Slutrapport Sanering av kv. Ljuset, Alingsås gasverk December 2011 1
Alingsås gasverk, kv. Ljuset, kol respektive koksupplag, 1959. Alingsås Museums arkiv. Slutrapport Sanering av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun Diarienummer: 2011.068/837 Utgivningsår: December 2011 Omslagsbild: Gasverksbron, maj 2010. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun Kartor: Alingsås kommun, GIS-enheten Höjdsystem: RH 2000 Grafisk form: Margareta Battisti, Alingsås kommun Tryckeri: Centraltryckeriet, Alingsås. Miljödiplomerad verksamhet. Slutrapporten finns som pdf på Alingsås kommuns hemsida www.alingsas.se (2012) Denna rapport kan även beställas från samhällsbyggnadskontoret i Alingsås kommun E-postadress: samhallsbyggnad@alingsas.se Telefon: 0322-61 60 00 vx. 2
Förord Denna rapport beskriver resultat och erfarenheter från marksaneringen av Alingsås gasverk, som fram till mitten av 1950-talet bedrev sin verksamhet mitt i hjärtat av staden Alingsås. Förhoppningsvis kommer denna redogörelse till nytta i framtida marksaneringsprojekt och skulle det finnas ett behov av ytterligare information som här saknas, ta gärna kontakt med Samhällsbyggnadskontoret på Alingsås kommun där det resterande projektmaterialet finns. Rapporten har författats av Ellen Samuelsson NCC Teknik, Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB samt Maria Aronsson, Ulf Edgren, Ove Sikén, Tomas Carlsson, Marita Sohl och Anna Hansson samtliga Alingsås Kommun. Miljöskyddskontoret Alingsås kommun och Länsstyrelsen Västra Götaland har granskat rapporten och kommit med synpunkter gällande myndighetsavsnitten. Saneringen av Alingsås Gasverk kunde komma till stånd tack vare att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland prioriterade projektet och anslog bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador. Marksaneringen av Alingsås gasverk utfördes enligt tidplan, till en lägre kostnad än budgeterat och åtgärdsmålen uppnåddes. Ett varmt tack till alla som har deltagit i projektet och bidragit till det lyckade resultatet. Alingsås december 2011 Ulf Edgren Beställare/Projektägare Maria Aronsson, Anna Hansson Projektledare 3
Innehållsförteckning Sammanfattning 9 1 Inledning 11 1.1 Bakgrund...11 1.2 Områdesbeskrivning...11 1.3 Historik...13 1.3.1 Alingsås gasverk...13 1.3.2 Tillverkning av stadsgas...14 1.4 Inledande utredningar...16 1.5 Sanering av Alingsås gamla gasverk (kv. Klockan)...16 1.6 Val av åtgärd...17 2 Ansvar och finansiering 18 2.1 Ansvarsutredning...18 2.2 Huvudmannaskap...19 2.3 Bidragsansökan...19 3 Åtgärdsförberedande utredningar och föroreningssituation 20 3.1 Åtgärdsförberedande utredningar...20 3.1.1 Konceptuell modell och provtagningsplan...20 3.1.2 Åtgärdsförberedande undersökningar...21 3.1.3 Miljö- och rivningsinventering av byggnader...22 3.2 Föroreningssituation...22 4 Åtgärdsmål 24 4.1 Övergripande åtgärdsmål...24 4.2 Mätbara åtgärdsmål...24 5 Saneringsbeskrivning 26 5.1 Projekteringsunderlag...26 5.2 Delområde A-H...26 6 Projektbeskrivning 27 6.1 Organisation...27 6.2 Övergripande händelser...28 7 Riskanalys och beredskapsplan 30 8 Miljömedicinsk bedömning 31 8.1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum...31 8.2 Emissionsmätningar...31 8.3 Spridningsberäkningar...32 8.4 Bedömning...32 9 Anmälan om sanering och vattenverksamhet 34 9.1 Anmälan om sanering...34 9.2 Anmälan om vattenverksamhet...34 9.3 Miljökontrollprogram...35 10 Upphandling av mottagare av förorenade massor 36 10.1 Återanvändning för anläggningsändamål...36 10.2 Upphandling av resterande massor...36 10.2.1 Värderingsgrunder vid prövning av anbuden...37 10.2.2 Utvärdering av anbuden...37 11 Upphandling av entreprenad 38 11.1 Erfarenhetsutbyte...38 11.2 Anbudsunderlag...38 11.3 Utvärdering av anbuden...38 4
12 Genomförande av entreprenad 40 12.1 Förberedande arbeten...40 12.1.1 Delområde O...41 12.2 Rivning av byggnader...41 12.3 Kortfattad genomförandebeskrivning...42 12.4 Entreprenörens organisation...44 12.5 Möten...44 12.6 Miljökontroll...46 12.6.1 Kontroll av uppställda åtgärdsmål...46 12.6.2 Kontroll av omgivningspåverkan...46 12.7 Vattenrening...48 12.7.1Reningsanläggning...48 12.7.2 Återinfiltration...50 12.7.3 Kontrollprovtagning...51 12.8 Hantering av förorenade massor...52 12.8.1 Schaktvolymer... 52 12.8.2 Transporter...56 12.8.3 Massor från övrig schakt...57 12.9 Återställande av området...57 12.9.1 Tillförda massor...57 12.9.2 Omfördelning av massor inom området...57 12.10 Säkerhet och arbetsmiljö under saneringsentreprenaden...58 12.11 Försegling av brunnar...59 12.12 Avvikelser...60 13 Resultat och måluppfyllelse 63 13.1 Uppfyllelse av åtgärdsmål och åtgärdskrav...63 13.1.1 Föroreningssituation efter genomförd sanering...63 13.1.2 Omgivningspåverkan under saneringsarbetet...66 13.1.3 Uppföljande mätningar...70 13.2 Nyckeltal...69 13.3 Administrativa åtgärder...69 13.4 Slutsatser...70 14 Kommunikation och information 72 14.1 Informationsinsatser...72 14.2 Klagomål...74 14.3 Studiebesök...74 14.4 Möten...74 15 Ekonomi 76 15.1 Kostnader för saneringsprojektet...76 15.2 Kommunens egen insats...77 15.3 Projektering och undersökningar...77 15.4 Genomförande av entreprenad...78 15.5 Omhändertagande av massor...78 15.6 Miljökontroll...78 16 Erfarenheter från projektet 80 16.1 Erfarenhetsåterkoppling...80 16.2 Rekommendationer och slutsatser...80 16.2.1 Saneringsbidrag vid exploatering...80 16.2.2 Åtgärdsförberedande undersökningar...80 16.2.3 Förberedelser...80 16.2.4 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC)...80 16.2.5 Förfrågningsunderlag...81 16.2.6 Upphandling...81 16.2.7 Genomförande av entreprenaden...81 16.2.8 Miljökontroll...81 16.2.9 Vattenrening...81 16.2.10 Kontakter med myndigheter...82 16.2.11 Information och kommunikation...82 17 Källförteckning 84 18 Ordlista 85 5
6
