Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081

Transkript

1

2 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081

3

4 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OMRÅDESBESKRIVNING PLANERAD MARKANVÄNDNING HISTORIK FÖRORENINGSSITUATION OCH RISKER INNAN ÅTGÄRD UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH FÖRORENINGSSITUATIONEN RISKBEDÖMNING OCH SANERINGSBEHOV ÅTGÄRDSMÅL OCH VAL AV ÅTGÄRD ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL VAL AV ÅTGÄRD SÖKT ALTERNATIV MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL ANSVAR OCH FINANSIERING ANSVARSUTREDNING HUVUDMANNASKAP BIDRAGSANSÖKAN ORGANISATION OCH PLANERING AV SANERING ORGANISATION OCH ÖVERGRIPANDE HÄNDELSER UPPHANDLINGAR Upphandling av projektledare Upphandling av mottagningsentreprenad Upphandling av saneringsentreprenör TILLSYN OCH ANMÄLAN GENOMFÖRANDE AV ENTREPRENAD FÖRBEREDANDE ARBETEN RIVNING AV BYGGNADER MARKSANERING KORTFATTAD GENOMFÖRANDEBESKRIVNING MÖTEN MILJÖKONTROLL KONTROLL AV MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL KONTROLL AV OMGIVNINGSPÅVERKAN HANTERING AV FÖRORENADE MASSOR Schaktvolymer Saneringsstrategi Transporter ÅTERSTÄLLANDE AV OMRÅDET Återanvända massor Tillförda massor SÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ UNDER SANERINGEN AVVIKELSER... 32

5 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE KVARLÄMNADE FÖRORENINGAR OMGIVNINGSPÅVERKAN UPPFÖLJANDE GRUNDVATTENKONTROLL NYCKELTAL ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER SLUTSATSER KOMMUNIKATION OCH INFORMATIONSINSATSER INFORMATIONSINSATSER STUDIEBESÖK EKONOMI KOSTNADER FÖR SANERINGSPROJEKTET KOMMUNENS EGENINSATS PROJEKTERING PROJEKTLEDNING ÖVRIGT SANERINGSENTREPRENAD MOTTAGNING AV FÖRORENADE MASSOR MILJÖKONTROLL ERFARENHETSÅTERFÖRING ORDLISTA... 42

6 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Förteckning bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tidsplan Karta som visar kvarlämnade föroreningar Rapport kvarlämnade föroreningar (exl analysprotokoll) Grundvattenkontroll (exl analysprotokoll) Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Bilaga 7 Erfarenhetsåterföring, sammanställning från möte

7 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Sammanfattning Måluppfyllelse Kristianstads kommun har under förberett och låtit genomföra sanering av fastigheten Gasverket 1, där Kristianstads Gasverk varit i drift från 1902 till och med Föroreningarna på området utgjorde främst ett hot mot den skyddsvärda grundvattenresurs som ligger under Kristianstad, därför placerade Länsstyrelsen objektet i riskklass 1 enligt MIFO. Innan åtgärd bedömdes de ytliga föroreningarna, bl a cyanid, vara ett hot mot hälsa. Objektet bedömdes vara ett akut objekt i enlighet med nationella och regionala delmål för förorenad områden. Stora mängder fasta och flytande biprodukter från det gamla gasverket har sanerats och markföroreningar utgör nu inga hälso- och miljörisker och inte heller något hot mot det mycket skyddsvärda grundvattnet i området. Mer än 99 % av föroreningarna har avlägsnats och de begränsade mängder som kvarlämnats utgör inga risker vid den planerade framtida mindre känsliga markanvändningen. De övergripande åtgärdsmålen bedöms därmed ha uppnåtts. Påverkan på omgivningen under själva saneringsarbetet har också kunnat hållas på en låg nivå beroende på omfattande skyddsåtgärder och miljökontroll. Ekonomi För att genomföra saneringsprojektet har Kristianstads kommun sökt och beviljats bidrag för åtgärder om maximalt 75,6 Mkr dvs 90% av den beräknade totalkostnaden på 84 Mkr. De återstående 10% plus kostnader för rivning av rena byggnader har kommunen stått för. Trots att volymerna förorenat material har ökat kraftigt vilket även medförde längre genomförandetid så har den totala projektkostnaden blivit 4,7 Mkr lägre än kalkylerat. Detta beror dels på att mottagningskostnaderna för förorenade massor blev lägre sedan kalkylen gjordes, men även pga projektet har genomförts på ett kostnadseffektivt sätt från upphandling till avslut. Kostnaderna för projektledning och miljökontroll och de specifika åtgärdskostnaderna (kr/ton jord) är bland de lägsta för statligt finansierade projekt. Saneringsarbete Innan schaktarbetet påbörjades revs samtliga byggnader på området. Tegel och betong från rena byggnader har kunnat återanvändas för återfyllning. Schaktningen utfördes på ett sådant sätt att synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksamheten generellt har tagits bort. Detta innebär att i snitt har området grävts ur med ca 2-3 m. Totalt har ca ton jordmassor grävts ur, varav ton har fraktats iväg medan resten har kunnat återanvändas. Det svåraste momentet var saneringen av en underjordisk tjärcistern delvis fylld med flytande tjära och saneringen av naturlig jord som förorenats av flytande tjära och naftalen under och invid cisternen ned till ca 6 m under markytan. För att undvika luktstörningar i omgivningen genomfördes tömningen och saneringen av tjärcisternen i ett tält med rening av frånluften. Saneringen tog totalt ca 16 månader med start i februari 2011 och slutbesiktning i juni

8

9

10

11 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Föroreningssituation och risker innan åtgärd 2.1 Utförda utredningar och föroreningssituationen Föroreningssituationen avseende mark, grundvatten och byggnader inom Kristianstad Gasverk har undersökts i flera omgångar sedan mitten av 1990-talet, se Tabell 1. Sammanlagt har över 100 punkter provtagits och 100tals prover har analyserats m a p metaller, cyanid, PAH och andra organiska ämnen. Tabell 1 Utredningar gällande Kristianstad Gasverk. Titel på undersökning Utförd av År Typ av undersökning Miljöteknisk markundersökning vid Kristianstad f d gasverket. Tyrens Infrastrukturkonsult AB 1996 Förstudie Fastigheten Gasverket 1. Miljöutredning etapp 2 Kristianstad gasverk. Historisk inventering och förslag till provtagningsplan Rapport (R-Miljö). Miljötekniska undersökningsresultat. Kristianstad, Gasverk 1 Miljöinventeringar av Maskinhuset, Ugnshuset och Mymalmsloftet. Tyrens Infrastrukturkonsult AB 1997 Utökad förstudie Hifab 2008 Huvudstudie PQ AB 2008 Huvudstudie Hifab 2008 Huvudstudie Riskbedömning och åtgärdsutredning Hifab 2008 Huvudstudie Sammanfattningsvis visade genomförda undersökningar följande: Hela gasverksområdet var utfyllt med 1 3 m sandiga och grusiga massor som ofta innehåller fasta biprodukter i form av ugnstegel, rivningsmassor, slagg, koks, aska samt gasreningsmassa. I dessa fasta biprodukter är halterna av PAH med medelhög och hög molekylvikt generellt höga eller mycket höga. I den svavelhaltiga gasreningsmassan är cyanidhalterna mycket höga och arsenikhalterna höga. Flytande tjära påträffades dels i stora mängder i och kring tjärcisternen under mark utanför Maskinhuset, dels i naturlig jord över grundvattenytan under Maskinhuset nära nämnda cistern. Strimmor av tjära påvisades i tre punkter kring Maskinhuset ca 5-6 m under markytan. Stelnad tjära observerades i fyllnadsmassor på några ställen. Halterna av PAH med låg, mellanhög och hög molekylvikt var mycket höga i flytande och stelnad tjära. Höga halter av lättflyktiga kolväten såsom BTEX och av vattenlösliga ämnen såsom ammonium, fenoler och kresoler fanns också i tjäran. Vid Maskinhuset var grundvattnet lokalt kraftigt förorenat av PAH med låg molekylvikt, ammonium samt av bensen, som frigjorts från den tjära som fanns i marken. Ammoniumkväve hade spridits mer än 80 m i ost-sydostlig riktning 11

12 medan kolvätena föreföll ha spridits mindre än 50 m. Utbredningen stämde hyfsat väl med den beräknade grundvattenströmningshastigheten. Inom övriga delar av gasverket syntes ingen eller ringa grundvattenpåverkan. Källardelen av Maskinhusets golv och väggar av tegel och betong var i mer eller mindre stor omfattning kontaminerade av tjära som troligen läckt ut från den gasreningsutrustning som tidigare fanns här. I flera fall hade kontamineringen täckts av ny betong eller puts. Även på Maskinhusets utsida syntes spår av den gamla verksamheten. Hela Myrmalmsloftets byggnadsmaterial (främst trä men även lite betong och tegel) var kontaminerad av cyanid p g a den historiska gasverksverksamheten. 2.2 Riskbedömning och saneringsbehov Den fördjupade riskbedömningen visade sammanfattningsvis följande: På grund av förekomsten av mycket giftiga flytande och fasta biprodukter med extremt höga halter av bl a PAH, bensen och cyanid i mark, byggnader och anläggningar bedömdes hälsoriskerna som stora, i synnerhet i framtiden, om inga åtgärder vidtogs. Lokalt låg biprodukter blottlagda i markytan och akuta hälsoeffekter kunde uppkomma vid oförsiktigt handlade. Omfattande åtgärder för att minska sannolikheten för mänsklig exponering var nödvändiga. Förekomsten av flytande tjära i och kring mycket gamla tjärfack under mark < 20 m från en befintlig djupborrad brunn var en stor risk för det primära mycket skyddsvärda grundvattnet i Kristianstad. Det bedömdes vara angeläget att avlägsna den flytande tjäran och täta brunnen. Skyddsvärdet för marklevande organismer var begränsat och området var inhägnat, vilket gör att miljöriskerna på platsen var av underordnad betydelse. I ett längre tidsperspektiv skulle dock skyddsvärdet öka och även högre stående djur skulle kunna komma att exponeras för skadliga haltnivåer. För att minska riskerna för miljön på platsen i framtiden behövde åtgärder vidtas. Den då pågående spridningen av flytande tjära i jordlagren gav upphov till ett förorenat grundvatten som långsamt spred sig mot ett låglänt område i sydost och vidare till Hammarsjön. Åtgärder behövde vidtas för att säkerställa att föroreningens utbredning inte skulle växa. Om nya brunnar skulle installeras inom plymen eller källområdet skulle betydande föroreningsspridning kunna ske ned till den primära grundvattenakvifären. 12

13 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Åtgärdsmål och val av åtgärd 3.1 Övergripande åtgärdsmål Med utgångspunkt från föroreningssituationen, riskbedömningen och den planerade markanvändningen togs följande övergripande åtgärdsmål fram som underlag för val av åtgärdsalternativ: 1. Markföroreningar skall inte förorsaka hälsorisker för människor som vistas inom Gasverksområdet. 2. Dagens föroreningspåverkan på grundvatten inom och utanför området skall minska. 3. Grundvattnet i den primära grundvattenakvifären i glaukonitsandstenen skall inte påverkas. Målen har sedan brutits ner i mätbara mål i saneringsanmälan. 3.2 Val av åtgärd En riskvärdering gjordes där riskerna med föroreningarna på Gasverkstomten vägs mot kostnaderna för föreslagna åtgärder tillsammans med övriga aspekter. Sammanställningen av riskvärderingen gjordes av Huvudstudiens projektgrupp och förankrats tvärsektoriellt inom kommunen, där interna remisser utgått till Miljö- och hälsoskyddskontoret, C4 Teknik, Stadsbyggnadskontoret samt projektorganisationen för arenan. Inkomna synpunkter har sammanvägts i en riskvärderingsmatris där underlaget och slutsatserna förankrats hos kommunledningen. Information har också delgetts kommunstyrelsens arbetsutskott. I en riskvärderingsmatris beskrevs de konsekvenser olika åtgärdsförslag skulle få med avseende på följande faktorer: Riskreduktion Uppskattad kostnad/ Kostnadseffektivitet Begränsningar i markanvändning/grundvattenuttag Omgivningspåverkan under åtgärdsfas Genomförandetid Genomförbarhet Landskap/kultur/miljö Tillstånd/krav på uppföljning Långtidsverkan och beständighet Reduktion av toxicitet, mobilitet och volym Nationella miljömål Av fem olika alternativ, från miniåtgärd (nr 1) till totalsanering (nr 5), valdes nr 4 som var sammantaget det bästa. Åtgärdsalternativ 1 till 3 innebar behov av framtida omfattande 13

14 restriktioner vilket riskerade att åtgärdsmålen inte skulle kunna nås. Den extra riskreduktion som alternativ 5 innebar bedömdes inte stå i relation till de extra kostnaderna. De eventuella kvarlämnade föroreningarna i form av tjärstrimmor på stort djup under markytan bedömdes inte kunna spridas vidare i egen fas eftersom källan avlägsnas och därmed den drivande kraften för spridning i egen fas. 3.3 Sökt alternativ Det sökta åtgärdsalternativet omfattade följande moment: Samtliga byggnader inklusive källar- och grundkonstruktioner saneras och rivs. Förorenade byggnadsmaterial körs till extern mottagningsanläggning medan rena tegel- och betongmassor återanvänds vid återställningen. Blå cyanidhaltig gasreningsmassa grävs bort och transporteras till extern behandlingsanläggning. Befintlig grundvattenbrunn tätas och gjuts igen. Tjärcisternen töms på sitt innehåll och rengörs. Förorenad betong och tegel rivs och körs till extern behandlingsanläggning. Sanering av all förorenad jord (silt, sand och lera) under tjärcisternen och Maskinhuset ner till moränen på ca 6 m djup. Alla urgrävda eller på annat sätt upptagna massor körs till extern behandling. All fyllnadsjord (2-3 m) inom hela gasverkstomten skiftas ut ner till naturliga jordlager. Efter sortering och klassning kan massor med halter under NV-MKM användas för återställning. Resterande del återställs med tillförda rena fyllnadsmassor. Vid saneringsarbetet vidtas omfattande skyddsåtgärder för att minimera omgivningspåverkan och arbetsmiljörisker. Totalt räknade man med att ca ton massor som skulle hanteras varav knappt 25% (ca ton) skulle kunna utsorteras och återanvändas. I Tabell 2 nedan redovisas en fördelning av de mängder som man beräknat skulle uppkomma vid saneringen. Tabell 2 Uppskattade avfallsmängder vid sanering av Kristianstad gasverk Avfallstyp Mängder Omhändertagande Rena rivningsmassor ton Återanvändning inom området Kontaminerade rivningsmassor 700 ton Extern avfallsanläggning Schaktning, sortering och miljöklassning, varav ton Fyllnadsmassor < MKM ton Återanvändning inom området Fyllnadsmassor MKM-Farligt avfall ton Extern avfallsanläggning Fyllnadsmassor Farligt avfall ton Extern avfallsanläggning Jord med flytande tjära/extremhalter ton Extern avfallsanläggning Gasreningsmassa ton Extern avfallsanläggning 14

