Foto: Sven-Olof Larsén Aktiviteter för skolelever på Helsingborgs stadsarkiv
Den danske Brigade på väg att lämna Helsingborg. Så berörde andra världskriget Helsingborg Även om inte Sverige var indraget i andra världskriget kom helsingborgarnas vardag att på olika sätt påverkas av kriget. Vår närhet till Danmark utgjorde en speciell risk. Gatubilden förändras av militära installationer som försvarsbunkrar, värn, tankhinder, luftvärnsbatterier, militär på våra gator, mörkläggning och övningar i hur man skulle skydda sig mot luftangrepp, skolbarn som evakuerade, flyktingar med mera. Till detta kom att männen mobiliserades, ransonering av kaffe, socker, kött, smör, bränsle, bensin med mera. Stadsarkivet har handlingar som på olika sätt belyser hur kriget kom att påverka helsingborgarnas liv under kriget. Vi har en intressant utställning som berättar om skolstyrelsens evakuering av skolbarn 1940. Stadsarkivet är en resurs i ert skolarbete. Arkivets handlingar kan bidra till att väcka elevernas intresse för historia och samhällskunskap. Här får de möjlighet att arbeta med både nutida och historiska källor. Som inga andra texter ger dokumenten en närvaro och närhet till historien. I primärkällorna kommer de i kontakt med verkliga människor och händelser. Våra arkivhandlingar som rör andra världskriget är exempel på detta. Kontakta oss så lägger vi upp ett besök utifrån era önskemål.
Åke och Hans Åke och Hans är tio och elva år gamla. De blir 1938 anmälda till barnavårdsnämnden, idag hade de blivit anmälda till socialnämnden. Den utredningen som görs av Åke och Hans ger en inblick i hur det moderna samhället som började växa fram under sekelskiftet 1800-1900 bringar ordning i samhället. Materialet kring Åke och Hans utgör ett brottstycke av svensk socialhistoria sett på individnivå. De handlingar som finns i våra kommunala arkiv visar hur vi valt att hantera det som vi uppfattar som gemensamt angeläget. De är ett uttryck för värderingar och synsätt vid en viss tidsperiod i vårt samhälle. Det kan då vara att hantera pojkar som uppträder på ett sätt som inte ansågs acceptabelt. För att hantera sådana företeelser byggdes det på statlig, regional och kommunal nivå upp olika typer av institutioner. På lokal nivå inrättades det barnavårdsnämnder med barnavårdsmän. I detta skilde sig inte Sverige från de övriga nordiska länderna. De här institutionerna efterlämnade handlingar, ett historiskt källmaterial, som gör att vi idag kan gå tillbaka och studera hur samhället reagerade på det Åke och Hans hade gjort. Stadsarkivet kan erbjuda en föreläsning om Åke och Hans. Vi kan också erbjuda ett arbetsmaterial där eleverna får reflektera över de båda pojkarnas situation och de utredningar som barnavårdsnämnden gör.
Barn förr i världen Barn växte under sekelskiftet 1800-1900 upp under olika villkor men de flesta barnen i Helsingborg levde under fattiga villkor. Många av dem bodde tillsammans med sin familj i lägenheter om ett rum och kök. Det var inget ovanligt att en sådan familj bestod av tre till fyra barn och två vuxna. Samtidigt var det inte alla barn som levde tillsammans med sina biologiska föräldrar utan var utackorderade på barnhem eller hos fosterföräldrar. Orsaken till detta kunde vara många men vanligast var att föräldrarna var fattiga eller att det var en ensamstående mamma så att de inte klarade av att ta hand om sina barn. Det kunde också hända att de tagits om hand för att de ansågs vara vanartade. Barn vid den tiden gick bara sex år i skolan. De kunde gå ett eller två år i fortsättningsskola. För de flesta barnen innebar det att de därefter skulle börja arbeta och bidra till familjens försörjning. Stadsarkivet kan erbjuda ett interaktivt arbete för en låg- eller mellanstadieklass om barns uppväxt i Helsingborg vid sekelskiftet 1800-1900. Tillsammans med eleverna tittar vi på foton och arkivhandlingar och pratar om hur det var att växa upp i Helsingborg.
