VERKSAMHETSPLAN 2007. Skatteverket

VERKSAMHETSPLAN 2007 Skatteverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 VERKSAMHETSOMRÅDE SKATT... 5 Mål 2012 5 Skattefelet har halverats 5 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket 6 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 7 Vi är det bästa Skatteverket inom OECD 8 Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning 8 Vi har kompetens och bemanning utifrån behov och förändringar i verksamheten10 3 BESKATTNING...15 Skattefelet har halverats 15 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 20 Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning 21 4 FOLKBOKFÖRING... 23 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket 24 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 25 Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning 25 5 FASTIGHETSTAXERING... 26 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket 27 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 28 Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning 28 6 BROTTSBEKÄMPNING... 29 Skattefelet har halverats 29 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 30 7 REGISTRERING AV BOUPPTECKNINGAR...31 Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket 31 Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra 31 8 ÖVRIGT GEMENSAMT SKATT... 32 8.1 Ekonomi... 32 8.2 Internkontroll... 32 8.3 Miljö... 33 8.4 Säkerhet... 33 Diarienummer 131 489402-06/121

1 INLEDNING Verksamhetens inriktning visar den röda tråden I Verksamhetens inriktning 2006-2012 redovisar vi vart vi är på väg i Skatteverket. Vi kan följa den röda tråden utifrån vårt uppdrag, vidare till vår vision fram till våra mål för 2012. Här ger vi också vår framtidsbild av hur det kan se ut om vi är framgångsrika i vårt arbete. Vi berättar också hur vi ska göra uppgifterna för att lyckas med vårt uppdrag genom att föra in strategiernas betydelse i styrningen mot visionen och att fullgöra vårt uppdrag på bästa sätt. Våra värden introduceras och de större utvecklingsinsatserna presenteras. Våra värden offensiv, pålitlig och hjälpsam Under våren 2006 introducerades våra värden; offensiv, pålitlig och hjälpsam. Våra värden är grunden i vår kultur och visar hur vi vill uppfattas och vad vi vill kännetecknas av. Värdena ska vara vägledande för vårt förhållningssätt, bemötande och agerande i olika situationer, både som individer och organisation internt och externt. Ändrad styrningsstruktur ger större tydlighet kring målen Skatteverkets styrningsstruktur har justerats under 2006. Vårt uppdrag Vision Strategier Mål 2012 Korta mål Aktiviteter Våra värden De långa målen gäller till 2012 och är väsentligt färre än tidigare. I fortsättningen har vi endast sex långa mål. Vi har valt att ha få mål för att skapa en tydlig och fokuserad bild. Däremot har vi fler korta mål än tidigare, alltid nivåsatta och uppföljningsbara. Ändringarna beror på att vi vill ha en större tydlighet kring målen och vad de står för både internt och externt. 3

Internt vill vi föra ut målen snabbt och tydligt i hela organisationen. Målen ska fortlöpande följas upp för att se att vi är på rätt väg. Externt handlar det om att på ett tydligt och enkelt sätt visa vår uppdragsgivare hur vi tar hand om vårt uppdrag och att tydligt återrapportera hur vi lyckats med det. Regeringen bedömer att verksamheten utvecklats positivt Regeringens bedömning, i budgetpropositionen, är att Skatteverket på ett positivt sätt bidragit till att uppfylla målet för politikområdet. Det konstateras också att vi kontinuerligt genomför förbättringar som resulterar i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Även om alla mål för verksamheten inte uppfyllts är utvecklingen för merparten av verksamheten positiv. Det finns dock områden där regeringen bedömer att det är viktigt med förbättringar. Åtgärder måste vidtas för att ytterligare minska de regionala skillnaderna. Vi ska här utnyttja de möjligheter som en samlad myndighet ger. Fler punkter som regeringen lyfter fram är att vi ska: Vidta åtgärder som leder till att alla som vill göra rätt för sig får möjlighet att göra det Koncentrera resurserna till områden med hög risk för skattefel Intensifiera samverkan med andra myndigheter, både nationellt och internationellt Fokus för politikområdet är en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet I budgetpropositionen slår regeringen fast politikens inriktning. Stor vikt ska läggas vid utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom skatteområdet. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en modern, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Arbete med förenklingar av regler samt av kontroll- och arbetsmetoder ska fortgå. Man lägger också stor vikt vid det preventiva arbetet där myndigheterna ska bedriva en proaktiv informationsverksamhet i syfte att synliggöra verksamheten och tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Vårt regleringsbrevet har setts över under 2006 Under året har Finansdepartementet tillsammans med Skatteverket och Tullverket arbetat med en översyn av regleringsbreven för de myndigheter som ingår i politikområdet skatt, tull och exekution. Ambitionen har varit att dessa myndigheters regleringsbrev ska bli mer lika varandra i struktur, formuleringar och återrapporteringskrav. För Skatteverket blir det en del förändringar i regleringsbrevet för 2007, både i form av nya och ändrade mål samt ifråga om ändrade återrapporteringskrav. Ändringarna är inte omvälvande utan i linje med de förutsättningar vi utgått från i vår verksamhetsplanering. 4

2 VERKSAMHETSOMRÅDE SKATT Regeringens mål enligt regleringsbrevet för 2007 Politikområde Skatt, tull och exekution: Att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottlighet. Verksamhetsområde Skatt: Att eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter skall säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom skatteområdet skall förebyggas och bekämpas. Medborgare och företag skall ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. Mål 2012 Skattefelet har halverats Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra Vi är det bästa Skatteverket inom OECD Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning Vi har kompetens och bemanning utifrån behov och förändringar i verksamheten Mycket av det vi gör bidrar till flera av de långa målen I verksamhetsplanen beskrivs målen för 2007 under ett av de långa målen för 2012. Målen för 2007 bidrar dock i många fall till flera av de långsiktiga målen. Mycket av det vi gör syftar till att minska skattefelet. Viktigast för att minska skattefelet är att företag och medborgare har förtroende för vår verksamhet. Förtroendet påverkas framför allt av ett bra bemötande, att det är lätt att göra rätt och att vi upptäcker de som fuskar. Medborgare som känner sig behandlade med respekt, förståelse och hjälpsamhet får ett större förtroende för myndigheten. Skattefelet har halverats Vi arbetar problemorienterat Att minska skattefelet är en av våra viktigaste uppgifter. Vi arbetar problemorienterat vilket handlar om att identifiera problem och risker, hitta de bakomliggande orsakerna och rikta åtgärderna mot dessa orsaker snarare än symptomen. En stor del av våra resurser styrs mot de största riskområdena det vill säga oredovisade inkomster och svartarbete samt internationella transaktioner. 5