15 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Mätbara åtgärdsmål Mätbara åtgärdsmål anger, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, vilka siffror på exempelvis reduktion av källans storlek, resthalter eller emissioner som ska uppnås. Efter komplettering av saneringsanmälan vid två tillfällen (se avsnitt 6 och 7.11) så gäller följande mätbara mål för saneringen av Kristianstad Gasverk. 1. Inga synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten får lämnas kvar inom Delområde B och C ovan nivån 3,5 m ö h. 2. Inga synliga fasta eller flytande biprodukter från den tidigare gasverksverksamheten får lämnas kvar inom Delområde A ovan nivån 1,5 m ö h. 3. Acceptabla resthalter i naturlig jord är PAH L 15 mg/kg TS, PAH M 20 mg/kg TS, PAH H 10 mg/kg TS och cyanid (total) 120 mg/kg TS. För tungmetallerna arsenik, bly, koppar, zink, kadmium, vanadin, nickel och kvicksilver gäller Naturvårdsverkets generella riktvärde alternativt lokala/regionala bakgrundshalter. Ingen schaktning sker dock under nivån -1,5 m (ca 4 m under markytan). 4. Fyllnadsmassor utan synligt innehåll av biprodukter med PAH16-halter understigande 10 mg/kg TS får återanvändas inom området. Även rivningsmassor från Ugnshuset och Maskinhuset utan synlig kontaminering från gasverksverksamheten får återanvändas. I övrigt skall halterna av tungmetaller och organiska ämnen understiga Naturvårdsverkets generella riktvärden vid mindre känslig markanvändning. All återanvändning skall ske närmast naturlig jord inom Delområde A. 5. Föroreningshalterna i tillförda massor får inte överskrida halter som motsvarar nivåer för mindre än ringa risk enligt tabell 4, kap. 9 i Naturvårdsverkets handbok för återanvändning av avfall i anläggningsarbeten (Handbok 2010:1). Tillförda massor får inte heller innehålla fast avfall såtillvida det inte handlar om inert tegel och betong från icke förorenade byggnader. 6. Halterna av bensen och naftalen i grundvattnet inom gasverkstomten skall inte öka relativt nuläget (år ). De mätbara målen ovan i kursiv text är mål som är ändrade eller som lagts till de ursprungliga målen. Kontrollmetoder och säkerhet för genomförandet utarbetades under förberedelsefasen och blev sedan förutsättningar i förfrågningsunderlaget vid upphandling av saneringsentreprenör. Den kvarlämnade förorenad jordens utbredning horisontellt och vertikalt samt dess föroreningshalter har dokumenterats genom provtagning med borrbandvagn. Grundvattenrör har installerats vid varje plats där förorenat jord kvarlämnats. Se Bilaga 3. 15

16 4 Ansvar och finansiering 4.1 Ansvarsutredning Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en ansvarsutredning för Kristianstad Gasverk. I ansvarsutredningen framgå det att Länsstyrelsen ansåg att området var så förorenat att det kunde medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Området omfattades därmed av 10 kap miljöbalken. Eftersom verksamheten avslutades före den 30 juni 1969 då miljöskyddslagen trädde i kraft har Kristianstads kommun som var verksamhetsutövare för gasverket inget ansvar för efterbehandling av fastigheten. Fastighetsägaren Kristianstad kommun förvärvade fastigheten före den 1 januari Reglerna i 10 kap Miljöbalken om fastighetsägares ansvar för sanering var inte tillämpliga eftersom det av övergångsbestämmelserna till miljöbalken framgår att bestämmelserna om fastighetsägares ansvar inte skall tillämpas på förvärv som skett före miljöbalkens ikraftträdande, dvs före den 1 januari Huvudmannaskap Kristianstad kommun har låtit Mark och exploateringsenheten, som tillhör avdelning Strategi och Utveckling på Kommunledningskontoret, ansvara för saneringen. I detta ansvar ingick att ta fram bidragsansökan, se till att saneringen genomfördes inom utsatt tid samt hålla i den ekonomiska uppföljningen av saneringskostnaderna. 4.3 Bidragsansökan Kristianstad kommun utarbetade i samråd med Länsstyrelsen en bidragsansökan. Under arbetet har underhandskontakter varit mycket goda och öppna mellan Kristianstad kommun, konsult, Länsstyrelsen, den bidragsgivande myndigheten Naturvårdsverket samt dess stöd hos Sveriges geologiska undersökning (SGU). Genom samarbetet med SGU var Naturvårsverket väl insatta i projektet när ansökan kom in vilket troligen bidrog till en snabb hantering av bidragsansökan. Kostnaden för saneringen bedömdes till 84 Mkr plus 1 Mkr för rivning av rena byggnader. Kristianstads kommun sökte ett 90% stöd och skulle själva stå för 10% av kostnaderna plus rivning av rena byggnader. Länsstyrelsen ansökte hos Naturvårdsverket om rambidrag den 22:e oktober 2009 och Naturvårdsverket fattade beslut om att Kristianstads Gasverk skulle ingå i Skåne Läns bidragsram för åtgärder den 10:e december

17 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Organisation och planering av sanering 5.1 Organisation och övergripande händelser Huvudstudien, som Hifab slutförde 2008, låg till grund för bidragsansökan som skickades in till Naturvårdsverket oktober Bidragsbeslut från Länsstyrelsen erhölls i februari Parallellt handlades projektledare för projektering och genomförande upp. Kontrakt skrevs med Sweco Environment AB i mars Projekteringen av saneringen påbörjades direkt efter att projektledaren tillsatts. Arbetet utfördes av arbetsgruppen. Nedan, Figur 4, beskrivs organisationen för saneringsprojektet. Tidsplan för hela projektet återfinns i Bilaga 1. Ledningsgrupp Ekonomidirektör, Kristianstads kommun Kommundirektör, Kristianstads kommun Mark & exploateringschef, Kristianstads kommun (Ombud) Huvudfinansiär Naturvårdsverket, genom Länsstyrelsen i Skåne Län Projektgrupp Mark & exploateringschef, KLK, Kristianstads kommun Susanne Weidemanis, Projektledare, KLK, Kristianstads kn Inge Ivarsson, Kontrollant, KA-rivning, C4 Teknik, Kristianstads kn Anders Bank, Beställarstöd Structor Miljö Göteborg AB David Möller, Projektledare, SWECO Management Hans Kronberg, Projekteringsledare, SWECO Environment Mats Andersson och Johan Wigh, Länsstyrelsen i Skåne Län Tillsynsmyndighet Miljö och Hälsoskyddskontoret, Kristianstads kn Anna Bryllert / Martin Jönsson Arbetsgrupp Susanne Weidemanis, Projektledare, Kristianstads kn Inge Ivarsson, Kontrollant, KA-rivning, C4 Teknik, Kristianstads kn Anders Bank, Beställarstöd Structor Miljö Göteborg AB David Möller, Projektledare, SWECO Management Hans Kronberg, Projekteringsledare, SWECO Environment Stödfunktion Hans Gunnar Bjäreborn, Upphandlare C4 teknik, Kristianstads kn Saneringsentreprenör Svevia Sverige AB Platschef: Johnny Palmberg Ombud: Marie Eriksson Mottagningsentreprenör RGS90 Sverige AB Ombud: Håkan Walfridsson Figur 4. Organisationsschema 17

18 Under projekteringen togs beslutet att genomföra saneringen som en delad entreprenad, dvs med en saneringsentreprenör med egen miljökontroll och en mottagningsentreprenör som skulle ta hand om de förorenade massorna. Det var två saker som var avgörande i beslutet att dela upp entreprenaden; 1. Vetskapen om att mottagningskostnaderna sannolikt skulle bli betydligt lägre än vad som utgåtts ifrån i bidragsansökan samtidigt som skillnaderna av mottagningskostnaderna mellan hög- och lågförorenade massor troligen skulle vara små. Projektet skulle gynnas ekonomiskt om mottagningskostnaderna konkurrensutsattes utan påverkan av saneringskostnader. Dessutom undviks entreprenörspåslaget (10 20 %). 2. Ett smidigt genomförande utan stor kontrollorganisation. Genom att dela entreprenaden kan saneringsentreprenören själva hålla i de dagliga provtagningarna och ha full kontroll på arbetet, beställaren gör stickkontroller. Har samma entreprenör både hand om saneringen och mottagning krävs en betydligt mer omfattande kontroll av beställaren så att inte entreprenören tjänar på felaktig klassning. Först handlades mottagningsentreprenören upp och kontrakt kunde skrivas med RGS90 AB i oktober Upphandling av saneringsentreprenör blev klar vid årsskiftet och kontrakt skrevs med Svevia AB i januari Upphandlingar Upphandling av projektledare Inför genomförandet så gjordes en upphandling enligt LOU av projektledare. Kristianstads kommun tog fram förfrågningsunderlag tillsammans med Länsstyrelsen och Statens geotekniska institut (SGI). Målet var att hitta en person med både erfarenhet av liknande saneringsprojekt, men även vara en duktig projektledare. I den utvärderingsmodellen som användes prövas anbudsgivarna mot fyra kriterier. Kriterierna och deras viktning var: genomförandebeskrivning 50% timpris 20% erfarenhet (referensuppdrag) 24% omdöme (referens) 6% Det kom totalt in sju anbud. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet hade Sweco Environment AB i Stockholm som fick uppdraget. Den upphandlade projektledaren slutade sin anställning kort därpå varför våren 2010 präglades av sökande efter en ersättare inom Sweco med motsvarade kompetens som ställts i förfrågningsunderlaget. Först i juni 2010 kunde en ny projektledare från Sweco tillsättas Upphandling av mottagningsentreprenad Projektgruppen beslutade att den upphandlade mottagningsentreprenör skulle ta emot alla de åtta avfallsklasser som de förorenade massorna var uppdelade i. Ett förfrågningsunderlag arbetades fram med grundläggande krav att anbudsgivaren kunde uppvisa tillstånd för att deponera/behandla de åtta avfallsklasserna och ta emot de angivna volymerna. Dessutom skulle anbudsgivaren garantera att mottagningsanläggningen/platsen hade kapacitet att ta emot minst ton massor per dag från 18

19 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Kristianstad gasverk. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skulle antas efter en utvärdering med hjälp av en beräkningsmodell som tog hänsyn till mottagningsavgift samt både avstånd till och körtid på mottagningsplatsen/anläggningen Förfrågningsunderlaget utgick från ABT 06. Under koden AFD.61 (Ersättning) skrevs det in att lämnade à-priser gäller även när ökning eller minskning av sådant kontraktsarbete som priset avser överskrider 25 % eller 0,5 % av kontraktssumman. Förfrågningsunderlaget skickades ut den 1:a juli 2010 för upphandling av totalentreprenad för mottagning av förorenade massor och rivningsmaterial. Två anbud kom in, ett från RGS90 Sverige AB och ett från SAKAB AB. RGS90 AB tilldelades entreprenaden den 15:e september och kontrakt skrevs den 25:e oktober Upphandling av saneringsentreprenör Ett klassiskt förfrågningsunderlag användes med AB04 som underlag med en teknisk beskrivning som ansluter till AMA Anläggning 07. Under AFC.61 (Ersättning) skrevs det in att lämnade a -priser, för kod CBB.79 och kod BDD, med underliggande koder i mängdförteckningen, gäller även när ökning eller minskning av sådant kontraktsarbete som priset avser överskrider 25 % eller 0,5 % av kontraktssumman. Projektgruppen var enig om att saneringsentreprenören skulle ha stor erfarenhet och hög kompetens av tidigare saneringar. Dessa krav sattes som så kallade skall-krav, dvs grundläggande krav för att gå vidare till utvärdering. Följande skall-krav ställdes: Utfört minst 1 st saneringsobjekt med en entreprenadsumma avseende sanering på minst 15 miljoner kronor. I entreprenadsumman skall inte mottagnings- eller behandlingskostnader för förorenade massor ingå. Offererad platsledning skall ha erfarenhet av likvärdiga projekt. Med likvärdiga projekt avses projekt där anbudsgivares angivna platsledning haft arbetsledande ställning och som omfattat grävsanering av markområden förorenade av fasta eller flytande biprodukter från gasverksverksamhet eller sanering av markområden förorenade av kreosot. Grävsanering av mark förorenad av PAH eller tungmetaller räknas inte som likvärdiga projekt. Anbudsgivare skall ha erfarenhet av sanering av jordmassor med flytande tjära eller kreosot. Utvärderingen gjordes med en utvärderingsmodell som tog hänsyn till både anbudssumman och kostnader för simulerade ÄTA-arbeten. Anbudssumman räknades ut som summan i anbudet bifogad mängdförteckning där mängderna var angivna och anbudsgivaren fyllde i kostnaderna. De simulerade ÄTA-arbetena räknades ut med hjälp av den prislista för ÄTA-arbeten som fyllts i av anbudsgivaren. Förfrågningsunderlag för en utförandeentreprenad skickade ut den 22:a oktober Av de sex anbud som kom in hade Svevia AB det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Svevia tilldelades entreprenaden den 4:e januari 2011 och kontrakt tecknades den 24:e januari