Förteckning bilagor Bilaga 1 Plankarta Södra Strömgatan 6 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bilaga 17 Bilaga 18 Bilaga 19 Bilaga 20 Bilaga 21 Bilaga 22 Bilaga 23 Bilaga 24 Saneringsbeskrivning Miljökontrollprogram Utfall tidplan sanering kv. Ljuset Riskanalys Beredskapsplan för kv. Ljuset gällande för Peab Sverige AB Beredskapsplan för kv. Ljuset gällande för Alingsås kommun Miljömedicinsk bedömning Miljöskyddskontorets beslut Länsstyrelsens beslut om vattenverksamhet Veckovis översiktlig redovisning saneringsentreprenaden Jordprovtagning delområde F Bortschaktade massor per klass och delområde Analysrapporter tillförd jord Ritning delområden och övriga schakter PM Brunnstätning Ritning delområden och schaktnivåer Ritning och tabell kvarlämnade föroreningar Provtagning av bottenmaterial i Lillån Utgående länsvatten Sammanställning analysresultat grundvatten Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Mötesprotokoll från erfarenhetsåterkoppling 7
Alingsås gasverk, kv. Ljuset. På fotot syns ugnshus med släcktorn. Se även figur 4 i avsnitt 1.3.1, där visas placeringar av anläggningsdelar. Alingsås Energis arkiv. 8
Sammanfattning Måluppfyllelse Alingsås kommun har under åren 2009-2011 förberett och låtit genomföra en sanering av kv. Ljuset, där Alingsås gasverk var i drift från 1930-talet fram till 1956. Förorenade massor överstigande platsspecifika riktvärden ned till cirka tre meter under blivande markyta (+58 meter) har avlägsnats. Detta för att eliminera hälsoriskerna så att området nu kan användas enligt gällande detaljplan samt att minska den pågående och den eventuellt framtida spridningen av föroreningar genom att ta bort föroreningskällorna. Saneringen utfördes med omfattande försiktighetsmått och temporära skyddsårgärder med hänsyn till närheten till Lillån och bostäder. Skyddsåtgärderna fungerade sammanfattningsvis mycket bra och saneringen kunde genomföras utan några egentliga olägenheter för omgivningen. Risken för att grundvattenresursen (reservvattentäkten) inom kv. Ljuset ska förorenas bedöms som mycket liten i och med att föroreningar avlägsnats och tidigare brunnar i samband med saneringen har förseglats. Ett uppföljande kontrollprogram för grundvatten inom området under två års tid kommer att ge svar på hur föroreningsspridningen ser ut efter saneringen. Efter genomförd sanering bedömer projektledningen att de övergripande åtgärdsmålen är uppfyllda. Ekonomi Alingsås kommun fick statligt bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador vid Alingsås Gasverk, om maximalt 23 miljoner kronor vilket motsvarar 82 % av den beräknade totalkostnaden för projektet på 28 miljoner kronor. Totalkostnad för projektet blev 24,3 miljoner kronor, vilket motsvarar bidrag om 19,9 miljoner kronor. Kostnaden för projektet blev 3,7 miljoner kronor lägre än beräknat, främst beroende på att priset för mottagning av förorenade massor blev lägre än kalkylerat. Saneringsarbete Schaktningen utfördes på ett sådant sätt att synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten generellt har tagits bort. De föroreningar som av olika anledningar lämnats kvar ligger främst cirka tre meter under blivande markyta varför inga risker för människors hälsa eller för miljön bedöms föreligga. De kvarlämnade föroreningarna är dokumenterade och kommer efter beslut från tillsynsmyndigheten att införas som en anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. I samband med saneringen av kv. Ljuset (Alingsås gasverk) har totalt drygt 22 000 ton förorenade massor schaktats ur och transporterats bort från området till externa godkända mottagare. Massor för återfyllning har främst bestått av bergkross i olika fraktioner. I övrigt har även mindre mängder av tillförd jord och lera använts för återställande av området. En del naturlig, ren sand har dessutom omdisponerats inom området. Saneringsentreprenaden tog som planerat ungefär åtta månader och pågick mellan november 2010 och juni 2011. 9
Figur 1 Flygbild över Alingsås stadskärna 1947. Alingsås nya gasverk, kv. Ljuset, (gul ring till vänster). Alingsås gamla gasverk, kv. Klockan, (gul ring till höger). Alingsås museum, arkiv Figur 2 Lokalisering av kv. Ljuset i Alingsås (svart ring). 10
1 Inledning 1.1 Bakgrund Alingsås kommun har under åren 2009-2011 förberett och låtit genomföra en sanering av kv. Ljuset, där Alingsås gasverk var i drift från 1930-talet fram till 1956 se figur 1. Den tidigare verksamheten hade förorenat delar av området och en sanering bedömdes som nödvändig med anledning av den allvarliga föroreningssituationen, närheten till stadskärnan och till vattendragen Lillån och Säveån, vilket innebar ett hot både mot människors hälsa och den omgivande miljön. Alingsås kommuns exploateringsavdelning på samhällsbyggnadskontoret, tidigare tekniska kontoret, har varit huvudman för saneringen och Naturvårdsverket via länsstyrelsen i Västra Götaland och Alingsås kommun har finansierat saneringsprojektet. Efter att saneringsåtgärder har genomförts kommer en del av kv. Ljuset bebyggas med bostäder, inom övriga delar ska Alingsås Energi och Alingsåshem fortsätta att bedriva sin verksamhet. De åtgärder som har vidtagits innebär att området kan användas enligt gällande detaljplan. Plankarta med bestämmelser och illustrationskarta återfinns i bilaga 1. 1.2 Områdesbeskrivning Alingsås gasverk var beläget i centrala Alingsås på delar av fastigheterna Ljuset 2, Klockan 14, del av Centrum 1:1 samt del av Centrum 1:17, för lokalisering i Alingsås se figur 2. För placeringen av gasverket inom kvarteret se figur 3. Vy över kv. Ljuset norr ut mot Lugnetbron, februari 2010. I förgrunden syns f d apparathuset med tillbyggd garagedel. Dessa byggnader revs före saneringsstart. Foto: Tomas Carlsson, Alingsås kommun 11
Lugnetbron Lillån Säveån Restaurangbron Gasverksbron Figur 3 Lokalisering av kv. Ljuset, Alingsås (nya gasverket) markerad med heldragen linje. Kv. Klockan, Alingsås (gamla gasverket) låg på nordöstra sidan av ån, (inringad). Fastigheterna bildar ett cirka 10 500 kvadratmeter stort område som avgränsas av Säveån och Nolhaga i väster, Västra Ringgatan i öster, bostäder och en skola söderut samt av bostäder i norr. Öster om området rinner Lillån som i norr mynnar ut i Säveån. Innan saneringen fanns det inom fastigheten flera byggnader, bl a apparathus från gasverkstiden samt senare uppförda kontorsbyggnader, transformatorstation, personal- och förrådslokaler samt parkeringsytor. Området är inom stora delar relativt flackt och sluttar ner mot Lillån. Den naturliga jordlagerföljden utgörs överst av ett mäktigt (6-13 m) skiktat friktionslager, sannolikt svämsediment, med framförallt silt och sand. Under friktionsjorden följer siltig lera till stora djup (> 45m ) som överst är skiktad med silt- och sandlager. Med friktionslager menas en friktionsjord som har kornstorlekarna sand och grus, dessa korn lagras på varandra utan att vatten är en ingående del. Svämsediment består av material och en varierande andel organiskt material som vattendrag avsätter när de vid högvatten svämmar över. Med silt menas en finkornig jordart som har kornstorlek från 0,002-0,06 mm. Ovan den naturligt lagrade jorden återfanns innan saneringen ett 0,2-4 m mäktigt sandigt, grusigt fyllnadsmaterial, med inslag av fasta biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten, i form av t ex kol, koks, slagg samt skrot och tegel. 12
