober 2 januari 2011, Malmö) Alice Neel framstår alltmer som en av 1900-talets mest betydande skildrare av det amerikanska samhället och dess människor. Hennes konstnärskap präglas av ett genuint intresse för människor och en strävan att försöka förstå det mänskliga drama som dagligen utspelas runt omkring oss. Medan andra samtida amerikanska konstnärer under 50- och 60-talen utvecklade nya uttryckssätt som abstrakt expressionism och popkonst höll Neel envist kvar vid porträttmåleri. Den omfattande utställningen avslutade sin turné i Malmö. Mary Kelly: Fyra verk i dialog 1973 2010 (16 oktober 23 januari 2011, Stockholm) Mary Kelly är en av samtidskonstens mest tongivande konstnärer. Hennes storskaliga installationer ställer frågor kring identitet, sexualitet och minne i relation till den individuella och kollektiva historieskrivningen. I utställningen sammanfördes fyra av konstnärens större projekt. Genom att presentera projekten från 1970-talet tillsammans med verk från de senaste tio åren syftade utställningen till att skapa en dialog mellan generationer som har formats av olika kulturella omständigheter, men utsatts för samma historiska händelser. Mary Kelly var under hösten IASPIS stipendiat i Stockholm. Tabell 6. Tillfälliga utställningar Tillfälliga utställningar 2010 2009 2008 2007 2006 Utställningar, Stockholm 7 9 14 19 18 Utställningar, Malmö 6 Turnerande utställningar 1 3 5 3 2 c/o-utställningar 1 1 0 1 1 MM Utomlands 1 1 2 1 3 TOTALT 16 14 21 24 24 Turnerande utställningar Åter till verkligheten Fotografi ur Moderna Museets samling (11 september 9 januari 2011, Arbetets museum Norrköping) Utställningen omfattade drygt 200 fotografier från 1970-talet av ett fyrtiotal, i huvudsak amerikanska och svenska fotografer. Den gav en inblick i en rad verkligheter, personligheter och utsagor om livet och konsten. Utställningen erbjöd möjligheten att återupptäcka den traditionella, analoga fotografiska bilden som varit den dominerande tekniken fram till 2000-talets början. 13(38)

I samband med öppningen av utställningen publicerades boken Reality Revisited. Photography from the Moderna Museet Collection i samarbete med Steidl, Göttingen. Boken är den första i en planerad serie på fem böcker med fotografi ur samlingen. Playlist Moderna Museet c/o Jönköpings läns museum (18 september 9 januari 2011) Moderna Museet gästade under hösten Jönköpings läns museum. Utställningen Playlist presenterade ett urval kända verk ur Moderna Museets samling av samtidskonst. Utställningen formade en berättelse kring utanförskap och gränsdragningar men också kring försoning och tillit. Jönköpings läns museum vände sig särskilt till ungdomar och hade, utöver det pedagogiska arbetet, både använt sig av unga fokusgrupper i arbetet med utställningen och aktivt inbjudit publiken till att kommentera utställningen i den interaktiva katalogen. C/o verksamheten initierades av Moderna Museet 2002, under exilperioden, då museets samlingar kunde visas på bred front utanför museibyggnaden. Utomlands Moderna Museet medverkade till svenskt deltagande i Sydneybiennalen, där David Elliott gjorde urvalet med konstnärerna Martin Jacobson, Håkan Rehnberg och Gunnel Wåhlstrand. Biennalen i Sao Paulo valde att frångå nationell representation som urvalsprincip, varpå inget svenskt deltagande blev aktuellt. Kataloger och böcker Moderna Museet har en omfattande utgivning av utställningskataloger och böcker. Samarbetet med flera internationella förlag som exempelvis tyska Steidl Verlag och Hatje Cantz innebär att museets kataloger får stor spridning via deras distributionskanaler till konstbokhandlare och museibutiker runtom i