20 6 Tillsyn och anmälan I enlighet med 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd lämnade kommunledningskontoret in en anmälan om sanering av Kristianstad gasverk till kommunens miljö- och hälsoskyddskontor. Ett föreläggande om att vidta åtgärder och skyddsåtgärder i enlighet med anmälan utfärdades av miljö- och hälsoskyddskontoret Miljö- och hälsoskyddskontoret medverkade i de flesta mötena som hölls under förberedelsefasen (projekteringsmöten och informationsmöten) och även under saneringsfasens byggmöten, vilket inneburit att man erhållit kontinuerlig kunskap om hur saneringsarbetet framskridit. Det har därigenom varit möjligt att komplettera anmälan och få snabba beslut vilket underlättat saneringsarbetet. De åtgärdsmål avseende maximala schaktnivåer som angavs i den ursprungliga anmälan har bl a justerats något efterhand som ny kunskap om föroreningssituationen erhållits under saneringsarbetets gång. Två kompletterande anmälningar har lämnats in under projektets gång dels i september 2011, dels i mars Kompletteringen i september avsåg maximal schaktnivå inom södra delen av Gasverkstomten (delområde A) medan kompletteringen i mars 2012 avsåg saneringens omfattning under och invid den f d tjärcisternen. 7 Genomförande av entreprenad 7.1 Förberedande arbeten Innan marksaneringen inledde iordningställdes en hårdgjord yta för tillfällig lagring och utlastning av förorenade massor i nordöstra delen av saneringsområdet. Ytan var genomsläpplig för att hindra uppkomsten av förorenat dagvatten. I övrigt förbättrades befintlig inhägnad och lösa inventarier avlägsnades från området. Figur 5. I nordöstra delen av området iordningsställdes utlastningsytan På det f d gasverksområdet fanns också en grundvattenbrunn som förseglades innan marksaneringen påbörjades. Brunnen fylldes med bentonit. 20

21 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Rivning av byggnader Samtliga befintliga byggnader på fastigheten revs mellan februari och maj 2011: Ugnshus (byggnaden där stenkol förgasades mellan talet) Maskinhus (byggnaden där rågasen renades och tjära upparbetades) Myrmalmsloft (byggnaden där gasreningsmassan regenererades) Övriga skjul och förråd Tegel och betong i källardelen av Maskinhuset och alla byggnadsmaterial i Myrmalmsloftet var förorenade och sorterades ut för extern omhändertagande. Utöver att man påträffade lösull på en vind gick saneringen och rivningen av byggnaderna som planerat. Tegel och betong (ca ton) från delar av Maskinhuset och hela Ugnshuset kunde återanvändas vid återställningen. Rivningen kunde genomföras utan klagomål från omgivande verksamhetsutövare. Figur 6. Rivning av Maskinhuset och Myrmalmsloftet samt upplag med rent tegel 7.3 Marksanering kortfattad genomförandebeskrivning Redan i huvudstudieskedet delades objektet in i tre delområden (delområde A, B och C se nedan) utifrån historiska verksamheter, föroreningssituation samt planerad 21

22 markanvändning. I delområde A förväntades i stort sett endast fasta biprodukter knutna till utfyllnadsmassor, i delområde B både fasta och flytande biprodukter knutna till både ytliga fyllnadsmassor och naturlig djupare liggande jord medan delområde C förväntades präglas av relativt lätt förorenade fyllnadsmassor. Inför entreprenörens miljökontroll av schaktbottnar och väggar delades objektet också in i ett rutnät (10*10 m), se Figur 7. Figur 7. Objektet delades inför saneringen in i delområde A, B och C samt i ett rutnätssystem. Marksaneringen påbörjades i april 2011 och pågick fram till maj 2012, d v s sammanlagt 13 månader med 1 månads uppehåll i juli I bidragsansökan bedömdes saneringen ta ca 1 år. Entreprenören valde att inleda marksaneringen i Delområde A längst söderut och har sedan arbetat sig successivt norrut via Delområde B för att avsluta med Delområde C. Under arbetet utarbetade entreprenören arbetsberedningar för kritiska saneringsmoment. Tanken i bidragsansökan var att inleda med det mest förorenade delarna i Delområde B och sedan successivt sanera Delområde A från norr till söder så länge tillgängliga medel räckte. De förmodat rena ytskikten schaktades ur skiktvis i enhetsvolymer om maximalt 50 m 3 som lades upp på området för provtagning och analys innan återfyllning. De missfärgade förorenade fyllnadsmassorna med inslag av fasta biprodukter från gasverksverksamheten schaktades sedan ur ned till naturlig jord (lera, sand eller ställvis torv eller gyttja). Fyllnadsmassorna lades upp på upplag innan lastning på lastbilar för borttransport. Efter 22

23 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 miljökontroll av schaktbotten lades en geotextil varefter återfyllning med rena interna och externa massor påbörjades. Figur 8. Foton tagna av schaktning av förorenade fyllnadsmassor, schaktbotten och återfyllning. De svåraste momenten var saneringen av en underjordisk tjärcistern delvis fylld med flytande tjära och saneringen av naturlig jord som förorenats av flytande tjära och naftalen under och invid cisternen ned till ca 6 m under markytan. För att undvika luktstörningar i omgivningen genomfördes tömningen och saneringen av tjärcisternen i ett tält med rening av frånluften. Massorna som grävdes upp lastades direkt i täta och förseglingsbara containrar. Wellpointsystem och pumpbrunnar användes för att sänka grundvattenytan och kunna schakta i torrhet. Vattnet var kraftigt förorenat och kunde inledningsvis inte återinfiltreras utan omhändertogs som flytande avfall. Grundvattenytan inom området låg i regel i naturlig jord under fyllnadsmassorna vilket innebar att länsvatten i regel inte var ett problem eftersom naturlig jord var gräns för föroreningens utbredning inom större delen av området. 23

24 Figur 9. Tältet över tjärcisternen, tömning av tjärcistern, wellpointsystem samt djupschakt under tjärcisternen. De förorenade massorna sorterades i flera avfallsklasser, varav de största mängderna ( >80 %) transporterades av saneringsentreprenören med lastbil till Åhus hamn där massorna lastades på avfallsmottagarens fartyg för vidare transport till NOAH:s anläggning på Langöya i Norge. Det visade sig vara utmanande att få denna logistik att fungera optimalt i praktiken eftersom det inte fanns tillstånd att mellanlagra farligt avfall i hamnen. Projektet präglades därför inledningsvis av ständiga diskussioner om tider för lossning, kapacitet m m. Upplagsytan på gasverkstomten var i detta sammanhang mycket viktig då ca 2 veckors produktion kunde lagras där. 24

25 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Figur 10. Utlastning av förorenade fyllnadsmassor vid gasverkstomten. Figur 11. Rampen för lastning i Åhus hamn samt fördelning av förorenade massor i fartyget. Utöver att mängderna förorenade fyllnadsmassor blev betydligt större än beräknat uppkom följande betydande (>0,5 Mkr) Ändrings och tilläggsarbeten (ÄTA) i förhållande till FFU: Ytskikten på området var tämligen rena och skulle schaktas ur skiktvis i enhetsvolymer om maximalt 50 m 3. Detta ledde till merkostnader beroende på att det tog längre tid att schakta ur dessa massor än kalkylerat. Denna schakt fanns ej specificerad i FFU. 25

26 Periodvis blev det väntetid vid utlastningen av avfall vid Åhus hamn. Detta ledde till merkostnader för transporter då man kalkylerat med en viss lossningstid enligt FFU. Vid urschaktning av förorenad naturlig jord under och invid tjärcisternen var det nödvändigt med grundvattensänkning, något som inte framgick av FFU. Vid urschaktning av förorenad naturlig jord under och invid tjärcisternen var det nödvändigt med korta svarstider för jordprover som togs i schaktbotten för kontroll av resthalter. Svarstiderna var inte reglerade i FFU. Utöver ovanstående större ÄTA uppkom ett 30-tal mindre (< kr) under saneringens gång. 7.4 Möten Innan saneringsarbetet påbörjades hölls ett startmöte med saneringsentreprenören, avfallsmottagaren, tillsynsmyndigheten, bidragsmyndigheten samt kommunens projektledning och expertstöd. Under saneringsarbetet hölls byggmöten var tredje vecka där representanter från saneringsentreprenören, kommunen och tillsynsmyndigheten deltog. Vid några tillfällen deltog även bidragsmyndigheten och avfallsmottagaren. Utöver dessa möten hölls periodvis veckomöten på arbetsplatsen med kommunens byggledare och entreprenörens tjänstemän. Protokoll fördes vid byggmöten medan veckomötena dokumenterades med enkla anteckningar. Vid två tillfällen har samordningsmöten hållits där båda entreprenörerna har deltagit. 7.5 Miljökontroll Miljökontrollen utfördes av saneringsentreprenörens miljökontrollant och den omfattade dels kontroll av de mätbara åtgärdsmålen, dels kontroll av den temporära omgivningspåverkan som kan uppstå till följd av saneringsarbeten. Beställarens miljökontrollant har kontrollerat entreprenörens miljökontrollant på systemnivå och också haft en rådgivande funktion i delar av utförandet. 7.6 Kontroll av mätbara åtgärdsmål Kontroll och provtagning av schaktbotten och schaktväggar utfördes när naturlig jord eller maximal schaktnivå nåtts respektive när saneringsområdets gränser nåddes. Den okulära kontrollen (inga synliga fasta eller flytande biprodukter) dokumenterades med fotografier och skriftliga noteringar och schaktnivån mättes in. Ett samlingsprov bestående av fem stickprover analyserades m a p PAH16, CN-tot och tungmetaller i rutor om ca 100 m 2 respektive schaktväggar om ca 10 m. Vid föroreningshalter överskridande de mätbara åtgärdsmålen eller om fasta eller flytande biprodukter kunde observeras utökades schakten, dock inte djupare än angivna maximala schaktnivåer (nivån -1 m i delområde A, -3,5 m i Delområde B). Kontroll och provtagning av förväntat rena ytskikt (s k klass 0-massor) utfördes i enhetsvolymer om maximalt 50 m 3. Den okulära kontrollen dokumenterades med fotografier och skriftliga noteringar. Ett samlingsprov bestående av fem stickprover analyserades m a p PAH16, CN-tot och tungmetaller. Vid föroreningshalter underskridande de mätbara åtgärdsmålen återanvändes volymen vid återställningen. I 26

27 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 annat fall transporterades den bort som avfall. Tidigt i projektet upptäcktes att laboratoriets beredning av prover som skulle analyseras m a p PAH16 var bristfällig, vilket innebar att analysresultaten varierade kraftigt och oförklarligt när analyser upprepades av samma provpåse. Lösningen blev att alla prover fick kryomalas och därefter homogeniseras innan analys. Det saknas tyvärr branschpraxis och standarder för hur jordprover skall beredas inför analys av PAH16. Kontrollerna och analysresultaten sammanställdes löpande av entreprenörens miljökontrollant i excel-filer som regelbundet skickades till projektets deltagare. 7.7 Kontroll av omgivningspåverkan Kontroll av omgivningspåverkan omfattade bl a visuella observationer av hantering av förorenade massor inom området samt spridning av damm och lukt genom dagliga miljöronder. Provtagningar och kemiska analyser av grundvatten inom gasverkstomten genomfördes vid två tillfällen innan saneringen (år 2008 och 2010). Efter saneringen kommer provtagningarna att upprepas vid ytterligare sex tillfällen under tre år (år ). 7.8 Hantering av förorenade massor Schaktvolymer Saneringen av mark och byggnader gav sammanlagt upphov till ca ton avfall varav ca ton sorterades ut för återfyllning på objektet och ca ton transporterades bort från området till olika mottagningsanläggningar. Avfallet delades inför saneringen upp i 9 klasser utöver rena rivningsmassor utifrån typ av förorening och föroreningshalter. Mängderna och avfallsmottagarna redovisas i Tabell 3. Omhändertagandet administrerades av RGS 90 fram till april 2012, därefter av Svevia. Varje mottagningstillfälle av förorenade massorna har verifierats med transportdokument samt invägningskvitton från mottagningsplats alternativt mottagningsanläggning. Dessa dokument har legat som grund för entreprenörernas ersättning för masshantering. 27

28 Tabell 3. Sammanställning av avfallsmängder och omhändertagande (ton). Avfallsklass Typ av massor Mängder Mottagningsanläggning Slutligt omhändertagande - Rena rivningsmassor Återfyllning på fastigheten. 0 Rena ytlager Återfyllning på fastigheten. 1 Förorenade fyllnadsmassor NOAH Langöya, Norge Hässleholm Miljö AB Återanvändning återställning av kalkbrott Deponering 2 Svagt förorenade fyllnadsmassor Kristianstad, Härlövs avfallsanläggning Återanvändning konturmassor under tätskikt 3 Gasreningsmassor NOAH Langöya, Norge Återanvändning återställning av kalkbrott 4 Tjärkontaminerad jord ) NSR Filborna, Vankiva Hässleholm Biologisk behandling Återanvändning inom anläggningen 5 Kraftigt tjärkontaminerad jord NSR Filborna Biologisk behandling - Deponering 6 Förorenat tegel & betong samt tjärasfalt ) NSR Filborna, Vankiva Hässleholm Sortering, återanvändning inom anläggning & deponering 7 Förorenat trä 35 NSR Filborna Förbränning 8 Förorenat vatten 549 RGS 90 Göteborg 1) Rening Summa ) Mellanlagring inför transport till RGS 90s anläggning i Skaelskör Danmark 2) ca 50% till vardera anläggning 3) ca 700 ton kördes till Vankiva Hässleholm Av tabellen framgår att ca 7% av avfallet kunde återanvändas på platsen, 5 % återanvändas inom kommunen medan 88% transporterades till externa mottagningsanläggningar för slutgiltigt omhändertagande. Mängderna som hanterades blev större än vad som förutsågs efter huvudstudien och i bidragsansökan. Mängden jordmassor som beräknades hanteras var ton. De verkliga mängderna blev ca ton, d v s ca 45 % mer än beräknat. Det var främst mängden förorenade fyllnadsmassor som blev betydligt större än beräknat. Övriga avfallsklasser blev ungefär som kalkylerats eller något mindre. Även mängden förorenade 28