Mål och aktiviteter för 2007 för att minska skattefelet finns främst inom beskattningsområdet. En stor del av aktiviteterna styrs av riskhantering och ingår i riksplanen. Aktiviteterna, som ska genomföras av regionerna, planeras av huvudkontoret och regionerna gemensamt och styrs till viss del av produktionstal. Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket Kvalitetsuppföljningar för att följa rättslig kvalitet och styrsignalers efterlevnad Den rättsliga kvaliteten ska vara hög och hålla en jämn nivå över landet. Alla medborgare och företag ska behandlas lika oavsett var i landet ärendena hanteras. Styrsignaler är ett medel för att uppnå enhetlighet och många styrsignaler har utfärdats. Den rättsliga kvaliteten, rutiner och styrsignalernas efterlevnad följs upp genom kvalitetsuppföljningar. Uppföljningar av rättslig kvalitet sker dels i form av riksuppföljningar som genomförs av regionerna och samordnas av huvudkontoret, dels i form av regionala uppföljningar som regionerna själva väljer att genomföra. Från och med verksamhetsåret 2007 ska en samlad kvalitetsuppföljningsplan för Skatteverket sammanställas. Planen ska innehålla samtliga planerade riksuppföljningar och planerade regionala uppföljningar som ska genomföras under det kommande året. För 2007 planeras följande riksgemensamma kvalitetsuppföljningar: Fastighetstaxering Inkomstskatt - Bifall av obligatoriska omprövningsbeslut Mervärdesskatt Momsåterbetalningssystemet Punktskatter Kraftvärmebeskattning Planer finns också på en riksuppföljning av en tidigare genomförd regional uppföljning. Registerkvaliteten måste ständigt förbättras En hög kvalitet på basuppgifterna i våra register är viktig både ur ett samhällsperspektiv och för verksamheten. Felaktigheter i registren kan försämra medborgarnas och företagens förtroende för Skatteverket. Felaktigheter försvårar också urval för information och kontroll. Under 2006 pågår registervårdsprojekt i Stockholm och Göteborg där man jobbar med att fylla luckor och rätta fel i våra register basregister, folkbokföringsregister och fastighetsregister. När projekten är slut ska man ha gjort cirka 200 000 rättelser och kompletteringar. Vi måste fortlöpande arbeta med att upprätthålla kvaliteten i våra register. 6

Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra Mål 2007 Minst 90 procent av de som kontaktar Skatteupplysningen och Servicejouren är nöjda med servicen, bemötandet och svarets innehåll Minst 75 procent av de som ringer till Skatteupplysningen får kontakt med en handläggare inom 3 minuter Vårt bemötande är bra men bör bli bättre Vår inställning till medborgarna och företagen och vårt sätt att bemöta dem är betydelsefullt för att de ska känna förtroende för oss och vårt sätt att arbeta. Hälften av företagen och 40 procent av allmänheten som varit i kontakt med oss anser att bemötandet är bra och uppfattningen är stabil över åren. Bemötandet kan dock bli bättre. Sedan något år tillbaka pågår aktiva insatser för att förbättra vårt bemötande. De som ringer eller skriver ska vara nöjda Under 2006 finns målet att "Servicenivån inom Skatteupplysningen är sådan att minst 75 procent av de som ringer får kontakt med en handläggare inom tre minuter". Med nuvarande mål fångar man inte nivån på bemötandet eller svarets innehåll. Det täcker inte heller servicenivån på de e-postfrågor som ställs till Servicejouren. Därför finns nu ytterligare ett mål för 2007 som bättre svarar upp mot förväntningar hos dem vi är till för. Telefonmöte upplevs positivt och bör användas i större omfattning Telefonmöte upplevs positivt av medborgare och företag vilket också bekräftas av medborgar- och företagsenkäter. Telefonen är ett viktigt komplement till skriftliga förfrågningar och ska användas när det är mest effektivt. En undersökning har visat att telefonmötet eller det muntliga mötet används inom i stort sett alla områden men inte i någon större utsträckning. Vi måste arbeta systematiskt med att utveckla arbetssätt för att ersätta eller komplettera skriftliga möten med muntliga. Processgruppen små företag har i uppdrag att genomföra en testverksamhet för några delar av beskattningsområdet. Testverksamheten ska vara slutförd senast i juni 2007. Aktivt arbete behövs för att förbättra skriftspråket Vi måste ha ett enkelt och förståeligt skriftspråk eftersom en stor del av kommunikationen med medborgare och företag sker skriftligt. Vi har länge jobbat med språket i broschyrer och blanketter. Sedan något år tillbaka pågår aktiva insatser för att hela organisationen ska ha en empatisk och pedagogisk attityd vid våra kontakter med allmänheten. Den attityden ska också prägla vårt skriftspråk. Fortfarande återstår mycket för att vårt skriftspråk ska upplevas som begripligt och vi måste därför ständigt arbeta med att förbättra oss. 7

Vi är det bästa Skatteverket inom OECD Vi ska hämta idéer från andra aktörer Vi behöver bli bättre på att hämta idéer från andra aktörer och söka goda exempel som kan tas omhand i vår verksamhet. Vem vi jämför oss med är i sig inte viktigt utan det viktiga är att vi jämför oss och aktivt letar idéer och uppslag till förbättringar. I en bedömning av måluppfyllelsen kan ingå kostnadseffektivitet, skattefel och uppbördsfel, andelen e-deklarationer och antal e-tjänster, service och skattebetalarnas nöjdhet. Utifrån dessa parametrar ligger Sverige idag ungefär på en femte plats jämfört med övriga länder i OECD. För att förbättra oss måste vi vidta åtgärder inom många olika områden och verksamhetsgrenar och flera av de övriga målen 2012 och målen 2007 bidrar till detta mål. Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning Ny e-strategi: Ett ärende en kontakt Regeringen har i en ny e-strategi ställt upp ett mål om att kommunikationen med medborgare och företag 2010 ska kunna ske elektroniskt i enskilda ärenden. Medborgare och företag ska uppfatta att vi är öppna genom att vi tillhandahåller tjänster utifrån deras behov det vill säga oberoende av tidpunkt på dygnet och till exempel via telefon, webb eller SMS utifrån deras val. Vi ska samverka elektroniskt med andra myndigheter men också med andra i vår omvärld både nationellt och internationellt. Det ska vara enkelt att initiera ett ärende och få tillgång till egna ärenden oavsett om ärendet hanteras av en eller flera myndigheter. Vi ska vara effektiva genom att hitta samverkanslösningar tillsammans med andra och vi ger bättre service för varje skattekrona genom e-förvaltningen. 2007 samarbetar vi med andra myndigheter bland annat kring Mina sidor... För att kunna nå regeringens mål måste vi under 2007 fortsätta och intensifiera vårt arbete. Under året ska vi bland annat ta fram en helhetsbild för ett ärende en kontakt med syftet att utreda de grundläggande förutsättningarna. 8

