Bilaga om äldre Innehållsförteckning: Befolkningsutvecklingen i Norrbotten.. 1 Hälso- och sjukvård 2 Vårdkonsumtion.. 3 Läkarbesök.. 5 Medicinska diagnoser 8 Tandhälsan. 9 Väntetider..9 Utskrivningsklara patienter 10 Vad tycker de äldre om sjukvården 10 Läkemedel.. 11 Anhöriga. 11 Boende 11 Sociala kontakter 12 Hälsan över tiden.. 13 SEKRETARIATET/K SANDBERG, NOV 2002
Befolkningsutvecklingen i Norrbotten Figur 1. Andelen (procent) personer som är 65 år och äldre av totala befolkningen i Norrbotten och riket, åren 1990-2001. Procent av totala befolkningen 20 18 16 14 12 10 Norrbottens län 8 6 Riket 4 2 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Norrbotten har under 1990-talet fått en långsamt växande andel äldre bland befolkningen (figur 1). Tabell 1. Återstående medellivslängd vid födelsen för åren 1996-2000 valda län och riket. Källa: SCB. Län Män Kvinnor Norrbotten 75,8 81,3 Uppsala 78,2 82,4 Västerbotten 76,8 81,5 Hela riket 76,9 81,8 Tabell 2. Återstående medellivslängd vid födelsen i länets kommuner för åren 1991-2000. Källa SCB. Kommun Kvinnor Män Kommun Kvinnor Män Arjeplog 79,29 72,69 Kiruna 80,67 73,46 Arvidsjaur 81,33 75,93 Luleå 81,14 76,36 Boden 82,00 75,96 Pajala 81,15 73,58 Gällivare 80,12 73,96 Piteå 81,14 76,32 Haparanda 80,34 73,18 Älvsbyn 81,04 75,83 Jokkmokk 79,4 73,52 Överkalix 80,06 74,18 Kalix 81,42 76,02 Övertorneå 79,64 74,24 Riket 81,4 76,23 Medellivslängden, som brukar användas som ett grovt mått på ett lands hälsoläge har ökat kontinuerligt i Sverige under de senaste decennierna. De år vi lägger till tycks vara år med lättare ohälsa. Det finns däremot regionala skillnader inom landet så till vida att medellivslängden är längre i söder än i norr. Det finns också variationer mellan kommunerna inom länet (tabell 1 och 2). 1
Figur 2. Utvecklingen av medellivslängden bland män och kvinnor över tiden från 1966, Norrbotten och riket. Antal år 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 Norrbotten män Riket män Norrbotten kvinnor Riket kvinnor 1966-1970 1971-1975 1976-1980 1981-1985 1986-1990 1991-1995 1996-2000 1997-2001 Tabell 3. Antal män respektive kvinnor 75 år eller äldre per kommun, år 2001. Källa: Bearbetning av statistik från SCB:s statistikdatabas. Kommun Kvinnor Män Kommun Kvinnor Män Arjeplog 208 195 Kiruna 944 635 Arvidsjaur 519 361 Luleå 2852 1900 Boden 1670 1002 Pajala 557 392 Gällivare 933 710 Piteå 1901 1226 Haparanda 563 371 Älvsbyn 529 375 Jokkmokk 346 273 Överkalix 270 244 Kalix 1009 725 Övertorneå 395 269 Kvinnorna lever i snitt fem år längre än männen vilket gör att det finns många fler kvinnor än män bland de äldre (figur 2 och tabell 3). Hälso- och sjukvård Den basala och närmsta sjukvården för länsinvånarna ges via primärvården och dess vårdcentraler i varje kommun. Vårdcentralernas vård innefattar insatser av distriktssköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare m fl. Vanligt är att dessa insatser sker i teamarbete kring patienten. Primärvården ska också tillhandahålla hjälpmedel som behövs för att underlätta för patienten att fungera i vardagen. Primärvårdens läkarinsats i Norrbotten för de äldre i kommunala boendeformer har beräknats till drygt åtta heltidsanställda läkartjänster 1. 2
