Fribo Årsredovisning 2011
2
Innehållsförteckning VD har ordet... 4 Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm... 5 Väsentliga förhållanden och händelser... 6-7 Fem års utveckling, tabell/diagram... 8 Resultaträkning...9 Balansräkning... 9-10 Redovisnings- och värderingsprinciper... 11 Noter 1-17... 12-16 Underskrifter... 16 Revisionsberättelse... 17 Granskningsrapport... 18 Bostäder, lokaler, garage... 19 3
VD har ordet Dags att summera Fristadbostäders verksamhet för 2011. Ett år som innehållit både stort och smått. Vårt bolag fi ck en ny styrelse, med sju helt nya ledamöter i början av året. De fick starta med lite utbildning, men är nu i full gång. Folk står i kö för att få bo i Fristad. Jo, så är det och även om det kan vara tråkigt att vänta i en kö, så är det trots allt väldigt positivt att många människor vill bo här. Arbetet med att planera för nybyggnation i centrala Fristad, vid Åsboplan har fortsatt under året. Vi har köpt marken och saker och ting börjar falla på plats. Vi hoppas kunna sätta spaden i jorden snart, så att fl er människor så småningom kan fl ytta till Fristad. Under sensommaren färdigställdes en senioraktivitetsplats i centrala Fristad. Fribo upplåter mark och står för tillsyn och skötsel. Vi redovisar ett positivt resultat för 2011. Det omfattande moderniseringsprojekt som vi drog igång på Ringvägen under förra året och de medföljande kostnaderna kommer att hamna på 2012. När hela projektet på Ringvägen är klart fram i vår, så har fyra fastigheter fått nytt tak, nya fasader, nya fönster, ny ventilation och nya kök. Vilket lyft!!! Vid årets slut slutade Svante Dahlquist som VD för Fribo. Det blev lite drygt 8 år i bolaget för Svante. Själv började jag den 1 februari 2012 som ny VD och har därför inte hunnit sätta mig in i all verksamhet ännu. Jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med mina nya arbetskamrater. Service är ett av mina ledord och jag hoppas att alla hyresgästerna ska känna att vi finns här för dem. Jag brinner för ett växande Fristad, ett samhälle där alla trivs och vill bo. Avslutningsvis vill jag och Svante framföra ett tack till alla Er boende för det gångna året och vill även passa på att framföra ett tack till ägaren, styrelsen och alla anställda som verkar för att Fristadbostäder AB skall vara ett fortsatt välmående bolag. Nu kan vi lägga verksamhetsåret 2011 till handlingarna och blicka framåt. Vi går mot ljusare tider rent kalendermässigt och för oss som bor i Fristad så ser framtiden ljus ut på många sätt. Fristad i februari 2012 Kjell-Ove Sethson VD 4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Fristadbostäder Aktiebolag, organisationsnummer 556516-3119, avger härmed följande förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1 januari till 31 december, 2011. Styrelsen jämte lekmannarevisorer, vilka är utsedda av Borås Stad samt auktoriserad revisor, utsedd av bolagsstämman, har utgjorts av följande: Ordinarie ledamöter Gun-Britt Persson, ordf. Ålidsvägen 4, 513 32 Fristad Lars-Eric Lindberg, vice ordf. Buxbomsvägen 10, 513 35 Fristad Ulla-Britt Gustavsson Hedevägen 15, 513 32 Fristad Magnus Olofsson Parkvägen 16, 513 33 Fristad Tord Persson Kärrhagsvägen 7, 507 33 Brämhult Suppleanter Monia Stråhle Backvägen 66, 513 32 Fristad Carl-Olov Söderlind Ringvägen 5 J, 513 34 Fristad Per-Olof Gustavsson Slånvägen 3, 513 35 Fristad Curt Andersson Kullasandsv. 23, 513 32 Fristad Lars Wahlqvist Gunnarp Bräckås, 513 95 Fristad Ordinarie revisorer Karin Grann, aukt. revisor, Krokusvägen 5, 523 33 Ulricehamn Stig Engström, lekm. revisor Storegårdsgatan 10, 507 52 Borås Suppleanter Hans Gavin, aukt. revisor Ernst & Young, 401 82 Göteborg Bo-Lennart Bäcklund, lekm. rev. Erikslund 13, 506 31 Borås Sammanträden Ordinarie bolagsstämma hölls den 29 mars 2011. Styrelsen har under verksamhetsåret avhållit 6 protokollförda sammanträden samt 6 presidiemöten. Organisationsanslutning Fristadbostäder AB är medlem i Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO liksom i arbetsgivarorganisationen Fastigo. Bolaget är även medlem i inköpsorganisationen Husbyggnadsvaror HBV. Dessutom är företaget medlem i Framtid Fristad, Fristads- och Borgstenas vägföreningar. Vidare är bolaget delägare i SABO Byggnadsförsäkrings AB. Verksamheten Fristadbostäder AB är ett helägt kommunalt bolag med målet att kunna erbjuda goda, sunda och prisvärda bostäder åt alla och även kunna ta ansvar för att bostäder finns för utsatta och svaga grupper. Bolaget skall vidare kunna stimulera byggandet av alla former av bostäder samt bevaka miljö- och kretsloppsanpassning. Förvaltning Sedan företagets grundande 1955 har förvaltningen bedrivits i egen regi. Grundandet skedde i stiftelseform genom Fristads kommun i samverkan med de större industriföretagen på orten. 1995 skedde ombildning till aktiebolag. All administration och redovisning jämte övriga förvaltningsärenden handhas av bolagets kontor. VD är förvaltare och sekreterare samt föredragande i styrelsen. Bolaget har personal för uthyrning, ekonomi, fastighetsskötsel, reparationer, måleri samt byggnadsarbeten. Förvaltade fastigheter Bolagets fastigheter är belägna i Fristad och Borgstena, Borås Stad. Antalet bostäder är 521 samt 14 lokaler. Specifi kation över lägenhetssammansättningen finns i tabellform i slutet av årsredovisningen. Uthyrning I genomsnitt har 2 lägenheter av 521 varit outhyrda. Detta har lett till ett relativt litet hyresbortfall. I Fristad har bolaget kö till samtliga lägenheter. Försäkringsvärden Fastighetsbeståndet är försäkrat till fullvärde hos DINA Försäkring AB tillsammans med en förvaltningsförsäkring. 5
VÄSENTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH HÄNDELSER Projekt Planerna avseende nybyggnation i anslutning till Åsboplan och Prästskogsvägen lever vidare och förväntas ta form under 2012. Detaljplanen vann laga kraft under sommaren 2011. Underhålls- och förbättringsarbeten Underhålls och förbättringsarbeten har under året påbörjats på Ringvägen med inriktning på nya kök, ventilation, en elsäker installation samt fasader. Skall vara helt färdigt under våren 2012. Försköning i vissa områden har även fortsatt skett genom att planteringsytor utökats, bytts ut och justerats. Planenligt har ett större antal lägenheter också blivit föremål för inre underhåll i form av nya golv, målning och tapetsering samt i förekommande fall även försetts med nya vitvaror. Totalt satsades 4 991 kkr på inre, yttre och gemensamt underhåll under året och 5 411 kkr upptogs som anläggningstillgång i balansräkning som pågående nyanläggning. 2 700 kkr av dessa 5 411 kkr avser markköp för nybyggnation vid Åsboplan. Energi Efter fortsatt målmedvetet arbete, i enlighet med miljöledningssystemet, lyckas vi hålla nere indexreglerad värmeförbrukning. Den faktiska energiförbrukningen för värme och varmvatten minskade under året till 4830 MWh (5644 MWh år 2010). Största delen av våra lägenheter är anslutna till fjärrvärmenät, i Fristad försörjt genom Borås Energi o Miljös anläggning på Folkhögskolan och i Borgstena genom Vida Timber AB. Huvuddelen av energin utvinns ur biobränsle. Styrningen av uppvärmningen sker genom ett väderprognossystem. Verksamhetsledningssystem/Miljöarbete Arbetet med att som komplement till miljöledningssystemet införliva kvalitet och arbetsmiljö i ett verksamhetssystem har resulterat i att vi nu har ett integrerat system, ett verksamhetsledningssystem, med miljö-, kvalitet och arbetsmiljö samlat. Verksamhetsledningssystemet är webbaserat under www.7miljo.se. Miljömålen inriktar sig på fortsatta energibesparingar och hel del fokus på inomhusmiljö etc., men även andra lite mjukare värden kommer att beaktas. Bolaget är fortsatt miljöcertifi erat enligt ISO 14001 och ett aktivt miljöarbete bedrivs kontinuerligt. Målet är att även fortsättningsvis erbjuda våra hyresgäster ett boende präglat av kvalité och god boendemiljö. I övrigt hänvisas till särskild miljöredovisning, bifogad till årsredovisningen. Handikappolitiskt programarbete Borås Stad har antagit ett handikappolitiskt program som skall omfatta alla grenar av den kommunala verksamheten, även den som bedrivs i bolagsform. Fribos fastställda handikapplan har styrelsen beslutat att anpassa till Borås stads Bokvämt-koncept framöver. I samråd med Borås stad, bostadsanpassning, har fl era av våra hyresgäster kunnat få anpassningar utförda i fastigheterna för att kunna bo kvar. Integrationsarbete Borås Stad har antagit en integrationsplan inriktad på att våra invandrare skall komma in i det svenska samhället på bästa sätt. Även Fribo har antagit en sådan plan, som har utgångspunkt i kommunens plan. Fribo har ett mindre antal invandrare som hyresgäster. Under 2011 har några lägenheter upplåtits för fl yktingar i samverkan med Migrationsverket. Nätverk Sjuhärad Det goda samarbetet mellan 8 kommunala bostadsbolag i Sjuhäradsbygden har fortsatt under år 2011. De ingående bolagen är Vårgårda Bostäder AB, Herrljungabostäder AB, Stubo AB, Svenljunga Bostäder AB, Tranemo Bostäder AB, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Viskaforshem AB och Fristadbostäder AB. Inom nätverket samråds det om många frågor, såsom fastighetssystem inom data, bredband, samordnad utbildning, personalkontakter mm. 6
Miljönätverket 5 av ovannämnda bolag samverkar avseende miljöarbete i nätverk. Dessa bolag är Stubo, Tranemo Bostäder, Bollebo, Vårgårdabostäder och Fribo. Dessa bolag arbetar också vidare med att utveckla verksamhetsledningssystemet ihop. För ändamålet har vi en gemensam verksamhetssamordnare anställd. Utbildning Under 2011 har fortsatt verksamhetsrelaterad utbildning, internt och externt, för bolagets personal kunnat anordnas såväl i nätverkets regi, vilket ger både sociala och ekonomiska fördelar, som i egen. Framtidsutsikter Det fi nns ett fortsatt starkt efterfrågetryck på våra lägenheter och vakansgraden är liten. Vi har en stabil personalstyrka som med ökande kompetens arbetar för miljö, kvalitet och en god service nära de boende. Vi håller alltjämt en hög nivå på underhållet för att långsiktigt bibehålla värdet på beståndet. Sammantaget ger detta en styrka inför framtiden. Efter att detaljplanen fastlagts och avtal med ägarna skett lever förhoppning om att inom en snar framtid kunna påbörja bygget av lägenheter i centrala Fristad. Vi avvaktar även arbetet med detaljplanen för området i Sparsör. Genom aktivt deltagande i ortens utveckling på olika sätt vill vi vara med och medverka till att Fristad förblir en tillväxtort. Ett rikt näringsliv och hög service ger nöjda invånare vilket i förlängningen