En förutsättning för framgångsrikt samarbete är att vi har en samsyn med andra myndigheter om vad som ingår i centrala begrepp. Tillsammans med berörda myndigheter har vi tagit fram en beskrivning av person-begreppet. Motsvarande arbete görs för begreppen företag och fastighet. Tillsammans med andra myndigheter utvecklar vi tjänsten Mina sidor och möjligheten att kommunicera elektroniskt med medborgare och företag via e-post och SMS. En första pilotversion för internt bruk av Mina sidor är planerad till 2007 för en begränsad del av verksamheten. Dessutom bedriver vi tillsammans med andra myndigheter en förstudie runt Mitt företag som ska underlätta för den blivande företagaren. Mina sidor är ett sätt att minska fullgörandekostnaderna för medborgare och företag. Under 2007 ska vi kartlägga vilket behov Skatteupplysningen har av att ha tillgång till Mina sidor, ärendeloggar och annan målgruppsanpassad information avseende den som ringer för att kunna bemöta medborgare och företag på ett bra sätt.... och personligt möte på distans Tillsammans med andra myndigheter genomförs det personliga mötet på distans via fjärrexpeditioner. År 2007 finns möjligheten till distansmöte på ett 30-tal platser. Informationsinsatser behövs för att öka användningen av e-tjänster För att öka användningen av befintliga e-tjänster inom beskattning behövs fortsatta informationsinsatser. En viktig del är att öka användningen av e-legitimation. Även här behövs informationsinsatser men även samverkan med andra myndigheter och organisationer i syfte att marknadsföra de tjänster som kan erhållas genom e-legitimation. Vi behöver också informera kring användningen av nya e-tjänster till exempel flyttanmälan och deklaration av lantbruk. Genom kundundersökningar får vi ökad kunskap om vilka e-tjänster medborgare och företag vill ha. Utifrån undersökningarna ska en utvecklingsplan för e-tjänster tas fram. 9

Vi har kompetens och bemanning utifrån behov och förändringar i verksamheten Mål 2007 Sjukfrånvaron är halverad till 2008 Sjukfrånvaron för Skatteverket ska inte överstiga 2,9 procent vid utgången av 2007 På väg mot de långsiktiga målen Att vi har kompetens och bemanning utifrån behov och förändringar i verksamheten är en viktig förutsättning för att uppnå övriga långsiktiga mål för Skatteverket. Eftersom det av målets formulering inte är givet vad det egentligen innebär och hur vi ska följa upp att vi är på rätt väg har vi i ett utvecklingsprojekt inom kompetensförsörjningsområdet arbetat fram en definition av det långsiktiga målet samt nyckeltal för att mäta måluppfyllelse. Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv har vi enats om tre kännetecken för Skatteverket när det långsiktiga målet för kompetensförsörjningen är uppnått: Vi arbetar efter våra värden och vår medarbetarpolicy, vi är en organisation som attraherar den kompetens vi behöver, och vi är högkvalitativa och kostnadseffektiva. Respektive kännetecken har definierats ytterligare och nyckeltal för att mäta måluppfyllelse har tagits fram. Vägvalsområden 2007 2012: Vid de strategiska dagarna i maj 2006 diskuterades ett antal vägvalsfrågor för Skatteverket ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Följande områden identifierades som de viktigaste att arbeta med kommande år: - Ledarförsörjning - Identifiera rätt kompetens - Omställning - Långsiktig lönebildning Inom ramen för respektive vägvalsområde ska arbetsmiljö och mångfald särskilt beaktas. Aktiviteter 2007: Med undantag av mål 2007 om sjukfrånvaron stöds de långa och korta verksamhetsmålen direkt av aktiviteter inom respektive vägvalsområde. Kompetensförsörjningsstrategin ska implementeras En kompetensförsörjningsstrategi kommer också att finnas som stöd för arbetet på väg mot det långsiktiga målet. Under 2007 ska strategin implementeras i organisationen. 10

Fortsatt utveckling av nya organisationen för kompetensförsörjning Under 2005 och 2006 har en ny organisation för kompetensförsörjningen inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten införts. Vi ska arbeta med fortsatt utveckling och implementering av denna organisation för att uppnå förväntad kvalitet och kostnadseffektivitet. Vi ska också fortsätta att utveckla samarbetsformerna med personalorganisationerna. Arbetsmiljö och hälsa Inom arbetsmiljö och hälsa pågår ett intensivt arbete. Många av aktiviteterna och insatserna är knutna till arbetet med att halvera sjukfrånvaron. Som stöd till regionernas fortsatta arbete samt i arbetet med att utveckla enhetlighet och effektivare resurshantering kommer det 2007 att finnas: Gemensamma riktlinjer mot kränkande särbehandling och trakasserier Gemensamma riktlinjer mot alkohol och droger Ett gemensamt angreppssätt för systematiskt arbetsmiljöarbete Delegeringsordning för uppgifter inom arbetsmiljöområdet Hanteringsordning för arbetsskadeanmälan Arbetsmiljöutbildning Effektivt nyttjande av företagshälsovården Företagshälsovården är en viktig del av arbetsmiljöarbetet inom Skatteverket. För att säkerställa ett effektivt nyttjande av denna samt resultat i linje med uppställda mål ska vi under 2007 ta fram en gemensam analys av hur vi i dagsläget använder oss av företagshälsovården. Halvering av sjukfrånvaron Skatteverket har under flera år arbetat för att nå det långsiktiga målet om en halvering av sjukfrånvaron till 2008 jämfört med 2002. Jämförelseåret användes dock ett annat sätt att beräkna sjukfrånvaron än det som används idag och vi kan av tekniska orsaker inte få fram tillräckligt bra jämförelsesiffror. Av den anledningen använder vi därför istället 2003 som jämförelseår. Vid utgången av juli 2006 var sjukfrånvaron för Skatteverket 4,7 procent, en minskning med 18 procent sedan 2003. Minskningen har varit konstant under hela perioden, den positiva trenden verkar hålla i sig. Vi behöver dock intensifiera arbetet under kommande år för att ha en chans att komma närmare målet. Viktigt för måluppfyllelse är att minska långtidssjukfrånvaron. Det kortsiktiga målet har därför de senaste åren varit att sjukfrånvaron över 60 dagar ska minska med tio procent i förhållande till föregående år. Vid utgången av juli månad 2006 hade långtidssjukfrånvaron minskat med sex procent jämfört med 2005. Mål finns för 2007. 11