Tabell 4. Vårdplatser för kvalificerad medicinsk rehabilitering enligt avtal fr o m 1997 och totalt antal vårdplatser vid sjukhusen år 2002. Enligt avtal kommuner/landsting 1997 Vårdplatser Dåvarande förvaltning/ sjukhus Vårdplatser med kommunalt betalningsansvar Vårdplatser med landstingsansvar Antal vårdplatser för rehabilitering vid sjukhusen, april 2002 Totalt antal vårdplatser april 2002 Luleå-Boden 30 30 Piteå 30 10 30 237 Kalix 15 5 20 97 Kiruna 15 5 20 75 Gällivare sjukhus 16 139 Sunderby sjukhus 90 498 Äldre patienter är en stor andel av patienterna inom akutsjukvården. Specialistsjukvård vid akuta sjukdomstillstånd ges vid de fem sjukhusen i Sunderby, Kalix, Piteå, Gällivare och Kiruna. För att säkerställa rehabilitering särskilt för de äldre har landstinget, år 1997, kommit överens med samtliga sjukhuskommunerna utom Gällivare om ett tioårigt avtal om antal vårdplatser för kvalificerad medicinsk rehabilitering vid respektive sjukhus (Lfu 46/1996). Avtalet innefattade totalt 140 vårdplatser i länet. Vårdplatserna finansieras dels av kommunerna och dels av landstinget(tabell 4). Sjukvårdskonsumtion Med konsumtion avses här norrbottningarnas nyttjande av hälso- och sjukvårdstjänster som ges av Norrbottens läns landsting. Konsumtionen speglar inte uteslutande det faktiska behovet eller sjukdomsbördan i befolkningen. Andra faktorer kan påverka konsumtionen av sjukvård t ex tillgång till läkare, närhet till vårdcentral/sjukhus osv. Vårdkonsumtion av sluten vård Tabell 5. Vårdtillfällen i sluten vård i Norrbotten. Redovisas per 100 invånare efter ålder och kön, år 2001. Med vårdtillfälle avses varje utskrivning av patient från sluten vård. Källa: Holmgren L, Vårdkonsumtion år 2001. Ålder 0-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85-w Totalt Män 6 6 14 35 70 99 16 Kvinnor 5 15 14 29 56 82 19 3
Tabell 6. Vårdtillfällen per 100 invånare år 2001 per kommun och åldersgrupp. Med vårdtillfälle avses varje utskrivning av patient från sluten vård. Källa: Holmgren L, Vårdkonsumtion 2001 Åldersgrupper 00-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85-W Arvidsjaur 6 10 12 27 59 83 Arjeplog 7 12 18 43 67 97 Jokkmokk 4 10 11 29 60 118 Överkalix 7 11 18 36 71 91 Kalix 5 10 14 36 58 97 Övertorneå 5 15 20 48 77 147 Pajala 4 12 14 36 74 81 Gällivare 7 11 14 29 65 98 Älvsbyn 6 12 14 35 65 76 Luleå 6 10 13 28 56 71 Piteå 5 10 13 31 60 84 Boden 7 12 14 30 51 60 Haparanda 5 12 17 36 80 100 Kiruna 5 11 15 37 75 137 Länet 6 10 14 32 62 88 Vårdkonsumtionen ökar med stigande ålder. Stor del av sjukhusvården ges till äldre personer både när det mäts i andel vårdtillfällen eller som vårdtid. Tabell 7. Medelvårdtiden i antal dagar inom sluten vård i Norrbotten år 2000 efter åldersgrupp med både män och kvinnor. Källa: Landstingsförbundet, Sjukvårdsdata i fokus. 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85 år - 4,27 4,11 5,51 6,18 6,87 7,93 8,0 Figur 3. Medelvårdtiden i antal dagar inom sluten vård i Norrbotten från och med 1990 och framåt bland äldre. Källa: Landstingsförbundet, sjukvårdsdata i fokus. Antal dagar 50 40 30 65-74 år 75-84 år 85 år - 20 10 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 De äldre ligger i genomsnitt längre tid än yngre vid varje sjukhusvistelse 4