29

30

31 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Transporter Avfallstransporterna med lastbil genererade ett transportarbete på sammanlagt km, i snitt ca 53 km per lastbil. Som mest har ca ton avfall transporterats från objektet per vecka. Normal produktionstakt har varit ca ton per vecka med ca 30 lastbilstransporter per dag. Entreprenören valde att arbeta 4 dagar per vecka och då en något längre arbetstid per dag ( ). Begränsande för produktionstakten har i regel varit kapaciteten på båtutlastningen i Åhus hamn. Tillfört material har genererat km i sammanlagt transportarbete och i snitt 17 km per lastbil. 7.9 Återställande av området Återanvända massor Ca ton rent tegel och betong från rivningen av Ugnshuset och Maskinhuset samt ca ton rena ytskikt återanvändes inom främst Delområde A för återfyllning. Återfyllnadsmassorna har använts längst ned mot naturlig jord och de ligger omgärdade av geotextilier Tillförda massor Material för återfyllning har bestått av ca ton sandig morän, ca ton krossmaterial och ca ton betong och tegel från rivningen av kommunens rådhus som pågick samtidigt som saneringen Säkerhet och arbetsmiljö under saneringen Saneringsentreprenören upprättade en arbetsmiljöplan (BAS-U) inför sanerings- och rivningsarbetena. Vidare identifierades riskabla moment i de arbetsberedningar entreprenören utarbetade. Byggnaderna hade inventerats m a p farligt avfall och dessa sanerades av behörig personal innan byggnaderna revs. Skyddsronder har genomförts av entreprenören ev. avvikelser åtgärdades efterhand. Tömningen av tjärcisternen under tält var ett utmanande moment för entreprenören eftersom lukt och föroreningshalter i luften i tältet var betydande. Gasmask fick användas vid arbete i tältet och grävmaskinisterna fick arbeta korta arbetspass. Figur 15. Tjärcisternen bestod av flera fack. Tjäran blandande med kontaminerade fyllnadsmassor och grävdes upp. 31

32 7.11 Avvikelser Saneringsarbetet genomfördes i stort sett som planerat och i enlighet med anmälan. Några avvikelser har dock uppkommit under saneringens gång som föranlett kompletteringar till anmälan eller samråd med tillsynsmyndigheten och bidragsmyndigheten: I södra delen av gasverkstomten inom delområde A påträffades två hot-spots med flytande tjära ( m 2 ) som troligen hade dumpats här. Tjäran hade trängt ned flera meter ned i underliggande naturlig lera, främst i form av strimmor via rotkanaler. Områdena sanerades i stor omfattning men vissa föroreningar lämnades på nivån -1,5 m och nedåt efter en komplettering till anmälan. Se Bilaga 2 och 3 Naturlig jord under och invid tjärcisternen hade förorenats i mindre omfattning än förväntat med flytande tjära. Istället hade den naturliga jorden och grundvattnet förorenats av ett processavloppsvatten innehållande höga halter av främst naftalen och ammoniumkväve. Naftalen hade fastlagts i stor omfattning i den sandiga siltiga jorden under grundvattenytan vilket innebar att uppmätta halter närmast tjärcisternen låg kring eller något över det mätbara åtgärdsmålet på NV-MKM. Viss naftalenförorening kvarlämnades på nivån -2 m och nedåt efter en komplettering till anmälan. Vid schakt av den förorenade naturliga jorden under tjärcisternen sänktes grundvattenytan med ett wellpointsystem. Vattnet var förorenat av främst naftalen, men även av BTEX och kväve, och planerades samlas upp och omhändertas externt. Inledningsvis var halterna av naftalen och BTEX mycket höga (flera 10 tals mg/l) och detta vatten samlades upp. Mängderna grundvatten som behövde pumpas för att hålla läns blev dock ungefär 10 ggr högre än beräknat varför halterna i det uppumpade vattnet successivt sjönk snabbt till några tiondels mg/l. I samråd med tillsynsmyndigheten togs då beslutet att långsamt återinfiltrera detta svagt kontaminerade länsvatten till då ej sanerade ytor inom delområde C. Vid provtagning av ytskikten inom objektet (klass 0-massor) uppmättes vid flera tillfällen föroreningshalter som låg mellan riktvärdet för återfyllning (summa PAH16<10 mg/kg TS) och Naturvårdsverkets generella riktvärde vid MKM (NV- KMK). Som alternativ till långväga transport för slutligt omhändertagande beslöts att dessa massor kunde återanvändas vid återställningsarbetena av kommunens nedlagda deponi Härlöv. En viss del av delområde C förväntades bestå av tämligen lätt förorenade fyllnadsmassor men begränsat inslag av fasta biprodukter och föroreningshalter understigande NV-MKM men överstigande riktvärdet för återfyllning. Delar av dessa massor kunde också återanvändas vid återställning av Härlöv. Sammanlagt kunde ca ton massor lätt förorenade massor med föroreningshalter understigande NV- MKM återanvändas vid återställningsarbetena på Härlöv. 32

33 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Resultat och måluppfyllelse 8.1 Kvarlämnade föroreningar I Bilaga 2 finns en karta som visar var förorenade massor kvarlämnats samt på vilken nivå de ligger. Saneringen har i stort sett genomförts så att de mätbara åtgärdsmålen avseende synliga fasta och flytande biprodukter samt föroreningshalter i schaktbotten kunnat nås. De delområden där viss förorening över de mätbara åtgärdsmålen kvarlämnats i schaktbotten redovisas i Tabell 4. Endast rutorna F34 och O21 ligger dock ovan maximal schaktnivå. Ytterligare information om kvarlämnade föroreningar i schaktbotten finns i Bilaga 3 där bl a en kartläggning av föroreningsnivåer under den borttagna tjärcisternen redovisas. Tabell 4. Kvarlämnade föroreningar i schaktbotten. Lokalisering Nivå Uppmätta föroreningshalter Mätbart mål Ruta F34 (100 m 2 ) -0,4 m PAH-H = 12 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS Ruta O21 (100 m 2 ) -0,4 m PAH-M = 35 mg/kg TS PAH-H = 11 mg/kg TS PAH-M = 20 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS Ruta I27 Ruta J m Tjärstrimmor Inga synliga biprodukter Ruta H30 Ruta H31-1,4 - -3,5 m PAH-L = mg/kg TS PAH-M = mg/kg TS PAH-H = 3 88 mg/kg TS PAH-L = 15 mg/kg TS PAH-M = 20 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS Ruta I18 Ruta I19 Ruta J18 Ruta J19-2 m PAH-L = mg/kg TS PAH-L = 15 mg/kg TS I saneringsområdets gränser kvarlämnades en del fasta biprodukter med förhöjda halter av PAH-M och PAH-H i schaktväggar, se sammanställning i Tabell 5 och Bilaga 2. Uppmätta halter ligger strax över NV-MKM förutom i gränsen mot befintliga byggnader och parkeringsplatser på grannfastigheten i nordväst där schaktväggarna bestod av stor andel fasta biprodukter som slagg och koks. Ytterligare schaktning där var dock ej möjlig ur stabilitetssynpunkt. 33

34 Tabell 5. Kvarlämnade föroreningar i schaktväggar i saneringsområdets gränser. Lokalisering Nivå Uppmätta föroreningshalter Mätbart mål C17 (ca 10 m) +2,3 2,8 m PAH-H = 16 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS C19 (ca 10 m) +1,9 2,6m PAH-H = 16 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS P25 (ca 10 m) -1,2 - +1,9 m PAH-H = 14 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS I14 (gräns mot J14 Sveriges Radio K14 ca 50 m) L14 L13 0 2,5 m PAH-M = mg/kg TS PAH-H = mg/kg TS PAH-M = 20 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS M10 (ca 10 m) +0,5 2,0 m PAH-H = 14 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS R12 (ca 10 m) +0,2 1,5 m PAH-H = 14 mg/kg TS PAH-H = 10 mg/kg TS 8.2 Omgivningspåverkan Under saneringsarbetet har omgivningspåverkan i form av lukt och damning m m dokumenterats löpande i form av dagliga miljöronder. Det kan konstateras att påverkan på omgivningen från saneringen varit obetydlig. Inga utsläpp av länsvatten har heller behövt göras till dagvatten. Några klagomål från boende eller närbelägna verksamhetsutövare har ej heller kommit till projektledningens kännedom. Det kan sammanfattningsvis konstateras att de skyddsåtgärder som vidtagits har varit effektiva och förhindrat påverkan på omgivningen. 8.3 Uppföljande grundvattenkontroll Enligt anmälan ska grundvattnet provtas och analyseras halvårsvis under tre år efter sanering i ungefär samma punkter som provtagits och analyserats innan saneringen. Rören är installerade uppströms, inom och nedströms den f d tjärcisternen där en relativt kraftig grundvattenförorening av ammoniumkväve, BTEX och naftalen konstaterats. Efter avslutad efterbehandling har därför 14 nya grundvattenrör installerats (10 grunda och 4 djupa) på ungefär samma punkter som före saneringen. I Bilaga 4 finns en detaljerad beskrivning av grundvattenrören samt resultaten av två referensmätningar innan saneringen (år 2008 och 2010) och den första mätningen efter saneringen (augusti 2012). Av redovisningen framgår sammanfattningsvis följande: Föroreningshalterna i de grunda grundvattenrören bedöms sammantaget ha minskat efter saneringen. Mest påtaglig är minskningen av cyanider, men även halterna av naftalen och BTEX synes ha minskat i de flesta provtagningspunkterna. Att minskningen märks snabbt här är logiskt eftersom grundvattenytan tidigare låg i eller 34

35 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 nära de nu borttagna förorenade fyllnadsmassorna (gasreningsmassa m m). I punkter nära den f d tjärcisternen märks dock ingen minskning. Föroreningshalterna i de djupa grundvattenrören är i stort sett oförändrade, vilket är logiskt då en sanering inte kommer få snabbt genomslag på stora djup där vattenomsättningen är liten. Vidare visas i Bilaga 4 resultaten av de uppföljande mätningar av grundvattenkvalitet som genomförts i två punkter där tjärstrimmor lämnats kvar på djupet inom delområde A i enlighet med en kompletterande anmälan. Resultaten visar att grundvattnet lokalt förorenats av låga halter av bensen och måttliga halter av toluen. Inga höga halter av PAH påvisades vilket således indikerar att flytande tjära inte trängt ned i grundvattnet. 8.4 Nyckeltal I enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual har resultatet av saneringsarbetet redovisats som olika nyckeltal för miljö, se Bilaga 5. Av bilagan framgår sammanfattningsvis att det avlägsnats ca 150 ton PAH, 30 ton cyanid, ton svavel och ca 2 ton BTEX från objektet och att < 1 % av ursprungliga föroreningsmängder nu finns kvar i inom objektet. 8.5 Administrativa åtgärder Objektet har återfyllts med svagt kontaminerade massor (<NV-MKM) på djupet inom delområde A. Massorna liggande omgärdade av geotextil. Vid framtida markarbeten på fastigheten måste detta beaktas eftersom överskottsmassor därmed inte alltid kan hanteras fritt utanför fastigheten. Av Bilaga 2 framgår vidare att det finns lokala förorenade massor kvar på relativt stort djup (från nivån -0.5 m) på några platser inom objektet, främst vid den f d tjärcisternen. Likaså finns det förorenade massor i fastighetsgränserna, främst mot Sveriges Radio. Vid framtida markarbeten och nybyggnationer måste detta beaktas. De föroreningar som kvarlämnats i jord och grundvatten vid den f d tjärcisternen bedöms innebära följande restriktioner för framtiden: Nya byggnader skall anläggas radonsäkert och utan källare inom delområde B. Inga brunnar för utvinning av grundvatten eller energi får upptas inom hela gasverkstomten Eftersom fastigheten Gasverket 1 även fortsättningsvis kommer att finnas med i EBHstödet (tidigare MIFO- registret), men med sänkt riskklass, innebär detta att kvarlämnade föroreningar kommer kunna knytas till fastigheten på ett överskådligt sätt. 8.6 Slutsatser Projektledningen kan konstatera att saneringen av Kristianstad gasverk genomförts inom budgetram och tidplan trots att föroreningsmängderna var större än förväntat. Den sammanlagda tidsramen för påbörjad huvudstudie (år 2008) till klar sanering (år 2012) torde vara unik för större statligt finansierade efterbehandlingsprojekt och ger ett gott betyg till alla inblandade parter. De specifika åtgärdskostnaderna samt kostnadsandelen 35

36 för projektledning och miljökontroll förefaller vara bland de lägre bland andra statligt finansierade projekt, se vidare avsnitt 10. Stora mängder fasta och flytande biprodukter från det gamla gasverket har sanerats och markföroreningar utgör nu inga hälso- och miljörisker och inte heller något hot mot det mycket skyddsvärda grundvattnet i området. Mer än 99 % av föroreningarna har avlägsnats och de begränsade mängder som kvarlämnats utgör inga risker vid den planerade mindre känsliga markanvändningen. De övergripande åtgärdsmålen bedöms därmed kunna uppnås. Påverkan på omgivningen har också kunnat hållas på en låg nivå beroende på de omfattande skyddsåtgärder och miljökontroll. 9 Kommunikation och informationsinsatser 9.1 Informationsinsatser Den gamla gasverkstomten ligger inte i direkt anslutning till boendemiljöer, däremot finns det en del verksamhet i närheten. Närmaste granne är Sveriges Radio Kristianstad. Området passeras varje dag av både cyklister på väg till/från arbetet, hundägare, men många som är ute och motionerar kring Hammarsjön. En målsättning var att ligga steget före när det gäller information om saneringen och lyfta fram det positiva att saneringen genomförs. Information skulle vara lättillgänglig och vara aktuell. En enklare broschyr om projektet togs fram i A5-format. Broschyren fanns att hämta på plats vid informationsskylten och den kunde laddas ner från hemsidan som tagits fram. Hemsidan för projektet innehöll allt från historik, olika dokument från bidragsansökan till de förfrågningsunderlag som tagits fram. En kort intervjufilm om projektet fanns att se och varje månad lades ett månadsbrev in med kort information om vad som hänt under månaden. All extern information om projektet gick via kommunens projektledare. Innan saneringsstart hölls ett informationsmöte på Radio Kristianstad, dit alla verksamheter i närområdet var inbjudna till. Kommunens expertstöd var med och höll i större delen av informationen och svarade även på frågor. Under genomförandetiden har kontakten med Radio Kristianstad varit god. Inför olika moment som kan vara av störande karaktär har projektledaren informerat personligen. Radio Kristianstad har även kunnat direktkontakta platschefen på Svevia om anledning funnits. Intresset har varit måttligt från allmänheten och inga frågor eller klagomål har inkommit. Det mediala intresset har varit större och samtliga reportage i lokaltidning har varit positiva och med informativ inriktning. 36