skapar ett brett underlag för bostadsbolaget. Sett utifrån bolagets ekonomiska ställning per den 31 december 2011 samt utifrån efterfrågesituationen och utvecklingsplaner ser vi framtiden an med tillförsikt. Risker och osäkerhetsfaktorer Inför kommande år står vi fortsatt inför en hel del investeringar och underhållsåtgärder, då en hel del fastigheter är och närmar sig 50 år, med allt vad detta innebär. Stora delar av bolagets låneportfölj är räntesäkrad över en längre period vilket ger en stabilitet. Vad gäller projekt med nybyggnation så innebär det att nya lån måste tas, och framtidens ränteläge får väl anses som relativt osäkert. Ekonomi Vi har en fortsatt god efterfrågan vilket ger en gynnsam effekt på intäktssidan, med relativt små hyresförluster. Detta skapar fortsatt utrymme för att vidmakthålla vår ambition att leverera en god, hög service samt hålla en god underhållsvolym med åtföljande kostnader på en god nivå. En jämn, hög takt med inre och yttre underhåll säkerställer värdet på beståndet långsiktigt och håller nere det dyrare akuta underhållet. Driftskostnaderna har minskat, trots taxeökningarna, till totalt 13 762 kkr exklusive extern fastighetsskötsel, vilket i huvudsak beror på en något mildare vinter än föregående period, samt ett medvetet miljöarbete. Kostnaderna för underhåll har ökat från föregående år med 129 kkr till totalt 4 991 kkr. Den 1 mars 2011 höjdes hyrorna med ca 16 kr/m 2 och år. Överläggningar med hyresgästföreningen inför 2012 ger vid handen en hyreshöjning om ca 16 kr/m 2 och år, även i år, fr.o.m. 1 mars 2012. Mot bakgrund av i huvudsak ökade kostnader för stränga vintermånader under första delen av 2011 och ett utökat underhåll om ca 700 kkr mer än budgeterat samt ökade avskrivningar är redovisat resultat om 686 kkr före skatt lägre än budget och ger en avkastning på knappa 3 %, jämfört med uppställt mål om 4-5 % för 2011. Soliditeten är 26,2 % mot långsiktigt mål om 30-40 %. Det ekonomiska resultatet samt den ekonomiska ställningen framgår av resultaträkningen för 2011-01-01- -12-31 samt balansräkningen per 2011-12-31 med tillhörande noter. Förslag till årsstämman Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att 2011 års vinst om 489 kkr justeras mot tidigare balanserat resultat om 1 923 kkr, vilket ger totalt 2 412 kkr att balanseras i ny räkning. 7
Fem års utveckling (kkr) Nyckeltalsredovisning, 2007-2011 A. Ekonomiska nyckeltal 2007 2008 2009 2010 2011 Storlek Omsättning 22 234 24 281 25 474 26 673 27 413 Personal 12 15 15 16 16 Balansomslutning 77 738 75 934 90 288 90 684 93 505 Betalningsförmåga Kassalikviditet 190,6% 48,2% 23,9% 26,0% 42,3% Överlevnadsförmåga Soliditet 38,3% 37,0% 26,1% 26,5% 26,2% Lönsamhet Räntabilitet på totalt kapital 4,2% 0,2% -3,7% 2,4% 2,8% Räntabilitet på eget kapital 6,6% -4,9% -19,5% 2,1% 2,0% Resultatmarginal 14,8% 0,7% -13,0% 8,2% 9,7% Effektivitet Kapitalets omsättningshastighet 0,286 0,319 0,282 0,294 0,293 B. Övriga Nyckeltal Antal bostäder 521 521 521 521 521 Area bostäder i m 2 32 899 32 899 32 899 32 899 32 899 Lokaler 14 14 14 14 14 Area lokaler i m 2 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 Outhyrt, bostäder 4 2 3 1 2 Vakansgrad 0,8% 0,4% 0,6% 0,2% 0,4% Hyresbortfall bostäder 157 124 152 38 113 Hyresbortfall lokaler - - - - - Genomsnittlig varmhyra kr/m 2 /år 611 624 647 680 696 Räntebidragsberoende - - - - - Driftskostnad (inkl. adm.) kr/m 2 /år 347,4 352,56 377 404,79 398,91 Räntekostnad (exkl. bidrag) kr/m 2 /år 37,31 43,62 36,96 48,06 62,64 8
Resultaträkning (kkr) Not 2011 2010 Nettoomsättning Hyresintäkter 1 24 010 23 576 Övriga förvaltningsintäkter 2 3 403 3 097 Summa nettoomsättning 27 413 26 673 Fastighetskostnader Driftskostnader 3,4,5-16 438-16 325 Underhållskostnader 6-4 991-4 862 Fastighetsskatt -555-564 Avskrivningar 7-2 583-2 567 Summa fastighetskostnader -24 567-24 318 Rörelseresultat 2 846 2 355 Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 0 Statliga bostadssubventioner 9 18 Räntekostnader och liknande poster 8-2 170-1 676 Resultat efter fi nansiella poster 686 697 Skatt på årets resultat 9-197 -186 Årets resultat 489 511 Balansräkning (kkr) Tillgångar Not 11-12-31 10-12-31 Anläggningstillgångar materiella anläggningstillgångar Byggnader 10 67 338 69 147 Mark 10 9 477 9 477 Markanläggningar 10 5 931 6 275 Inventarier 11 862 1 042 Pågående nyanläggning 12 5 411 916 89 019 86 857 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 13 60 60 Uppskjuten skattefordran 14 1 712 1 909 Långfristiga fordringar 0 126 1 772 2 095 Summa anläggningstillgångar 90 791 88 952 fortsättning nästa sida 9
Omsättningstillgångar Not 11-12-31 10-12-31 Förråd 99 106 Kortfristiga fordringar Hyresfordringar 75 53 Kundfordringar 53 544 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 991 808 Summa kortfristiga fordringar 1 119 1 405 Kassa och bank 1 496 333 Summa omsättningstillgångar 2 714 1 844 Summa tillgångar 93 505 90 796 Eget kapital och skulder Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (400 aktier á kvotvärde 1.000:-) 400 400 Reservfond 21 719 21 719 Fritt eget kapital Balanserat resultat 1 923 1 412 Årets resultat 489 511 Summa eget kapital 24 531 24 042 Avsättningar Avsättningar till pensioner 93 81 Långfristiga skulder 16 Skulder till Borås Stad 62 700 60 000 Summa långfristiga skulder 62 700 60 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 489 2 265 Checkkredit 0 778 Övriga skulder 487 612 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 17 3 205 3 018 Summa kortfristiga skulder 6 181 6 673 Summa skulder och eget kapital 93 505 90 796 Ansvarsförbindelser Fastigo 97 90 10
Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av BFNAR 2008:1. Årsredovisning i mindre företag (K 2-reglerna). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. Hyresintäkter intäktsredovisas i den period uthyrningen avser. Skatt Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnad bostadsfastighet 50 år Inventarier 5 år Byggnad lokalfastighet 33 år Markanläggningar 20 år Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först in-först ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Någon särredovisning av centrala administrations- och försäljningskostnader har ej gjorts då de bedömts vara av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. 11
NOTER (kkr) Not 1 Hyresintäkter 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Uthyrningsenheter Total hyra Hyresbortfall Netto Bostäder 22 863 22 382 113 38 22 750 22 344 Lokaler 632 628 0 0 632 628 Garage 242 235 0 0 242 235 Parkeringsplatser 386 369 0 0 386 369 24 123 23 614 113 38 24 010 23 576 Not 2 Övriga förvaltningsintäkter 2011 2010 Reparationer och underhåll 102 113 Administration 54 50 Tvättstugeavgifter 129 142 Extern fastighetsskötsel 3 103 2 792 Övriga intäkter 15 0 3 403 3 097 Not 3 Driftskostnader Administration 2 562 2 129 Marknadsföring 272 259 Fastighetsskötsel 3 368 3 487 Reparationer, inre och yttre 1 060 907 Extern fastighetsskötsel 2 676 2 360 Värmekostnader 3 517 3 848 Elförbrukning 647 821 VattenförbrukningA 1 028 1 011 Renhållning 795 880 Ventilation 21 132 Försäkringar 118 166 Hyresgästföreningen m.m 128 125 Hyresförluster 15 0 Kundförluster 21 0 Särskild löneskatt och avkastningsskatt 77 46 Övriga driftskostnader 105 116 16 410 16 257 Not 4 Ersättning till revisorer Revisionsarvoden 14 25 Lekmannarevision 14 13 28 38 12
Not 5 Personal 2011 2010 Medelantalet anställda har varit följande: Administration 3 3 Fastighetsarbetare 10 10 Målare 2 2 Byggnadsarbetare 1 1 16 16 Fördelning mellan män och kvinnor har varit 80% respektive 20% Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 3% 2% Styrelseledamöter och ledande befattningshavare antal ledam. varav män antal ledam. varav män Styrelseledamöter 5 60% 5 60% VD och andra ledande befattningshavare 1 100% 1 100% Löner och andra ersättningar har utgått med: Styrelse och VD 695 613 Övriga anställda 4 356 4 215 Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 873 1 797 Lönebidrag som erhållits 192 170 Verkställande direktören har 12 månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida medan han har 6 månader vid egen uppsägning. Not 6 Underhållskostnader 2011 2010 Inre underhåll 3 859 2 928 Yttre och gemensamt underhåll 1 132 1 934 4 991 4 862 Not 7 Planenliga avskrivningar Byggnader och markanläggningar 2 194 2 194 Inventarier 389 373 2 583 2 567 Not 8 Räntekostnader och liknande poster Räntekostnader fastighetslån 2 142 1 531 Räntekostnader bankkredit 24 145 Räntekostnader skattekontot 4 0 2 170 1 676 Not 9 Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt -197-186 -197-186 13
Not 10 Byggnader, markanläggningar och mark 11-12-31 10-12-31 Byggnader Ingående anskaffningsvärde 88 312 69 486 Aktiverade förbättringar 0 0 Omklassifi cering 42 18 826 Utgående anskaffningsvärde 88 354 88 312 Ackumulerad avskrivning Ingående balans 19 165 17 315 Årets avskrivning 1 851 1 850 Ackumulerad utg avskrivning 21 016 19 165 Utgående bokfört värde 67 338 69 147 Markanläggningar Ingående anskaffningsvärde 6 873 2 548 Aktiverade förbättringar 0 0 Omklassifi cering 0 4 325 Utgående anskaffningsvärde 6 873 6 873 Ackumulerad avskrivning Ingående balans 598 254 Årets avskrivning 344 344 Ackumulerad utg avskrivning 942 598 Utgående bokfört värde 5 931 6 275 Mark Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde 9 477 9 477 Utgående anskaffningsvärde 9 477 9 477 Totalt planenligt restvärde för fastigheterna 82 746 84 899 Taxeringsvärden 2011 (kkr) Fastighet Beteckning Byggn.år Taxeringsvärde Mark Byggnad Totalt Åsboplan 1,3,5,7,9,11 Fr.Prästg.1:113 1956-63 5 704 18 302 24 006 Ringv. 1A-C Fr.Kl.bol 1:89 1991 696 3 293 3 989 Ringv.5,7,9,11 Fr.Prästg.1:112 1963-64 2 155 7 228 9 383 St.Vägen 6,8,10 A-B Fr.Kl.bol 1:90-92 1992 745 2 658 3 403 Vängav. 3 A-B Fr.Hed 1:72 1992 236 1 024 1 260 Tärnav.2A-B,St.Vägen 46 Sik 1:112 1961 1 231 3 799 5 030 Stenv.1,3,5, Hammarbyv.2,4,6 Sik 1:147,1:158 1966 4 380 12 400 16 780 Tärnav.10 A-K, (sammanföring nr 694) 0 Parkv.5 A-B Sik 1:182 1970 3 768 13 309 17 077 Prästskogsv.1-12 A-B Fr.Prästg.1:104 1972-74 9 600 36 166 45 766 Barndaghem Borgstena 5:32 1991 0 0 0 Krögarev.2,3,3B, 0 Kronängsv.9,11,13 Borgstena 5:54 1956-71 2 104 7 578 9 682 Lss boende Fr.Prästg.1:120 2006 0 0 0 Stationshus Fr.Hed 1:74 1898 180 701 881 Mark 30 799 Byggnader 106 458 Totalt 137 257 14