samtidigt som antal dagar patienterna är inneliggande inom sluten vård fortlöpande har minskat under 1990-talet (tabell 7 och figur 3). Läkarbesök Med läkarbesök avses vårdkontakt som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare. I nedanstående tabeller redovisas läkarbesöken totalt inom länet eller för varje kommun kopplat till befolkningsunderlaget. Besöken indelas efter var läkarbesöket gjorts dvs inom sluten vård eller primärvård. Läkarbesök inom länet Tabell 8. Läkarbesök per 100 invånare efter ålder och kön, år 2001 i Norrbottens läns landsting. Källa: Holmgren, L Vårdkonsumtion 2001 Ålder 0-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85-w Totalt Primärvård Män 110 79 100 145 212 316 109 Kvinnor 116 132 143 167 233 310 147 Sjukhus Män 66 46 75 138 198 191 78 Kvinnor 62 87 97 134 175 159 97 Läkarbesök inom den slutna vården Tabell 9. Antal läkarbesök per 100 invånare inom den slutna specialiserade vården per kommun i Norrbotten år 2001 bland äldre Redovisas som antal per 100 invånare inom respektive åldersgrupp. Källa: Holmgren, L Vårdkonsumtion år 2001. 65-74 år 75-84 år 85 -W år Alla åldrar Arvidsjaur 92 111 85 58 Arjeplog 99 106 96 59 Jokkmokk 110 157 143 73 Överkalix 108 88 75 65 Kalix 152 200 195 97 Övertorneå 101 111 121 64 Pajala 108 135 92 73 Gällivare 153 222 251 115 Älvsbyn 116 163 178 79 Luleå 146 214 184 85 Piteå 125 184 169 78 Boden 165 204 161 97 Haparanda 117 154 101 70 Kiruna 157 243 290 117 Norrbotten 137 188 172 88 Anm: Exkl besökskategorin "Annat besök" 5
Läkarbesök inom primärvården Tabell 10. Antal läkarbesök per 100 invånare inom primärvården i Norrbotten år 2001 bland äldre. Redovisas som antal besök per 100 invånare inom respektive åldersgrupp. Källa: Holmgren, L Vårdkonsumtion år 2001. 65-74 75-84 85-W Alla åldrar Arvidsjaur 196 286 301 160 Arjeplog 204 257 354 163 Jokkmokk 135 246 295 124 Överkalix 232 317 378 182 Kalix 163 274 470 143 Övertorneå 248 331 489 199 Pajala 185 243 313 146 Gällivare 129 163 220 104 Älvsbyn 156 259 332 137 Luleå 151 203 266 124 Piteå 124 182 297 114 Boden 153 223 282 128 Haparanda 186 250 340 147 Kiruna 158 212 303 113 Länet 157 224 312 128 Anm: Exkl besökskategorin "Annat besök" Läkarbesök sammantaget inom primärvård och sluten vård Tabell 11. Antal läkarbesök per 100 invånare sammantaget inom primärvård och specialiserad vård, år 2001. Redovisas som antal besök per 100 invånare inom respektive åldersgrupp. Källa: Holmgren, L Vårdkonsumtion år 2001 Åldersgrupp 00-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85-W Alla åldrar Arvidsjaur 186 161 188 288 397 386 218 Arjeplog 148 178 217 303 363 449 222 Jokkmokk 148 158 177 246 403 438 197 Överkalix 164 194 233 340 405 454 247 Kalix 199 174 213 315 474 666 240 Övertorneå 203 190 241 350 442 610 263 Pajala 147 170 201 293 378 405 219 Gällivare 183 180 210 282 386 471 220 Älvsbyn 168 166 199 273 423 510 216 Luleå 182 167 208 297 418 450 209 Piteå 179 153 172 249 366 466 192 Boden 167 186 219 318 427 443 226 Haparanda 176 156 219 303 404 441 218 Kiruna 177 182 241 314 454 593 230 Länet 178 170 207 294 412 484 216 6
Tabell 12. Antal besök i patientens hem av distriktssköterska eller sjuksköterska per 1000 invånare i varje kommun, år 2000. Gäller samtliga åldrar. Källa: Ledningsbolagets översyn av aktiviteter och resurser inom primärvården Norrbotten, bilaga 2A. Antal besök per 1000 invånare Antal besök per 1000 invånare Arjeplog 659 Kiruna 357 Arvidsjaur 490 Luleå 457 Boden 518 Pajala 634 Gällivare 499 Piteå 485 Haparanda 498 Älvsbyn 916 Jokkmokk 347 Överkalix 620 Kalix 654 Övertorneå 1085 Primärvårdens samlade insatser för de äldre speglas inte enbart utifrån läkarbesök utan andra yrkeskategoriers insatser har också stor betydelse. Hembesök hos äldre görs t ex