Frisktalet ökar I takt med den minskade sjukfrånvaron har frisktalet ökat. Särskilt tydlig är ökningen mellan 2005 och 2006. År 2005 var frisktalet 77 procent och vid utgången av juli 2006 var frisktalet 79 procent. Ett frisktal på 79 procent innebär i praktiken att 79 procent av medarbetarna hade högst sju sjukfrånvarodagar under den senaste 12-månadersperioden fördelat på max tre tillfällen. Aktiviteter 2007: Under 2007 ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete med utgångspunkt i den gemensamma modellen ha införts Samtliga nya chefer och skyddsombud inom Skatteverket ska vid utgången av 2007, utifrån en behovsinventering, ha genomgått den gemensamma arbetsmiljöutbildningen Öka utnyttjandet av de resurser som finns till förfogande inom ramen för Hälsomål 08 Ledarförsörjning Ledarskap präglat av kompetens, mångfald och rörlighet Vi ska på alla nivåer ha ett omvittnat gott ledarskap, som kännetecknas av det som vår medarbetarpolicy uttrycker. Medelåldern bland våra chefer är relativt hög och andelen kvinnor bland högre chefer är för liten. Vi behöver bli bättre på den kompetens som mångfald och mångkulturell förståelse innebär, också beträffande ledarskapet. Chefsförordnandena är tidsbegränsade. Rörligheten in och ut ur chefsuppdrag ska öka, dels för att det är vitaliserande både för individ och organisation, dels för att skapa utrymme för befordran av unga duktiga ledarförmågor. Vi behöver säkra påfyllning av yngre chefsämnen genom att göra ledarskap attraktivt. Särskilt svårt förefaller det vara att locka kvinnor till ledarskap i såväl första som andra linjen, vilket ytterligare försvårar att få fler kvinnor på högre chefsbefattningar. Aktiviteter 2007: Säkerställa att det alltid finns en aktuell regional plan för ledarförsörjning med ett perspektiv på 2-3 år Säkerställa att riktlinjer för förprövningen till nya Assessment Center (AC) tillämpas Säkerställa att alla kandidater med AC-rekommendation har en personlig utvecklingsplan som också genomförs Genomföra diskussioner om ledarskap och nyfiken-på-ledarskapsamtal med yngre medarbetare 12

Implementera nya chefskontrakt på alla chefsnivåer enligt en gemensam mall Följa upp tidsbegränsade chefsförordnanden och motverka slentrianförlängningar Identifiera rätt kompetens och omställning Kompetensförsörjningen har sin utgångspunkt i verksamhetens behov I Målbild Kompetens 2009 beskrivs den övergripande inriktningen av verksamheten och vilka kompetenskonsekvenser det får. Regionernas kompetensförsörjningsplaner kommer att sammanställas och ett gemensamt synsätt på kompetensförsörjningen inom respektive verksamhetsområde ska tas fram under hösten 2006. Dessa kommer att ligga till grund för de kompetensförsörjningsaktiviteter, inklusive omställning, som ska genomföras inom respektive område. Gemensamma riktlinjer och verktyg för omställningsarbetet kommer att tas fram likväl som gemensamma utgångspunkter för de centrala omställningsmedlen. Det finns också behov av att ta ett samlat grepp kring hur vi marknadsför oss som arbetsgivare. Genom att ta fram en marknadsföringsplan som attraktiv arbetsgivare tydliggör vi var, hur och när vi ska synas. En kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen kommer att starta under hösten 2006 för att skapa bättre förutsättningar för att effektivt ta tillvara alla människors förmåga, oavsett bakgrund och ursprung. Kvalitetssäkringen ska skapa en förståelse hos chefer om vilka steg som är viktiga i rekryteringen för att eliminera diskriminering och felrekryteringar. Aktiviteter 2007: Fortsatt utveckling av den systematiska kompetensanalysen (målbild för kompetensbehovet, kartläggning, analys, handlingsplan) Genomföra aktiviteterna i kompetensförsörjningsplanerna Genomföra de omställningsåtgärder som föranleds av förändrad organisation och förändrat arbetssätt Långsiktig lönebildning och villkorsfrågor Verksamhetens behov är grunden för en långsiktig lönebildning Den övergripande inriktningen för att åstadkomma en långsiktig lönebildning är att den utgår ifrån verksamhetens behov. Det innebär en årlig cykel för lönebildning där strävan ska vara att så långt som möjligt harmoniera denna med vår verksamhetsplanering. Vidare är huvudinstrumentet för att åstad- 13

komma en högre kvalitet i lönesättningen dialogformen chef-medarbetare, där lönesättande samtal som revisionsmodell bildar grunden. Kvaliteten i de lönesättande samtalen förutsätter en ökad insats och kvalitetsförbättring i årligt återkommande förberedelser, genomförande och utvärdering av lönebildningsprocessen och samverkan med personalorganisationerna. Lönebildningsprocessen ska utvecklas genom att bland annat implementera den reviderade medarbetarpolicyn och utveckla chefsstödet med avseende på dialogen. Aktiviteter 2007: Se över BESTA-klassificeringen och övriga underlag (d.v.s. registervård) utifrån framtagna riktlinjer Implementera nya riktlinjer Vidta eventuella åtgärder med anledning av lönekartläggningen 14