Grundvatten påträffas i området på mellan +58,5-59 m. Grundvattennivån varierar dock kraftigt och styrs i hög grad av omgivande vattendrag, d v s Säveån och Lillån. Strömningshastigheten har vid tidigare undersökningar bedöms vara relativt låg beroende på förhållandevis täta naturliga jordlager samt en liten till måttlig gradient i området. Strömningsförhållandena bedöms inte ha förändrats i samband med utförda saneringsåtgärder. Inom området fanns tidigare en kommunal dricksvattentäkt med flera brunnar. Dessa var i drift mellan 1949-1962, men har i samband med saneringen förseglats och vattenförekomsten kommer i framtiden enbart utnyttjas som s k nödlägesvattentäkt. (Samuelsson, 2010) 1.3 Historik 1.3.1 Alingsås gasverk Gastillverkningen i området inleddes 1863 då ett gasverk med tillhörande gasklocka (gamla gasverket) anlades inom kv. Klockan, d v s på nordöstra sidan Lillån, se figur 3. På 1930-talet beslutades att ett nytt gasverk (nya gasverket) med tillhörande släcktorn, tjärbrunn, apparathus, magasin, högtrycksbehållare samt upplag för kol- respektive kokslager skulle anläggas och placeras inom kv. Ljuset. Den gamla gasklockan hade man dock användning för som komplement till den nya högtrycksbehållaren. Gastillverkningen inom området upphörde 1956 (Samuelsson, 2010). I nedanstående flygbild från 1947, figur 4, visas placeringar av anläggningsdelar. Figur 4 Flygfoto över kv. Ljuset från 1947. Illustration: Structor Miljö Göteborg AB Stadsgasen användes inledningsvis för belysning men på 1900-talet ökade användningen alltmer som bränsle vid matlagning och uppvärmning i stadens hushåll. I mitten på 1900-talet ersattes stadsgasen alltmer av el och olja och de flesta gasverk lades ned 1950-1970 så även Alingsås gasverk. Under 2006 lät Alingsås kommun på egen bekostnad sanera det gamla gasverket, d v s på kv. Klockan som ligger på den östra sidan av Lillån, se figur 3. 13
1.3.2 Tillverkning av stadsgas Koks Slagg och aska Tjära Gasreningsmassa Illustration av hur gasen renades vid svenska gasverk och vilka biprodukter som bildades (hämtad ur Länsstyrelsens Stockholms läns rapport 2055:04). Observera att gasen ibland renades med fler eller färre reningssteg. I ett gasverk förgasas stenkol i ugnar, s k ugnshus, utan syretillträde. Återstoden av stenkolet blir den fasta biprodukten koks, som efter siktning och sortering avyttrades som bränsle. Den finkorniga PAH-haltiga (PAH = polycykliska aromatiska kolväten) delen av kokset användes däremot ofta som fyllnadsmassor på gasverkstomter. Ett aromatiskt kolväte har dubbel- eller enkelbindningar mellan kolatomerna, vilket leder till en cyklisk form. Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen. Termen aromatisk kommer av att flera av ämnena har en stark lukt. Aromatiska kolväten kan vara antingen monocykliska (MAH) eller polycykliska (PAH). Från ugnarna bildades även andra fasta biprodukter som slagg och aska som tillsammans med ugnstegel (ugnarna fick regelbundet bytas ut) som ofta användes som utfyllnadsmaterial på gasverkstomter. I figur 5 visas foton på några av de biprodukter som uppkommer vid förgasningen. Stora armerade betongblock. Tegel/slagg Koksrester Figur 5 Foton tagna av fasta biprodukter från ugnshuset vid ett gasverk. Foto: Sweco Environment Den heta rågasen leds in i det s k apparathuset där den kyls i flera steg varvid framför allt vatten och tjära kondenserar ur gasen som främst består av vätgas och metan. Tjära och vatten leds till en separator eller brunn där tjäran skiljs från vattnet. Tjäran tappades upp på fat och avyttrades. Vid hanteringen spilldes ofta tjära och lokalt kan stelnad tjära hittas i ytliga jordlager. De brunnar och cisterner där tjäran förvarades läckte ofta och flytande 14
tjära kan från dessa installationer spridas långväga i mark. Tyvärr tömdes sällan dessa installationer på tjära utan ofta finns stora mängder tjära kvar (ibland tillsammans med sand) i betongkonstruktioner som därigenom utgör ett akut hot mot såväl människor som miljö. I figur 6 visas foton från tjärinnehållande konstruktioner vid Alingsås nya och gamla gasverk. Figur6 Tjärinnehållande konstruktioner vid kv. Ljuset, Alingsås nya (vänster) respektive gamla gasverk (höger), kv. Klockan. Foto, vänster: Ellen Samuelsson, WSP Environmental. Foto, höger: Charlotte Löfgren. Gasen renades därefter ytterligare för att avskilja kondenserbara kolväten och det slutliga reningssteget är att gasen leds genom myrmalm blandat med sågspån där svavelväte och cyanväte fastläggs. Gasreningsmassan regenereras i sk myrmalmsloft eller regenereringshus med jämna mellanrum genom bevattning och syresättning varvid den färgas blå genom att cyaniderna binds i form av järnhexacyanid (berlinerblått) och svavelvätet oxideras till karakteristiskt luktande elementärt svavel. Efter några regenereringar kunde dock inte gasreningsmassan återfå sin effekt varvid det inte var ovanligt att den användes som utfyllnad på gasverksområdet. Efter gasreningen avleddes gasen till teleskopiska gasklockor som i regel tätades med vattenbad varvid de grundlades 3 6 meter under markytan. Med teleskopisk menas i detta fallet att väggarna sjönk ned i vattenbadet då gasklockan tömdes på gas. I de äldsta gasverken då avskiljningen av tjära var bristfällig kondenserade tjära i regel i gasklockorna varvid botten på dem var kraftigt förorenade. När de avvecklades hade grundläggningen i regel enbart fyllts igen med fasta biprodukter eller med rivningsrester. De äldsta gasklockorna från 1800-talet var murade konstruktioner som självklart inte var täta för t ex tjära. I figur 7 visas grundläggningen av en gammal gasklocka som fanns vid Alingsås gasverk, i den södra delen av kv. Ljuset. I moderna gasverk komprimerades istället gasen och lagrades i s k högtrycksbehållare, en sådan fanns tidigare vid Alingsås nya gasverk, strax norr om den det nuvarande läget för restaurangbron. Källa till den historiska beskrivningen i avsnitt 1.3.2 Tillverkning av stadsgas, är saneringsexpert Anders Bank. 1 1 Anders Bank, saneringsexpert, Structor Miljö Göteborg AB, 2011 15