världen. Tabell 7. Kataloger och böcker Kataloger och böcker 2010 2009 2008 2007 2006 Kataloger, Stockholm 5 3 6 5 4 Kataloger, Malmö 2 1 Böcker 3 1 1 0 1 TOTALT 10 5 7 5 5 Under 2010 publicerade Moderna Museet sju större utställningskataloger: Evert Lundquist, Lee Lozano, Keren Cytter, Ed Ruscha, Modernautställningen 2010, Yael Bartana och Alice Neel. Katalogerna Ed Ruscha och Alice Neel är producerade och utgivna i samarbete med andra institutioner. Varje publikation innehåller en fördjupande text av utställningens ansvariga intendent, samt essäer av särskilt inbjudna skribenter. Publikationerna innehåller även ett rikt bildmaterial med ofta nytagna fotografier av de verk som ingår i utställningen. Essäerna illustreras med referensbilder som beställs in från bildbyråer och liknande. Utöver de kataloger som publicerats i samband med utställningar har det även getts ut tre böcker som på olika sätt behandlar delar av Moderna Museets samling: Åter till verkligheten. Fotografi ur Moderna Museets samling, Det andra önskemuseet och Svart och vit. En suprematistisk komposition från 1915 av Kazimir Malevitj. Kostnaden för prestationstypen Tillfälliga utställningar uppgår till 95,3 mkr. 2.4.4 Våra besökare 2010 kom att bli mycket välbesökt, även om årets besökarantal inte kan jämföras med föregående års rekordhöga besökssiffror till följd av Dalí-utställningen. För att kunna jämföra besökssiffror med andra museer som både visar entrébelagd och fritt tillgänglig konst räknas antal besök till hela byggnaden på Skeppsholmen. Detta görs via optisk avläsning i entrédörrarna. Då inkluderas den del av verksamheten som visas/delges utanför entrébiljettlinjen. 14(38)

Under 2010 kom nära 490 000 besökare till museets byggnad på Skeppsholmen varav ca 275 000 besökare löste en biljett. Till museet i Malmö kom under året drygt 88 000 besökare, varav 52 000 löste biljett. Det totala besöksantalet för båda museerna blev nära 578 000. Med denna höga besökssiffra blev Moderna Museet det mest besökta konstmuseet i Sverige. I diagrammet nedan visas besökssiffrorna under den senaste 10-årsperioden. Det bör påpekas att museibyggnaden på Skeppsholmen var stängd p.g.a. mögelsanering under åren 2002 och 2003 och att det var fri entré under perioden 2004 2006. Diagram 1. Besöksstatistik 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Stockholm Malmö Museet delar systematiskt och löpande under året ut enkäter till de besökare som löser en biljett i kassan. Moderna Museet i Malmö som öppnades 26 december 2009 genomförde enkätundersökningen för första gången 2010. Målgruppen består av museets besökare över 14 år. Enkäten ställer frågor om besökarens ålder, kön, geografisk hemvist etc. men även frågor om vad de nyttjade av museets utbud samt synpunkter på dagens besök i synnerhet och museet i allmänhet. Den positiva trenden med en åldersmässigt blandad publik håller i sig. Medelåldern bland besökarna är 45 respektive 46 år (Stockholm/Malmö). Antalet kvinnliga besökare överväger. Sedan 2008 har besökare från utlandet stadigt ökat på Moderna Museet i Stockholm. Under sommaren svarade de utländska besökarna för över hälften av besöken. Andelen besökare med högre utbildning har ökat väsentligt efter det att den fria entrén togs bort och uppgår nu till 84 %. Andelen förvärvsarbetande är 60 % vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Motsvarande siffra i Malmö är 51 %. Andelen som studerar är 13 respektive 16 % och 18 respektive 25 % är pensionärer. Andelen besökare över 64 år är i stort sett oförändrad de senaste åren. Stockholm Intresset för samlingen har ökat väsentligt de senaste åren. Under 2010 utgjorde de tillfälliga utställningarna och samlingen nästan lika starka skäl för att besöka museet på Skeppsholmen. Det är dock stor skillnad mellan de svenska och utländska besökarna. Av de svenska besökarna uppgav 67 % tillfälliga utställningar som avgörande eller av stor betydelse för besöket. 75 % av de utländska besökarna anger istället samlingen som avgörande. Ed Ruscha: Femtio år av måleri, var årets mest besökta utställning i Stockholm. 15(38)