3 BESKATTNING Regeringens övergripande mål enligt regleringsbrevet för 2007 Skatter och avgifter skall fastställas så att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen (skattefelet) blir så liten som möjligt. Fastställda belopp skall bli betalda i sin helhet och inom utsatt tid. Preliminärskatt skall i så liten utsträckning som möjligt avvika från den slutliga skatten (uppbördsfelet). Skattefelet har halverats Mål 2007 Minst 40 procent av Skatteverkets resurser används i initiativverksamheten Förebyggande åtgärder vidtas som väsentligt reducerar fel och behovet av komplettering av uppgifter - Andelen formella fel inom momsområdet och arbetsgivarområdet uppgår till högst 2,5 procent Andelen skattedeklarationer som lämnas i rätt tid ska öka - Andelen skönsbeskattningar inom momsområdet uppgår till högst 0,7 procent - Andelen skönsbeskattningar inom arbetsgivarområdet uppgår till högst 0,5 procent Produktiviteten inom grundkontrollen är hög - Per handläggare genomförs i snitt: Profil och Kontur 15 träffar/dag, Puma 6 träffar/dag och Moms/AG 50 träffar/dag Urvalens träffsäkerhet i kontrollen har ökat - Ändringsfrekvensen för utredningar avseende periodkontroll är minst 50 procent - Andelen nollrevisioner på företag är högst 25 procent Kontroller av personalliggare ska genomföras - Antalet uppgår till minst 30 000 Antalet uppföljningskontroller ska öka - Antalet uppgår till minst 7 000 Antalet spontana kontrolluppgifter till utlandet ska öka - Antalet uppgår till minst 2 000 Fler betalningar är i rätt tid - Antalet betalningsuppmaningar har minskat med 10 procent 15

Olika åtgärder för att minska skattefelet Skattefelet har beräknats till cirka 100 miljarder. Den absoluta merparten bedöms avse skatt på svartarbete och oredovisade inkomster, internationella transaktioner samt skatter avseende de stora företagens verksamhet. För att minska skattefelet vidtar vi olika åtgärder. Vi arbetar problemorienterat vilket handlar om att identifiera problem och risker, hitta de bakomliggande orsakerna och rikta åtgärderna mot dessa orsaker snarare än symptomen. För att minska antalet oavsiktliga fel arbetar vi med förslag till lagändringar, enklare blanketter och broschyrer samt förbättrad service och information. För att minska de avsiktliga felen arbetar vi med att stoppa nya fuskare och stoppa de som fuskar mest. Betydelsefullt är dessutom att offentliggöra resultatet av bra kontroller och att satsa mer på att göra uppföljningskontroller. En stor del av åtgärderna framgår av riksplanen. Internt initierad verksamheten ska öka Skatteverket ska koncentrera sina resurser till områden med hög risk. Våra åtgärder mot skattefelet, det vill säga den internt initierade verksamheten (initiativverksamheten), styrs i huvudsak genom riksplanen, produktionstal och uppföljning. Riksplanen utgår från riskhantering och omfattar åtgärder mot de största riskerna inom olika områden. Resurstillskott har skett under 2006 och 2007 vilket möjliggör större satsningar inom väsentliga riskområdena till exempel internationella transaktioner och ekonomisk brottslighet. För att föra över resurser till den internt initierade verksamheten ska vi arbeta med att förändra arbetssätt och med förenklingar i den externt initierade verksamheten. Mål finns för 2007. Förebyggande åtgärder ska reducera fel och behov av kompletteringar... Mycket tid läggs ner på att rätta oavsiktliga fel och att ta hand om självrättelser. Vinster finns att göra genom att förebygga oavsiktliga fel, underlätta för företagen och förenkla hanteringen av begäran av omprövning i form av självrättelser. En majoritet av samtliga omprövningsbeslut av skattedeklarationen avser självrättelser och småföretagen står för en stor del av dessa. Orsakerna till det stora antalet omprövningar i form av självrättelser kartlades under 2005. Kartläggningen resulterade i förslag på aktiviteter för att minska småföretagens behov av att göra självrättelser. En handlingsplan har tagits fram. Det pågår en försöksverksamhet med att hantera vissa ärenden via telefon. Telefonkontakt kan minska andelen deklaranter som gör samma fel i deklaration efter deklaration. Mål finns för 2007. 16

... samt antalet beslut om skönsbeskattning Varje månad skickas övervägande om skönsbeskattning ut maskinellt till i genomsnitt omkring 7 000 företag och företagare som borde ha lämnat skattedeklaration. Antalet beslut om skönsbeskattning är något lägre, då en del av företagen lämnar skattedeklarationen efter att de fått övervägandet. En del av skönsbeskattningsärendena orsakas av att uppgifterna om moms- och arbetsgivarregistrering inte är korrekta. Verksamheten kan till exempel ha lagts ned utan att detta meddelats Skatteverket. Arbete med registervårdande insatser, är ett bra exempel på ett medel för att minska antalet ärenden och därmed minska antalet företag som skönsbeskattas i onödan. I relation till antalet utskickade skattedeklarationer utgör skönsbeskattningsfallen ingen stor del men varje minskning av antalet beslut frigör resurser som kan användas för andra ändamål. Mål finns för 2007. Viktigt med korrekta KU i rätt tid Korrekta kontrolluppgifter i rätt tid är grundläggande för att få rätt uppgifter i de förtryckta deklarationerna. Det finns cirka 320 000 kontrolluppgiftslämnare. Varje år skickas det ut påminnelser till mellan 30 000 40 000 av dem. Främst handlar det om små företag och företag som gått i konkurs. Bättre undersökningar och direktkontakter per telefon med uppgiftslämnarna innan påminnelser skickas ut gör att vi får in korrekta uppgifter snabbare. Produktiviteten inom grundkontrollen ska öka En väl fungerande grundkontroll är av största vikt för att skapa utrymme för fördjupade insatser och produktiviteten är därför viktig. Produktiviteten kan öka genom förnyat och förbättrat arbetssätt. Grundkontrollen siktar på att rätta uppenbara fel, exempelvis felaktiga överföringar, felsummeringar och misstämningar mot kontrolluppgifter. Grundkontrollen omfattar stora volymer. Mål finns för 2007. Urvalens träffsäkerhet i kontrollen ska öka så att vi utreder rätt saker Det är viktigt för förtroendet att allmänhet och företag upplever att de som fuskar verkligen åker fast samt att de som tänker chansa upplever att risken för upptäckt är hög. För att arbeta effektivt är det viktigt med bra och träffsäkra urval såväl maskinellt som manuellt. Träffsäkerhet innebär bland annat att vi träffar det vi avser att träffa. Exempelvis om vi har en kontroll mot handelsbolag så ska urvalet 17

