51I e Posihoks 3071, N-7441 Trondheim 5 Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr 7383 Bergvesenet Rapport lokalisering Rappodarkivet Gradering Kommer fra..arkiv Nordland.ke Ekstern rapport nr : Oversendt fra \ordianikke 1 Fortrohgpga Fortrolig fra dato Tittel Rapport roande Nordlandske Malmfelders AS gruvor på Bjarkøy. Troms amt. Betråffande de åldre uppgifternas vårde. Forfatter Gavelin Sven Dato Ar i 04.11 1946 Bedrift (Oppdragsgiverog/eller oppdragstaker) Nordlandske Malmfelter AS Kommune Fylke Bergdistrikt Bjarkøy : Troms 1: 50 000 kartblad 13333 I 1: 250 000 kartblad Tromsø :t Fagomrede Dokument type Forekomstbeskrivelse Gruveteknisk Forekomster (forekomst. gruvefelt, undersokelsesfett) Bjarkoy Jernmalmgrube... Råstoffgruppe Malm/metall Råstofftype Fe Sarnmendrag,innholdsfortegnelseeller innholdsbeskrivelse Rapporten gar først gjennom tidligere rapporter. det ref td 15 stk eldre nedtegninger. :t Befaring av forekomsten. slar rapporten fast at magnetitten opptrer i Skam som er innesluttet i relativt grov granitt. Det konkluderes med at ut fra befaringen ikke er mulig a ang: noen verdi pa gjenstaende malm, men det er snakk om meget begrensede kvantiteter. MImen er meget spredt. En bør imidlertid undersøke om malmen fortsetter under de dagbruddsbunner som er drevet det bør utføres magnetiske malinger. :11Det ansees at Bjarkøymalmene som en Isolert forekomst er av tvilsom verdi, det anbefales at Interessenten tar kontakt med eksisterende jernmalm-gruver i Norge.
á
/.481,
. fdrning. Två fuktorer bidraga till en sådan utbildningt Dels dro malmkoncentrationernasynnerligen oregelbandet fördelade inom skarnkropparnat dels Mro malm-skarnkropparna understundom oregelbundet genomtrångda av gra- nit och pegmatit. Med hdnsyn till denna malmens allmånnalaraktår måute utsikterna att eenom en mer systematisk undersökming inom fdltet få frwn några våsentligt stdrre brytningsareor te sig som tåmligen ringa, Å andra sidan kunna förhållandena vid pall 2 och 3 anses antyda att graniten mot stdrre djup kommer att spela mindre roll och att hår möjligen större samlade massor av skernoch skifferformationanuppträda. För att kunna hedöma, vilkamalmareor som skulle kunna tånkas belåegas med brytning, skulle hår emellertidkrdvaa en utredning genom kompletteramde undersdkninear. Dessa borde syfta till dels att undersdka, huruvida malm fortsätter under de brutna pallarnas bottnar, sein omskår f4jei,tiilexmende av något så når tillförlitliga siffervården på metallhaltor och melmareor, dels till provtagning av malmförande skarnpartier i direkt anglutning till pallarna. De båsta möjligheterna synas skarnområdenavid pall 2, 3 och stoll B samt vid pall 1 och S och V om denna erbjuda. I det fdrsta fallet torde man nå resultat genom korta borrhål från stollb eller från foten av pall 2 awnt ev. genom nårmare undersökning av de underjordiska brytningsrummen i åndan av stoll C. Genom tåmligen obetydliga jordavrymningar SV och S om pall3 eller genom korta horisontella borrhål mot S från pall 1 skulle man kunna få enuppfattning om vdrdet av malmförningen S om pall 1. Undersdknin:sen borde utstrådcas mot fram mot det dldre borrhålet som ju skulle ha givit malm. Området under pall 1 kan undersökas genom sneda borrhål från pallbotten. Givetvis skulle mer dversiktliga resultat ernås genom indrivning av en stoll på rel. låg nivå och en fullstdndiure undersaknine av hela fältet genom ortdrivning och borrning från orterna, men sådana arbeten bli å andra sidan betydligt kostsammare. Blutligen kunde man genom någon jordavrymning och provtagning omkring Likollen och Skaret faststålla om hår några malmpartier av ekonomisk betydelse fdrekomma. mätni För en mer allsidie utredning borde även en mer detaljerad maenetisk. utfdras, vilken skulle kunna båttre