Figur 7 Grunderna av en gasklocka från 1860-talet vid Alingsås gasverk. Gasklockan låg i delområde A och var grundlagd på tre meters djup och igenfylld med fasta biprodukter. Foto: Sweco Environment 1.4 Inledande utredningar Under åren 2001 2005 lät Alingsås kommun genomföra bidragsfinansierade för- och huvudstudier inom kv. Ljuset (Alingsås gasverk). Undersökningarna omfattade provtagningar av jord, ytligt och djupt grundvatten samt av ytliga sediment i Lillån. Både för- och huvudstudien visade att marken inom området var förorenad av PAH och det bedömdes att hälso- och miljörisker förelåg om inga åtgärder vidtogs. Inom ramen för huvudstudien utarbetades ett åtgärdsalternativ för fortsatt mindre känslig markanvändning inom både nya och gamla gasverket som i princip omfattade en ytlig sanering och en sanering av identifierad tjärbrunn. (Sweco, 2005) 1.5 Sanering av Alingsås gamla gasverk (kv. Klockan) År 2006 sanerades kv Klockan, d v s Alingsås gamla gasverk, i samband med att nya bostäder uppfördes på platsen. Vid saneringen uppmärksammades att hela markområdet var utfyllt med 1-2 m av sandiga och grusiga massor med stort inslag av fasta biprodukter från den gamla gasverksverksamheten. Vid saneringen påträffades också gamla grunder och fundament som delvis var fyllda med tjära. Fyllningen överlagrade naturlig sand och silt som ställvis hade förorenats i stor omfattning av tjära, även under grundvattenytan. Saneringens mål var att uppfylla Naturvårdverkets generella riktvärde vid känslig markanvändning ned till + 58 meter, dvs cirka tre meter under blivande markyta. Källa till avsnitt 1.5 Sanering av Alingsås gamla gasverk (kv. Klockan), är saneringsexpert Anders Bank. 2 2 Anders Bank, saneringsexpert, Structor Miljö Göteborg AB, 2011 16
1.6 Val av åtgärd Med underlag av resultaten av huvudstudien och saneringen av det gamla gasverket utarbetades tre åtgärdsalternativ för kv. Ljuset med successivt ökande ambitionsnivå inom ramen för en riskvärdering. Åtgärdsalternativen beskrevs konceptuellt och saneringskostnader beräknades. Med konceptuell modell menas en begreppslig modell utifrån en idé eller tanke. Inom ramen för riskvärderingsarbetet beslöt Alingsås kommun i samförstånd med Länsstyrelsen att förorda ett tämligen omfattande åtgärdsalternativ där alla förorenade massor överstigande platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning ned till cirka tre meter under blivande markyta (+58 meter) avlägsnades. Motiven för detta var främst att alla hälsorisker elimineras, endast begränsade restriktioner för användandet av området behövs i framtiden och att den pågående spridningen av föroreningar och framtida spridningsrisker minskar.eventuellt förekommande djupt liggande föroreningar skulle dock lämnas kvar eftersom det skulle bli mycket dyrbart och tekniskt svårt att sanera långt under grundvattenytan i det aktuella området. Det bedömdes helt enkelt inte vara miljömässigt motiverat att sanera djupare. Åtgärderna bedömdes ge upphov till 20 000 ton förorenade massor, kosta sammanlagt 28 miljoner kr och kunna genomföras på ett och ett halvt år från det att bidrag beviljades. Själva saneringstiden inklusive rivning av byggnaden uppskattades till åtta månader. (Alingsås kommun, 2009) 17
2 Ansvar och finansiering 2.1 Ansvarsutredning Alingsås gasverk fanns före saneringen med på Länsstyrelsens lista över de 30 mest prioriterade förorenade områdena i Västra Götalands län. Området hade riskklass 1 enligt MIFO Fas 2. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. I samband med att ett område misstänks eller konstateras vara förorenat, skall en ansvarsutredning göras för att klarlägga vilken eller vilka aktörer, i första hand verksamhetsutövare, som kan hållas ansvariga för föroreningarna i området. Inför ansökan om bidrag, gjordes därför en ansvarsutredning. I utredningen konstaterades i första hand att det förorenade området inte var att betrakta som en deponi (deponi = anläggning för deponering av avfall) utifrån de riktlinjer som Länsstyrelsen ställt upp, utan var att betrakta som en utfyllnad med bland annat föroreningen PAH härrörande från gasverket. Därefter gjordes en utredning av om någon nuvarande eller tidigare verksamhetsutövare kan betraktas som primärt ansvarig för föroreningarna. Olika kommunala styrelser och verk har ansvarat för gasproduktionen under hela produktionstiden. I ansvarsutredningen konstaterades att den organisation som bedrivit sådan gastillverkning som ger upphov till PAH är Styrelsen för Alingsås stads tekniska verk och att denna gastillverkning pågick mellan åren 1939 och 1956. Länsstyrelsen konstaterade vidare att det inte går att se de olika produktionerna av gas och el som en och samma verksamhet. Länsstyrelsen ansåg därför att de olika styrelserna var att betrakta som olika verksamhetsutövare/bolag eftersom deras ansvarsområden var olika. Då gasproduktionen upphörde tog dåvarande Styrelsen för Alingsås stads tekniska verk och därefter Elverksstyrelsen över de ekonomiska åtaganden som gällde gasverket. Ingen av verksamhetsutövarna har fortsatt med driften av den förorenande verksamheten, dvs. gasproduktion. Verksamheten har alltså inte varit i faktisk drift efter den 1 juli 1969. Något ansvar för efterbehandling aktualiseras därmed inte. Detta innebär att ansvariga i första kretsen saknas. Taxerad ägare till fastigheten Ljuset 2 är Alingsås Energi Nät AB medan den lagfarne ägaren är Alingsås kommun. Fastigheten Ljuset 2 förvärvades år 1891. Fastigheten hade år 2009 ett taxeringsvärde på totalt 2 216 000 kr, varav byggnadsvärdet var 1 664 000 kr. Alingsås kommun är både