träffa just den bolagsformen och inte innehålla träffar på andra bolagsformer. Vidare kan träffsäkerhet beskrivas som att vi utreder det vi träffar vilket innebär att en handläggare vid förgranskningen bedömer träffarna som utredningsvärda. Till sist kan träffsäkerhet också bedömas som ett mått på hur mycket vi ändrar, dels i förhållande till vad vi avslutat (träffat) dels i förhållande till de utredningar som vi genomfört. Träffsäkerheten i samtliga led ska öka det vill säga vi ska i högre grad träffa vad som avses att träffas, vi ska öka utredningsfrekvensen (antal utredningar i förhållande till antalet avslutade ärenden) och vi ska öka ändringsfrekvensen (antalet ändringar i förhållande till avslutade samt antal ändringar i förhållande till antalet utredningar). När kontrollen är inriktad mot grova fel och brott ska de deklarationer vi väljer ut för kontroll och utreder helst resultera i en ändring. Detta innebär också att de revisioner vi genomför i denna typ av kontroll oftast bör resultera i en ändring. Vid urval som till exempel information, uppföljningskontroller och kartläggningsinsatser är inte huvudsyftet att hitta fel. Mål finns för 2007. Kontroll av personalliggare nytt arbetsområde Vid årsskiftet träder en lag om personalliggare i kraft. Enligt lagen ska restauranger föra liggare över sin personal. Som en direkt följd av detta ska vi under 2007 genomföra ett stort antal kontroller. Mål finns för 2007. Uppföljningskontrollerna ska öka I strategin för beskattningsområdet betonas att den individualpreventiva effekten ökar om vi kontrollerar tidigt och om vi gör uppföljningskontroller. Hittills har vi inte systematiskt arbetat med uppföljningskontroller men dessa ska öka. Mål finns för 2007. Revisionsmodellen är omarbetad Under 2006 har revisionsmodellen arbetats om och den nya modellen ska tillämpas på alla revisioner som startar från och med januari 2007. Modellen innebär en anpassning till nuvarande ledning och styrning av verksamheten med riskhantering och riksplan och syftar till att förbättra produktiviteten och kvaliteten. Bland annat betonas vikten av planering i en revisionsplan. 18

Fler spontana KU inom det internationella området I dagsläget utbyts såväl automatiska som spontana kontrolluppgifter mellan länder. Såväl EU som OECD anser att utbytet av spontana kontrolluppgifter bör öka. Flera medlemsländer inom EU har på senare tid även framfört åsikten att ett ökat spontant utbyte, framför allt inom mervärdeskatteområdet, skulle minska behovet av att ställa frågor handräckningsärenden till andra länder. I kampen mot skatteundandraganden och bedrägerier på det internationella området är det spontana kontrolluppgiftslämnadet en viktig, och administrativt förhållandevis enkel, framgångsfaktor. Vi bör därför utnyttja detta instrument i allt större omfattning. För att öka intresset att lämna spontana kontrolluppgifter har EU och OECD även framhållit vikten av återkoppling. Vissa medlemsländer i EU har, såvitt avser mervärdesskatt, även framfört propåer att återkoppling på spontana kontrolluppgifter ska ske inom en bestämd tidsrymd. I nuläget finns inga möjligheter att mäta antalet återkopplingar som skickats till andra länder. Särskilda ärendegrupper kommer därför att införas 2007. Mål finns för 2007. Handräckningsärenden ska besvaras så snart som möjligt En viktig del i samarbetet mellan länder är att handräckningsförfrågningar besvaras snabbt och att kvaliteten på svaren är god. Inom EU finns reglerade svarstider på en eller tre månader. Svarstiden i ett enskilt ärende kan förlängas genom överenskommelse mellan det frågande och svarande landet. Inom momsområdet har EU-kommissionen särskilt påtalat att svarstiderna ska följas. För 2006 finns ett mål om handräckningstiderna. Enligt uppföljningen för de två första tertialen nås målet i stort sett. Handräckningstiderna bevakas i fortsättningen genom uppföljning. Betalningar i rätt tid Borgenärsområdet har varit i fokus de senaste åren. Regionerna har centraliserat arbetsuppgifterna och arbetat mycket aktivt. Vi behöver tidigare än idag, identifiera, riskbedöma och kontrollera skattebetalare som inte betalar skatter och avgifter i tid. Insatser för att tidigt bevaka att vi får betalt för våra fordringar måste öka. Huvudkontoret kommer under 2007 att ta fram ett nytt arbetssätt för förebyggande åtgärder. Regionerna ska prioritera arbetet med information på individnivå. På detta sätt kommer betalningsuppmaningarna att minska och fler betala i rätt tid. Mål finns för 2007. 19

Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra Mål 2007 Tiden mellan start och avslut av en revision ska minska - Inom 4 månader är minst 50 procent och inom 10 månader är minst 90 procent av revisionerna av små och medelstora företag klara - Inom 4 månader är minst 40 procent och inom 10 månader är minst 90 procent av revisionerna av stora företag klara Obligatoriska omprövningar ska handläggas skyndsamt - Inom 1 månad är minst 45 procent klara - Inom 3 månader är minst 90 procent klara Omprövningar på skattbetalarens initiativ ska handläggas skyndsamt - Inom 1 månad är minst 60 procent inom inkomsttaxeringen klara - Inom 2 månader är minst 80 procent inom inkomsttaxeringen klara Nyregistrering av F-skatt ska handläggas skyndsamt - Inom 3 veckor är minst 85 procent klara Företagens administrativa börda ska minska Enligt en undersökning som gjorts av Skatteverket 2006 har företagens kostnader för att deklarera moms ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Kostnadsökningen har helt och hållet drabbat de allra minsta företagen. För övriga företag har kostnaderna minskat. Nutek har på uppdrag av regeringen genomfört mätningar av företagens administrativa börda bland annat inom skatteområdet. Med utgångspunkt från Nuteks mätningar har regeringen satt upp ett mål om att företagens administrativa kostnader ska minska med 25 procent fram till juni 2010. Nutek kommer på uppdrag av regeringen inom skatteområdet att löpande följa upp den "administrativa bördan" på moms-, inkomstskatte- och skattebetalningsområdena med början våren 2007. För att kunna nå målsättningen och minska de administrativa kostnaderna för företagen har Skatteverket tagit fram en åtgärdsplan med förenklingsförslag. Huvudkontoret ska under 2007 genomföra en del av förenklingsförslagen. Genomströmningstiden för revisioner ska minska Revisioner som drar ut på tiden orsakar mer besvär och störningar för företagen. Även vår produktivitet blir lägre om revisioner tar längre tid än nödvändigt. Största minskningen bör ske för små företag eftersom revisioner kan innebära större besvär och osäkerhet för dem. Under det senaste året var 37 procent av revisionerna av små och medelstora företag klara inom fyra månader. Motsvarande för stora företag var 25 procent. 20