37 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/ Studiebesök Flera grupper har varit intresserade att komma och besöka saneringen på plats. Flera grupper inom Kristianstads kommuns organisation har varit på platsbesök. Externa besök har bl a gjorts av Länsstyrelsen i Skåne län, en grupp från saneringen av Klippans läderfabrik samt en grupp från Bromölla kommun. 10 Ekonomi 10.1 Kostnader för saneringsprojektet Kristianstads kommun har ansökt om att få bidrag på dels 3,6 miljoner kronor för förberedelser, dels 72 miljoner kronor för att sanera mark och byggnader inom fd Kristianstad gasverk. Utöver kostnader för att riva befintliga byggnader, delfinansierar Kristianstads kommun med 8,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 10% av de samlade åtgärdskostnaderna. Länsstyrelsen har i bidragsbeslut till Kristianstads kommun, enligt 10 förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och stadsbidrag till sådant avhjälpande, vidareförmedlat bidrag om maximalt 9,6 miljoner kronor och vidareförmedlat bidrag om maximalt 66 miljoner kronor. Projektet är nu avslutat och totalkostnaden för hela saneringen blev kr inklusive kostnader för slutrapport samt uppföljande miljökontroll under tre år, men exklusive kostnader för rivning av rena byggnader. Bidrag till saneringen blir då kr vilket motsvarar 90% av totalkostnaden. Kostnaderna för projektet blev totalt kr lägre än beräknat. Kostnader för rivning av rena byggnader blev kr och har helt och hållit tagits av kommunen. Den beräknade kostnaden var 1 Mkr, alltså blev utfallet kr lägre. I Tabellen 6 nedan syns de beräknade kostnaderna i bidragsansökan parallellt med utfallet. Tabell 6. Projektets budget och utfall Kostnadspost Kostnadsbedömning i ansökan (2009) Utfall (2012) Rivningskostnader förorenade byggnader Saneringskostnader Transporter och mottagningskostnader Projektering och upphandlingar Uppföljning Summa: Rivningskostnader rena byggnader Summa inkl rivning rena byggnader :

38 I Tabell 7 redovisas delkostnaderna på olika aktörer och aktiviteter för projektet. I Bilaga 6 redovisas de ekonomiska nyckeltalen enligt Naturvårdsverkets mall. För ytterligare detaljer kring det ekonomiska utfallet från saneringsåtgärderna hänvisas till den slutgiltiga ekonomiska redovisningen som skickas separat till Länsstyrelsen i Skåne Län. Under projektets gång har kvartalsrapporter över ekonomi och genomförande av projektet lämnats till Länsstyrelsen i Skåne Län, totalt har 11 st kvartalsrapporter skickats in. Tabell 7 Projektets delkostnader Aktivitet kr summa kr Kommunens egeninsats projektledning, ekonomi, rapportering KA, byggledning, upphandling Miljö &hälsoskyddsfrågor (ej tillsyn) entreprenadarbete, återställande av område A Projektering Övrigt Projektledning konsult Saneringsentreprenad, genomförande rivning rena byggnader rivning betongkonstruktioner under mark marksaneringsarbete transporter Mottagningsentreprenad Åhus hamn (vidare båttransport till Langöya, Norge) Filborna, Helsingborg/Vankiva, Hässleholm Miljökontroll Planering och ledning miljökontroll under entreprenad Tillsynsmyndighet Uppföljande miljökontroll kvarlämnade föroreningar (undersökning + analys+ PM) installation av grundvattenrör efterföljande miljökontroll SUMMA:

39 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Utifrån jämförelser med andra statligt finansierade saneringsprojekt (Rapport rörande erfarenheter från ett urval av de efterbehandlingsprojekt som har genomförts med statliga medel , SGI ) kan följande konstateras: Den specifika åtgärdskostnaden (kr/ton åtgärdade massor) för Kristianstad gasverk var betydligt lägre än median- och medelvärdet för andra statligt finansierade projekt, ca 650 kr/ton jämfört med 1200 respektive 1600 kr/ton. Den föroreningsspecifika åtgärdskostnaden (kr/kg primär förorening) var lägre än för samtliga övriga utvärderade projekt. Ca 500 kr/kg (PAH) jämfört med medianen ( kr/kg). Kostnaderna för projektledning, undersökningar och projektering utgjorde sammanlagt ca 8 % av den totala kostnaden, vilket är betydligt under genomsnittet för statliga projekt (12 %). Kostnaderna för miljökontroll och uppföljande miljökontroll utgjorde sammanlagt ca 6 % av de totala kostnaderna, vilket är lägre än genomsnittet för statligt finansierade efterbehandlingsprojekt (7 8 %). Projektgruppen konstaterar att saneringen av Kristianstad gasverk har genomförts på ett mycket kostnadseffektivt sätt jämfört med andra statligt finansierade projekt samtidigt som kostnaderna för projektledning och miljökontroll hållits på ovanligt låga nivåer. Strategin att dela entreprenaden i en saneringsdel och en avfallsmottagningsdel, att ha en kommunal byggledare samt att lägga miljökontrollen hos entreprenören förefaller ha varit ekonomiskt gynnsam Kommunens egeninsats Kommunens egeninsats i projektet utgörs av projektledare, byggledare/kvalitetsansvarig, upphandlare, del av miljö- och hälsoskyddskontorets arbete samt det arbete som kommunen själva genomförde för återställande av område A. I förhållande till andra statligt finansierade efterbehandlingsprojekt förefaller antalet nedlagda timmar vara mindre än normalt trots att kommunen hade egen byggledning Nedlagd tid inom Kristianstads kommun timmar Projektledare, Susanne Weidemanis 1540 * Byggledning/KA, Inge Ivarsson 1606 Upphandling, Hans Gunnar Bjäreborn 28 Miljö- och hälsa, Anna Bryllert 62 * 112 timmar av dessa har lagts ner av Patrik Möller som inledningsvis var kommunens projektledare. Projektledarens tid har lagts ned på att hålla ihop projektet i stort och vara ansvarig för ekonomin. Projektledaren har sammanställt kvartalsrapporterna och gjort den ekonomiska uppföljningen. Byggledaren/kvalitetsansvarig för rivningen har varit på plats under hela saneringstiden och haft mer eller mindre daglig kontakt med saneringsentreprenören och mottagningsentreprenören. 39

40 I förfrågningsunderlaget till saneringsentreprenören var angivet att slutnivå för område A skulle ligga 45 cm under ursprungsnivån. Parallellt med saneringen pågick projektering av parkeringsplatsen för område A och den resulterade i att slutnivån på ytan behövde komma upp i ursprungsnivån. Entreprenören hade det tufft tidsmässigt, så istället för ett tilläggsarbete hos entreprenören hanterades arbetet inom kommunen med de ramavtal som finns. Kostnaden har hanterats som egeninsats och lagts till de 10% av projektkostnaden som kommunens står för Projektering Projekteringen av saneringsprojektet påbörjades den sista mars Arbetet utfördes av arbetsgruppen med stöd av upphandlare. Under arbetet har projektgruppen haft regelbundna möten, totalt 6 st, därutöver har arbete skett genom kontakt via telefon och e- post. Kostnader som är sammanställda under rubriken Projektering i Tabell 7 är dels för framtagande av förfrågningsunderlag till upphandling av extern projektledare och dels underlag för upphandling av sanerings- och mottagningsentreprenörer. Kostnaderna gäller enbart externa konsulter Projektledning Under denna rubrik ligger kostnaderna för den externa projektledningen under hela projektet, dvs från första projektgruppsmötet tills projektavslut (ej uppföljning) Övrigt I posten övrigt ingår bl a framtagning och tryckning av broschyr, besök på NOAHs anläggning på Langöya och kostnader för beställarens platskontor Saneringsentreprenad Genomförandet av saneringen startades i och med startmöte i februari 2011 och avslutades i och med godkänd slutbesiktning den 15:e juni Kostnaderna är uppdelad i rivningskostnader (rena och förorenade), saneringsarbete, transporter och ändrings och tilläggsarbeten. De ändrings och tilläggsarbeten som har uppstått kan delas upp i tre delar: 1. Kostnader som rör sanering av djupt liggande naturlig jord med grundvattensänkning, ca kr. 2. Kostnader som uppkommit på grund av extra växlings- och väntetid i Åhus hamn samt mottagningsstopp i Helsingborg har orsakat merkostnader om ca kr. 3. Övriga ändrings- och tilläggskostnader är bla brunnstätning, städning/uppröjning, hantering av avtäckningsmassor, trädfällning, 500 m 2 mellanlagringsyta, förstärkningsmaterial, plockning bland inkommet tegel från rivningen av Rådhuset, rivning av asbestsledningar. Summan för detta är kr Mottagning av förorenade massor Mottagningskostnaden, med en summa på ca , är den största utgiften i saneringsprojektet. I Tabell 7 är kostnaden uppdelad på de olika mottagningsanläggningarna. Från början skulle mottagningen göras på två olika ställen, 40

41 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 dels i Åhus hamn där massorna sedan skeppades med båt till den slutgiltiga mottagningsanläggningen på Langöya i Norge och dels i till Filborna utanför Helsingborg. På grund av de betydligt större volymerna som schaktats ut än i vad som var i förutsättningarna ändrades mottagningsplats för klass 4, 5 och 6 från Filborna till Vankiva i Hässleholm, i februari Mottagningsentreprenörens avtal löpte ut den sista mars 2012 och istället för att förlänga detta hanterades de sista massorna som tilläggskostnad hos saneringsentreprenören Miljökontroll Miljökontrollen under saneringen har till största delen legat hos entreprenören. Entreprenören handlade upp Tyrens AB i Kristianstad för provtagning i schaktbotten och i schaktväggar. Beställarens miljöstöd har gjort stickkontroller av provtagningarna och följt upp samtliga analyssvar. Miljöronder, omgivningskontroll och tillsyn ligger också i denna post. 11 Erfarenhetsåterföring För att säkerställa att alla erfarenheter och synpunkter samlas in hölls ett erfarenhetsåterföringsmöte den 3:e maj 2012 med alla inblandade parter i projektet så när som på mottagningsentreprenören. Inför mötet skickades en dagordning ut med ett antal diskussionspunkter samt med uppmaningen att komma in med synpunkterinför mötet. Vid mötet deltog representanter från beställare, saneringsentreprenör, bidragsmyndighet samt tillsynsmyndighet. Anteckningar från mötet redovisas i Bilaga 7. Vid mötet framkom bl a följande viktiga erfarenheter: Den historiska inventeringen måste göras grundligt för att kunna sanera ett gasverk effektivt. Upphandling av konsulter med LoU är svårt och man måste vara tydlig i förfrågningsunderlag och på förhand veta vad man vill köpa för tjänster. I förfrågningsunderlaget för sanering med en utförandeentreprenad måste man fokusera mer på hur saneringen skall utföras än på vad som ska göras. Beställare och dess konsult bör delta aktivt på plats i början av en sanering så att kunskapsöverföringen blir effektiv och snabb. Det är en stor fördel om beställaren har en byggledare på plats under hela saneringstiden. Sammantaget upplevde samtliga mötesdeltagare att saneringsarbetet fungerat bra och ungefär som planerat och att det goda samarbetet mellan alla parter varit grunden för detta. Alla har haft samma mål och gemensamt jobbat mot detta mål. 41

42 12 Ordlista AB04 = Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader ABT06 = Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbete. AMA Anläggning = Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. BAS-U = Byggarbetsmiljösamordnare under utförandet av arbetet. Berlinerblått = Järnhexacyanid, biprodukt vid framställning av stadsgas ur stenkol. BTEX = Lättflyktiga aromatiska kolväten, Bensen, Etylbensen, Toluen och Xylener. CN = Cyanid. Deponi = Anläggning där avfall deponeras/läggs upp. KA = Kvalitetsansvarig enligt PBL KLK = Kommunledningskontoret KM = Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Koks = Fast biprodukt från förgasning av stenkol. Konceptuell modell = Begreppslig modell utifrån en idé eller tanke. MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden, framtagen av Naturvårdsverket. MKM = Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning. NV-MKM = Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning LOU = Lagen om offentlig upphandling. PAH = Polycykliska aromatiska kolväten. PAH H = Polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt. PAH L = Polycykliska aromatiska kolväten med låg molekylvikt. PAH M = Polycykliska aromatiska kolväten med medelhög molekylvikt. Wellpointsystem = System för grundvattensänkning där filterspetsar ansluts till en ledning som suger bort vatten genom pumpning. ÄTA = Ändrings- och tilläggsarbeten 42

43 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad Gasverk Dnr. 2007/1081 Förteckning bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tidsplan Karta som visar kvarlämnade föroreningar Rapport kvarlämnade föroreningar (exl analysprotokoll) Grundvattenkontroll (exl analysprotokoll) Nyckeltal Miljö Nyckeltal Ekonomi Bilaga 7 Erfarenhetsåterföring, sammanställning från möte

