Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran



Relevanta dokument
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -

Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-

Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför

Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter

Multimeter och räknare

Operationsförstärkaren. Den inverterande förstärkaren. Integrerande A/D-omvandlare. Multimeter - blockschema. Integratorn. T ref *U x = -T x *U ref

Multimeter & Räknare

Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter

SENSORER OCH MÄTTEKNIK

Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH

2E1112 Elektrisk mätteknik

Multimeter och räknare

2E1112 Elektrisk mätteknik

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Impedans och impedansmätning

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Grundläggande signalbehandling

4:4 Mätinstrument. Inledning

2E1112 Elektrisk mätteknik

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

Elektroteknikens grunder Laboration 1

2E1112 Elektrisk mätteknik

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.


Vågrörelselära och optik

Multimeter & Räknare 2015

Ultraljudsfysik. Falun

Lik- och Växelriktning

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Växelström och reaktans

Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz

Lik- och Växelriktning

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Räknare och impedansmätningar

Impedans och impedansmätning

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik

Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet

Fartbestämning med Dopplerradar

AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT

Experiment med schmittrigger

Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn


210 manual.pdf Tables 4

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Sensorer och brus Introduktions föreläsning

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

Mätteknik för F 2017 Störningar

Mätteknik för F 2018 Störningar

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

Global Positioning System GPS

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Sekvensnät. William Sandqvist

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Systemteknik/Processreglering F2

Bruksanvisning Elektroniska räknare

Spänningsmätning av periodiska signaler

Laborationshandledning

Laborationshandledning

Förstå elektriska signaler

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning

1. Mekanisk svängningsrörelse

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Spänningsstyrd Oscillator

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Trådlös kommunikation

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF

Transkript:

Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com

Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser (>1 GHz) - 4.7 Tidbasoscillatorn - 4.8 Övriga mätfunktioner (universalräknare) - 4.9 Styrning av mätförlopp - 4.10 Mätosäkerhet -förberedelseuppgifter -labkort etc.

4.6 Mätning av höga frekvenser >1GHz (mikrovågor) TV, markbundet ~ 800 MHz Mobiltelefoni ~ 1-2 GHz TV, satellit ~ 1-2 GHz Radar, radiolänk ~ 1-100 GHz

Mätning av höga frekvenser Prescaler - delar ner frekvensen så att den neddelade frekvensen hamnar inom räknarens mätbara område Heterodyne Converter - blandar signalen med en lokaloscillator och mäter frekvensskillnaden (svävningen)

Prescaler 3-5 GHz f in Ingångssteg Prescaler f in /10 Räknare Display * 10

Prescaler 3-5 GHz f *10 HF-ingång (50 ) gör den bruskänslig (implementera nivådetektor) Bredbandig-kort söktid (jfr. Heterodyne converter)

Heterodyne Converter (upp till 30 GHz)

Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in +/-f LO LP f in -f LO Räknare Bandbredd 200 MHz Ex: f in = 9,21 GHz, f LO = 9,2 GHz f LO f uppmätt = 10 MHz display: f LO + f uppmätt = 9,21 GHz

Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in -f LO f LO =N*200 MHz Räknare max 200 MHz Kamgenerator multiplar av 200 MHz N Lokaloscillator f*20 10 MHz Till mikroprocessor

Kamgenerator Lokaloscillatorns utgångspunkt är tidbasen (t.ex. 10MHz) uppmultiplicerad till t.ex. 200 MHz, som skickas in i en kamgenerator 100 taggar i kammen => 100 x 200MHz=20GHz

YIG-filter

Heterodyne Converter Klarar frekvenser upp till 30 GHz, upptäcker om signalen innehåller olika frekvenser Sveper smalbandigt igenom frekvensområdet (tar tid)

Mätning av höga frekvenser (repetetion) Prescaler - delar ner frekvensen så att den neddelade frekvensen hamnar inom räknarens mätbara område Heterodyne Converter - blandar signalen med en lokaloscillator och mäter frekvensskillnaden (svävningen)