ån vad som nu år fallet, åskådligedra sumbandet mellan olika ma1mkoncentrationer. En sådan undersdkming borde då tiven utstråckas dven utanfdr det nu berdrda fåltet. Fynd av ytterugare malmkoncentrationer skulle ju i hög grad kunna dka vårdet av de kånda malmklumparna. Enligt muntligca uppeifter hado man vid tidigare måtningar kunnat fdlja visga indikationer avsevårt utanfdr de vål blottade områdena. I samband med des3a åldre måtningar hade enligt uppgift av Dankert Jenssen en strrk och icke så obetydliet magnetisk indikation påtråffats ca 3 km. N om det hår omtalade fdltet. I den mån som dylikauppslag kunde utredas utan större kostnader borde de givetvis fullfdljas. Frå,an år nu om en undersökning i enlighet med ovan angivna linjer kan anses bt2fogad. Hårtill må följande synpunkter anfbras. De vid den åldre brytningen erhållna resultaten ( se John Johns rapport (nr 5) visa, att brytningszkitinao~d~bssera&aauttazianingavenbart högprosentig, malm år utesluten. Exploatering av fyndigheten förutsåtter sålunda förekomsten av ett anrikmingsverk. Enligt hittills kånda data åro emel-
- 5 - lertid maimtingåna:arnaalldelesfdr amå far att kunna motivera någon dylik anläggningbaserad enbart på dessamalmer. I andra sidan dr ju låget med möjlighetertill hamn omedelbartintill fältet av den arten, att man väl kan tånka sig vissa transportertill ett verk, mod andra ord verket skullemåhånda ejhehdvaliega på sjdlva Bjarközi Möjligheternaatt exploaterafåltet aynes mig dårfdrberoende på, om det kan utnyttjasi ett störresammanhangtillsammans med andra fyndigheteri grannakapet. Från Tromsd och ned till samt på darna Ne och NV om Ofotenfjordenfdrekommaett stort antal jhrnmalmsfyndigheter av mycket våxlande storlekmen till allra största delen innehållandema1mer av anrikningstyp. Bjarkdyma1mernasframtidamöjliehetersynas med all sannolik het vara beroende på om en rationelloch plamndssiedrift fur flera fyndigheter inom denna trakt av Yoree kinde erdnas. Slutord. Av vad som oven franhållitsfrlw.gftr, att jag anser vårdet av Warkdr maimerna såsomeniarleradfyndighet tåmligentvivelaktigt. I den mån som malm av snrmiakvalitet och etorleksordninesom den, som brdta 1907 1909, finnes kvar, kan den måhånda tillvearatagesi auslutningtill brytning av andra, icke alltför avlågsnafdrekomster. Om utfraktsmöjliaheterordnas, kunna ju de kvarliggandehdgarna av anrikningsmalmåven representeraett visst vårde. Då intressenterrai A.S. NordlandskeMalmfeltericke ha nåera andra gruvin tressen,vill jag på det beshdndastef5rorda en fdreäljnineav fyndigheten. Fdrsdljnineav gruvor år emellertidalltid en vansklig sak och i synnerhet i detta fall, då så ofullståndigauppeifter om vårdet stå att få. Man får emellertidförutsätta,att en ev. spekulantsjälv vill bilda sig en uppfatt ning om vdrdet och följaktligenkommer att göra en utredning på platsen. Mitt utkaat till undersdaningaravser att giva en allmånuppfattningdver det, som enligt min mening dårvidlagnårmast vore att göra. Den far de nuvarandeågarna mest dndamålsenligaformen vore enligtmin mening om överenskommelsekunde tråffasmed eventuellspekulantom att denne senare får tillstånd att göra de ar undersdkningsom anses befogade. Intressenternasjuridiskaombud i Norge borde från vederbörandebergs måstardmbetekunna införskaffauppgifterom ågandericttsfdrhållandena vid de nordnorskajurnma1merna(salangen1sarreisen,bogen, Meldver, Ilindöm.f1.). Med tanke på det planerade järnverketi Mo vore det kanske dven låmplietatt trhda i förbindelsemed ågarna till gruvornai Danderlandsdalen(brittiaka intressenter?)samt FosdalensJärngruver. Vidare borde man undersökai vad mån A.S. Sydvarangerken vara intresserat. Stockholmden 4 november1946. Sven Gavelin e.o.statsgeologvid Sverigesgeologiekaundersökning Rått avskrivetintygay t /t,/ffin ah