44

45 Efterbehandling Kristianstad Gasverk Tidsplan Bilaga 1 Dnr. 2007/ HUVUDAKTIVITET DELAKTIVITET okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANSÖKAN OM MEDEL inskickad 1/10 beslut 17/2 UPPHANDLING annonsering 23/10 PROJKEKTLED. tilldelning 19/2 kontraktskrivning 10/3 byte av projektledare PROJEKTERING styrgruppsmöten 31/3 22/4 2/6 28/6 16/8 6/9 Administrativa Föreskrifter Teknisk Beskrivning, mottagning Teknisk Beskrivning, sanering Mängförteckning Schaktplan Arbetsmiljöplan UPPHANDLING annonsering 1/7 MOTTAGNING anbud in 30/8 tilldening 15/9 kontrakt 25/10 UPPHANDLING Föransonsering 8/6 SANERINGSENTREP. annonsering 22/10 anbud in 14/12 tilldelning 4/1 kontrakt 24/1 SANERINGSANMÄLAN framtagande av saneringsanmälan inlämnad anmälan 8/11 beslut 1/2 kompletteranade anmälan 1 19/9 beslut 27/9 kompletteranade anmälan 2 13/3 beslut 4/4 Information Fotodokumentation ENTREPRENADTID Framtagande av broschyr Hemsida med informations film Måndadsblad på hemsid Information till radio och grannar 16/2 Etablering Rivning av byggnader rena delar Rivning av byggnader förorenad del Saneringsarbeten område A Saneringsarbeten område B Myrmalmsloftet Tjärcisternen Saneringsarbeten område C Avetablering SLUTBESIKTNING syn område A 23/4 slutbesiktning 15/6 ERFARENHETESÅTERF. 3/5 SLUTRAPPORT UPPFÖLJANDE KONTROLL AV SANERINGSARBETENA

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 Kvarlämnade markföroreningar Kristianstads Gasverk Sid. 11(13) Uppdrag: Slutsatser och rekommendationer Vid saneringen av Kristianstad gasverk kvarlämnades vissa föroreningar på större djup på tre platser inom saneringsområdet. Tillsynsmyndigheten och bidragsmyndigheten informerades och de mätbara åtgärdsmålen reviderades i skriftliga kompletteringar till anmälan m h t platsspecifika förhållanden utan att äventyra de övergripande åtgärdsmålen. Vidare uppmättes förhöjda halter av PAH i saneringsområdets gränser, främst mot Radio Kristianstad i nordväst. I enlighet med anmälan har nu kvarlämnade föroreningar kartlagts ytterligare genom kompletterande jord och grundvattenprovtagningar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att: Inom två mindre områden i södra delen av gasverkstomten (Delområde A) har sammanlagt ca 60 kg PAH (PAH-L, PAH-M och PAH-H) i form av tjärstrimmor lämnats inom två ytor om sammanlagt ca 300 m 2 på 2,5 4 m djup under nuvarande markyta. En viss spridning av lättare aromatiska kolväten (bensen och toluen) har skett till grundvatten. Under och invid en nu borttagen tjärcistern har sammanlagt ca 40 kg naftalen i jord under grundvattenytan kvarlämnats inom en yta av ca m 2 på 3 8 m djup under nuvarande markyta. Föroreningshalterna överskrider dock endast NV-MKM inom ca 400 m 2. Källan till denna förorening är historisk infiltration av processavloppsvatten som också lett till att grundvattnet inom ytterligare ca m 2 är kontaminerat av ammoniumkväve och innehåller spår av naftalen samt lättare aromatiska kolväten. I saneringsområdets gräns mot delar av Radio Kristianstad finns fasta biprodukter med höga halter av PAH. Ca 100 kg PAH finns kvar inom området. Området är i dag en asfalterad parkeringsplats och kvarlämnade föroreningar utgör ingen risk i nuläget. Vid framtida markarbeten måste dock de kvarlämnade föroreningarna hanteras och man måste tillse att en barriär mot markytan upprätthålls. Kvarlämnade föroreningar bedöms inte innebära några hälso- och miljörisker vid den planerade mindre känsliga markanvändningen. 200 kg kvarlämnade föroreningar skall i detta avseende jämföras med de kg föroreningar som avlägsnats från objektet. Kvarlämnade föroreningar (främst naftalen) vid den f d tjärcisternen är biologiskt nedbrytbara och kommer med tiden försvinna naturligt, även om det sannolikt kommer att ta lång tid. Vid en ev. framtida mer känslig användning av området rekommenderas biologiska eller kemiska in-situ metoder (oxidation) för att snabba på nedbrytningsförloppet. Det bedöms inte vara miljömässigt motiverat eller kostnadseffektivt att schakta ur de kvarlämnade föroreningarna. Kvarlämnade tjärstrimmor vid två mindre områden i södra delen av gasverkstomten är inte lika biologiskt nedbrytbara utan den föroreningen kommer sannolikt kvarstå under överskådlig tid. Vid en ev. framtida mer känslig användning av området rekommenderas kompletterande urschaktning av de kvarlämnade föroreningarna. Structor Miljö Göteborg AB

60

61 Kvarlämnade markföroreningar Kristianstads Gasverk Sid. 13(13) Uppdrag: Frågan om hur de slutliga restriktionerna för gasverkstomten ska utformas bör bestämmas först efter att kontrollerna av grundvattnet slutförts inom området år Restriktionerna för nya byggnader inom delområde B bör efter 2015 kunna mildras och endast omfatta förbud mot källare och krav på radonsäker grundläggning inom närområdet till den f d tjärcisternen centralt inom delområde B. Structor Miljö Göteborg AB Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB

62 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 2,1möh Provtagare EPQ Punkt: 301B Nivå (m u my) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m u my) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,1 F/gr Sa Brun 1,1-1,5 Sa Brun 1,1-1,5 0 1,5-2,8 Troligensi Sa Ejprov (tappat) 2,8-2,9 si Sa Gråvit 2,8-3,0 2,9-3,5 sisamn Grå 0 Sa St vid 3,5 m 3,0-3,5 0,1 0-0,25 3,5-7,5 sisamn Grå 3,5-4,0 0 4,0-4,5 0 4,5-5,0 0 5,0-5,5 0 5,5-6,0 0,2 0,25-0,5 6,0-6,5 0,1 6,5-7, ,0-7,5 0 Ø rör:50 mm RL: 7,5m F: 1m (7,5-6,5m) Filtersand1,2 m(7,5-6,3 m) Grout (bentonit+cement):6,3-2,0 m Återfyllmedjordrest:2,0-0mumy Rök:+2,10 (ca0,1 mumy) Inget materialmellan1,5-2,8m (tappat). Vatten frånca3m

63 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,9 möh Provtagare Lars Punkt: 302A Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-2,8 F/ (gr) si Sa 2,8-3,0 F/ Tegel 3,0-4,0 F/ Gr, Sa, Tegel 4,0-5,0 si Saf/saf Si Grå 4,0-5,0 5,2 3 Ø rör:50mm RL:5,0-0,15m=4,85 m FL:1,0m Markvatten(W)-3,2 Rök:+1,82(ca0,06mumy) (taget frånfotoavlarsanteckningar)

64 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,6möh Provtagare EPQ Punkt: 303B Nivå (m umy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,7 F/grSa Brun 1,7-3,0 v Le (si) Brungrå 1,7-2,0 2,0-2,5 2,5-3,0 2 3,2-4,3 sisa Grå 3,2-3,5 1,7 Svartastrimmor och 3,5-4,0 2,4 gasverkslukt=svaveli 3,5-6,0 m 4,0-4,3 6,8 4,3-4,5 v Si (le) Grå 4,3-4,5 13,1 4,5-5,8 v Sa (si) Grå 4,5-5,0 12 5,0-5,5 29,6 >6,0(mörkare nyans än den högsta nivån) 5,5-5,8 17,5 6,0 5,8-7,5 sisamn Grå 5,8-6,0 7,8 6,0 6,0-6,5 8,7 6,5-7,0 8,7 6 7,0-7,5 10,1 3 7,7-8,0 SaSt/SiSt? Grå Inslag av hårdare packadsi 7,7-10m. 7,7-8,0 9,1 3 8,0-9,0 IngetmaterialmentroligensisaMn Grå Tydligt vid 9,5-9,7 m 9,0-10,5 sisamn Grå 9,0-9,5 9,3 3 9,5-9,7SiSt? 9, ,0-10,5 9,7 3 Ø rör:50mm RL:10,0m F:2m(10-8m) Filtersand 2,2 m (10-7,8m) Grout(bentonit+cement):7,8-2,8 m Återfyll medjordrest:2,8-0 m = my Rök:+1,54(ca0,1mumy)

65 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,6 möh Provtagare EPQ Punkt: 304B Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,5 F/ gr Sa 1,5-2,5 v Le (si) Brun 1,5-2 1,2 2,0-2,5 1,4 2,5-3,3 Si Grå 2,5-3,0 1,1 3,0-3,3 4 3,3-4,5 (si) Sa Grå Lukt 3,3-3,5 3 Lukt 3,5-4,0 2,6 0,25 Lukt 4,0-4,5 3,7 4,5-9,5 si Sa Grå Lukt 4,5-5,0 3 Lukt 5,0-5,5 3,6 0,25 Lukt 5,5-6,0 3,2 Svag lukt 6,0-6,5 2,7 6,5-7,0 2,6 7,0-7,5 2,9 0,25 7,5-8,0 2,7 8,0-8,5 2,6 8,5-9,0 3,2 9,0-9,5 3,1 9,5-12,0 si sa Mn Grå 9,5-10,0 2 10,0-10,5 2,2 0,25 10,5-11,0 3,8 11,0-11,5 3 11,5-12,0 4,9 Ø rör:50mm RL:12,0m F:2m(12-10m) Filtersand2,2 m(12-9,8m) Grout(bentonit+cement):9,8-2,7 m Återfyllmedjordrest:2,7-0m=my Rök:+1,45(ca0,1mumy)

66 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,0 möh Provtagare EPQ Punkt: 305B Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-3,6 F/ gr Sa, tegel Brun 3,6-3,8 v Le (si) Grå 3,6-4,0 1,4 3,8-4,5 si Saf/saf Si Grå 4,0-4,5 1,2 4,5-5,5 si Sa Grå 4,5-5,0 1,1 5,0-5,5 1,1 5,5-6,0 si Saf/saf Si Grå 5,5-6,0 1,5 6,0-7,5 v Si/SaF Grå 6,0-6,5 1,5 6,5-7,0 1,2 7,0-7,5 1,3 7,5-8,0 si Sa Grå 7,5-8,0 0,9 8,0-8,5 (si) Sa Grå 8,0-8,5 0,5 8,5-9,0 Sa Grå 8,5-9,0 1,1 0,5 9,0-13,5 si gr Sa (Mn) Grå 9,0-9,5 0,8 9,5-10,0 0,9 10,0-10,5 1,6 1 10,5-11,0 1 11,0-11,5 0,8 11,5-12,0 1 12,0-12,5 0,7 12,5-13,0 1 13,0-13,5 0,5 Ø rör:50mm RL:10,0m 12-10mfylltmed grout F:2m(10-8 m) Filtersand:2,2m(10-7,8m) Grout(bentonit+cement):7,8- Rök:+0,90(ca1mumy)

67 Provtagningsdatum Koordinat Markhöjd 1,0 möh Provtagare Lars Punkt: 306B Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,0 F/ St, Sa, Gr 1,0-1,7 (Störtprov) F/ St, Sa, Gr 1,7-2,0 si Le si 1,7-2,0 1,6 2,0-2,4 (Störtprov)ev.si Le 2,4-4,0 si Le si 2,4-3,0 1,5 3,0-3,5 1,9 0,25 3,5-4,0 1,7 0,25-0,5 4,0-4,2 (Stört prov) ev. si Le si 1,1 4,2-4,8 si Saf 4,2-4,8 4,8-5,0 Stört prov Ø rör:50mm RL:4,15 m FL:1,0m Rök:+0,91(ca0,1mumy) (taget frånfotoavlarsanteckningar)

68 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,2 möh Provtagare ILN Punkt: 307B Nivå (mumy) Jordart/materialFärg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-3,2 F/ 3,2-4,3 (si) Sa Brun Luktar 3,2-3,7 2,6 Luktar 3,7-4,3 1,9 0,25-(0,5) 4,3-4,5 (si) Sa Grå/Brun Luktar. 4,3-4,5 1,7 4,5-5,5 (si) Sa Grå Svag lukt 4,5-5,0 1,4 Svaglukt 5,0-5,5 1,3 5,5-6,0 sa Si Ljusgrå Svag lukt 5,5-6,0 0,8 6,0-6,5 Sa Grå Luktar lite/något 6,0-6,5 0,6 6,3-6,4 si Sa Mörkgrå Luktar 6,3-6,4 1,4 0,5-(1) 6,5-7,0 Sa Grå Luktar lite/något 6,5-7,0 0,5 7,0-7,5 Sa Brun, lilaiytan Luktar lite/något 7,0-7,5 0,6 7,5-8,5 gr si Sa (Mn?) Grå Luktar 7,5-8,0 0,7 grsi Sa (Mn?) Grå Luktar 8,0-8,5 0,6 8,5-10,5 Mn Grå Svag lukt 8,5-9,0 0,7 Svaglukt 9,0-9,5 0,7 0,5 Svag lukt 9,5-10,0 0,7 Brun/Grå Svaglukt 10,0-10,5 0,6

69 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,9 möh Provtagare ILN Punkt: 501 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-4,5 F/ tegel m.m.gr Sa 4,5-4,9 v le Si Mörkgrå Svarta strimmor. Tjär-doft 4,5-4,9 12,6 (3-)6 Provpåsvarta strimmor 4,8-4,9 3,5 4,9-5,6 si Sa Mörkgrå/Svartgrå Lukt 4,9-5,6 4,4 5,6-6,0 saf Si Mörkgrå/Svartgrå Lukt 5,6-6, ,0-7,0 gr si Sa Grå Lukt 6,0-6,5 3,2 1-(3) avtagande 6,5-7,0 4, ,0-7,5 Sa Grå avtagande 7,0-7,5 3,3 7,5-10,5 si sa Mn Grå avtagande 7,5-8,0 0,8 avtagande 8,0-8,5 1,7 avtagande 8,5-9,0 0,8 1-(3) avtagande 9,0-9,5 2,9 avtagande 9,5-10,0 0,2 avtagande 10,0-10,5 0,1

70 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,8 möh Provtagare ILN Punkt: 502 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-2,25 F/ 2,25-2,5 Saf Ljusbrun 2,25-3,0 0,4 2,3-3,0 Si Ljusbrun 3,0-3,3 v Si sa 3,0-3,3 0,4 Svarta strimmor 0,5 3,3-3,6 Saf 3,3-3,6 0,3 3,6-4,5 v le Si Svavellukt 3,6-4,0 0,7 Svavellukt 4,0-4,5 1,9 3-(6) 4,5-6,0 si Saf 4,5-5,0 0,8 5,0-5,5 0,3 5,5-6,0 0,7 6,0-9,0 gr si Sa (Mn) 6,0-6,5 7,3 3 7,5-8,0 4,5 8,0-8,5 3,4 8,5-9,0 1,9 3 Materialtappat mellan6,5-7,5 pga stenivägen.mellan6,5-8 m är det inslagavsten.