taxerad ägare och lagfaren ägare för fastigheten Centrum 1:17, vilken förvärvades år 1966. Taxeringsvärdet för fastigheten var år 2009 totalt 930 000 kr varav byggnadsvärdet var 643 000 kr. Dock omfattades bara ungefär halva fastigheten av den planerade saneringen. Som fastighetsägare räknas den lagfarne ägaren, i detta fall är det Alingsås kommun för båda de berörda fastigheterna. Fastighetsägarens ansvar gäller i andra hand i förhållande till verksamhetsutövarens ansvar. En förutsättning för ansvaret är att ingen verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbehandling och att fastighetsägaren vid förvärvet av fastigheten var medveten om eller borde ha upptäckt föroreningarna. Enligt 15 i övergångsbestämmelserna till miljöbalken gäller bestämmelsen inte för förvärv som skett före miljöbalkens ikraftträdande, d.v.s. den 1 januari 1999. Ingen av de berörda fastigheterna har bytt ägare efter den 1 januari 1999 och således finns det ingen fastighetsägare som kan vara ansvarig för efterbehandling av området. (Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2009) 18
2.2 Huvudmannaskap Alingsås kommun har låtit exploateringsavdelningen på samhällsbyggnadskontoret, tidigare tekniska kontoret, ansvara för saneringen tillsammans med övriga exploateringsarbeten i anslutning till gasverkstomten. I detta ansvar ingick ansvar för bidragsansökan, ansvar för saneringsentreprenaden liksom ansvar för ekonomisk uppföljning av saneringskostnaderna. 2.3 Bidragsansökan Alingsås kommun utarbetade i samråd med Länsstyrelsen en bidragsansökan för det åtgärdsalternativ som innebar schaktsanering ned till platsspecifika riktvärden för känslig markanvändning men med ett maximalt schaktdjup på +58 meter oavsett föroreningshalter i schaktbotten. I ansökan beskrevs föroreningssituationen, risker, resultaten av ansvarsutredning och riskvärdering. Unikt för denna bidragsansökan var hur den förestående exploateringen av området hanterades. Den värdehöjning som en sanering innebar var svår för bidragsgivaren att bedöma. Alingsås kommun lät därför två oberoende värderingskonsulter värdera markpriset inför den planerade bostadsbebyggelsen. Kostnaderna för saneringen bedömdes till 28 miljoner kronor. Kommunen ansökte om bidrag på 23 miljoner kronor, vilket innebar att kommunen medfinansierade saneringen med 5 miljoner kronor. Vidare hade kommunen tidigare utan bidrag finansierat en delsanering, Alingsås gamla gasverk inom kv. Klockan med 4,2 miljoner kronor. Detta innebar att statens andel av saneringen av Alingsås gasverk totalt stannade på 71 % istället för den vid tidpunkten för bidragsansökan normala 90 % (Alingsås kommun, 2009). Vy från kv. Ljuset. I förgrunden syns pumphuset. På andra sidan Lillån ses bostäder som byggts på den gamla gasverkstomten, kv. Klockan. Foto: Tomas Carlsson, Alingsås kommun 19
3 Åtgärdsförberedande utredningar och föroreningssituation 3.1 Åtgärdsförberedande utredningar De erfarenheter vad gäller kostnader, föroreningssituation, grundvattenförhållanden m.m. som erhölls vid saneringen av det gamla gasverket var mycket värdefulla inför saneringen av kv. Ljuset. Det stod bland annat klart att konventionella skruvprovtagningar av jord inte ger någon tillräckligt sanningsenlig bild över föroreningssituationen. I efterhand kunde det konstateras att man i samband med för- och huvudstudien hade underskattat föroreningarnas omfattning och att saneringskostnaderna för kv. Ljuset skulle bli betydligt högre än vad man tidigare bedömt. Med erfarenhet från saneringen av kv. Klockan gjordes därför bedömningen att relativt omfattande kompletterande utredningar och undersökningar behövdes genomföras för att en projektering av saneringen vid kv. Ljuset skulle vara möjlig. Inom ramen för den åtgärdsförberedande fasen genomfördes en kompletterande fördjupad historisk inventering, med syfte att reda ut vissa centrala osäkerheter som kvarstod efter huvudstudien. 3.1.1 Konceptuell modell och provtagningsplan De åtgärdsförberedande undersökningarna föregicks av en djuplodande historisk inventering med fokus på att identifiera lokaliseringen av flytande biprodukter och fasta biprodukter genom intervjuer med tidigare anställda och studerade historiska bilder och gamla flygfoton. Med underlag av den historiska inventeringen och tidigare undersökningar utarbetades en konceptuell modell där området delades in i delområden (inledningsvis numrerade 1-10) med specifika föroreningshypoteser utgående från tidigare verksamhet och föroreningarnas egenskaper. Med konceptuell modell menas en begreppslig modell utifrån en idé eller tanke. Modellen utgjorde underlaget till en provtagningsplan där olika typer av provtagningar beskrevs med syfte att bekräfta eller förkasta hypoteserna. I figur 8 visas indelningen av delområden som utfördes innan de åtgärdsförberedande undersökningarna. Figur 8 Indelning av delområden, flygfoto 1947. Illustration: Structor Miljö Göteborg AB 20
I figur 9 visas sedan ett exempel (delområde 10) på hur den konceptuella modellen presenterades inför framtagning av provtagningsplanen. Delområde 10 F d hantering av tjära. Troligen finns tjärbehållare och tjäravskiljare kvar i mark. Tjära har här läckt ut och spridit sig främst mot Lillån både över och under grundvattenytan. En stor del av installationerna finns under byggnader. Fyllning med förekomst av fasta biprodukter och andra fasta avfall med förhöjda halter av PAH och möjligen tungmetaller. Provgropsgrävning i fem punkter ned till naturlig jord/grundvattenytan, dels för att studera fyllning men också för att eventuellt inspektera tjärbehållare. Provtagning av jord i cirka tio punkter ned till +56 (5-7 m under mark) med kärnborrning (Sonic eller Geoprobe). Prover tas ut av både förmodat rena och misstänkt förorenade skikt (max 0,5 m). Påträffade fasta och eventuellt flytande restprodukter provtas separat. Antalet borrhål kan utökas beroende på fältresultat. Figur 9 Exempel på beskrivning av den konceptuella modellen (för delområde 10), vilken låg till grund för provtagningsplanen. 3.1.2 Åtgärdsförberedande undersökningar Syftet med de åtgärdsförberedande undersökningarna var att dessa skulle utgöra en grund för en saneringsbeskrivning samt utgöra underlag till en indelning av förorenade massor i ett antal avfallsslag som skulle kunna klassas på förhand. Tidigt i projektet stod det klart att det inte fanns utrymme för klassning av förorenade massor inom saneringsområdet. Dessutom bedömdes en sanering i rutnät inte vara någon lämplig metod utifrån den rådande föroreningssituationen och saneringens komplexicitet. Undersökningen omfattade sammanfattningsvis cirka 15 provgropar, cirka 40 skruvborrhål samt cirka 10 kärnborrhål. Provtagning av jord genomfördes med flera metoder, konventionell skruvprovtagning, provgropsgrävning samt kärnborrning med s k Rotasonic som medger relativt ostörd provtagning av jord till stora djup under grundvattenytan, se figur 10 nästa sida. Cirka 200 prover lämnades in för kemisk analys av främst polycykliska aromatiska kolväten (PAH) men också av cyanid, tungmetaller och enklare och därmed mer lättflyktiga aromatiska kolväten (BTEX). 21
