733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson, Mikael Rundqvist och Helen Lindberg.
Innehållsförteckning Sida 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod 2 1.4 Källkritik 3 2. Resultat X 2.1 Underrubrik X 3. Sammanfattning och X diskussion Källförteckning Bilagor
1. Inledning 1.1 Bakgrund Kvinnors situation i utvecklingsländer har intresserat mig väldigt länge. Då jag själv har varit engagerad i kvinnors rättigheter, framför allt ur ett globalt perspektiv, har jag bl.a. arbetat med frågor om sjukvård för kvinnor samt kvinnors rätt till utbildning och arbete. Men det är tyvärr väldigt många som har lite kunskap om kvinnors situation, men framför allt vet man lite om de unga flickornas omständigheter i u-länderna. Därför är det viktigt för mig att jag arbetar vidare med dessa frågorna. För några år sedan såg jag en mycket intressant och gripande indisk-fransk långfilm på SVT1. Bara efter att jag läste filmens titeln, Ett land utan kvinnor, blev jag väldigt tagen och gripen och jag visste direkt att detta var en film och jag var tvungen att se. Ett land utan kvinnor skildrar kvinnors situation i Indien där kultur och traditioner har en mycket central roll, då Indien är ett land byggt på kastsystem och där kvinnor står längst ner i kastsystemet. Detta system är skapat av män för män och därför hamnar kvinnorna automatiskt i en kast i botten av rangskalan. Kastsystemet har bl.a. resulterat i att många kvinnor lever under förtryck, då de inte har samma rättigheter som männen har. Många mammor vill därför heller inte ha döttrar, då de vet att flickor oftast blir offer för den värsta sortens förtryck. Detta har därför lett till att antalet aborter av fel kön, d.v.s. flickor, har ökat dramatiskt i Indien, då döttrar idag är oönskade bland många indiska föräldrar och idag har dödandet av flickebarn blivit en allt vanligare sedvänjan i Indien, då kvinnors värde är alldeles för lågt. Regisören till Ett land utan flickor, Manish Jha, säger själv att det är ett allvarligt problem och en verklighet som ingen vill se. Filmen Ett land utan kvinnor visar även konsekvenserna utav den underkastelse som många indiska kvinnor lever i. Men framför allt visar filmen konsekvenserna utav ett land utan kvinnor. Filmen visar när det inte längre tycks finnas några kvinnor kvar hittar man till sist en ung kvinna i grannbyn som tvingas gifta sig med fem ogifta bröder. Den unga kvinnan gifts bort mot sin vilja av sin egna far och han får en hög summa pengar för sin efterfrågade dotter. Men snart blir den unga kvinnan en sexslav för byns alla män. Filmen är imaginär men den kan bli en verklighet, då Indien är på väg att förlora sina kvinnor. Jag blev mycket illa berörd efter att jag såg Ett land utan kvinnor, men jag blev samtidigt väldigt nyfiken och intresserad av varför den demografiska problematiken med den dramatiska proportionella förändringen mellan kvinnor och män har uppstått i Indien. Min nyfikenhet fick mig till att forska på egen hand om de oönskade döttrarna i Indien. En forskning som gav många resultat i flera uppsatser, artiklar och dokumentärfilmer som rapporterar om spädbarnsmord, könsselektiv abort, långsamt dödande genom vanvård av småflickor samt att antalet självmord bland unga flickor har ökat. Men mina sökresultat visade även orsakerna till varför kvinnor men framför allt småflickor är så oönskade i Indien. Det visade sig gå mycket längre bak i tiden med det konstruerade sociala systemet, kastsystemet, som en central roll i indiernas vardagsliv. Idag har flera tusen flickebarn försvunnit spårlöst i Indien. Det är många som har forskat kring fallet och enorma resurser har lagts ner på att försöka få en uppfattning över orsakerna men även för att bryta den onda cirkeln som stoppar landets hållbarhet och utveckling.