Av besökarna går 41 % in i museets butik och 33 % besöker restaurangen. Längden på besöket är i stort sett i samma nivå som de senaste åren. Det genomsnittliga besöket varar 113 min varav 84 minuter tillbringas i utställningarna. Museet får även fortsättningsvis mycket positiva omdömen från besökarna; 9 av 10 ger högsta eller näst högsta betyg medan bara 2 % har en negativ helhetsbild av museet och sitt besök. Även guidade visningar, frontpersonalen, audioguiden, museets informationsmaterial och butiken fick högsta betyg. Malmö Under Moderna Museet Malmös första år var möjligheten att se museibyggnaden det starkaste skälet för besöket. 61 % av besökarna uppger att möjligheten att se museibyggnaden var av avgörande eller stor betydelse för att besöka museet. Presentationen av samlingen lockar något mer än de tillfälliga utställningarna. 88 % av besökarna tog del av samlingsutställningen. Yael Bartana och Europa kommer att häpna och Alice Neel Målade sanningar var årets mest besökta utställningar. Besökssiffrorna för butiken är 39 % och för caféet 34 %. Det genomsnittliga besöket varade i 75 minuter varav 60 minuter spenderades i utställningarna. Moderna Museet Malmö fick mycket positiva omdömen från besökarna; 9 av 10 var mycket eller ganska nöjda medan bara 2 % hade en negativ helhetsbild av museet och sitt besök. Även audioguiden, frontpersonalen och de guidade visningarna fick högsta betyg. 2.4.5 Barn- och ungdomsverksamhet Barn- och ungdomsverksamheten på museet har en lång tradition som präglas av experimentlusta och konstnärlig medverkan. Flera aktiviteter har varit banbrytande för den pedagogiska utvecklingen i Sverige, men har också satt spår på andra håll i världen. Inte minst museets satsning på tonårsverksamhet Zon Moderna har varit föremål för många studiebesök, såväl nationella som internationella. Centre Pompidou, Paris har aktivt intresserat sig för Zon Moderna och en regelrätt efterföljare finns i 21st Century Museum of Contemporary Art, Kanasawa, Japan. Familjesöndagar, lovprogram, workshops och tematiserade visningar har varit utgångspunkten för hur äldre och nyare konsthallar formar sitt pedagogiska tilltal. Familjesöndagen är museets öppna programverksamhet för barn som äger rum varje söndag året runt. 80 visningar har genomförts i Stockholm med sammanlagt ca 1 000 barn. Två söndagar under året har givits en speciell karaktär då konstnärer har bjudits in för att hålla personliga workshops. I Malmö genomfördes 24 visningar med ca 140 barn. Lovprogrammen är en annan uppskattad kostnadsfri verksamhet för barn. Varje skollov arrangeras visning och verkstad av en aktuell utställning. 62 visningar genomfördes i Stockholm med ca 750 barn. I Malmö har 30 visningar genomförts under året med ca 200 barn. Elva kurser har genomförts i Verkstan. Kurserna varierar i sin utformning beroende på målgrupp, som har varit allt från treåringar till tonårsflickor. Under 2010 gavs även tre sommarlovskurser. Totalt deltog 111 barn. 16(38)