71 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,7 möh Provtagare ILN Punkt: 503 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umpid Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,6 F/ Brun 1,6-1,9 si Sa Brun 1,6-1,9 0,3 1,9-2,3 si Saf Brun 1,9-2,3 0,3 2,3-3 Inget materialiröret 3,1-3,3 si Sa 3,1-3,3 0,3 3,3-3,8 saf Si Grå medstrimmor Samlingsprovallt 3,3-3,8 3,3-3,8 1,7 Svarta strimmor Enbart svarta strimmor 0,7 3,8-4,0 si Sa 3,8-4,0 9,5 4,0-4,5 Si med sandskikt Blandat prov hela nivån 4,0-4,5 8,1 3 Tjocksvart strimma Svart.Lukt. 4,3-4,35 7 6,0-7,5 Si sa le 6,0-6,5 0,4 6,5-7,0 0,3 1 7,0-7,5 0,5 7,5-8,0 Sa si Grå 7,5-8,0 2,1 8,0-8,9 si Sa Svart 8,0-8,5 0,4 8,5-8,9 0, ,9-9,0 sa Si Tydligt svart 8,9-9,0 0,7 9,0-10,5 Inget material i röret Tappatmaterial2,3-3m,4,5-6msamt9-10,5m. Lukt från ca 3m.

72 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,7 möh Provtagare ILN Punkt: 504 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium PAH16+GF Screening 0-2,6 F/ 3,0-4,5 si Sa Ljusbrun/grå 3,0-3,5 1,3 3,5-4,0 1 4,0-4,5 2,2 0,25 4,5-5,9 (si) Sa Grå 4,5-5,0 1 5,0-5,5 0,3 5,5-5,9 0,5 0,25 5,9-6,0 lesa Si Grå 5,9-6,0 1,5 6,0-6,5 si Sam Grå 6,0-6,5 1,1 6,5-7,0 si Sam (Mn?) Grå 6,5-7,0 0,5 7,0-9,0 sa sa Mn Grå 7,0-7,5 0,9 7,5-8,0 0,5 8,0-8,5 0,5 0,25-(0,5) 8,5-9,0 0,2 Ingenluktnågonstans,känns"rent"

73 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,1 möh Provtagare ILN Punkt: 505 Nivå (mumy) Jordart/materialFärg Indikation Provnivå (m umy)pid Ammonium PAH16+GF Screening 0-1,6 F/ 1,6-3,0 v Le (si) Grå medljusa varv av Si Skimrar somolja 1,6-2,0 0,3 2,0-2,5 0,1 Lukt men inteavtjära 2,5-3,0 0,2 3,0-3,5 (sa) le Si Ljusgrå/Ljusbrun Lukt men inte av tjära 3,0-3,5 0,5 3,5-3,9 le Si Ljusgrå/Ljusbrun Lukt men inte av tjära 3,5-3,9 0,5 3,9-4,5 si Sa Grå Lukt men inte av tjära 3,9-4,5 0,5 Något mörkaregrå Luktar mer 4,3-4,5 0,6 1-(3) 4,5-5,0 le si Sa Grå Lukt 4,5-5,0 0,3 5,0-10,0 si Sa Grå Lukt 5,0-5,5 0,2 Lukt 5,5-6,0 0,3 Lukt 6,0-6,5 0,4 Lukt 6,5-7,0 0,3 Lukt 7,0-7,5 0,5 1 Lukt 7,5-8,0 0,5 Lukt 8,0-8,5 0,6 Lukt 8,5-9,0 0,1 Lukt 9,0-9,5 0,3 Lukt 9,5-10,0 0,5 10,0-10,5 Si Grå Lukt 10,0-10,5 0,4 10,5-11,5 si Sa Grå Lukt 10,5-11,0 0,6 Lukt 11,0-11,5 0,7 11,5-12,0 v Sa si Grå Lukt 11,5-12,0 0,6 12,0-13,5 si sa Mn Grå Lukt 12,0-12,5 0,3 Lukt 12,5-13,0 0,6 Lukt 13,0-13,5 0,3 0,25 IskiktenvLe(si)1,6-3mär detsom färgatavolja(rosa/grön). Tydliglukt helavägen1,6-13,5m.dockavtar luktenmeddjupet.

74 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1,2 möh Provtagare EPQ (skattatatt rökär 0,1 mumy) Punkt: J27 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium 0-2,3 F/ gr Sa mn 2,3-4,8 vsi Le Brungrå/grå Tydliglukt avtjära från 2,5m 2,3-3,0 3,5 Grå 3,0-3,5 4,3 Lukttill 4,0 m 3,5-4,0 2,6 4,0-4,5 2 Ej lukt till 5,8 m, flyter 4,5-4,8 1 4,8-5,1 si Sa? Grå 4,8-5,1 2,8 5,1-5,8 vsi Le Grå Varven är vertikala 5,1-5,8 1,6 5,8-8,0 si Sa Grå (Torr?) Lukt 5,8-6,0 5,1 Vatten.(Flyter).Lukt 6,0-6,5 1,5 Vatten.(Flyter).Lukt 6,5-7,0 2 Vatten. (Flyter). Lukt 7,0-7,5 2,1 Vatten.(Flyter).Lukt 7,5-8,0 3,6 8,0-8,5 Le/si Sa Grå Sa Flyter. Lukt 8,0-8,5 0,3 8,5-9,0 st gr Sa (Mn) Vitgrå Torr? Ej lukt 8,5-9,0 2,1 9,0-10,5 si st gr Sa (Mn) Grå Ej lukt 9,0-9,5 0,9 Ej lukt 9,5-10,0 1,6 Ej lukt 10,0-10,5 1,6 Ø rör:50 mm RL:9m F:1m(9-8m) Filtersand1,4m(9-7,6m) Grout(bentonit+cement):7,6-1,8m(5,8 m) Återfyllmed jordrest: Rök: +1,13

75 Provtagningsdatum Koordinater Markhöjd 1 möh Provtagare EPQ (skattat attrökär 0,1mumy) Punkt: H31 Nivå (mumy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium 0-2,5 F/ gr Sa, Mn Brun 2,5-4,0 vsi Le Brungrå Lukt 2,5-3,0 4,7 0,5 eller1(svårtydligt) Grå Lukt 3,0-3,5 3,4 Lukt 3,5-4,0 3,1 0,25 4,0-4,5 v Le si Grå Ev. lite lukt. Lös 4,0-4,5 0,6 4,5-6,0 Le si Grå Ej lukt/lös 4,5-5,0 0,3 Ej lukt/lös 5,0-5,5 0,4 Ej lukt/lös 5,5-6,0 0,7 6,0-6,4 Sag le Brungrå Lös/flyter 6,0-6,4 0 6,4-7,3 Le si Grå Lös 6,4-7, ,3-9,0 si Sa Grå Torr 7,3-7,5 0,3 Blöt/flyter 7,5-8,0 1 Blöt/flyter 8,0-8,5 0,1 si Sa Grå Blöt/flyter 8,5-9,0 1,8 9,0-10,5 Si saf Grå Blöt/flyter 9,0-9,5 0,8 Blöt/flyter 9,5-10,0 0,8 Blöt/flyter 10,0-10,5 0,9 Ø rör:50mm RL:9m F:1m(9-8m) Filtersand1,5m(9-7,5m) Grout(bentonit+cement):7,5-m Återfyllmedjordrest: Rök:+0,92

76 Provtagningsdatum Koordin Markhöjd 1,8 m Provtagare Lars Punkt: 218 Nivå (m umy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium 0-1,0 F/ (gr) Sa si 1,0-3,0 F/(gr) si Sa F/(gr) si Sa 3,0-4,0 F/gr Sa, tegel 4,0-5,0 saf Si le 4,0-5,0 25,5 1 Ø rör:50mm RL:4,7 m FL:1,0m Markvatten(W) -3,0 Rök:+1,74(ca0,1mumy) (tagetfrånfotoavlarsanteckningar)

77 Provtagningsdatum Koordin Markhöjd 1,4möh Provtagare Lars Punkt: 221 Nivå (m umy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (m umy) PID Ammonium 0-1,4 F/ gr Sa 1,4-2,5 si Le si 1,4-2,0 2,0-2,5 2,5-3,6 le Si 3,6-5,0 si Saf Svag lukt 4-5 m Ø rör:50mm RL:4,9 m FL: 1,0m Markvatten(W) -3,6 Rök:+1,30(ca 0,1mumy) (tagetfrånfotoavlarsanteckningar)

78 Provtagningsdatum Koordin Markhöjd 1,6möh Provtagare Lars Punkt: 223 Nivå (m umy) Jordart/material Färg Indikation Provnivå (mumy) PID Ammonium 0-2,1 F/ gr Sa 2,1-3,0 si Le si Stört 2,7-3 m 2,1-2,7 0,4 3,0-3,4 si Saf 3,0-3,4 0 3,4-4,0 Si 3,4-4,0 0,1 4,0-5,0 si Saf 4,0-4,5 0,1 4,5-5,0 0,2 Ø rör:50mm RL:4,85 m FL:1,0m Markvatten(W)-4,1 Rök:+1,50(ca0,1mumy) (tagetfrånfoto av Lars anteckningar)

79 Structor Miljö Göteborg AB Kontrollprogram grundvatten Kristianstads Gasverk Uppdrag: PM Installation av grundvattenrör och första provtagning av grundvatten efter sanering av Kristianstads Gasverk Bakgrund och syfte På Kristianstads Gasverk (beläget på fastigheten Gasverket 1) har marken varit förorenad av fasta och flytande biprodukter från den tidigare verksamheten. Kristianstads kommun har beviljats statligt bidrag från Naturvårdsverket för den efterbehandling av området som nu har genomförts under Ett av de mätbara målen med efterbehandlingen är att föroreningshalterna i grundvattnet inte skall öka. Enligt anmälan ska grundvattnet provtas och analyseras halvårsvis under tre år efter sanering i ungefär samma punkter som provtagits och analyserats innan saneringen. Efter avslutad efterbehandling har därför 14 nya grundvattenrör installerats (10 grunda och 4 djupa) på ungefär samma punkter som före saneringen. Detta PM redovisar dels grundvattenrörens utformning, dels resultaten av den första provtagningen och kemiska analyser av grundvatten. En kort tolkning av resultaten utförs också. Genomförande Grundvattenrör av PEH med 1 m filter installerades i 14 punkter, se Figur 1. Rören förseddes med dexel. I Tabell 1 redovisas jordlagerföljd och övriga data om grundvattenrören. Rören omsattes dag 1 och provtogs därefter dag 2 med en peristaltisk pump. Proverna analyserades på ALS Scandinavia AB m a p volatila och semivolatila ämnen, cyanidtot, tungmetaller, total-svavel och total-kväve. Fältmätning av ph, konduktivitet och inmätning av grundvattenytan genomfördes i samtliga rör. Samtliga grundvattenprover för metallanalys filtrerades i fält genom 0,45 μm filter. På grund av dålig tillrinning i ett grundvattenrör (R306A) kunde inte alla tidigare nämnda parametrar analyseras i detta grundvattenrör. Då de djupa rören tätades med bentonitblandad cement med en viss lokal ph-höjning till följd har upprepad provtagning och analys av grundämnen utförts i dessa brunnar. Structor Miljö Göteborg AB Org nr Kungsgatan Göteborg Sid. 1(6)

80 Kontrollprogram grundvatten, Kristianstads Gasverk Sid. 2(6) Uppdrag: Figur 1 Provtagningsplan med grundvattenrör från 2010 (gröna punkter) och 2012 (röda punkter) markerade. Structor Miljö Göteborg AB

81 Kontrollprogram grundvatten, Kristianstads Gasverk Sid. 3(6) Uppdrag: Resultat Grundvattennivåer Grundvattennivåerna i de ytliga grundvattenrören indikerar som tidigare en svag gradient österut. Grundvattennivåerna ligger kring -1 m, vilket är i princip oförändrat jämfört med före saneringen. Grundvattennivåerna i de djupare rören ligger i regel någon decimeter lägre än i de ytliga rören, vilket indikerar en nedåtriktad gradient. Denna skillnad bedöms vara årstidsbetingad och varierar troligen under året. Nivåmätningarna indikerar en svag gardient åt ost-sydost. Analysresultat I Tabell 2 finns en sammanställning av analysresultat från grundvattenprovtagningarna före saneringen (år 2008 och 2010) och efter saneringen (2012). För samtliga analysresultat se bilaga med analysprotokoll. Tolkning av analysresultaten Föroreningshalterna i de ytliga grundvattenrören bedöms sammantaget ha minskat efter saneringen. Mest påtaglig är minskningen av cyanider, men även halterna av naftalen och BTEX synes ha minskat i de flesta provtagningspunkterna. Att minskningen märks snabbt här är logiskt eftersom grundvattenytan tidigare låg i eller nära de förorenade fyllnadsmassorna (gasreningsmassa m m). I punkter som ligger nära den f d tjärcisternen märks ingen minskning, vilket är logiskt eftersom en del förorening kvarlämnades där på ungefär samma djup som filtren sitter. Föroreningshalterna i de djupa grundvattenrören är som tidigare varierande och det går inte att uttala sig om ökning eller minskning. Eftersom rörens filterintag ligger flera meter under nivån där förorenade massor sanerades förväntas ingen tydlig minskning kunna utläsas så här tidigt efter saneringen. Structor Miljö Göteborg AB Anders Bank Isabelle Larsson Structor Miljö Göteborg AB Org nr Kungsgatan Göteborg Sid. 3(6)