1.2 Syfte Syftet med min rapport är att undersöka och belysa kvinnors situation, men framför allt ta upp de oönskade flickornas situation i dagens patriarkala samhällsstruktur i Indien. Detta kommer jag att göra genom att lyfta fram, analysera och jämföra orsaker samt konsekvenserna utav dagens kvinnosituation i Indien. För att jag skall kunna nå mitt syfte på bästa möjliga sätt kommer jag därför att utgå ifrån kritiska frågeställningar. De nedanstående forskningsfrågorna är de frågor som jag kommer att ställa samt svara på i min uppsats: 1. Hur ser flickors situation ut i Indien idag? 2. Varför ser flickornas situation ut som den gör i Indien? 3. Vilka konsekvenser har den proportionella ojämlikheten medfört? 1.3 Metod För att jag skall kunna nå ett så bra resultat som möjligt och därmed uppnå mitt syfte och mål med min rapportskrivning är det viktigt för mig att jag samlar ihop så bred information som möjligt. Därför har jag valt att använda mig av fallstudie samt komparativ metod som forskningsstrategi. Då mitt syfte är att upplysa kvinnors situation i Indien samt ta upp konsekvenserna av den proportionella ojämlikheten mellan kvinnor och män. Mina frågeställningar kan vara komplexa och därmed svåra att svar på, då jag kommer att forska kring världens näst folkrikaste land, ett land rikt på fler olika kulturer, traditioner, religioner samt politik. Det är därför viktigt att min samhällsvetenskapliga forskning uppnår en vetenskaplig etisk princip med etiska överväganden. Därför kommer jag att gå närmare in på Indiens historia och sedvänjor för att lättare förstå kvinnosituationen i Indien. Därför är valet av fallstudie samt komparativ metod mycket passande för att få en tydligare uppfattning av problematiken samt för att få ett tydligare svar på mina forskningsfrågor. Men mina svar kommer troligen att vara mycket breda och jag tror även att jag kommer att få mer än ett svar på mina frågor. Jag kommer därför att bygga upp mitt arbete på en litteraturstudie. Jag kommer att använda mig utav en del läroböcker och faktaböcker för att lättare konkretisera problematiken. Men för att se till att vara så uppdaterad som möjligt kommer jag även att använda mig utav aktuella tidningsartiklar, dokumentärfilmer samt samla in information ifrån Internet för att lättare kunna aktualisera kvinnors situation i Indien. Kanske kan man då se några tydliga grafiska förändringar i t.ex. demografin och den proportionella förändringen mellan pojkar och flickor samt även få en överblick över utbildning och sjukvård. Här går indikatorerna hand i hand med varandra, vilket underlättar analysen av problematiken men även av det material som jag har samlat ihop. Jag kommer även att försöka använda mig utav intervjumetoden i min rapportskrivning. Intervjumetoden kommer jag att försöka tillämpa genom en intervju men någon som har forskat kring de oönskade döttrarna i Indien eller någon som arbetar eller har arbetat med kvinnofrågor i Indien, gärna på plats i landet. Mitt mål med intervjun är att få en övergripande förståelse för
kvinnosituationen i Indien för att senare kunna förtydliga min observation och därmed kunna skapa en enklare förståelse för Indien och dess kvinnohistoria och kultur. Målet är även att få använda en etnografisk metod i min studie genom intervjumetoden. Men för att bevara en konfidentialitet i min uppsats kommer jag att skydda de indiska flickornas integritet. Enkätmetoden väljer jag bort, då jag anser att en enkätstudie skulle bli alldeles för brett och svårt att utföra för mitt arbete. Detta ersätter jag istället med att använda annan förlitbar källmaterial som kan ge mig kvantitativa resultat och som sedan kan ge mig en närmare förklaring av samhällssystemet i Indien, t.ex. då utbildning och sjukvård är viktiga indikatorer för att förstå kastsystemets utveckling i Indien. 1.4 Källkritik Jag kommer att tillämpa några klassiska kriteriebegrepp i min källkritik när jag granskar de källor jag kommer att använda mig utav. Trovärdighet, ifall källorna är äkta och inte kopior. Tidpunkt, ifall källorna är aktuella. Intention, ifall det finns någon värdering i källan och vems intresse källan företräder. För att få en så säker slutsats som möjligt i min uppsatsskrivning är det viktigt att jag bygger upp mitt arbete på säker och trovärdig fakta. Därför är det viktigt att jag är källkritisk vid val av fakta, som t.ex. val av sakliga böcker samt artiklar skrivna av forskare eller experter. Jag tänker hålla en källkritisk förhållningssätt mot författare, forskare men även dokumentärfilmare. Jag kommer att vara ifrågasättande mot påståenden i de primära-och sekundära källorna, då mycket utav fakta som redovisas är ur ett västerländskt perspektiv. Därför kan min intervju vara till bra användning för att kompromissa för min kritiska ställningstagande av de västerländska böcker, artiklar och dokumentärfilmer som jag kommer att använda mig utav. Vid användning av kvantitativa källor kommer jag att vara kritisk mot forskningen samt siffrorna. Därför kommer jag främst att förlita mig på Landguidens egna statistik, då Landguiden är hänvisade till statistik från internationella organisationer som FN och dess fack- och underorgan samt några andra internationella sammanslutningar (http://www.landguiden.se/om- Landguiden/Om-Statistiken.aspx). Landguiden gör en jämförelse mellan flera länder vid olika tidsintervaller, vilket jag har en tilltro för. Men en del källor kan vara olämpliga, då de inte är tillräckligt trovärdiga eller tillräckligt bred och utvecklad. Då en lämplig nivå på källan också är mycket viktig för att jag skall uppnå mitt syfte i mitt arbete.