Figur 10 Provtagning med kärnborrning samt upptagna kärnor invid tjärbrunn vid fd apparathuset med s k Rotasonic. Foto: Sweco Environment 3.1.3 Miljö- och rivningsinventering av byggnader Inför saneringsentreprenaden gjordes en miljö- och rivningsinventering av de byggnader som fanns på området, en större byggnad på två till tre våningsplan, en tömd transformatorbyggnad samt två sammanbyggda skjul. Rapporten utgjorde en del av anbudsunderlaget för entreprenaden. Miljö- och rivningsinventeringen visade på tjärförorenade byggnadsmaterial och fyllnadsmassor under källargolvet i fd apparathuset, vilka lämnades tills marksaneringen tog sin början i syfte att minimera riskerna för spridning. I övrigt påvisades asbest i ett skjultak och i värmeledningsisolering. (Golder, 2010) 3.2 Föroreningssituation Utifrån resultat från de åtgärdsförberedande undersökningarna delades saneringsområdet in i ett antal nya delområden (A-H). Se vidare i avsnitt 5. De saneringsåtgärder som slutligen valdes beskrivs i den saneringsbeskrivning som återfinns i bilaga 2. De åtgärdsförberedande undersökningarna bekräftade i stort den konceptuella modellen. Tillsammans med underlag från tidigare undersökningar i området kan föroreningssituationen sammanfattas i fyra punkter enligt nedan. I tabell 1 återfinns en beskrivning och indelning av massor i olika klasser till vilka hänvisning görs i nedanstående punkter. I stort sett hela området var innan sanering utfyllt med missfärgade sandiga/grusiga fyllnadsmassor med inslag av fasta biprodukter såsom slagg, aska, ugnstegel och koks. I dessa massor var halterna av PAH höga till mycket höga och det förekom också ställvis höga halter av cyanid (total) och metaller, se klass 2 i tabell 1. 22
Ovanpå de missfärgade fyllnadsmassor låg innan sanering ett sandigt bärlager som ställvis innehöll koksrester, se klass 1 i tabell 1 nedan. Föroreningshalterna i dessa massor var lägre och innehöll föroreningshalter som i regel underskrider Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) massor var halterna av PAH höga till mycket höga och det förekom också ställvis höga halter av cyanid (total) och metaller, se klass 2 i tabell X nedan. I närheten av fd apparathuset och högtrycksbehållaren återfanns flytande biprodukter (tjära) Ovanpå dels missfärgade i byggmaterial fyllnadsmassor och installationer låg innan sanering (betongcisterner ett sandigt under bärlager huset), som ställvis dels i underliggande innehöll koksrester, naturlig se klass jord 1 (växellagrad i tabell X nedan. sand, Föroreningshalterna silt och lera). Här i dessa var halterna massor var av lägre PAH ställvis och extremt innehöll föroreningshalter höga, upp till flera som procent. generellt underskrider Dessa massor Naturvårdsverkets delades upp i riktvärden två olika för klasser beroende på innehåll av tjära; dels naturlig jord med låga halter tjära (klass 3), dels mindre känslig markanvändning (MKM) naturlig I närheten jord av med apparathuset höga halter och högtrycksbehållaren och synlig tjära (klass återfanns 4). I flytande naturlig biprodukter jord under (tjära) grundvattenytan i byggmaterial var tjärhalten och installationer i regel låg. (betongcisterner Se tabell 1. under huset), dels i underliggande dels naturlig jord (växellagrad sand, silt och lera). Här var halterna av PAH ställvis extremt höga, upp till flera procent. Dessa massor delades upp i två olika klasser beroende på innehåll av tjära; dels naturlig jord med låga halter tjära (klass 3), dels naturlig jord med höga halter och synlig tjära (klass 4). I naturlig jord under grundvattenytan var tjärhalten i regel låg. Asfalten utgjordes till stor del av s k tjärasfalt, se klass 5 i tabell 1 nedan. En mer utförlig beskrivning av föroreningsinnehållet i de olika delområdena och avfallsklasserna återfinns i saneringsbeskrivningen bilaga Asfalten utgjordes till stor del av tjärasfalt, se klass 5 i tabell X nedan. 2. En mer utförlig beskrivning av föroreningsinnehållet i de olika delområdena och avfallsklasserna återfinns i saneringsbeskrivningen se bilaga X. Tabell 1 Indelning av klasser för förorenade massor samt beskrivning av statistiska mått (medel- Tabell 2 och maximala Indelning av halter) klasser av för uppmätta förorenade föroreningshalter massor samt beskrivning inom av ramen statistiska för mått åtgärdsförberedande och maximala undersökningar halter) av uppmätta inom föroreningshalter kv. Ljuset (Alingsås inom ramen gasverk). för åtgärdsförberedande (medelundersökningar inom Kv Ljuset (Alingsås gasverk). Avfallsslag PAH-L 1 PAH-M 1 PAH-H 1 CN-tot 2 Bly Aresnik MED MAX MED MAX MED MAX MED MAX MED MAX MED MAX Klass 1 Bärlager 0,4 2 5 54 7 80 2 9 25 270 3 15 Klass 2 Fyllnadsmassor 60 800 630 1200 0 360 6000 355 Klass 3 20 70 5 35 5 35 <1 2 4 4 <2 <2 Tjärkontaminerad jord Klass 4 Kraftigt 1000 4000 1000 6000 700 2000 5 8 7 17 4 6 tjärkontaminerad jord Klass 5 Tjärasfalt 3-820 3 - - - Riktvärden KM/MKM 4 3/15 3/20 1/10 30/120 50/400 15/25 1 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) med låg (L), medelhög (M) respektive hög (H) molekylvikt. 1 2 Polycykliska Totalhalt av cyanid aromatiska (CN) kolväten (PAH) med låg (L), medelhög (M) respektive hög (H) molekylvikt. 3 Avser ett spann inom vilket uppmätta halter av PAH 16 ligger inom området (16 analyser). Då halterna varierar kraftigt och 2 olika Totalhalt typer av av asfalt cyanid inte kunnat (CN) avgränsas på ett effektivt sätt har all asfalt hanterats som tjärasfalt. 3 4 Avser Naturvårdsverkets ett spann riktvärde inom för vilket känslig uppmätta markanvändning halter (KM) respektive av PAH mindre 16 ligger känslig (16 markanvändning analyser). (MKM) Då halterna enligt varierar rapport 5976. kraftigt Halter över och riktvärdet olika typer för KM av markeras asfalt med inte gult har medan kunnat halter över avgränsas MKM markeras på med ett röd effektivt färg. sätt har all asfalt hanterats som tjärasfalt. 4 Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM) respektive mindre känslig markanvändning (MKM) enligt rapport 5976. Halter över riktvärdet för KM markeras med gult medan halter över MKM markeras med röd färg. (Naturvårdsverket, 2009) 1200 0 280 7000 16 100 23