Tabell 8. Barn- och ungdomsverksamhet Visningar 2010 2009 2008 2007 2006 Skolvisningar, Stockholm 412 438 395 390 440 Skolvisningar, Malmö 88 Förskolor, Stockholm 37 44 106 40 31 Förskolor, Malmö 3 Konstskola/kurs, Stockholm 111 80 85 67 60 Konstskola/kurs, Malmö 0 Familjesöndag, Stockholm 80 95 87 38 0 Familjesöndag, Malmö 24 Studiedagar, Stockholm 6 4 4 1 2 Studiedagar, Malmö 10 Lovprogram för barn, Stockholm 62 61 62 35 35 Lovprogram för barn, Malmö 30 TOTALT 863 722 739 571 568 Visning och verkstad för förskolan samt åk 0 6 har genomförts under hela året med olika teman från samlingen och de tillfälliga utställningarna. 37 visningar för förskolor, 412 skolvisningar plus 16 workshops har genomförts i Stockholm under året. I de sammanlagt 465 skolvisningarna har ca 8 500 elever deltagit. I museets entrékassa förs statistik på skolklasser som besöker museet på egen hand. Med dessa medräknade har ca 18 700 barn och unga under 18 år besökt Moderna Museet i Stockholm tillsammans med sin lärare under året. I Malmö har museet erbjudit visning och verkstad/workshop för förskola t.o.m. gymnasiet. 88 skolvisningar (plus tre visningar för förskolor) har genomförts under året. I de sammanlagt 91 skolvisningarna har närmare 2 000 elever deltagit. Under hösten har högstadiet och gymnasiet erbjudits att delta i workshops. Utgångspunkten är museets samling på teman Modernism & text, Dadaism & ljudpoesi samt Konceptkonst & gördet-själv. I en workshop får eleverna på ett lekfullt och lärorikt sätt närma sig en utvald del av konstens historia i både teori och praktik. Processen och den egna upplevelsen står i centrum. Totalt har 16 workshops genomförts i Stockholm med sammanlagt 240 elever. Ett specialprojekt genomfördes i Malmö under hösten i vilket alla klasser i Vellinge kom till museet för visning och workshop. Visningen tog upp och problematiserade frågor kring media, reklam och identitet. I workshopen som utgick från Lena Svedbergs verk Konsumentkvinnan fick eleverna göra collage där de visualiserade de fördomar, stereotyper och ideal som omger oss i dag. 19 klasser deltog i projektet som inleddes med en lärarfortbildning där 18 av Vellinges högstadielärare deltog. Till fortbildningen gjordes ett studiematerial som lärarna kunde använda i skolan. Zon Moderna vänder sig direkt till gymnasieskolan där eleven och konstnären, samhället och konsten kopplas samman. Ungdomarna kommer från vitt skilda skolor och områden och blandas i helt nya konstellationer. Två projekt har under ledning av två konstnärer och konstpedagog genomförts under året i Stockholm: Hans Isaksson med Lee Lozano och Magdalena Dziurlikowska med Modernautställningen 2010. I det första projektet undersökte ungdomarna Lee Lozanos radikala förhållningssätt till omvärlden, i det andra var utgångspunkten frågan När är jag svensk?. De individuella arbetena redovisades i utställningsform, med publik vernissage, musik och performance. I Malmö genomfördes två projekt för Zon Moderna. Det första med Astrid Svangren som samtidigt ställde ut på museet, det andra med konstnären Jenny Grönvall som utgick från den pågående utställningen Alice Neel Målade sanningar. Därutöver samverkar museet med Kungliga Konsthögskolan för att utbyta erfarenheter om hur mångfalden kan öka i utbildningen. Zon Modernas goda erfarenheter av en bred och divergerad rekrytering kan på sikt påverka högskolans mångfaldsarbete. Totalt har ca 41 700 barn och unga under 18 år besökt Moderna Museet i Stockholm, av dessa har ca 20 500 deltagit i de aktiviteter som är riktade till den unga publiken. 17(38)