Förutom att mäta genomströmningstiden är det viktigt att kvalitetsmätningar görs i revisionsverksamheten för att bland annat kontrollera att den omarbetade revisionsmodellen följs. Mål finns för 2007 Korta genomströmningstider är viktiga för medborgare och företag Vi har tidigare fokuserat på genomströmningstiden för omprövningar vid överklagande och tiden har här förbättrats avsevärt men målet bör ändå finnas kvar. Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att även vanliga omprövningar går snabbt. Tiden för vanliga omprövningar följs under 2006 och för 2007 finns ett mål för dessa. Det är även av stor vikt att ärenden om skattetillägg omprövas snabbt. Även genomströmningstiden för nyregistrering av F-skatt är i fortsatt fokus. Mål finns för 2007 Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning Mål 2007 Minst 20 procent av de som kan lämna sin skattedeklaration via Internet gör detta Minst 50 procent av de som kan lämna sin inkomstdeklaration via Internet eller telefon gör detta Andelen skattedeklarationer via Internet bör öka Elektronisk hantering är viktig för ett effektivt arbete och för låga fullgörandekostnader för företagen. Andelen företag som lämnar sin skattedeklaration via Internet (eskd) ökar kontinuerligt och uppgår i juni 2006 till drygt nio procent. Till stor del kan ökningen förklaras av att det sedan i april 2006 är möjligt för företag att låta ett ombud lämna skattedeklarationen via Internet. I syfte att effektivisera för företagen och deras deklarationsombud kommer arbetet med att vidareutveckla e-tjänsten Skattedeklaration att fortsätta under 2007. Utvecklingen innebär bland annat att göra det möjligt för säsongsarbetare att använda eskd och att utveckla en så kallad handläggaringång som gör det möjligt för handläggare att guida användare som har frågor och problem. e-ink väsentlig för effektiv verksamhet Elektroniska inkomstdeklarationer (e-ink) är väsentliga för en effektiv verksamhet. För 2006 finns ett mål om att 40 procent av de som kan ska lämna sin inkomstdeklaration via Internet eller telefon. Målet har uppfyllts. Ett nytt mål finns för 2007. 21

Taxeringsförnyelsen ska förenkla och minska kostnaderna Huvudsyftet med taxeringsförnyelsen är att medborgare och företag ska få lättare att göra rätt för sig och att fullgörandekostnaderna ska minska. Effekterna av förnyelsearbetet kommer inte att märkas fullt ut förrän om några år. Under taxeringsåret 2006 har lokal skanning av 2,4 miljoner inkomstdeklarationer (INK 1) gjorts på samtliga regioner. Till 2007 års taxering kommer den lokala skanningen att utvecklas ytterligare. Det kommer också att vara möjligt att ta in data elektroniskt och via registrering i likhet med tidigare år. En filöverföringstjänst för att lämna KU via webben har införts under 2006. Inför 2007 års taxering planeras ytterligare en filöverföringstjänst för så kallade SRU-uppgifter, byråanstånd och basuppgiftskort. Under våren 2007 kommer en pilotverksamhet att genomföras avseende urval av näringsverksamhet (INK 2) inom delar av Mälardalsregionen. 22

4 FOLKBOKFÖRING Regeringens övergripande mål enligt regleringsbrevet för 2007 Uppgifterna i folkbokföringen skall spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Stegvis nytt arbetssätt inom folkbokföringsverksamheten För att effektivisera verksamheten förändras arbetssätt och hur produktionen styrs. Förändringen innebär att många arbetsuppgifter ska utföras maskinellt. Numera finns en gemensam databas för hela landets folkbokföringsuppgifter (Riksfolkbokföring). För att det ska vara möjligt att hantera folkbokföringsärenden maskinellt måste dock dokument fångas in elektroniskt och fördelning av arbetsuppgifter göras utan hänsyn till geografisk knytning. Det nya arbetssättet införs stegvis och startar med flyttningsärenden i januari 2007. Dessa ärenden omfattar cirka hälften av samtliga folkbokföringsärenden. Arbetet inom folkbokföringen ska bygga på riskhantering. Vilka åtgärder som ska vidtas information, kontroll, regelförändringar med mera bestäms utifrån problem och risker. Åtgärderna ingår i riksplanen. Folkbokföring på lägenhet 2009 Riksdagen har beslutat om att inrätta ett lägenhetsregister. Arbetet bedrivs i samarbete med bland annat landets kommuner som sätter belägenhetsadresser på alla bostadshus. Arbetet ska vara avslutat senast i juni 2007. Folkbokföring på lägenhet kommer att genomföras tidigast 2009. Det är viktigt att fastighetsuppgifterna i folkbokföringsregistret uppdateras för att det nya lägenhetsregistret ska kunna inrättas. För att få en bra registerkvalitetet bör samverkan med Lantmäteriverket öka. 23

Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket Mål 2007 Registerkvaliteten är hög - Andelen returer av slutskattebesked är högst 0,25 procent Kvaliteten i folkbokföringsregistret ska öka Folkbokföringsuppgifter ligger till grund för många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter varför det är viktigt att kvaliteten i folkbokföringsregistret är hög. År 2005 kom cirka 25 000 slutskattebesked i retur. I samband med det senaste valet till EU kontrollerades returer på valförsändelser. Här förekom många som hade utvandrat utan att anmäla utvandring. Motsvarande kontroll av returförsändelser från 2006 års riksdagsval kommer att utföras. En kartläggning av folkbokföringsfelet pågår som ska ge underlag så att rätt åtgärder vidtas för att minska felet. Det har vid kontroll visat sig att folkbokföringsfelet till stor del hänför sig till storstadsområdena. Särskilda insatser har under 2006 ägnats åt registervård. Mål finns 2007. Informationsutbytet med andra myndigheter bör öka För en effektiv bosättningskontroll är det nödvändigt att Skatteverket får information om divergerande adressuppgifter från andra myndigheter. Erfarenheterna visar att signaler från andra myndigheter, exempelvis Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan och Migrationsverket är mycket kontrollvärda och en hög andel av dessa signaler leder till ändrad folkbokföring. Vi utvecklar vårt samarbete med andra myndigheter genom nya och mer effektiva samarbetsformer. Bland annat ska vi arbeta för att myndigheterna översänder uppgifter elektronisk. Även uppgifter från övriga delar av vår verksamhet ska tas till vara Signaler från andra delar av vår verksamhet visar också god träffsäkerhet. Den ökande rörligheten över gränserna medför att fler än tidigare tilldelas samordningsnummer för skatteregistrering (SINK-beslut). Det förekommer att personer vistas här under sådana bosättningsförhållanden att de borde folkbokföras här och betala inkomstskatt i stället för källskatt. Ett ökat informationsutbyte mellan beskattningen och folkbokföringen bidrar både till ett riktigare skatteuttag och till rätt folkbokföring. 24