ofta av distriktssjuksköterska/sjuksköterska, sjukgymnaster och arbetsterapeuter (tabell 12). Figur 4. Andelen inom olika åldersgrupper som har frikort (högkostnadsskydd) för besök till läkare, sjuksköterska m fl) inom NLL exklusive privata vårdgivare samt tandvården, år 2001. Bearbetning av uppgifter om antal frikort i olika åldrar. Frikortsgränsen är 900 kronor. Åldersgrupp 90-80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 0,0 10,0 20,0 30,0 Procent Som en naturlig följd av att sjukvårdens besökare till stor del är äldre personer är det också bland dessa grupper som förhållandevis fler har frikort till sjukvården (figur 4).. 7
Medicinska diagnoser Figur 5. Vanligaste diagnoserna vid utskrivning av äldre patienter från den slutna vården i Norrbotten, år 2001. Redovisas som diagnosens andel av samtliga vårdtillfällens diagnoser för varje åldersgrupp. Cirkulationsorganen Symtom* Tumörer Andningsorganen Skador,förgiftningar Matsmältningsorganen Muskel-skelett Urin-och könsorgan Problem och åtgärder* 75-84 år 85 år - 0 5 10 15 20 25 Procent * Med symtom avses symtom eller sjukdomstecken där specifik diagnos inte funnits. Problem och åtgärder avser undersökningar/ åtgärder där diagnos inte är akuellt t ex synkontroll, vaccinering. Figur 6. Vanliga diagnoser bland äldre patienter vid primärvården år 2001. Andel av samtliga diagnoser. Exempel från tre vårdcentraler i Norrbotten Cirkulation (I) Muskel, skelett (M) Problem och åtgärder Respiration (J) Symtom (R*) Ögon, öron (H) Endokrina E) Psykiska sjukdomar(f) Urologi (N) 75-84 år 85 år - 0 5 10 15 20 25 Procent av samtliga diagnoser * Med problem och åtgärder avses undersökningar/åtgärder där diagnos inte är aktuellt t ex synkontroll, vaccinering. Symtom avser symtom eller sjukdomstecken där specifik diagnos inte funnits. Bland de äldre är hjärt- och kärlsjukdomar vanliga. Ju äldre vi blir desto vanligare blir tumörer pga av dess vanligtvis långa inkubationstider. Bland de äldsta kvinnorna blir lårbensbrott och frakturer på grund av olycksfall vanliga orsaker till sjukhusvistelser. Ledbesvär och värk är vanligt bland de allra äldsta (figur 5). Vid besöken hos vårdcentralerna dominerar också besvär med hjärt- och kärlsjukdomar tätt följd av besvär i rörelseorganen (figur 6). 8
Figur 7. Dödsorsaker i gruppen 65 år eller äldre 1997-2000. Källa: Folkhälsan i siffror. Antal döda per 100 000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Samtliga dödsorsaker Cirkulationsorganens sjukdomar Tumörer Andningsorganens sjukdomar 0 1997 1998 1999 2000 De vanligaste dödsorsakerna efter 65 års ålder är hjärt- och kärlsjukdomar eller tumörer. Tandhälsan Landstingen ansvarar sedan 1999 2 för att personer som bor på sjukhem, servicehus, gruppboenden mm erbjuds munhälsobedömning och nödvändig tandvård sk uppsökande verksamhet bland äldre och funktionshindrade. Munhälsobedömningen ska inte bara hänvisa till nödvändig tandvård utan även ge de äldre och personal råd och information om munhygien. Uppskattningsvis är 8000 personer i Norrbotten berättigade till uppsökande munhälsobedömning. Under åren 2000-2001 har 75 % av de berättigade individerna i kommunala boendeformer uppsökts av folktandvården i Norrbotten men aktiviteten varierar starkt mellan kommunerna. I kommunerna Pajala och Haparanda har över 80 % av de berättigade fått denna bedömning medan aktiviteten i kommunerna Överkalix, Gällivare och Kiruna varit