Not 11 Inventarier 11-12-31 10-12-31 Ingående anskaffningsvärde 4 170 3 672 Anskaffat under året 209 498 Avyttrat under året -297 0 Utgående anskaffningsvärde 4 082 4 170 Ingående ackumulerad avskrivning 3 128 2 755 Återförd ackumulerad avskrivning, sålda tillgångar -297 0 Årets avskrivning 389 373 Utgående ack avskrivning 3 220 3 128 Utgående bokfört värde 862 1 042 Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader 916 21 494 Under året nedlagda kostnader 4 537 2 573 Omklassifi cering -42-23 151 Utgående nedlagda kostnader 5 411 916 Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier och andelar, antal HBV 4 40 40 SABO Byggförsäkrings AB 20 20 20 Totalt bokfört värde 60 60 Not 14 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran är beräknat på underskottsavdrag taxering 2012 som uppgår till 6 509 kkr. Not 15 Förändringar av det egna kapitalet Aktie- Reserv- Fritt eget kapital fond kapital Summa Belopp årets ingång 400 21 719 1 923 24 042 Årets resultat 2011 489 489 400 21 719 2 412 24 531 15
Not 16 Långfristiga skulder 11-12-31 10-12-31 Skulder till koncernkonto 0 0 Skulder till Borås Stad 62 700 60 000 Skulder som förfaller senare än 5 år efter balansdagen 0 0 Lånestruktur och räntebindningstid 2011-12-31 Räntebindning till Lånebelopp Vägd ränta % Andel lån 2014 4 000 2,03 7% 2014 6 000 3,12 10% 2016 10 500 3,96 18% 2018 10 000 2,97 17% 2020 10 000 3,06 17% 2022 9 500 3,13 16% 2024 10 000 3,68 17% 60 000 Checkkredit med limit på 3 mkr. Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förskottsbetalda hyror 1 804 1 451 Upplupna räntekostnader 17 60 Semesterlöneskuld 433 384 Arbetsgivaravgift 264 297 Periodiserade fakturor 528 717 Löne- och fastighetsskatt 159 109 3 205 3 018 Fristad 2012-02-20 Gun-Britt Persson Ordförande Lars-Eric Lindberg Vice ordförande Magnus Olofsson Ledamot Tord Persson Ledamot Ulla-Britt Gustavsson Ledamot Kjell-Ove Sethson VD Revisionspåteckning Min revisionsberättelse har avgivits 2012-03-05 Karin Grann Auktoriserad revisor 16
Revisionsberättelse Till årsstämman i Fristadsbostäder AB, org.nr 556516-3119 Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Fristadsbostäder AB för 1/1-31/12 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fristadsbostäder AB finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fristadsbostäder AB för 1/1-31/12 2011. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 5 mars 2012 Karin Grann Auktoriserad revisor 17 17
Granskningsrapport Jag - Bo-Lennart Bäcklund - av Kommunfullmäktige i Borås Stad utsedd ersättare för lekmannarevisor i Fristadbostäder AB - har granskat bolagets verksamhet under år 2011. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har utgått från bedömning av väsentlighet och risk. Jag har samarbetat med bolagets auktoriserade revisor och utnyttjat sakkunnigt biträde från Borås Stads revisionskontor i min granskning. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Granskningsresultat med avseende på ovanstående områden specificeras i granskningsredogörelse för Fristadbostäder AB 2011. Borås 2012-03-05 Bo-Lennart Bäcklund 18
Bostäder, lokaler och garage 11-12-31 Område 1 rokv 2 rokv 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok Ant.lgh Lokaler Garage Åsboplan 1,3,5 9 22 18 49 12 Åsboplan 7,9,11 13 26 6 4 49 2 10 Stora Vägen 6-10 A-B 6 6 Ringvägen 5,7,9,11 9 9 10 28 Ringvägen 1 A-C 12 12 Vängavägen 3 A-B 2 2 Tärnavägen 2 A-B 6 7 2 2 17 1 2 Hammarbyv.2,4,6,Stenv.1,3,5 1 24 24 6 55 1 Tärnav.10 A-K,Parkv.5 A-B 20 20 24 64 2 Prästskogsv.1-12 A-B 11 43 19 83 6 162 1 52 Krögarevägen 2 A-C 6 6 6 18 1 4 Krögarevägen 3-3B 9 9 1 19 1 Kronängsvägen 9 5 5 10 Kronängsvägen 11 5 5 10 Kronängsvägen 13 5 5 10 1 Borgstena daghem 1 Gamla Kyrkv. 22 A-B 8 8 1 Stationshuset 1 1 2 2 Totalt antal 67 43 177 197 30 7 521 14 80 Total lägenhetsyta bostäder 32.899 m 2 Total lokalyta 1.600 m 2 19
FRIBO Fristadbostäder AB Stora vägen 46 Box 91 513 21 Fristad Tel 033-222550 info@fribo.nu www.fribo.nu Grafi sk design Bengt Löthman. Borås
Fribo Miljöredovisning 2011 Fribo Miljöredovisning 2010
FRISTADBOSTÄDER AB MILJÖREDOVISNING 2011 Redovisning av arbetet med ledningssystemet under verksamhetsåret 2011 Fristadbostäder AB:s (härefter Fribo) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Certifieringsrevision genomfördes i mars 2001 och certifi kat utfärdades 2001-05-02. Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifi katet förnyats, senast 2010-03- 16. Certifi eringsorgan är SP Certifi ering. 1. Miljöpåverkan Fribos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energi- och vattenförbrukning, samt produktion av avfall och spillvatten. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna. Verksamhetens miljöaspekter fi nns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Utsläpp av koldioxid vid transporter och användning av maskiner Utsläpp av partiklar och kolväten vid transporter och användning av maskiner Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. 2. Policy och organisation Fribo har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av styrelsen 2007-12-12 och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. Miljö- och kvalitetspolicy: Vi på Fristadbostäder AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda samt företrädare för ägarna. Den finns även tillgänglig på företagets hemsida. Organisation Fribo ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem. Hela det integrerade ledningssystemet finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (web-handboken www.7miljo.se). Sedan web-handboken togs i drift har administrationen av dokument förenklats och förbättrats, samtidigt som pappershantering har minskats betydligt. Företagets ledning, styrelse och VD Svante Dahlquist har det övergripande ansvaret för kvalitets- och miljöarbetet och ledningssystemet. Svante slutade vid årsskiftet och efterträddes av Kjell-Ove Sethson. Fribo har också utsett en miljöansvarig Bengt Söderlund - som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. 2