Medborgare och företag anser att vårt bemötande är bra Mål 2007 65 procent av samtliga invandringsärenden är handlagda inom 6 dagar Ny överenskommelse mellan de nordiska länderna om folkbokföring Bestämmelserna om internordisk flyttning, det vill säga när en person flyttar från eller till ett annat nordiskt land, har ändrats genom en ny överenskommelse om folkbokföring. De nya reglerna träder i kraft i januari 2007. Under 2006 bygger de nordiska länderna tillsammans en applikation för att kommunicera personuppgifter. Applikationen ersätter dagens internordiska flyttningsbetyg som krävs för att bli folkbokförd i annat nordiskt land. I anslutning till detta arbetar vi även med att utveckla en rutin för elektronisk kommunikation av personuppgifter. Genom applikationen och rutinen finns möjligheter att snabba upp hanteringen av ärenden. Arbetssättet vid handläggning av samtliga invandringsärenden kommer att ses över under 2007. Mål finns 2007. Övriga genomströmningstider bevakas genom uppföljning Genomströmningstiderna för ärendetyper där snabbheten är viktig för medborgarna ska vara korta. Uppföljning av genomströmningstider kommer att ske. Vi är en öppen och samverkande e-förvaltning Mål 2007 I slutet av året lämnas minst 10 procent av flyttningsanmälningarna via www.skatteverket.se Vi ser en ökad användning av elektroniskt inhämtande och utlämnande av information mellan Skatteverket och samhället i övrigt. Dagens system Navet kommer med stor säkerhet att kräva en väsentligt ökad satsning. Mycket talar för att Skatteverket kommer att få tydligare krav på att utgöra en nod i grunddataförsörjningen i samhället. Fler elektroniska anmälningar minskar den manuella hanteringen Att öka utnyttjandet av e-tjänster är viktigt för att vara en öppen och samverkande e-förvaltning. Ökat antal elektroniska anmälningar minskar också den manuella hanteringen. 25

5 FASTIGHETSTAXERING Regeringens övergripande mål enligt regleringsbrevet för 2007 Taxeringsvärden på fastigheter skall vara rättvisande så att korrekt underlag finns för skatteberäkning och andra ändamål. Årets fastighetstaxeringar Under 2007 genomförs allmän fastighetstaxering för hyreshus, industri, täkter med mera (AFT 07). Hyreshusen taxerades senast 2004. Övriga kategorier taxerades senast 2000, vilket torde innebära stora förändringar i taxeringsvärdena jämfört med gällande värden. Beslut har tagits om en koncentration av handläggningen av tredimensionella fastigheter, storägare och hotell till Stockholm, raffinaderier och petrokemisk industri till Uddevalla samt el-producerande industrier och produktionskostnadsvärderande industrienheter till Enköping. Koncentrationen ska bidra till ett effektivt taxeringsarbete samtidigt som en likformig taxering uppnås. Under 2007 genomförs även särskild fastighetstaxering för övriga fastighetskategorier. Förberedelser inför nästa allmänna fastighetstaxering av småhus Nästa allmänna fastighetstaxering av småhus äger rum 2009 (AFT 09). Förberedelser för denna påbörjas redan under 2007. Målet är att ta tillvara erfarenheterna från föregående taxering för att förenkla för fastighetsägarna och få en effektivare hantering vid AFT 09. Särskilda insatser kommer att göras beträffande riktvärdekartan så att hög igenkänning och acceptans uppnås hos medborgarna. Detta ska bland annat ske genom att känd information om infrastruktur och säregna förhållanden tas tillvara i ökad grad. Under året genomförs en uppföljning av FFT 06 för småhus. Erfarenheterna kommer att tas tillvara i förberedelserna för AFT 09. Fastighetstaxeringen ska bygga på riskhantering Arbetet inom fastighetstaxeringen ska bygga på riskhantering. Riskhantering handlar om att prioritera och att välja åtgärder utifrån en analys av fakta så att resurserna används på bästa sätt. Vilka åtgärder som ska vidtas information, kontroll, regelförändringar med mera bestäms utifrån problem och risker. Riksplansinsatser för fastighetstaxering kommer under 2007 att genomföras för specialenheter. Kontrollen inriktas på att få en korrekt klassificering av skattefria respektive icke skattefria taxeringsenheter. För främst vårdbyggnader är 26

gränsdragningen komplicerad och har ibland blivit felaktig. Även övriga specialfastigheter kan beröras av kontrollen. Medborgare och företag har förtroende för Skatteverket Mål 2007 Förebyggande åtgärder ska vidtas som väsentligt reducerar omprövningarna Andelen omprövningar har minskat med 20 procent Fastighetstaxeringsregister med hög kvalitet Vid taxering av fastighet sker en uppdatering av fastighetstaxeringsregistret. Att ha korrekta uppgifter i registret är grunden för beskattning och för andra samhällsändamål. 2007 kommer insatser att göras för att kontrollera och förbättra kvaliteten i registret. Inför fastighetstaxeringar och vid den grundläggande informationsförsörjningen samverkar vi med Lantmäteriet, kommuner och inskrivningsmyndigheten. Ett arbete har inletts för att nå en fördjupad samverkan och därmed bättre registerkvalitet och bättre service till medborgarna. Vi ska göra rätt från början och minimera antalet omprövningar Målet om förebyggande åtgärder fokuserar på att vi ska göra rätt från början. Genom det betonar vi vikten av att vi skaffar oss kunskap om orsaken till fel. De problem vi uppmärksammar ska lösas med hjälp av lämpliga åtgärder, bland annat för att förhindra uppkomsten av oavsiktliga fel. Under 2007 ska vi minska antalet omprövningar som beror på att vi i grundarbetet varit otydliga i beslutsmotiveringen eller missat att bemöta yrkanden. Texter som används i våra beslut behöver utvecklas. Våra beslutsmotiveringar ska vara sakliga och informerande. Av besluten ska det framgå att vi har beaktat tidigare inkomna yrkanden. Vi ska sträva efter att använda ett enkelt och begripligt språk. Detta gäller även broschyrer och blanketter, där texterna ska underlätta för fastighetsägaren att göra rätt. Mål finns för 2007 27