Demokratins framväxt Sveriges kommuner har sedan 1863 haft en central roll i att sköta det lokalt gemensamt angelägna. Den kommunala organisationen med förtroendevalda politiker som ansvariga för den kommunala verksamheten är en av grunderna för det svenska samhället. Genom den lokala demokratin har medborgarna i kommunerna haft en möjlighet att direkt eller indirekt utöva inflytande på den lokala verksamheten, antingen genom val, debatter och opinionsbildning, partiarbete eller som vald företrädare i kommunalfullmäktige, styrelser och nämnder. Men det har det inte alltid varit så att alla medborgare i en kommun haft möjlighet att vara med och tagit ansvar för det gemensamt angelägna på det sätt som vi idag känner till det. Före den allmänna och lika rösträttens införande 1918 var det storleken på den skatt man betalade som avgjorde om man hade rösträtt och hur många röster man fick. Under 1800- talet och början av 1900-talet talet sker en social och politisk process mot ett ökat inflytande för stadens medborgare över stadens angelägenheter. Detta är en process som är knuten till de nationella sociala och politiska förändringar som sker under denna tid. Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om demokratins framväxt utifrån ett Helsingborgsperspektiv belyst genom lokalt material.
Sophantering en förutsättning för ett modernt samhälle Att någon tar hand om våra sopor tar vi för självklart. Men så har det inte alltid varit. Det var både si och så med renhållningen i de svenska städerna i början av 1800-talet. Avfall och latrin samlades inne på gårdarna och tömdes inte förrän tillståndet blev olidligt. Ett växande samhälle med en allt större mängd avfall gjorde det omöjligt att tillämpa ett system där var och en tog hand om sitt avfall efter bästa förstånd. Därmed utgör sophanteringen precis som vatten och avlopp en nödvändig del av ett modernt samhälle. Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om framväxten av en modern sophantering i Helsingborg.
Evakueringen sommaren 1940 Utbrottet av andra världskriget 1939 kom att påtagligt påverka vardagen för svenska folket. Risken var att Sverige skulle dras in i kriget. Männen i vapenför ålder inkallades i beredskap, det utfärdades ransoneringskort, bilarna körde på gengas och det sattes upp mörkläggningsgardiner. Skåne och Helsingborg var hotfullt nära krigets verklighet. Det genomfördes nattliga överflygningar och skepp sprängdes i Öresund. Helsingborg hade som ingen annan stad i Sverige kriget nära in på sig. Här kunde man se och följa kriget på nära håll och många flyktingar fick en tillflyktsort i Helsingborg. Minnesmonumenten vid Rådhuset påminner om detta. För att skydda barnen i Helsingborg genomfördes sommaren 1940 en provevakuering av mellanstadieelever till orter på den småländska och halländska landsbygden. I andra större städer i Sverige genomfördes liknande evakueringar. Stadsarkivet kan erbjuda skolarbete kring evakueringen av barn i Helsingborg sommaren 1940. Visning av utställningen: Barnen kan få läsa brev som de evakuerade barnen skrev hem till föräldrarna. Besvara frågor utifrån utställningen. Fördjupat arbete: Eleverna intervjuar äldre helsingborgare, kanske någon släkting, som deltog i evakueringen och renskriver intervjuerna. Stadsarkivet publicerar berättelserna och bilderna på vår hemsida.
Att kolla källan - stadsarkivet och källkritik Att kunna kritiskt granska och värdera information är viktigt för eleverna. Var skall de öva sin källkritiska förmåga om inte på stadsarkivet? Här får de möjlighet att arbeta med både nutida och historiska källor. Som inga andra texter ger dokumenten en närvaro och närhet till historien. I primärkällorna kommer de i kontakt med verkliga människor och händelser. De kommunala handlingarna visar hur vi sedan 1800-talet tagit hand om fattiga och barn som haft det svårt, ingripit mot personer som druckit för mycket, hanterat hälsofrågor, vilken typ av varor som exporterades och importerades via Helsingborgs hamn. Kort sagt i stadsarkivet finns en mängd handlingar som visar hur vi under de senaste 150 åren valt att hantera kommunala frågor. Skriftliga och muntliga källor berättar om en händelse medan fysiska källor kan vara bevis på att en händelse har ägt rum. Handlingarna i stadsarkivet är i huvudsak skriftliga källor och har tillkommit som en del i processen att fatta beslut kring olika kommunala ärenden. Det kan vara beslut som rör byggandet av en ny idrottsanläggning, ett nytt bostadsområde, inträdesavgifter på Sofiero och Dunkers, beslut om rätten till hemhjälp, anslag till gatuunderhåll, med mera. Inom källkritik skiljer man på förstahandskällor/primärkällor och andrahandskällor/ sekundärkällor. Stadsarkivet erbjuder stadens skolor en kurs i källkritik av kommunala handlingar.