3. Mål och resultat Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås fi nns samlade i en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade mål är framtagna. Handlingsplan tas fram årligen. Mål och handlingsplan följs upp löpande, samt i samband med revisioner och vid ledningens genomgång. Mål Fribo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets- och miljömedvetenheten genom utbildning, information, samt leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. Åtgärder som har genomförts under året Löpande har under året en större mängd kyloch frys byts ut mot nya. Därigenom avvecklas kylskåp med äldre typer av köldmedier och ersätts med moderna, mer miljövänliga skåp, vilka även drar mindre energi. Avseende spisar byts även de ut mot mer miljövänliga underhållsmässigt. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Intrimning av värmesystem med hjälp av klimatloggar. Renovering på Ringvägen pågår, bl a installation av FTX-ventilation, nya kök, elsäker elinstallation, nya fönster och tilläggsisolering. Utrett installation av solpaneler i Borgstena. Tagit fram checklista att användas vid inköp av produkter och mindre entreprenader. Genomfört styrelseutbildning. Aktuellt inför nästa år Under 2012 kommer miljörevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Interna revisioner som utförs av personer i Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp, kommer också att genomföras under året. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Ta fram rutiner för att öka andelen biogas vid transporter. Färdigställande av renoveringen på Ringvägen. Förbättring av inomhusklimatet på Åsboplan och Prästaskogen (klimatloggrar mm). 4. Resultat/avstämningar Förbrukningen vid värmeproduktion är värmeindexkorrigerad. 1998 och 2004 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. För att ge en mer rättvis bild av företaget miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen för vatten och avfall även i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från bl.a. SABO och SCB. I och med denna redovisning övergår vi till att redovisa förbrukningen för uppvärmning, varmvatten och el per kvadratmeter uttryckt i A temp (tempererad area) i stället för BOA+LOA (bostads- och lokalarea). Nytt för året är även att lägenheter med kallhyra (vars förbrukning inte ingår i våra uppgifter) inte räknas med i arean när det gäller förbrukning för uppvärmning och varmvatten. Detta för att få mer rättvisande mätetal. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. 3
Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här. 1998 1999 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Uthyrningsbar yta lägenheter, m 2 BOA 33 477 33 477 33 828 32 899 32 899 32 899 32 899 32 899 Uthyrningsbar yta lokaler, m 2 LOA 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 Uthyrningsbar yta totalt, m 2 BOA+LOA 35 077 35 077 35 428 34 499 34 499 34 499 34 499 34 499 Uthyrningsbar yta totalt, m 2 A temp * 43 846 43 846 44 285 43 761 43 761 43 761 43 761 43 761 Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m 2 A temp # 42 969 42 969 43 399 42 889 42 889 42 889 42 889 42 889 Uthyrningsgrad, % 98,2% 98,5% 99,6% 99,2% 99,8% 99,4% 99,8% 99,6% Uthyrd yta, m 2 BOA+LOA 34 446 34 551 35 286 34 223 34 430 34 292 34 430 34 361 Antal lägenheter 512 512 513 521 521 521 521 521 Antal lokaler 8 8 9 14 14 14 14 14 * Atemp är beräknad för åren 1998-2004 (faktor 0,8) # Beräknad för åren 1998-2004 (faktor 0,98) Energiförbrukning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och Värmeindexkorrigerad förbrukning 121 kwh/m 2 varmvatten skall senast 2020 uppgå till kwh/m 2 (A temp ) max 130 kwh/m 2. 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Fjärrvärme, MWh 5 441 5 238 4 544 4 576 5 075 5 644 4 830 Oljeförbrukning, MWh 551 13 13 13 13 13 13 El, uppvärmning, MWh 90 85 85 90 100 85 Totalförbrukning värme, MWh 5 992 5 341 4 642 4 674 5 178 5 757 4 928 Totalförbrukning värme, MWh * 5 817 5 395 4 938 5 026 5 284 5 094 5 187 Förbrukning, kwh/m 2 A temp *& 135 124 115 117 123 119 121 Faktisk oljeförbrukning, m 3 55,1 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton 147,1 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Koldioxidutsläpp från fjärrvärme, ton # 193,1 194,5 215,7 239,9 205,3 El för uppvärmning är schabloniserad * värmeindexkorrigerat värde & Exklusive fastigheter med kallhyra 2 670 kg CO 2 per m 3 eldningsolja # 42,5 kg per MWh (källa Borås Energi) 4
