www.vgregion.se ::: nr 1. 2007 Frisk i munnen hela livet Tandblekning en del av skönhetshysterin Sid 4 5 Spara pengar med nya Frisktandvården Sid 6 Rädd för tandläkaren? Här finns hjälpen Sid 18 19 Extra sidor om europaveckan mitten Lättläst Sid 27 29 En tidning från Västra Götalandsregionen till hushållen
Hitta rätt i sjukvården Om du blir sjuk Om du blir sjuk ska du först ringa din vanliga läkare eller vårdcentral. På helger, kvällar och nätter ringer du till sjukvårdsrådgivningen. Personalen ger dig råd om du behöver vård. Telefonnummer till sjukvårdsrådgivningen finns på sidan 31 här i Regionmagasinet och i telefonkatalogens blåa sidor. Ring ambulansen på telefonnummer 112 om någon är allvarligt sjuk eller om det har hänt en olycka Ring sjukvårdsrådgivningen för att få råd om någon sjukdom eller få veta vart du ska åka om du är sjuk. Telefonnummer finns på sidan 31 i den här tidningen. Detta är vårdgaranti Om du blir sjuk ska du få prata med någon i telefon eller få hjälp samma dag. Du kan få hjälp på vårdcentral, husläkarmottagning, jourcentral eller av sjukvårdsupplysningen. Om du får veta att du behöver träffa en läkare ska du få en tid inom en vecka. Om du får veta att du behöver hjälp av en specialistläkare ska du få en tid så snart som möjligt. Du ska inte vänta mer än tre månader efter att en läkare har skrivit ett intyg, det vill säga en remiss, att du behöver hjälp av specialist. Om du själv ringer till en specialistläkare räknas tre månader från den dagen specialistläkaren skriver att du behöver vård. Om en specialistläkare säger att du behöver behandling måste du få det inom tre månader. Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan ge dig vård inom garantitiden ska de hjälpa dig att få vård någon annanstans. Du kan få pengarna tillbaka Om du har beställt tid på en vårdcentral och får vänta mer än en halvtimme har du rätt att få tillbaka avgiften du betalade. Detta gäller inte på akutmottagningen eller jourmottagningen. Vårdgaranti vid sjukdomen cancer Om läkaren tror att du har cancer ska du få en tid hos en specialistläkare senast två veckor efter att din läkare skrivit en remiss. Barn ska inte vänta mer än två dagar. Du kan välja själv var du vill ha vård Du har rätt att välja vårdcentral eller sjukhus i Västra Götalandsregionen. Du kan också välja vård i Halland. Du kan välja privata läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller med Landstinget Halland. Du har rätt att få vård på sjukhus i ett annat landsting om det finns plats där. Västra Götalandsregionen betalar vården men du får själv betala resan dit. Om vården i ett annat landsting kostar mer än 20 tusen kronor måste Vårdslussen skriva att de betalar din vård. Ring Vårdslussen för hjälp med detta. Telefonnummer: 020-44 55 55. Du kan inte själv välja var du vill ha särskild specialistvård, till exempel befruktning med provrör eller operation mot fetma. Du har rätt att läsa din journal När du söker hjälp hos läkare skriver läkaren en journal om dig och din sjukdom. Du har rätt att få läsa journalen utom i särskilda fall, som läkaren kan bestämma. Sjukresor Västra Götalandsregionen betalar dina resor till och från sjukvården inom regionen och Halland eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland. Du betalar en liten kostnad själv. Ring sjukresekontoret om du har frågor. Telefonnummer hittar du på de blå sidorna i telefonkatalogen. Rätt till tolk Du som inte förstår svenska, är döv, har hörselskada eller talsvårigheter har rätt till tolk när du besöker sjukvården. Du eller ditt ombud ska säga till före besöket om du vill ha hjälp av tolk. Tolkservicen är gratis. Om du vill klaga på vården Om du inte är nöjd med den vård du har fått ska du först prata med din läkare eller personal där du fick vård. Om du ändå inte är nöjd efter det kan du ringa till patientnämnden. Patientnämnden ska ge dig stöd med att prata med eller klaga på sjukvården eller tandvården. På en del sjukhus finns patientombud eller patientkonsulenter. De kan hjälpa till att prata med sjukvården. Telefonnummer till patientnämnder: Patientnämnden i Borås: 033-17 48 50 Patientnämnden i Göteborg: 031-63 70 10 Patientnämnden i Mariestad: 0501-621 80 Patientnämnden i Uddevalla: 0522-67 08 60 Du har rätt att få information Det är viktigt att du berättar för läkaren vad du själv vet om din sjukdom och om du till exempel äter mediciner. Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård. Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom, om vilka undersökningar som måste göras och om vilken vård som du kan få. Du bestämmer själv om din hälsa och du har rätt att tacka nej till vård som du inte vill ha. Du kan inte kräva att få en viss vård eller undersökning om inte läkaren tror att det behövs. Mer information finns på: www.vgregion.se (klicka på Patientinformation) Den här sidan är på lättläst svenska. Fler lättlästa artiklar finns på sidorna 27 29.