4 Åtgärdsmål 4.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen och riskbilden i området sattes följande övergripande åtgärdsmål upp inför saneringen av Alingsås gasverk: Kv. Ljuset skall kunna användas enligt vad gällande detaljplan anger, utan risk för människors hälsa med så få restriktioner som möjligt. Föroreningsspridningen från området skall minska och inte påverka vattenlevande organismer i Lillån, se figur 11, eller i sjön Mjörn. Risken för att grundvattenresursen inom kv. Ljuset förorenas skall minimeras. (Samuelsson, 2010) Figur 11 Lugnetbron över Lillån. 2011-02-15. Foto: Ellen Samuelsson, WSP Environmental 4.2 Mätbara åtgärdsmål Utifrån de övergripande åtgärdsmålen formulerades inför saneringen ett antal mätbara åtgärdsmål. Då området hade delats in i åtta olika delområden (A-H), för områdesindelning se figur 12, avsnitt 5 Saneringsbeskrivning, beroende av föroreningssituation och planerad markanvändning innebar detta att vissa mätbara åtgärdsmål skulle tillämpas generellt inom hela området, medan andra endast skulle tillämpas för vissa delområden. Enligt gällande detaljplan utgjordes delområde A, till skillnad från övriga delar av saneringsområdet, av så kallad mindre känslig markanvändning. För delområde A angavs därför de acceptabla resthalterna i schaktbotten och schaktväggar som Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) för aktuella föroreningar. Övriga delar av saneringsområdet, d v s delområde B-H utgjordes enligt gällande detaljplan av så kallad känslig markanvändning. Med anledningen av den typ av bostäder som planeras i området (flerbostadshus) bedömdes möjligheterna för odling och frukt- och växtintaget från området vara begränsat och främst komma från enstaka fruktträd och bärbuskar. Andelen växtintag från platsen inom delområde B-H antogs därför vara högst 2 % av det totala intaget i enlighet med resonemang i SWECO:s rapport från 2009 gällande 24
Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborg och Stockholms Stad. Detta skiljer sig från antagandena för Naturvårdsverkets generella riktvärden där andelen växtintag från platsen är satt till 10 %. Då en mindre andel av växtintaget bedömdes komma från platsen bedömdes följaktligen något högre föroreningshalter kunna accepteras i marken efter genomförd sanering. De föroreningar som påverkades av justeringen var bly, kadmium, kobolt, PAH M (PAH med medelhög molekylvikt) och PAH H (PAH med hög molekylvikt) samt lättare alifater (>C8-C10). Med alifater menas, kolväten med öppna raka molekyler i motsats till cykliska. Val av analysparametrar för kontroll av schaktbotten och schaktväggar baserades på att det hade visat sig att halterna av PAH oftast var styrande för riskerna. I vissa delar förekom dock även höga halter av metaller utan att höga halter av PAH har påvisats i marken. Med anledning av detta bedömdes analys med avseende på både PAH och metaller i schaktväggar och schaktbotten vara nödvändigt. För att undvika att förorenade massor tillfördes saneringsområdet i samband med återfyllning formulerades ett mätbart åtgärdsmål avseende acceptabla föroreningshalter i massor som tillförs eller återanvänds inom kv. Ljuset. Som acceptabel nivå användes halter motsvarande mindre än ringa risk enligt tabell 4 i Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). Tillförda massor fick inte heller innehålla synligt fast eller flytande avfall. (Samuelsson, 2010) De mätbara åtgärdsmålen återfinns i sin helhet i Miljökontrollprogrammet, se bilaga 3. Lugnetbron över Lillån i bakgrunden med nyplantering av träd i förgrunden. 2011-05-31. Foto: Margareta Battisti, Alingsås kommun 25
5 Saneringsbeskrivning 5.1 Projekteringsunderlag Med hänsyn till den komplexa föroreningssituationen, närheten till ytvattendrag och boende stod det efter de åtgärdsförberedande undersökningarna klart att det skulle bli svårt att beskriva vad som skulle saneras och hur saneringen skulle ske i en konventionell teknisk beskrivning AMA Anläggning (Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Utmaningen låg i att sanera kraftigt förorenad jord delvis under grundvattenytan inom ett litet område i en stad med boende 20 meter från de mest förorenade områdena och invid ett strömmande ytvattendrag. Tidigt under projekteringsprocessen blev det tydligt att det var viktigt att ställa hårda krav på skyddsåtgärder för att minimera påverkan på omgivningen. Därför utarbetades en saneringsbeskrivning, se bilaga 2 som baserades - sökningarna genomförts. Saneringsbeskrivningen bifogades förfrågningsunderlaget för saneringsentreprenaden så att alla anbudsgivare skulle förstå objektets utmaningar. 5.2 Delområde A-H I saneringsbeskrivningen beskrevs inledningsvis vad som skulle åtgärdas och även hur det skulle ske konceptuellt med ledning av en ny delområdesindelning, samt vilka avfallsklasser urschaktade massor skulle sorteras i och vilka generella skyddsåtgärder som skulle vidtas. Därefter beskrevs för varje delområde föroreningssituationen med tydliga foton och mängdbeskrivning, hur saneringen skulle ske, exempelvis grundvattensänkning, sortering av urschaktade massor, återställning samt vilka skyddsåtgärder som skulle vidtas. Figur 12 Indelning av saneringsområdet i delområden efter åtgärdsförberedande undersökningar. 26