Från jordbruk till industrisamhälle Övergången från jordbruk till industrisamhälle påbörjades under mitten av 1800-talet och kan sägas vara avslutad på 1950-talet. Med detta menar vi att majoriteten av befolkningen inte längre fick sin försörjning från jordbruket. Helsingborg hade vid mitten av 1800-talet omkring 4000 invånare som i huvudsak försörjde sig på handel, hantverk och jordbruk. Vid sekelskiftet 1800-1900 hade Helsingborg 25.000 invånare som i huvudsak försörjde sig inom handel, hantverk och industriell verksamhet. Det var landsbygdens unga överskottsbefolkning som inte längre kunde försörja sig på landsbygden som utgjorde den nödvändiga arbetskraftsreserven för den framväxande industrin. Stadsarkivet kan erbjuda ett program kring följande punkter: Visa kartor om hur Helsingborg utvecklades från 1700-talet fram till 1903 års karta. Visa 1700-tals karta över Filborna som en oskiftad by. Eleverna får arbetsuppgifter till historiska källor. Föreläsning om demokratins framväxt. Stadsarkivet erbjuder skolarbete kring övergången från jordbruk till industrisamhälle utifrån lokalt arkivmaterial.
Vatten och avlopp en förutsättning för ett modernt samhälle Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Utan vatten inget liv! God tillgång till tjänligt dricksvatten är därför en förutsättning för all samhällsbildning. När samhällena växte och människorna koncentrerades till större tätorter och städer framstod även behovet av att bli av med avloppsvattnet som ett villkor för en fungerande stad. Helsingborgs vatten- och avloppsverk är därmed en del av Helsingborgs utveckling till en modern industristad. Det har byggts och utvecklats under mer än hundra år för vårt gemensamma behov av rent vatten och för att ta hand om vårt avloppsvatten. Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om utvecklandet av ett vatten- och avloppsnät i Helsingborg.
Från lekmannastyre till professionell förvaltning Sveriges kommuner har sedan 1863 haft en central roll i att sköta det lokalt gemensamt angelägna. Den kommunala organisationen med förtroendevalda politiker som ansvariga för den kommunala verksamheten är en av grunderna för det svenska samhället. Genom den lokala demokratin har medborgarna i kommunerna haft en möjlighet att direkt eller indirekt utöva inflytande på den lokala verksamheten, antingen genom val, debatter och opinionsbildning, partiarbete eller som vald företrädare i kommunfullmäktige, styrelser och nämnder. En viktig tanke bakom införandet av kommunen var att det var ett lekmannastyre med mycket få anställda. De förtroendevalda både utredde och verkställde. Denna form levde kvar i våra små kommuner fram till 1960-talet och de kommunala sammanslagningarna 1971. Då var det exempelvis ordförande i nykterhetsnämnden som gjorde hembesök, skrev ut lämplighetsintyg för körkort med mera. De kommunala förvaltningarna har med åren blivit alltmer komplexa organisationer och politikernas roll har förändrats. Från att ha varit en politiker som lade sig i den vardagliga skötseln av kommunen har de i dag blivit politiker som ansvarar för de övergripande frågorna och styre genom mål- och ramstyrning. Stadsarkivet erbjuder en föreläsning om den kommunala förvaltningens och politikerrollens utveckling.
När elen kom till stan Vårt samhälle behöver en omfattande kommunal infrastruktur i form av vägar, bostäder, torg, begravningsplatser, vatten och avlopp, sophantering, reningsverk med mera för att fungera. Tillgången till elektricitet är en annan sådan kommunal infrastruktur. Vi är så vana vid att ha tillgång till elektricitet för att ge ljus, värme och för att driva all möjlig elektronik att det är svårt att föreställa sig hur vårt samhälle skulle kunna fungera utan elektricitet. Men tillgången till el som energi för olika samhällsfunktioner är inte mer än 125 år gammal i Helsingborg. 1891 invigdes kommunens första energiverk. Stadsarkivet kan erbjuda en föreläsning om hur elektriciteten kom till Helsingborg.
Karta över Helsingborg 1954. Karta över Helsingborg 1788. Studera Helsingborgs utveckling med hjälp av kartor Kartor är ett bra hjälpmedel om man vill studera en stads utveckling. Stadsarkivet har ett stort antal kartor från 1700-talet och fram till nutid. Exempel på kartor är Filborna by från 1704 och 1825, Västra Ramlös 1812, Helsingborg 1788, Helsingborg 1954 med flera. Stadsarkivet kan erbjuda möjligheten att använda stadskartor i undervisningen.
Vill du veta mer? Eller har du några egna idéer kring aktiviteter? Välkommen att kontakta oss!