Varför har månen faser? Lärarledd demonstration; lämplig för åk 4-5 Syftet med övningen är att eleverna ska förstå vad som orsakar månens faser. Förslag på tillvägagångssätt och material: -- en jordglob -- en vit boll (20 cm diameter eller större) -- en stark ljuskälla t.ex. en skrivbordslampa eller en stor ficklampa -- kopior av Månfaser -arbetsbladet med bollens faser jämförd med månens faser (en per elev) Gör så här: 1) Flytta bänkarna mot väggarna. Ställ ljuskällan ( solen ) på ett högt bord, i mitten av en vägg. 2) Diskutera: Varför ändrar månen sitt utseende natt efter natt? Vad är orsaken till att månen har olika s.k. faser? Berätta för eleverna att dessa förändringar, orsakas av att månen kretsar kring jorden och att man ser olika mycket av månens solbelysta framsida. 3) Be eleverna att ställa sig mitt i rummet och vända sig mot ljuskällan. Denna elevgrupp representerar jorden och människor som observerar månen på natthimlen. (En av eleverna får bära jordgloben.) Be en elev att ta månbollen, gå mot ljuskällan och stanna halvvägs mellan elevgruppen och solen. 4) Tänd solen och släck rumsbelysningen. Elevgruppen ska kunna se både ljuskällan solen och månbollen tydligt. Be eleven med månbollen att motsols flytta sig i sidled i en cirkel runt gruppen i mitten. Elevens ansikte och månbollen ska hela tiden vara vända mot gruppen. 5) Eleverna i mittgruppen ska observera hur den belysta delen av månbollen förändras när bollen befinner sig på olika platser i sin bana runt gruppen. Detta kan jämföras med månens omloppsbana runt jorden. Repetera gärna vandringen. 6) Tänd ljuset och dela ut Månfaser -arbetsbladet med bollens faser jämförd med månens faser Släck rumsbelysningen och tänd ljuskällan sol igen. Låt en elev gå långsamt i sidled med månbollen runt gruppen på samma sätt som tidigare.
Denna gång ska eleven stanna vid fyra positioner i sin bana runt jordengruppen. Eleverna kan jämföra faserna på arbetsbladet med hur månbollen är belyst vid de olika positionerna nedan. A/ Nymåne: 0 graders vinkelavstånd från ljuskällan sol d.v.s. kl. 12. Eleven står med ryggen mot ljuskällan. Månens framsida är ej belyst C/ Första kvarteret: 90 graders vinkelavstånd från ljuskällan sol d.v.s. kl. nio. Eleven står med sidan mot lampan. Halva månens framsida är solbelyst. E/ Fullmåne: 180 graders vinkelavstånd från ljuskällan d.v.s. kl. sex. Eleven står vänd mot lampan. Hela månens framsida är solbelyst. OBS! Elevgruppen i mitten får inte skugga månen. G/ Sista kvarteret: 270 graders vinkelavstånd från ljuskällan d.v.s. kl. tre. Eleven står med sidan mot lampan. Halva månens framsida är solbelyst. Observationsmaterial vid studier av månen utomhus: När eleverna vet vad som orsakar månens faser kan det vara roligt att gå ut och observera månen på riktigt. Varje elev behöver: -- en ficklampa -- kopior av Månfaser -arbetsbladet för observationer utomhus (en per elev) -- skrivunderlägg och penna. Gör så här: 1) Kontrollera först i en kalender i vilken fas månen är i just nu. Leta upp nymånefasen, den helt svarta månen, för den månad när observationerna ska äga rum. Be eleverna att studera månen ett par kvällar efter detta datum. Observera att månen går upp cirka 50 minuter senare för varje kväll. Det gör att eleverna bara kommer att kunna göra sina studier under ett fåtal dagar efter nymåne och fullmåne. Därefter går månen upp efter läggdags. Eleverna kan eventuellt prova att observera månen under tidiga morgontimmar innan de går till skolan. 2) Be eleverna använda Månfaser -arbetsbladet för observationer utomhus. På en tom måne ska de rita linjen som skiljer månens mörka och ljusa halva åt, den s.k. terminatorn. Eleverna kan även rita in de kratrar och mörkare områdena, s.k. mares eller hav, som de kan se med blotta ögat. Glöm inte att skriva datumet för månobservationen under månen. Tips: I en kikare kan man se många spännande detaljer av månens yta. 2006 Cosmonova, Naturhistoriska riksmuseet