Dessutom kan även följande genomförda aktiviteter nämnas: - Under 2010 har 16 studiedagar genomförts i Stockholm och Malmö för skolor och högskolor. - En sommarakademi om dans och lärande hölls under två dagar riktad till lärare, beslutsfattare och skolledare i hela landet ett samarbete med Institutet Dans i skolan. Ca 100 personer deltog i akademien. - Ca 280 lärare deltog i Skola + Museum= Sant, en skolmässa som ägde rum på Historiska Museet. Mässan var ett samarbete mellan 25 olika museer i Stockholm. - Bildvisningsverktyget 50 bilder erbjuder skolan bilder och texter att använda i skolundervisningen via museets webbplats. Den har under året haft ca 8 400 besökare. - Två lärarkvällar har genomförts i Stockholm med totalt 200 deltagare. Den ena utgick från utställningen Evert Lundquist och den andra från Moderna Museet samling. Därutöver har 16 informationsträffar för lärare ägt rum i Malmö. - Lärarhandledningar har producerats till utställningarna Lee Lozano, Mary Kelly och Modernautställningen 2010. Handledningarna finns tillgängliga i museets entrékassa och är nedladdningsbara från webbplatsen. Under året har ca 1 100 lärarhandledningar laddats ner. - Under hösten anordnades för tredje året i rad en nationell fortbildningskurs för lärare i samarbete med Nationalmuseum. Årets tema var Maktspråk: Perspektiv på genus nu och då. 69 lärare från hela Sverige deltog i en dag som inleddes på Nationalmuseum och avslutades på Moderna Museet. På programmet stod föreläsningar, information om museernas skolverksamhet samt möjlighet att se utställningarna Maktspråk respektive Mary Kelly. Kostnaden för prestationstypen Barn- och ungdomsverksamhet uppgår till 6,9 mkr. 2.4.6 Visningar Visningar är ett av de bästa redskapen för ett konstmuseum att förmedla och tillgängliggöra samlingen och utställningarna. Offentliga visningar som är kostnadsfria, erbjuds på regelbunden basis för vuxna och barn. 212 offentliga visningar på svenska och engelska har erbjudits i Stockholm under året med totalt ca 5 200 deltagare. De engelska offentliga visningarna utökades till att omfatta även juni månad och totalt har 34 visningar genomförts. Under november och december gjordes fyra specialvisningar av Modernautställningen 2010 för att lyfta fram den än mer innehållsmässigt. 143 offentliga visningar på svenska och engelska genomfördes i Malmö under året med totalt ca 2 000 deltagare. Riktade offentliga visningar har gjorts för utvalda grupper såsom babyvisningar, visning för personer med nedsatt syn, på teckenspråk och visning för personer i gruppboende. I Stockholm erbjöds 36 visningar med totalt ca 300 deltagare. Offentliga visningar för barn genomförs varje Familjesöndag och lovprogram. I Malmö genomfördes sex babyvisningar under året. Antalet bokade avgiftsbelagda visningar av museets samling och tillfälliga utställningar har totalt varit 743 st i Stockholm. Av dessa var 465 skolvisningar och 278 visningar för vuxna. 45 % av de bokade vuxenvisningarna var av Moderna Museets samling. Av de tillfälliga utställningarna var det Evert Lundquist som lockade flest antal vuxengrupper. Antalet bokade avgiftsbelagda visningar i Malmö var totalt 291 st, av dessa var 91 skolvisningar och 200 var visningar för vuxna. Övriga pedagogiska verktyg Introduktionsfilmer med intervjuer av konstnärer och intendenter är mycket uppskattade av publiken. Filmerna installeras utanför utställningsrummen och erbjuder en introduktion till tema och innehåll. Under året har filmer producerats till utställningarna Lee Lozano, Evert Lundquist, Ed Ruscha: Femtio år av måleri, Keren Cytter och Mary Kelly: Fyra verk i dialog 1979 2010. Till Modernautställningen 2010 gjordes en intervjufilm kring konstnärerna Goldin+Sennebys verk. Filmerna har varit på svenska respektive engelska. På Moderna Museets YouTube-kanal publicerades introduktionsfilmerna och dokumentation av programverksamheten såsom Ragnar Kjartanssons performance i Studion, After Art: Lee Lozano, Framför konsten: Charlotte Engelkes och Remix möter Moderna Museet. Under året har Moderna Museet haft drygt 31 300 filmvisningar på YouTube. 18(38)