låg eller inte påbörjats. När det gäller motsvarande uppsökande verksamhet för munhälsobedömningar för personer som bor i egen bostad har endast ett fåtal nåtts av erbjudandet om hembesök, vilket inte är i enlighet med tandvårdsreformens intentioner. Väntetider Intervjuade norrbottningar rapporterar att när de initierat besök till vårdcentral genom telefonsamtal har besöket i 40 procent av fallen skett samma dag och 75 procent inom en vecka. Av de som behövde vänta ansåg 7 av 10 personer att väntetiden var rimlig 3. I de allra flesta fall får patienten vård direkt eller inom en till två veckor, eftersom det handlar om akuta insatser. Det finns inga exakta uppgifter men uppskattningsvis utgör den akuta verksamheten ca 80 procent av den totala verksamheten inom hälso- och sjukvården. När besöket eller behandlingen bedöms som icke-akut får personen vänta på sin tur. För närvarande 9
pågår ett aktivt arbete inom Norrbottens läns landsting med att korta köerna till mottagning och behandling. Väntetidslistor ses över och riktade insatser med extra resurser för att korta väntetiden har påbörjats under år 2002 för utprovning av hörselapparat, operation av gråstarr mm. Om vi väljer sjukdomar som är vanligt förekommande bland den äldre befolkningen kan vi när det gäller väntetider för patienter utan förtur till specialistsjukvården i Norrbotten notera (väntetidsdatabasen nov 2002): Väntetid för operation av gråstarr 28-40 veckor (nov 2002) Väntetid för utprovning av hörapparat 42-104 veckor (nov 2002) Väntetid till första planerat besök 6-24 veckor inom allmän internmedicin Medicinskt färdigbehandlade/utskrivningsklara patienter En lägesbild den 22 maj 2002 visade att denna dag fanns 52 personer som ansågs vara medicinskt färdigbehandlade (utskrivningsklara) inom slutenvården inom Norrbottens läns landsting 4. 40 av dessa var 70 år eller äldre. I hälften av samtliga fall hade fördröjningen med utskrivningen varat upp till högst tre dagar. Att utskrivning av patienterna inte skett från sjukhusen berodde i övervägande fallen på att lämplig boendeform saknades (6 av 10) eller att otillräckliga personalresurser saknades(3 av 10). Vad tycker de äldre om hälso- och sjukvården Tabell 13. Betyg på besök vid primärvården inom Norrbotten som patient eller anhörig. Bygger på intervjuer under 2001/2002 med 140 norrbottningar som är 60 år eller äldre. Källa: Vårdbarometern. Betyg i en skala från 1 tom 5; 1=tar helt avstånd av påståendet eller lägsta betyg, 5=intsämmer helt i påståenden, högsta betyg ). Jag fick den hjälp som jag förväntade av besöket Jag är nöjd med den information jag fick om min sjukdom och mina problem Påstående/fråga Läkaren/sjuksköterskan gav sig tid att lyssna Vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök i vården? Betyg 1.Tar helt avstånd 3 % 3 % 1 % 0 % 2. 3 % 3 % 0 % 1 % 3. 6 % 11 % 6 % 19 % 4. 18 % 16 % 19 % 20 % 5. Instämmer helt 70 % 64 % 74 % 61 % --Vet ej, kan ej svara 1 % 2 % - - I Vårdbarometern intervjuas varje kvartal ett antal norrbottningar om hur de upplevt sina kontakter med sjukvården. Många av de äldre uttrycker relativt stor nöjdhet med sina besök vid sjukvården samtidigt som 23 procent av de personer som initierat sitt besök genom att ringa vårdcentralen tyckt att det varit svårt komma fram per telefon(tabell 13). 10
