MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK"

Ingeborg Åkesson
för 9 år sedan
Visningar:

1 MIN PRAKTIK PÅ METROPOLITAN MUSEUM OF ART I NEW YORK Tack vare bidrag från Er fick jag under hösten 2012 möjlighet att genomföra en åtta veckors praktik hos Nancy Britton, tapetserarkonservator, på Metropolitan Museum of Art i New York. Praktiken utgjordes som en del av min utbildning på möbeltapetserarprogrammet på Carl Malmsten Furniture Studies. Jag har valt att inrikta min utbildning mot bevarandetapetsering och konservering av stoppade möbler. Metropolitan Museum of Art är beläget på Fifth Avenue, på mitten av Central Parks östra sida. Det är ett utav världens ledande konstmuseer med enorma samlingar av klassisk- och modern konst och föremål från alla världens hörn och tidsåldrar. Totalt arbetar cirka 2600 personer på MMA. Museet har 2 miljoner konstföremål och fem miljoner besökare per år. Metropolitan Museum of Art, 1000 Fith Avenue

2 Nancy Britton har jobbat på museet i 22 år och är en av väldigt få anställda tapetserarkonservatorer i världen. Att få en inblick i hennes jobb och ta del av hennes erfarenheter i kombination med MMA s resurser var en fantastisk möjlighet. Arbetet som tapetsearkonservator kan vara väldigt varierande. Det kan till exempel handla om att färdigställa och se över möbler inför en utställning, underhåll av möbler i utställning, tillståndskontroll av möbler som kommer tillbaks till, eller ska lånas ut av museet eller dokumentera nyförvärv. Nancy Britton tillsammans med sin franske motsvarighet, Xavier Bonnet. Mitt personalkort PROJEKT 1 Under min tid på museet hade jag två egna stora projekt. Det första handlade om att dokumentera, göra åtgärdsförslag och sedan utföra dessa åtgärder på en renässansstol ur museets samlingar. Stolen skulle ingå i en permanent utställning. Jag började med att göra en grundlig genomgång och dokumentation av stolens befintliga material och dess skick. Utifrån min dokumentation fick jag sedan föreslå lämpliga åtgärder och när de godkänts av Nancy och intendenterna så kunde det praktiska arbetet börja. Det fösta jag gjorde var att stabilisera ryggpanelen som hade fallit ihop. När ryggen var på plats kunde jag börja lappa ihop tyget. Tyget var så skört att det inte gick att sy i och materialbortfall gjorde att jag inte kunde på alla sprickor att gå ihop. Detta löstes genom att sätta ett tyg i matchande färg och material bakom revorna och limma ihop de trasiga delarna. Denna procedur upprepades på både sitsen och kudden och avslutades med att allt täcktes i en silkescrèpe, som är ett tunt, tunt tyg som kapslar in det ömtåliga tyget och ger det ett enhetligare yttryck. Stolens fransar hade slitits och till viss del fallit bort. De befintliga fragmenten kopierades med nytt material som sedan syddes fast i de befintliga fransarna. Alla ingrepp dokumenterades tydligt i åtgärdsrapporten som är knuten till stolens accessionsnummer.

3 Stolen i projekt 1 före och efter PROJEKT 2 Mitt andra egna projekt gick ut på att dokumentera en grupp möbler som nyligen donerats till museet och skulle ställas ut i en utställning några år framåt i tiden. Gruppen bestod av två stolar och en fåtölj och var en del i en hel inredning. En stor del av uppgiften var att reda ut stoppningshistoriken och utreda ifall de olika föremålen genomgått samma förändringar eller ifall de skilde sig från varandra och vad det i sådant fall kunde betyda. Jag gick igenom möblerna grundligt och dokumenterade allt material och alla ingrepp, studerade spikhål och letade efter tecken på tidigare åtgärder. All denna information sammanställdes sedan i en stoppningshistoria som presenterades för intendenterna som var ansvariga för utställningen. I mötet med intendenterna visade det sig att de hade information som understödde det jag hittat i min undersökning och vice versa, att det jag hittat kunde bekräfta misstankar de hade utifrån att de studerat inventarielistor eller hantverksräkningar. Det var väldigt intressant och gav en bra inblick i hur konservatorn och intendenten kan jobba ihop och komplettera varandra i arbetet.

4 Fåtöljen i projekt 2 Stol i projekt 2 Förutom dessa två projekt var jag involverad i en massa små projekt och exkursioner. Jag fick bland annat möjlighet att besöka ett symposium arrangerat av Textile Society of America i Washngton DC där jag träffade några av landets ledade textilkonservatorer, konstnärer och forskare och fick föra en rad intressanta föredrag. Jag deltog i en workshop med möbelkonservator Robin Hodgeson från Australien som arbetat fram en rad olika hjälpmedel för konservatorsarbete. Metropolitan Museum of Art kan fantastiska resurser i fråga om kunnig personal, som jag fick möjlighet att träffa, lära känna och arbeta tillsammans med, och i fråga om maskiner och teknisk utrustning. Det finns en fotostudio där arbetet dokumenterades på bild, flera olika sorters digitala och analoga mikroskop för fiberbestämning eller förstoring av fragment. Men det hjälpmedel jag använde mest och som jag känner att jag har mest nytta av att få lära mig är röntgenmaskinen. Den används flitigt av konservatorerna på avdelningen och gör att man utan att göra någon åverkan på föremålet kan se kur det är konstruerat. I vårt fall kunde det till exempel handla om att se hur stygnen var sydda i en stoppning och utifrån det kunna plats, och ibland också tidsbestämma stoppningsarbetet utifrån kända tekniker från olika tider och områden i världen.

5 Tillsammans med två andra konservatorer, två tekniker och en fraktfirma var jag med och monterade ned ett gyllenläder från 1600-talet. Lädret satt monterat i ett privat hem och skulle lånas ut till museet för att ingå i en utställning om holländskt 1600-tal. Det var väldigt fascinerande att se hur man handskas med konstföremål i en fraktsituation. Den här resan är något av det bäst jag gjort i mitt liv, hittills. Att få komma till MMA gav mig en väldigt bra insikt i hur arbetet på museum fungerar. En sak som känns väldigt viktig för mig är att min tid på museet bekräftade mina idéer om hur jag ville jobba. Tidigare har de varit just idéer, men nu känner jag att de konkretiserats och jag vet att det är det här jag vill jobba med, det har gjort mig motiverad att fortsätta utbilda mig inom detta område. Jag anser att det behövs fler personer med den här specialkompetensen i Sverige och jag hoppas att jag ska kunna vara en av dem. Det finns ett enormt underlag bevarat i våra museisamlingar som behöver ses över, dokumenteras och föras vidare. Den här resan har inte bara fått mig att förstå hur jag vill jag jobba i framtiden. Den har också öppnat upp för idéer till mitt examensarbete. Under tiden i New York fick jag lära mig sätt att tänka, sätta att se saker på och tekniker att arbeta på som jag tidigare bara funderat kring. Jag arbeta fram en egen dokumentationsmatris som jag kommer vilja jobba vidare på och som jag kommer involvera i mitt examensarbete. Jag på plats i labbet. Jag vill rikta ett stort tack till Utbildningsnämnden för stipendiet och möjliggörandet av den här resan! - Ann-Sofie Stjernlöf, Möbeltapetserarstudent, Carl Malmsten Furniture Studies

Relevanta dokument

KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvision för gemenskap

KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvision för gemenskap TÄVLINGSBIDRAG Bo bra på äldre dar KUNSKAPSMÖTEN En samhällsvison för gemenskap Att vi har stora utmaningar gällande välfärden är inget som går att sticka