6 Projektbeskrivning 6.1 Organisation Styrgrupp Alingsås kommun 2009-10-01-2010-12-31 Tekniska nämnden, Per Palm Tekniska nämnden, Anders Sandberg Tekniska nämnden, Carl-Erik Bergsén Tekniska nämnden, Thorsten Larsson Tekniska nämnden, Torbjörn Gustavsson Tekniska kontoret, Bo Norling, teknisk chef Tekniska kontoret, Ulf Edgren, exploateringschef 2011-01-01-2011-12-31 Tekniska kontoret, Bo Norling, teknisk chef Samhällsbyggnadskontoret, Ulf Edgren, exploateringschef* Tekniska kontoret, Maria Aronsson, miljöutredare Projektgrupp Beställare/Projektägare, Ulf Edgren,** exploateringschef, Samhällsbyggnadskontoret* Projektledare, Maria Aronsson,*** Anna Hansson,**** Tekniska kontoret Bitr. projektledare, Tomas Carlsson, Tekniska kontoret Byggledare, Ove Sikén, Exploateringsavd. Samhällsbyggnadskontoret* Ekonomi, Marita Sohl, Exploateringsavd. Samhällsbyggnadskontoret* Tillsynsmyndigheter Sanering, Miljöskyddskontoret, Susanna Olsson, Jörgen Claesson Vattenverksamhet, Länsstyrelsen, Dan Hellman Huvudfinansiär Naturvårdsverket Länsstyrelsen Västra Götaland, Anna-Karin Davidsson Entreprenör Rivning och sanering, PEAB Sverige AB, Per Haglöf, platschef Beställarstöd Saneringsexpert, Structor Miljö Göteborg AB, Anders Bank Miljökontroll, WSP Environmental, Ellen Samuelsson Miljöjuridik, Agenda Enviro AB, Lennart Frisch Förfrågningsunderlag, SWECO Environment AB, Göran Ejdeling, Göran Lind Kommunikation/information, Lillebo konsult HB, Claes Johnsson Kvalitetsansvarig rivning, Alingsås Konsult AB, Erik Kjellberg *2011-01-01 Ny organisation i Alingsås kommun på samhällsbyggnadsfunktionen. Exploateringsavdelningen flyttas från Tekniska kontoret till Samhällsbyggnadskontoret. **2011-08-15 Ulf Edgren slutar sin tjänst som exploateringschef i Alingsås kommun för att arbeta som exploateringschef i Göteborgs stad. ***Maria Aronsson arbetar som projektledare 2010-06-01-2011-08-15 ****Anna Hansson arbetar 2009-08-15-2010-06-01 och från och med 2011-08-15 27
6.2 Övergripande händelser Saneringsprojektet inleddes med att en ansökan om medel för sanering skickades till Länsstyrelsen i Västra Götaland den 23 april 2009 och beslut om statliga bidrag från Naturvårdsverket meddelades den 25 juni 2009. Under hösten samma år inleddes projekteringen av saneringsarbetena och framtagning av handlingar för anmälan om saneringsarbetet både till Länsstyrelsen och till Miljöskyddskontoret i Alingsås kommun. Under 2010 fortgick arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag och i augusti lades upphandlingen av saneringsentreprenaden ut på hemsidan upphandlingar.nu, en gemensam plattform för offentliga upphandlingar inom Göteborgsregionen. Kontrakt tecknades den 27 oktober 2010 med PEAB Sverige AB och i november 2010 började saneringsentreprenaden. Slutbesiktningen för entreprenaden hölls den 9 juni 2011. I juni 2011 togs de första proverna i ett kontrollprogram för grundvatten som kommer att löpa under två år som en uppföljning av saneringen. I juni 2011 utfördes även en miljöteknisk provtagning av misstänkt förorenade massor under Lillåns botten med syfte att klargöra utbredningen av den förorening som konstaterades en bit under Lillåns botten under saneringsarbetet. Nedan följer en beskrivning av projektet i kronologisk ordning och i bilaga 4 återfinns utfallet av tidplanen för projektet Tidpunkt Händelse april 2009 Ansökan om medel för sanering av Alingsås Gasverk till Länsstyrelsen Västra Götaland. juni 2009 Beslut från Naturvårdsverket om statliga bidrag för saneringsprojektet juli 2009 SWECO får i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag inför upphandling av saneringsentreprenaden aug/ sept 2009 Projektledningen besöker Partille kommun och Ale kommun för erfarenhetsutbyte för statligt bidragsfinansierad saneringsentreprenad okt 2009 Projektorganisation fastslagen okt 2009 Projektledningen gör studiebesök på gasverkssanering i Västerås för erfarenhetsutbyte okt 2009 Golder får i uppdrag att göra en byggnadsinventering, rapport färdig i mars 2010 dec 2009 Start av åtgärdsförberedande undersökningar. Pågår under tre månader. dec 2009 Västra götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) kontaktas för en miljömedicinsk bedömning jan 2010 Rivningslov för byggnader på kv. Ljuset mars 2010 Inbjudan att lämna anbud för mottagare av förorenade massor maj 2010 Beslut om delning av entreprenaden. Endast saneringsarbetet ingår i projektet. Parkering och infart hanteras separat och utförs av Skanska. juni 2010 Inlämnande av anmälan om sanering till Miljöskyddskontoret i Alingsås Kommun 28
Tidpunkt Händelse juni 2010 Inlämnande av anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen Västra Götaland juni 2010 VMC:s miljömedicinska bedömning avseende sanering rapport färdig juni 2010 Samrådsmöte med närboende och andra berörda inför sanering juli 2010 Komplettering av anmälan om sanering till Miljöskyddskontoret aug 2010 Inbjudan att lämna anbud på saneringsentreprenaden sept 2010 Anmälan till Miljöskyddskontoret om återanvändning av massor från kv. Ljuset på fd deponin Mariedal sept 2010 Beslut om försiktighetsmått vid vattenverksamhet från Länsstyrelsen sept 2010 Upptäckt av föroreningar på parkeringen utanför saneringsområdet (område O). Beslut tas att detta åtgärdas i samband med övriga saneringsarbeten. sept 2010 Beslut om åtgärder och redovisning i samband med saneringen från Miljöskyddskontoret okt 2010 Utvärdering av anbuden för saneringsentreprenaden och Peab Sverige AB erbjuds kontrakt. okt 2010 Beslut från Miljöskyddskontoret att återanvändningsbara massor (klass 1) från kv. Ljuset får användas på f.d. deponin Mariedal nov 2010 Startmöte för saneringsentreprenaden, med efterföljande entreprenadstart dec 2010 Beredskapsplaner för entreprenören respektive beställaren fastslagna dec 2010 Miljöstartmöte för saneringsentreprenaden maj 2011 Möte om erfarenhetsåterkoppling för saneringsprojektet juni 2011 Slutbesiktning för saneringsentreprenaden juni 2011 Provtagning i Lillån för att kartlägga utbredningen av föroreningar under Lillåns botten. Rapport färdig september 2011. juni 2011 Första provtagningen i grundvattenrören för efterföljande kontroll i två år. dec 2011 Slutrapportering av saneringsprojektet till Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljöskyddskontoret Alingsås kommun 29