82 Tabell 1. Nivåer, koordinater och jordlagerföljder för grundvattenrören som installerades på Gasverket 1 år R301A R301B R302A R303A R303B R304A R304B R305A Provtagningsdatum GV-nivå (möh) -1,01-1,1-0,96-1,14-1,2-1, Markhöjd (möh) 2,2 2,2 1,9 1,6 1,5 1,5 1,6 1 Rörlängd (m) 4,7 7,5 4, , ,1 Filtrets placering (möh) -2,5 till -1,5-5,4 till -4,4-2,95 till -1,95-8,4 till -6,4-3,35 till -2,35-10,4 till -8,4-3,1 till -2,1 x-koordinat y-koordinat Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) F/ Sa 2,2 till 1,5 F/ gr Sa 2,1 till 1,0 F/ (gr) si Sa 1,9 till -0,9 F/ grsa 1,6 till -0,1 F/ gr Sa 1,6 till 0,1 F/ si Sa 1,5 till 1,2 Sa 1,0 till 0,6 F/ Tegel -0,9 till -1,1 v Le (si) -0,1 till -1,4 v Le (si) 0,1 till -0,9 si Sa 1,2 till 0,2 Troligen si Sa 0,6 till -0,7 F/ Gr, Sa, Tegel -1,1 till -2,1 si Sa -1,6 till -2,7 Si -0,9 till -1,7 le Si sa 0,2 till -0,3 si Sa -0,7 till -0,8 si Saf/saf Si -2,1 till -3,1 v Si (le) -2,7 till -2,9 (si) Sa -1,7 till -2,9 le si Sa (Mn) -0,3 till -0,8 si sa Mn -0,8 till -5,4 v Sa (si) -2,9 till -4,2 si Sa -2,9 till -7,9 (le) si Sa (Mn) -1,2 till -2,8 si sa Mn -4,2 till -5,9 si sa Mn -7,9 till 10,4 Sa St/Si St? -6,1 till -6,4 si sa Mn -6,4 till -8,9 R305B R306A R307A R218 R221 R223 Provtagningsdatum GV-nivå (möh) -1,15-2,6-1,15-1,14-1,12-1,12 Markhöjd (möh) 1 1 1,2 1,8 1,4 1,6 Rörlängd (m) 10 4,15 3,7 4,7 4,9 4,85 Filtrets placering (möh) -9 till -7-3,15 till -2,15-2,5 till -1,5-2,9 till -1,9-3,5 till -2,5-3,25 till -2,25 x-koordinat y-koordinat Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) Jordart Nivå (möh) F/ gr Sa, tegel 1 till -2,6 F/ St, Sa, Gr 1 till -0,7 F/ bärlager 1,2 till 1 F/ (gr) Sa si 1,8 till 0,8 F/ gr Sa 1,4 till 0 F/ gr Sa 1,6 till -0,5 v Le (si) -2,6 till -2,8 si Le si -0,7 till -1 F/ gr Sa 1 till -1,3 F/ (gr) si Sa 0,8 till -1,2 si Le si 0 till -1,1 si Le si -0,5 till -1,4 si Saf/saf Si -2,8 till -3,5 Troligtvis si Le -1 till -1,4 le Si sa -1,3 till -1,8 F/ gr Sa, tegel -1,2 till -2,2 le Si -1,1 till -2,2 si Saf -1,4 till -1,8 si Sa -3,5 till -4,5 si Le si -1,4 till -3,2 si Saf -1,8 till -2,8 saf Si le -2,2 till -3,2 si Saf -2,2 till 3,6 Si -1,8 till -2,4 si Saf/saf Si -4,5 till -5 si Saf -3,2 till -3,8 si Saf -2,4 till -3,4 v Si/SaF -5 till -6,5?? -3,4 till -4,4 si Sa -6,5 till -7 (si) Sa -7 till -7,5 Sa -7,5 till -8 si gr Sa (Mn) -8 till -12,5

83

84

85

86

87

88

89 Slutrapport Efterbehandling Kristianstad Gasverk Bilaga 7 Dnr. 2007/ Sammanfattning av utvärdering och erfarenheter Erfarenhetsåterföringsmöte För att säkerställa att alla erfarenheter och synpunkter samlas in hölls ett erfarenhetsåterföringsmöte den 3:e maj 2012 med alla inblandade parter i projektet så när som på mottagningsentreprenören. Inför mötet skickades en dagordning ut med ett antal diskussionspunkter samt med uppmaningen att komma in med synpunkterinför mötet. Närvarande på mötet var: Susanne Weidemanis, Projektledare, Strategi och Utveckling, Kristianstads kommun Inge Ivarsson, Kontrollant, KA-rivning, C4 Teknik, Kristianstads kommun Anna Bryllert, Tillsynsmyndighet, Miljö och Hälsoskyddskontoret, Kristianstads kommun Martin Jönsson, Tillsynsmyndighet, Miljö och Hälsoskyddskontoret, Kristianstads kom. Anders Bank, Beställarens miljökontrollant och expertstöd, Structor Miljö Göteborg AB Erik Palmquist, underkonsult till beställarens mijökontrollant, PQ Geoteknik & Miljö AB David Möller, Projektledare, Byggfast Marie Eriksson, Svevia AB, ombud Johnny Palmberg, Sveiva AB, platschef Magnus Johansson, provtagare, Tyréns, konsult åt Svevia AB Johan Wigh, Länsstyrelsen i Skåne Län Mats Andersson, Länsstyrelsen i Skåne Län Nedan följer en kort sammanfattning under var och en av de rubriker som behandlades på mötet. Förstudie (1998) och huvudstudie (2008) - Historiken är bland det viktigaste inför en undersökning. I förstudien hade man inte gjort en tillräcklig historisk inventering vilket ledde till vissa feltolkningar. - En viktig framgångsfaktor är att kunna behålla nyckelpersoner genomgående i projektet både på konsultsidan, men även på beställar- och myndighetssidan. Utrednings/undersökningsfas och bidragsansökan gjordes snabbt och exemplariskt. Ett resultat av mycket goda och öppna underhandskontakter mellan Kristianstad kommun, Länsstyrelsen, den bidragsgivande myndigheten Naturvårdsverket, dess stöd Sveriges geologiska undersökning och konsult, där myndigheterna fick bra (besluts)underlag så att man var väl förberedd när själva ansökan lämnades in. - För att komma igång med en huvudstudie och bidragsansökan måste det finnas ett incitament för kommunen, något som ger drivkraft. Incitament att komma igång fanns hos Kristianstads kommun, dels att skydda den viktiga grundvattentäkten och dels var arenabygget och omstruktureringen av hela Söder. 1(4)

90 Slutrapport Efterbehandling Kristianstad Gasverk Bilaga 7 Dnr. 2007/ I huvudstudien borde man ha tagit mer höjd i beräkningen av mängden förorenade massor för osäkerheten i den underliggande geologin och de ledningsgravar som framgick av tillgängligt ritningsunderlag. Alternativt genomfört ytterligare provgropsgrävningar på området. Trots att mängderna fyllnadsmassor beräknades konservativt underskattades de verkliga mängderna med ca 30 %. Förberedelsefas ( ) Upphandling av projektledare - Svårt att kombinera projektledare och projekteringsledare, man borde från början delat upp tjänsten i ren projektledartjänst och eventuellt en separat projekteringsledare. Många svarade inte enligt förfrågningsunderlaget då man offererade en miljötekniker med projektledarstöd i stället för tvärtom. Uppenbart fanns det en otydlighet i FFU med vad beställaren egentligen eftersökte, en projektledare med bygg/anläggningserfarenhet eller en miljökonsult med projektledareerfarenhet? - Det är svårt att garantera sig mot att upphandlad konsult byter arbetsplats. Möjligen borde det funnits med någon form av hävningsklausul i FFU, men det kan innebära en ny upphandling (dvs ytterligare 3-6 månader tidsförlängning). Den upphandlade konsulten på Sweco Environment slutade sin anställning efter en knapp månad. Processen att hitta en tillräckligt kvalificerad ersättare tog alldeles för lång tid (ca 3 månader). Projektering - Det fanns en oenighet i beställar/konsult- organisationen om hur och om entreprenaden skulle delas, miljökontrollen samt vilka metoder som skulle väljas för genomförande. Metodval skulle ha utvärderats och utretts djupare i samband med projekteringen. - Hålla fokus på rätt saker! Mycket tid gick åt till att diskutera principer och detaljer p g a oenigheten inom gruppen. Viktiga frågor som mängdberäkningar och hur saneringen skulle gå till i praktiken diskuterades inte alls, vilket ledde till vissa brister i förfrågningsunderlaget som ledde till onödiga ÄTOR.. Entreprenadupphandlingarna - Styrgruppen enades om att dela upp entreprenaden i två delar, en saneringsentreprenad med egen miljökontroll och en mottagningsentreprenad. Samtliga mötesdeltagare var eniga om att entreprenadformen fallit ut väl, även om saneringsentreprenören gärna velat ha en totalentreprenad. - Kraven på mottagningsplatsen för avfallet borde ha varit tydligare och mer omfattande, exempelvis borde det varit krav för anbudsgivarna att bifoga en beskrivning av hur mottagningen går till, hur massorna ska avlämnas, vilka vändmöjligheter det finns för lastbilar mm. - Tid borde ha avsatts efter att kontrakt skrivits med avfallsmottagaren för att beakta förutsättningarna i FFU för saneringsarbetet. Bättre information kring Åhus hamn hade kunnat komma fram, tex att man skulle backa upp på en ramp och att man förväntades leverera större mängder per dag. 2(4)

91 Slutrapport Efterbehandling Kristianstad Gasverk Bilaga 7 Dnr. 2007/ Information om grundvattensänkning, flöden mm saknades i FFU, vilket gjorde det svårt att sätta pris för anbudsgivaren. - En klar bild av hur saneringen skulle gå till fanns i arbetsgruppen. Utkast till arbetsberedningar borde lagts till den tekniska beskrivningen i förfrågningsunderlaget. Med stor sannolikhet hade detta underlättat för anbudsgivarna och man hade kunnat lämna bättre anbud och beställaren hade sannolik fått färre ÄTOR. - Bra samstämmighet fanns i stort vad gäller skyddsåtgärder och kontroller mellan anmälan och FFU. Anmälan låg inte med i FFU. Så bör det också vara. I annat fall kan för saneringsentreprenören ovidkommande och förvirrande information komma med i FFU. Åtgärdsfas ( ) Bemanning av projektet - Det är väldigt viktigt att någon representant från saneringsentreprenören finns på plats dagligen och som har mandat att fatta beslut. - Det fanns krav fanns i FFU att platschef skulle vara på plats hela tiden. Saneringsentreprenören hade dock svårt att uppfylla detta krav annat än sporadiskt vilket var olyckligt för projektet. Kanske borde det funnits krav på arbetsledning hela tiden istället, den dagliga tillsynen/arbetsledningen kunde ha haft en annan kompetens än platschefen. - Bra om beställaren beskriver sin organisation i FFU. Det är bra för entreprenören att veta om en byggledare från beställaren kommer finnas på plats. Möten - Byggmöten var korta, bra och koncisa. Beslut kunde fattas vid sittande bord. Protokoll kom snabbt. Ekonomiska frågor avhandlades efter hand vilket gjorde att man hade kontroll över ekonomin och får snabba beslut på ÄTOR. - Entreprenörens miljökontrollant var inte kallad till mötena mer än vid några tillfällen, vilket var synd eftersom informationsgången kunde ha optimerats. - Veckomötena mellan platschef och kommunens byggledare var värdefulla. Löpande frågor och planering kunde stämmas av. Tyvärr hölls det inte med den kontinuerlighet som behövdes. Arbetsberedning - Möten för arbetsberedningar ska hållas i direkt anslutning till byggmötena för att beslut från mötena skall kunna inarbetas optimalt och effektivt. - Veckomöten, enkla möten som protokollförs. Arbetsmiljö/skyddsåtgärder - Generellt rätt nivå. - Tältet som användes när tjärcisternen sanerades var bra ur yttre miljösynpunkt men var ej bra ur arbetsmiljösynpunkt. Trots andningsmask och kolfilter i maskinen mådde grävmaskinisten inte bra under arbetet och kunde enbart arbeta korta arbetspass. 3(4)

92 Slutrapport Efterbehandling Kristianstad Gasverk Bilaga 7 Dnr. 2007/ Grävsug eller frysschakt hade varit bra alternativ, detta blev dock aldrig testat eller utrett ordentligt. - Arbetsmiljön i Åhus hamn, där de förorenade massorna lastades på båt, var inledningsvis inte bra. Hamnens kontrollanter stod för nära backande lastbilar. Två incidenter uppstod vid lastning samtidigt som trimning gjordes av båtens vilket ledde till att båten slog i lossande bil. Vid incidenterna stoppades arbetet och händelserna rapporterades till arbetsmiljöverket. Incidenter i hamnen togs på största alvar av kommunen, medan Svevia upplevde att mottagningsentreprenören nonchalerade detta och även arbetsmiljön i hamnen. - Entreprenören tycker det är mycket positivt när beställaren, genom miljökonsult, informerade yrkesarbetarna om hälsoriskerna med föroreningarna, arbetsmiljön och skydd. Information inhämtas bättre än när egna ledningen informerar. Marksanering - Beställaren skulle varit mer delaktig i början av schaktarbetet och hjälpt till att hitta rätt nivå på schaktbotten (naturlig jord). Inledningsvis schaktades det för djupt. - Omfattning och typ av sanering stämde med förväntningarna och den konceptuella modellen, mängderna av förorenade fyllnadsmassor och betongfundament i mark underskattades dock kraftigt. Geofysisk undersökning över området kunde eventuellt ha visat lägen på undermarkskonstruktioner, ledningar, fundament, tankar m.m. - Inga klagomål utifrån. Bra kommunikation med Radio Kristianstad. - Entreprenören upplevde inte att några större överraskningar uppstått under projektet som beställaren kunde tagit reda på tidigare. Förutom mängderna av förorenade fyllnadsmassor. - Diskuterade en del om slutdestination på massorna och om och hur man ska ställa krav på detta. Möjligen skulle man varit noggrannare i FFU och bett anbudsgivaren tydligt beskriva att tillstånd fanns att omhänderta de förorenade massorna. 4(4)

93

94