Välkommen till RM På 70-talet när jag växte upp var det vanligt med skräckpropaganda. I skolan fick vi lära oss hur det kunde gå om man klättrade upp på järnvägsvagnar, gick ut på förrädiska isar eller inte borstade tänderna ordentligt. Till det rytmiska klickandet från diabildsprojektorn uppenbarade sig de mest fasansfulla bilder på den vita duken längst fram i klassrummet. Effekten var nästan för bra. Vem vågade gå ut på en naturis eller slarva med tandborstningen efter det. Inte jag i alla fall. Fluortant hade vi också. Att spotta ut fluoren i muggen efter avslutad sköljning var bland det äckligaste som fanns tyckte jag då. Och det berodde mest på att sköljningen ibland skedde på eftermiddagen då lunchen fortfarande satt kvar mellan tänderna. Nåväl, skräck eller inte. Tänder och tandvård kan nog de flesta relatera till. Och många är de som kan vittna om allehanda upplevelser där tänder har en central roll. Man kan oja och förfasa sig, men tänder kan ju också vara en källa till glädje och vällust. De första små risgrynen i underkäken på en bebis. De charmiga gluggarna efter mjölktänderna som ramlar ut en efter en, och själva känslan av att vicka på en lös tand tills det bara är en tunn tråd kvar som man kan rycka av om man är tillräckligt modig. Att le mot någon och få ett leende tillbaks, att bita i ett äpple. Svenska barn har idag världens bästa tänder. Något som vi kan tacka folktandvården för. På 40- och 50-talen kanske metoderna inte alltid var så pedagogiska men mycket har förbättrats genom åren. Idag resonerar Västra Götalandsregionens folktandvård som så, att kommer inte barnen till oss så får vi komma till dom. Med tandvårdsbuss, mobil tandvårdsstol och annan uppsökande verksamhet försöker man nå så många barn som möjligt. Samarbete mellan barnavårdcentral och folktandvård ska ge barnens tänder en bra start. Mitt i livet är det tänkt att man ska kunna ta ett större eget ansvar för sin tandhälsa, något som nu uppmuntras genom erbjudandet om frisktandvård. Och slutligen när man blir gammal och inte så rörlig längre kan tandvården återigen komma på besök. Förutsättningarna verkar alltså ganska goda för att uppfylla visionen för Folktandvården i Västra Götaland frisk i munnen hela livet. Ps. Nu finns en del av våra artiklar på lättläst svenska. Titta på sidorna 27 29. 10 7 12 18 innehåll nr 1.07 Hur viktigt är ett bländande leende? 4 Stoppa hålen i både tänder och plånbok 6 Tandhygienisten ger dig råd 7 Från världens sämsta till världens bästa tänder 8 Undvik tjat vid matbordet 10 En buss lastad med tandvård 11 Fluortanten i ny skepnad 12 Gamla har rätt till tandvård 14 Tandlossning en folksjukdom 16 Information om europaveckan Mitten Tandvårdsrädda får hoppet tillbaka 18 Därför kostar tandvård 20 Är amalgamkrigen över? 21 Konsten tar plats i Härryda 22 Läsarnas brev 24 Västra Götalandsregionen visar vägen 25 Sjukhusen ska klara vårdgarantin 26 Lättlästa sidor 27 Korsord 30 En dag på jobbet 32 Med önskan om trevlig läsning! Bettina Axelsson, chefredaktör LYSSNA PÅ RM VIA INTERNET www.vgregion.se/regionmagasinet Vill du ha RM som taltidning ring 033-35 76 16 Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson Chefredaktör: Bettina Axelsson Form Chi Tsai/ETC Repro: ETC, EKTAB Tryck: EKTAB Upplaga: 740 000 ex Kostnad/tidning: 2 kronor Regionmagasinet: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 59 20 E-post: regionmagasinet@vgregion.se Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet Omslagsbild: André Maslennikov ISSN: 1651-6443 REGIONMAGASINET 1.2007 3