Energiförbrukning, kwh/m 2 (indexkorr A temp ) 150 100 50 0 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den totala värmeindexkorrigerade energiförbrukningen för uppvärmning och varmvattenproduktion har minskat med 96 MWh, vilket motsvarar 2% under perioden 2009-2011. Energiförbrukningen i kwh/m 2 (A temp ) har även den minskat med 2%. Den förhöjda förbrukningen under 2009 beror främst på injusteringsproblem av värmen på Åsboplan (renovering). Detta har även påverkat siffrorna för 2010-11. Eftersom vi nu har bytt mätetal (från BOA+LOA till A temp ) påverkas siffrorna av detta, vilket syns tydligt i målets mätetal. Det detaljerade målet (DF1-1, se överst på sidan) kommer att revideras utifrån uppgifterna ovan. Elförbrukning 1999 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Fastighetsel, MWh 284 292 314 352 340 310 Uppvärmningsel, MWh # 90 85 85 90 100 85 Total elförbrukning, MWh 725 374 377 399 442 440 400 Total elförbrukning, kwh/m 2 A temp 16,5 8,4 8,6 9,1 10,1 10,1 9,1 Koldioxidutsläpp från elproduktion, ton * 55 58 64 64 58 * 145 kg per MWh (källa Bergen Energi) # Uppvärmningselen är schabloniserad Total elförbrukning, kwh/m 2 (A temp ) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1999 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den totala elförbrukningen har under perioden 2009-2011 minskat med 42 MWh, vilket motsvarar 9,5%. Förbrukningen i kwh/m 2 har minskat med 10%. Ökningen av elförbrukningen 2008-2010 kan till stor del tillskrivas arbetet med renoveringen av Åsboplan. 5
Vattenförbrukning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-2 Minska vattenförbrukningen till max 1.200 Liter per C uthyrd yta 1.296 liter/m 2 liter/m 2 till 2015. (BOA+LOA) 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Förbrukning, m 3 54 720 48 685 45 628 45 068 45 880 45 245 44 528 Förbrukning, liter/m 2 BOA+LOA 1 560 1 374 1 323 1 306 1 330 1 311 1 291 Uthyrningsgradsjusterad förbrukning liter/m 2 BOA+LOA 1 589 1 380 1 333 1 309 1 338 1 314 1 296 Vattenförbrukning, liter/m 2 (BOA+LOA) 2000 1500 1000 500 Förbrukning Uthyrningsgradsjustering 0 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den totala vattenförbrukningen har under perioden 2009-2011 minskat med 1.352 m 3, vilket motsvarar en minskning med 3%. Förbrukningen i liter/m 2 har minskat med 39 liter, dvs en minskning med 3%. Den uthyrningsgradsjusterade förbrukningen har minskat med 42 liter, dvs 3%. Minskningen innebär även att belastningen på avloppsreningsverk och utsläppen av övergödande ämnen till vatten minskat. Vi arbetar aktivt för att minska vattenförbrukningen genom ett kontinuerligt utbyte till vattenbesparande armaturer, samt utbyte av äldre tvättmaskiner till nyare. Avfall och återvinning 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Abonnerad kärlvolym, m 3 1 579 1 498 1 550 1 550 1 550 1 550 1 546 Avfall liter/lägenhet 3,1 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Avfall liter/lägenhet och vecka 59,3 56,1 57,2 57,2 57,2 57,2 57,1 Avfall liter/lägenhet och vecka, uthyrningsgradsjusterad 60,4 56,4 57,7 57,3 57,6 57,3 57,3 Avfall, liter/m 2 BOA+LOA 45,0 42,3 44,9 44,9 44,9 44,9 44,8 Uthyrningsgradsjusterad mängd, liter/m 2 BOA+LOA 45,8 42,4 45,3 45,0 45,2 45,0 45,0 6
Hushållsavfall, liter/lägenhet & vecka 60 50 40 30 20 10 0 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den abonnerade kärlvolymen har under perioden 2009-2011 legat oförändrad. Räknat per yta eller liter/lägenhet och vecka har den minskat marginellt. Hushållsavfallet är vårt största problembarn och vi har ett mätetal (abonnerad kärlvolym) som inte är exakt. Först när avfallet vägs kan vi få ett exakt mätetal. Det är inte bolaget i sig som genererar avfallet, utan våra hyresgäster. Det vi kan påverka är att förenkla sortering och sophantering, samt informera om detta, vilket vi gör löpande. Återvinning av förpackningsavfall mm Utökad fastighetsnära källsortering innebär att hyresgästerna kan sortera flera fraktioner. Samtliga lägenheter har tillgång till fastighetsnära källsortering. Inom ett kortare avstånd i Fristad finns en återvinningsstation där man kan lämna trä, metall, plast, restavfall, miljöfarligt avfall m.m. 2003 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Tidningspapper, m 3 10,6 64,7 33,0 34,3 35,0 33,0 34,2 Wellpapp/kartong, m 3 28,0 107,9 68,0 69,3 45,4 44,3 38,2 Glas färgat/ofärgat, m 3 1,3 8,9 8,9 9,6 8,9 7,4 5,9 Metall, m 3 4,6 8,5 11,8 11,8 11,8 11,8 10,6 Hårdplast, m 3 17,0 25,9 28,5 32,9 34,8 40,0 57,8 Total mängd återvunnet avfall, m 3 61,5 215,9 150,2 157,9 135,9 136,5 146,7 Återvinning, m 3 250 200 Plast Metall Glas Kartonger Tidningar 150 100 50 0 2003 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den totala mängden källsorterat återvinningsavfall har under perioden 2009-2011 ökat med 8%. Endast delar av året och fastighetsbeståndet ingår i uppgifterna för 2003 beroende på att det var första året då detta mättes. 7