Intervjuerna innefattar också frågor om medborgarnas uppfattning om hälsooch sjukvården och om de känner till vissa patienträttigheter. Nedan ges två exempel på hur 297 äldre (60 år eller äldre) norrbottningar svarat eller tyckt. 80 procent av de intervjuade hade besökt sjukvården någon gång under de senaste 12 månaderna. Betyg i en skala från 1 tom 5; 1=tar helt avstånd av påståendet eller lägsta betyg, 5=intsämmer helt i påståenden, högsta betyg ). Påstående Fråga Har du rätt att få patientavgiften återbetald om du Betyg Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Svar har en bokad tid och får vänta mer än 30 minuter? 1.Tar helt avstånd 5 % Ja 42 % 2. 4 % Nej 16 % 3. 11 % Vet ej 42 % 4. 16 % 5. Instämmer helt 61 % --Vet ej, kan ej svara 2 % Antal personer 297 297 Läkemedel Användningen av läkemedel har ökat de senaste åren, mest påtagligt hos de äldre i kommunernas särskilda boendeformer. Här används i medeltal 6-10 läkemedel per person och dag. I extremfall finns äldre som intar 20 läkemedel per dag. En omfattande läkemedelsanvändning kan ibland vara nödvändig med hänsyn till att många äldre är multisjuka men medför samtidigt ökad risk för läkemedelsrelaterade problem som exempelvis biverkningar och interaktioner. I Norrbotten har på senare tid några mindre samarbetsprojekt genomförts för att utvärdera och revidera läkemedelsanvändningen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Apoteket AB, landstinget och kommunerna har varit partners i arbetet. Arbetsmodellen har varit att med s.k. läkemedelsgenomgångar kvalitetssäkra läkemedelsterapin. Utsättning av läkemedel har ofta visats höja kvaliteten. De hittills positiva resultaten samt tillgänglig förbrukningsstatistik visar att stort behov finns för ett bredare arbete över hela länet i denna fråga. Anhöriga Anhöriga har fått ta ett allt större ansvar för de äldres vård och omsorg under 1990-talet. De ger omfattande informell omsorg, både i och utanför hemmet. Den vanligaste hjälpgivaren till äldre och funktionshindrade är en hushållsmedlem. Boende De flesta äldre bor i egna bostäder och i de äldsta åldersgrupperna ökar andelen ensamboende i eget hem särskilt bland kvinnorna. Bland patienter som var 80 år eller äldre och var inlagda på medicinklinikerna runt om i landet februari 2002 hade tre av fyra kommit till sjukhuset direkt från den egna bostaden 5. Bland dessa bedömdes två av tre personer kunna återgå till tidigare boende efter en vecka. 11
Tabell 15. Antal permanent boende i särskilda boendeformer 1 oktober 2001 fördelat efter kön samt antal boende per 1000 invånare av dem som är 80 år eller äldre inom särskilt boende. Källa: Socialstyrelsen, Äldre - vård och omsorg år 2001. Antal boende 65 år och Antal boende per 1000 äldre i särskilt boende invånare 80 år och äldre Män Kvinnor Arjeplog 40 41 262 Arvidsjaur 62 107 250 Boden 147 360 260 Gällivare 110 217 249 Haparanda 77 148 311 Jokkmokk 32 56 207 Kalix 95 206 234 Kiruna 83 199 246 Luleå 246 605 239 Pajala 53 89 190 Piteå 209 431 281 Älvsbyn 68 118 279 Överkalix 30 75 287 Övertorneå 36 81 202 Summa länet 1288 2733 251 Riket 200 * Med särskilda boendeformer avses sådant boende som kommunerna enligt socialtjänstlagen har att inrätta för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. För de äldre som behöver vård och omsorg har kommunerna särskilda boendeformer (tabell 15). De äldres boendeform har kommit att bli ett gränssnitt när det gäller ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting för den medicinska