4.7 Tidbasoscillatorn Vanligast är kvartskristall (SiO 2 ) Bygger på piezoelektrisk effekt Resonansfrekvensen beror bl.a. tjockleken, ytan och massan Problem; åldring, gravitation, stötar och retracing

Piezoelektrisk effekt Mekanisk stress ger upphov till ett elektriskt fält Pålagt elektriskt fält ger upphov till mekanisk rörelse

Piezoelektrisk effekt

Temperaturberoende och åldring Resonansfrekvensen påverkas av temperaturen (även luftfuktighet och lufttryck) Kristallen åldras p.g.a. att främmande atomer diffunderar in i kristallen eller att atomer vandrar ut

Tidbasoscillatorn Tre olika typer av kristalloscillatorer för olika krav Standardoscillatorer (UCXO) 10 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 100Hz) Temperaturkompenserade oscillatorer (TCXO) en termistor styr en fintrimmningskondensator 1 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 10Hz) Ugnsstabiliserade oscillatorer (OCXO) kristallen sitter i ett hölje/ugn som hålls vid konstant temperatur (70 C ± 0,01 ) av effekttransistorer 0,1-0,002 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 1-0,02 Hz)

Vilken är den mest exakta klocktypen idag?

http://www.youtube.com/watch?v= p2bxau6wzi8

Atomklocka (Cesiumoscillator) Magnetfält RF-fält Magnetfält Cs 133 Upphettas Har olika energitillstånd Detektor Sveper RF-fältet så att maximal detektion uppnås RF-svep 9 192 631 770 Hz

Atomklocka (Cesiumoscillator) x Enligt boken klumpiga och dyra med 12 siffrors noggrannhet (1997) Numera ca 15 siffror och integrerad på chip (NIST) NIST-F1: 1 sek per 20 millioner år High-Accuracy Al+ Optical Clocks: 1 sek per 3.7 miljarder år!!!

Olika oscillatorers noggrannhet ------ 11-15 ---- ja, i princip 1 sekund motsvarar 9 192 631 770 svängningar av ljuset från en av övergångarna i Cesium 133 Referensoscillatorer

4.8 Övriga mätfunktioner (universalräknaren) Fasskillnadsmätning Perioden T Fördröjningen t Hur? Fasskillnaden = 360 x ( t/t)

Fasskillnadsmätning Fel i fasskillnaden p.g.a. hysteresbandets bredd Felet minimeras genom hystereskompensering

Pulskvot Dimensionslös (anges som värde mellan 0-1 eller i %)

4.9 Styrning av mätförloppet (frekvens) Mättid och dödtid (freerunning) Kontinuerlig mätning används sällan Extern Arming använder en arming signal på separat ingång, bra för bursts Arming Delay för att undvika instabilitet

Styrning av mätförloppet, trigger hold-off (tidmätning) Under en Hold-Off-tid ignorerar räknaren alla stopptriggningar, den stoppar först på första negativa flanken efter Hold-off tidens utgång Hold-off sätts antingen som en tid (Time Delay) eller som ett visst antal triggerhändelser (Event Count Delay)

4.10 Mätosäkerheten De fem vanligaste osäkerhetsfaktorerna för frekvens- och tidintervallmätning är: Mätningens upplösning (kvantiseringsfelet) Triggerfel p.g.a. brus Tidbasoscillatorns osäkerhet Triggerpunktens inställningsosäkerhet Skillnader mellan ingångskanaler

Mätningens upplösning Konventionell frekvensräknare (+/- en count): Absolut: QE = 1 / mättiden Relativ: QE / fsignal = signalperiod / mättid Reciprok frekvensräknare (+/- en klockperiod): Absolut: QE = klockpulsperiod * fsignal / mättid Relativ: QE / fsignal = klockpulsperiod / mättid Konventionell -> Osäkerhet i antal pulser Reciprok -> Osäkerhet i tidmätning Förvirring