Köldmedier 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 CFC, kg 5,8 5,8 1,4 1,4 1,4 0,9 HCFC, kg 35,6 35,6 35,6 33,1 32,5 17,9 15,6 14,4 10,8 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 HFC, kg 1,8 5,7 5,7 8,7 11,4 12,6 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 Propan, kg 3,8 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Totalt, kg 41,4 41,4 38,7 40,1 39,5 27,5 27,0 27,0 25,9 25,9 25,9 25,9 25,9 25,9 Köldmedier, kg 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Propan 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 HFC HCFC CFC Fribo hade vid årets slut sammanlagt 25,9 kg köldmedier. Den totala köldmediemängden har legat oförändrad under de sex senaste åren. Dock byttes 3,8 kg HCFC ut mot propan under 2007. Om man jämför med 1998 har den totala mängden minskat med 15,5 kg, dvs 37%. Användningen av CFC avslutades under 2004. Mängden HCFC har minskat med 55% (jmf 2004). Löpande byter vi ut kyl/frys mot nyare mer miljövänliga modeller, vilket innebär mindre elförbrukning och mindre aggressiva köldmedier i våra bostäder. Transporter och motorredskap Transporter och tjänsteresor 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Servicebilar, mil 600 1 513 2 553 4 583 4 479 5 940 5 487 Privata bilar, mil 408 605 456 325 536 491 434 Totalt antal mil 1 008 2 118 3 009 4 908 5 015 6 431 5 921 Bensinförbrukning, liter 757 1 310 2 287 2 863 2 550 2 296 1 797 Dieselförbrukning, liter 1 006 2 317 Biogasförbrukning, m 3 1 440 1 649 1 316 Drivmedelsförbrukning, totalt liter 757 1 310 2 287 2 863 3 990 4 951 5 430 Antal liter fossilt bränsle/mil (servicebilar) 1,26 0,87 0,90 0,62 0,57 0,56 0,75 Mängd CO 2, ton (bensin) # 2,2 3,8 6,6 8,2 7,3 6,4 5,0 Mängd CO 2, ton (diesel) # 3,0 6,9 Mängd CO 2, ton (biogas) 1,5 1,7 1,4 Mängd CO 2, ton (privata bilar) * 0,8 1,2 0,9 0,7 1,1 1,0 0,9 Mängd CO 2, g/km (servicebilar) 363 249 258 180 197 186 241 # 2 980 kg CO 2 per m3 diesel, 2 770 kg CO 2 per m3 bensin (räknat på snittvärde 1998-2009) (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) 1,04 kg CO 2 per m3 biogas (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) * Beräknat enligt schablon 0,7 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m3 drivmedel) # 2 980 kg CO 2 per m3 diesel, 2 770 kg CO 2 per m3 bensin (räknat på snittvärde 1998-2009) (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) 1,04 kg CO 2 per m3 biogas (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) * Beräknat enligt schablon 0,7 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m3 drivmedel) 8
Transporter, mil 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Privata bilar 1998 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Tjänstebilar Förbrukningen av fossilt drivmedel för servicebilar (liter per mil) har minskade från årsskiftet 2007/2008, något som främst kan tillskrivas inköpet av två biogasbilar. Det totala antalet körda mil har ökat med 18% Detta beror främst på den nya verksamheten med verksamhetsstöd och fastighetsservice för kommundelens skolor och förskolor som inleddes 2008. Tyvärr har andelen förbrukad biogas minskat under 2011, vilket vi kommer att ta fram åtgärdsplan för under 2012. Drivmedelsförbrukning för maskiner och redskap 1999 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Bensin 95, liter 1 131 746 694 680 236 58 18 Diesel MK1, liter 838 799 493 640 1 536 2 376 1 910 Alkylatbensin 140 260 123 252 242 396 170 Totalt, liter 2 109 1 805 1 310 1 572 2 014 2 829 2 098 Mängd CO 2, bensin & alkylat, ton * 3,5 2,8 2,3 2,6 1,3 1,3 0,5 Mängd CO 2, diesel, ton # 2,5 2,4 1,5 1,9 4,6 7,1 5,7 * 2 770 kg CO 2 per m 3 bensin/alkylat (källa etanol.nu/naturvårdsverket) # 2 980 kg CO 2 per m 3 diesel (källa etanol.nu/naturvårdsverket) Drivmedelsförbrukning, maskiner och redskap, liter Alkylatbensin Diesel Bensin 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1999 2004 2007 2008 2009 2010 2011 Den totala mängden förbrukade fossila drivmedel för maskiner och motorredskap har ökat med 4%, något som främst får tillskrivas de två senaste kalla vintrarna (ökad snöröjning). Fordon och traktorer 2010 2011 Antal tjänstebilar 5 5 Varav miljöbilar 2 2 Antal traktorer 6 6 9
Jämförelse och analys A temp för energi & el, BOA+LOA för vatten & avfall. År Energi El Vatten Avfall (kwh/m 2 ) (kwh/m 2 ) (liter/m 2 ) (l/lgh/v) SABO * 2010 126 21 1 412 67 SCB/Energimynd. 2010 134 Miljönätverket 2010 116 27 1 273 61 Fribo 2011 121 9 1 296 57 Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade * Vattenförbrukning omräknad från Atemp (faktor 0,85 från Energimyndigheten). * Energi & el från Skåneinitiativet. Energi & el omräknat från BOA+LOA till Atemp (faktor 0,85) Vatten och avfall är uthyrningsgradsjusterade. Som framgår av siffrorna ovan, så ligger Fribo på låga eller normala nivåer när det gäller samtliga förbrukningar. Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp i ton 2009 2010 2011 Oljeeldning 3,5 3,5 3,5 Fjärrvärme 215,7 239,9 205,3 El 64,1 63,8 58,0 Transporter, servicebilar (bensin) 7,3 6,4 5,0 Transporter, servicebilar (diesel) 3,0 6,9 Transporter, servicebilar (biogas) 1,5 1,7 1,4 Transporter, privata bilar (schablon) 1,1 1,0 0,9 Maskiner, bensin och alkylat 1,3 1,3 0,5 Maskiner, diesel 4,6 7,1 5,7 Totalt, ton 294,5 320,5 281,4 Utsläpp per lägenhet (kg) 565,2 615,1 540,1 Utsläpp per m 2 uthyrd yta (kg) 8,6 9,3 8,2 Detta är tredje året som vi redovisar de koldioxidutsläpp vår verksamhet ger upphov till. Vår största källa till utsläpp är fjärrvärmen. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal. Rapporterade avvikelser, tillbud mm 2007 2008 2009 2010 2011 Avvikelser, egen verksamhet 3 4 17 14 13 Avvikelser, revisioner 17 18 10 19 6 Tillbud 1 4 Förbättringsförslag 2 Kundklagomål 1 Totalt 20 22 28 39 20 Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet är tyvärr låg. Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är högst beroende av att avvikelser rapporteras. 10