Audioguiden fortsätter att vara ett populärt pedagogiskt verktyg för både svenska och utländska besökare. En basaudioguide finns på svenska, engelska, tyska och franska. En audioguide med kommentarer av konstnärer samt en queeraudioguide finns på svenska och engelska. Dessutom finns en familjeaudioguide på svenska för yngre besökare. 2010 producerades även en audioguide med 18 spår som ett verk av Cecilia Edefalk i anslutning till Modernautställningen. Audioguiden användes även för att ljudsätta utställningen Mary Kelly: Fyra verk i dialog 1973 2010. Till alla större utställningar i Malmö producerades audioguider. Till de tillfälliga utställningarna talade konstnärer och curatorer själva in ljudspåren och till samlingsutställningen rör det sig om åtta nyproducerade ljudspår, tre som ger en kontext till utställningen och fem ljudspår som är direkt kopplade till enskilda verk i samlingen. Audioguiden är avgiftsfri. Som ett komplement till andra pedagogiska verktyg har så kallade samlingspromenader sammanställts. Ett urval konstverk ur samlingen belyses utifrån ett visst tema: Jag är kär, Nyss gjort slut, Det andra önskemuseet, Klassiker, Det där kunde jag ha gjort själv, Naket, En regnig dag, Bråttom, Jag vill se vad det föreställer och Allt är absurt. Promenaderna finns i tryckt form som kostnadsfri handledning för besökarna. Därutöver har det till samlingshängningarna i Stockholm och Malmö producerats tipspromenader för barn som uppskattats och använts flitigt. Tabell 9. Visningar Visningar 2010 2009 2008 2007 2006 Offentliga visningar, Stockholm 212 206 219 207 190 Offentliga visningar, Malmö 143 Bokade vuxenvisningar, Stockholm 266 440 344 385 343 Bokade vuxenvisningar, Malmö 200 Visning Hylanders våning 12 14 46 22 23 Företagsprogram 0 1 7 5 3 TOTALT 833 661 616 619 559 Kostnaden för prestationstypen Visningar uppgår till 5,9 mkr. 2.4.7 Program Moderna Museets programverksamhet syftar till att fördjupa kunskapen och reflektera över innehållet i det som visas i museet samt till att göra museet till en plattform för aktuella och intressanta debatter, seminarier, samtal, symposier och filmvisningar, men även för performance och koreografi. Programmen realiseras ofta i samarbete med andra institutioner och organisationer. Bland de program som arrangerats under året kan nämnas: - Filmprogram i Bion, i direkt anslutning till pågående utställning och i vissa fall som fristående program. Därutöver har ett mindre utställningsrum omvandlats till en minibio där filmer ur museets samling visas. - Studion har varit platsen för en programverksamhet med fokus på yngre och mindre etablerade konstnärskap. Programmens innehåll har varierat mellan ljudkonst, video och performance och har ofta genomförts i samarbete med andra institutioner. - Salonger, en ny programserie med sju arrangemang under året. De öppna salongerna lånar den litterära salongens format och inleds i en aktuell utställning alternativt i samlingen och avslutas i museets restaurang med informella samtal. Förutom museets egna intendenter har bland andra forskare, författare och konstnärer deltagit i de ofta tvärvetenskapliga diskussionerna, tillsammans med en aktiv publik i alla åldrar. - After Art: Lee Lozano genomfördes under Stockholms Kulturnatt med en stor och entusiastisk public. Programmets utgångspunkt var den pågående utställningen med Lee Lozano och erbjöd en serie performance, iscensatta verk ur samlingen och aktiviteter med ungdomar från Zon Moderna. 19(38)