vården (se avsnitt Kort om lagstiftningen ). Till de särskild boendeformerna tillkommer 164 platser för korttidsvård/- korttidsboende som drivs av kommunerna i länet. Med korttidsboendet avses tillfälligt boende i särskilda boendeformer förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för eftervård, avlösning eller växelvård. Sociala kontakter Tabell 16. Andelen (procent) i varje åldersgrupp som har svaga sociala relationer. Definition framgår under tabell. Källa: Socialstyrelsen, Social rapport 2001, bearbetning av Ulf-data. Åldersgrupp 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-44 år 45-54-år 55-64 år 65-74 år 75-84 år 0,4 0,8 1,1 1,9 2,7 2,9 6,4 Svag social relation definieras som att minst två av följande tre faktorer är uppfyllda: saknar någon riktigt nära vän att ta kontakt med och prata om vad som helst umgås mindre än en gång/kvartal med andra än anhöriga eller är ensamstående har sällan umgänge. 12
I de äldre åldersgrupperna minskar det sociala kontaktnätet vilket gör att det bland dem kan finnas de som känner både ensamhet och isolering från omvärlden. (tabell 16). Föreningsliv Tabell 17. Medlemskap och aktivitet inom någon del av det svenska föreningslivet. Redovisas som andel (procent) bland åldersgruppen 65-84 år efter kön i Sverige. Källa: Föreningslivet i Sverige 1992-2000. Har förtroendeuppdrag Aktiv i någon förening Medlem i någon förening 1992 2000 1992 2000 1992 2000 Män 26,2 22,6 40,6 40,3 88,0 88,2 Kvinnor 12,0 17,0 35,7 32,8 81,8 82,4 De äldre är lika aktiva inom föreningslivet som under 1990-talets början och kvinnorna har t om förhållandevis fler förtroendeuppdrag idag (tabell 17). Hälsan över tiden Genom att personer intervjuats under en längre tid om levnadsförhållanden mm (Ulf-undersökningarna) får vi ett bättre underlag att följa hälsan över tiden av sådant som inte finns som registerdata. Nedan ges sådana exempel på hälsan över tiden på riksnivå. Figur 8. Andel (procent) i varje åldersgrupp bland män och kvinnor som rapporterat sig ha svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Källa: SCB, Undersökning av levnadsförhållandena (ULF). Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 80/81 88/89 94/95 96/97 98/99 2000 Män 65-74 år Män 75-84 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor 75-84 år 13
Figur 9. Andel som har besvär med sömnen i varje åldersgrupp bland män respektive kvinnorna. Källa: SCB, Undersökning av levnadsförhållandena (ULF). Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80/81 86/87 88/89 94/95 96/97 98/99 2000 Män 65-74 år Män 75-84 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor 75-84 år Figur 10. Andel med långvarig sjukdom inom varje åldersgrupp bland män respektive kvinnor.. Källa: SCB, Undersökning av levnadsförhållandena (ULF). Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 80/81 86/87 90/91 94/95 96/97 2000 Män 65-74 år Män 75-84 år Kvinnor 65-74 år Kvinnor 75-84 år Litteratur och källor: 1 Westerlund B divisionschef vid Primärvården, Muntlig föredragning, 2002-10-16 2 Degerman-Svensson M, Uppsökande verksamhet för äldre och funktionshindrade, Folktandvården i Norrbotten 2001 3 Utdrag Vårdbarometern, juni 2002 för perioden sept 2001 t om maj 2002. 4 Landstingsförbundet, Medicinskt färdigbehandlade patienter inom sluten somatisk sjukhusvård, 22 maj 2002. 5 Socialstyrelsen, Slutrapport 2002, Nationell handlingsplan för äldrepolitiken. 14