Triggerfel p.g.a. brus Termiskt brus, hagelbrus (shot noise), yttre störningar

Triggerpunktens inställningsosäkerhet Osäkerhet i hysteresbandets bredd Osäkerhet i triggernivån

Skillnad Frekvens och Tid (från igår)

Skillnader mellan ingångskanaler T.ex. vid tidintervallmätning då flera kanalingångar används v = c*2/3 = 2*10 8 m/s ; ds = 0,1 m ; dt = 0,1/2/10 8 = 0,5 ns

Kort om tid&frekvens labben Labb-dugga (5 frågor, minst 3 rätt) Om ni går igenom listan läsanvisningar i labbhäftet kommer ni med hög sannolikhet att klara duggan! Kort labb-rapport

Att kunna till Labben Konventionell, reciprok och interpolerande räknare De fem vanligaste mätfelsorsakerna vid frekvens- och tidintervallsmätning Det s.k. ±1 felet vid frekvensmätning Relativ och absolut noggrannhet för konventionell och reciprok frekvensräknare Period- och tidintervallsmätare Olika sätt att öka upplösningen vid tidintervallsmätning Påverkan av hysteresbandets bredd för triggerns känslighet och när olika bredd på hysteresband används SR-vippans funktion i en räknare Stigtid, falltid, amplitud, periodtid, frekvens och pulslängd för en pulsliknande signal DC-kopplad resp. AC-kopplad ingång på frekvensräknare resp. periodtidsmätare Tre typer av kristalloscillatorer och kunna rangordna dem efter noggrannhet Prescaler- och heterodynetekniken för mätning av höga frekvenser och deras föroch nackdelar Fasskillnadsmätning Pulskvot

Stimulanskort 5V Start/Stop-signal ut Stoppknapp Motor

Djupmätning i vatten Pulsgenerator Oscilloskop/räknare h t

Lektionsfrågor

Varför använder man räknare när oscilloskopen är så bra?

Ett oscilloskop har 3 4 siffrors noggrannhet som bäst. En räknare kan ha upp till 9 siffrors noggrannhet. Tidsupplösningen begränsar inte mättiden. Dvs. man kan mäta långa förlopp med hög upplösning.

Denna frekvensräknare kan lätt modifieras så att man mäter periodtid. Hur?

Rita om schemat ovan till en tidsintervallmätare med en SR-vippa. Skall klocksignalen delas ner? Skall huvudvippan vara med?

Om en klocka drar sig en minut på ett år, hur mycket drar den sig då på en sekund?

Om en klocka drar sig en minut på ett år, hur mycket drar den sig då på en sekund? Antal minuter på ett år: 365 * 24 * 60 = 525600 En minut är 1/525600 av ett år 1/525600 av en sekund är 1/525600 sekunder Svar: Klockan drar sig ca 1,9 µs per sekund

Klockan som nämns i förberedelseuppgift 4 har kanske en kvartskristall som tidbas. När klockan var ny hade kristallen en resonansfrekvens på 10 MHz och visade tiden helt korrekt. Vilken resonansfrekvens har klockans tidsbas nu?

Klockan som nämns i förberedelseuppgift 4 har kanske en kvartskristall som tidbas. När klockan var ny hade kristallen en resonansfrekvens på 10 MHz och visade tiden helt korrekt. Vilken resonansfrekvens har klockans tidbas nu? T kristall : periodttiden för resonansfrekvensen 1 s = T kristall_ny * N pulser => N pulser = 10 7 1,0000019 s = T kristall_nu * N pulser => T kristall_nu = 1,0000019 * 10-7 f nu = 9,999981 MHz Eller T ny * f ny = T nu * f nu f nu = 10 MHz * 1 s / 1,0000019 s = 9,999981 MHz

Tack för idag