Hur viktigt är ett blän Ett bländande leende utstrålar självsäkerhet och framgång, i alla fall i amerikanska TVserier. Idag väljer många att köpa sig vitare tänder hos frisören. Tandblekning har blivit stort en del av skönhetsindustrin. Ja, tyvärr. Det är en smitta som själva, ungefär 3 000 4 000 kr, säger kommer från USA och bärs hit via Catarina Wallman. reklam, skönhetstidningar och TVprogram som Extreme Makeover, missfärgningar, orsakade av sjukdom Hon bleker tänder med svåra säger övertandläkare Catarina Wallman vid Odontologen i Göteborg, färg som porslinskronan som sattes eller att tänderna inte har samma expert på tandbleking. in för många år sedan. Tack vare Hon suckar när hon säger det, blekning kan man slippa större för hon är inte glad åt trenden att ingrepp, som att sätta in nya kronor unga människor med friska, vita eller skalfasader. tänder vill ha ÄNNU vitare leenden. Tråkigt att vi inte kan acceptera En sådan patient är Mark Hodge, 39- oss som vi är, utan är så påverkade årig göteborgare med eget svetsföretag. Han har haft problem med tand- av reklamens och medias mallar. Ändå utför den offentliga tandvården blekningar. som missfärgar tänderna. När vi lossning och en genetisk förändring Vi måste hänga med. Tandblekning är en del av den odontologiska Catarina sedan i december och träffas i februari har han gått hos verkligheten idag, ett krav från våra hunnit bleka både över- och underkäken. patienter. Men de får betala alltihop Här har vi fått en färgförändring på tolv steg det är jättebra, säger Catarina Wallman när hon jämför Marks tänder med en färgskala. Hon anser att tandblekning rätt använd är en bra behandling. Men hon avråder från blekning på ungdomar som redan har ljusa tänder. I så fall binder man upp dem långsiktigt i en överdriven estetik. Blekningen varar ju inte för evigt. Och vi vet faktiskt inte hur det påverkar kroppen att bleka tänderna kanske en gång om året i 20 års tid. Den yngsta flicka som Catarina Wallman ombetts att bleka var nio år! Självklart sa jag nej. Ibland undrar jag om det är ungdomarna eller föräldrarna som ligger bakom. En del föräldrar kräver att deras barn ska vara perfekta. Tandblekning började tillämpas i USA 1989 och kom till Sverige i början av 90-talet. Hela 90-talet var kroppens decennium, med massor av nya gym, dieter, träningsmetoder och sedan plastikkirurgin, säger professor Thomas Johansson vid Göteborgs Catarina Wallman, expert på tandblekning, tycker att skönhetsivern bland unga blivit överdriven. Tråkigt att vi inte kan acceptera oss som vi är, utan är så påverkade av reklamens och medias mallar. 4 REGIONMAGASINET 1.2007
dande leende? Ett skräckpanorama framöver är att vi får ta hand om många patienter med stora problem därför att blekningen inte gjorts professionellt. universitet som skrivit böckerna Den skulpterade kroppen och Bilder av självet. Nu känns det som att även tandläkarna dragits in i skönhetsindustrin. Jag tror att hela den här fåfängan att vi ska träna eller operera oss till en perfekt kropp har blivit en del av vår kultur. Man ska bry sig om sin kropp och se sund ut. Och leendet är en väldigt viktig del av kroppen och framträdandet, säger Thomas Johansson. Den vanligaste blekmetoden går ut på att tandläkaren gör en individuellt anpassad skena. Den fylls med en blekgel och sedan har patienten skenan i munnen någon timme per dag i 1 2 veckor. Blekgelen innehåller väteperoxid som tränger djupt in i tanden, där missfärgningen sitter. Det är alltså inte på tandytan som blekningen sker. Nej, det tror många, men väteperoxiden måste in i tandsubstansen för att ha effekt. Och där kan den irritera nerven, pulpan. Det är en av anledningarna till att ungdomar inte bör bleka sina tänder, för de har större och känsligare nerv än vuxna, säger Catarina Wallman. En annan metod är airflow, en stråle med luft, vatten och salter putsar tänderna rena från fläckar av kaffe, snus och tobaksrök. Och vill man bleka själv hemma, kan vem som helst köpa blekgel på Internet, i klädaffärer eller varuhus. Catarina Wallman vill inte rekommendera någon att bleka tänderna själv eller hos frissan. Det skulle jag passa mig för, då är man inte patient utan kund och kan inte klaga hos till exempel Socialstyrelsen om man blir felbehandlad. Ska man bleka sina tänder, ska man vända sig till tandvården och få en professionell behandling. En frisör skulle ju inte be mig klippa honom det skulle inte bli så fint, säger Catarina Wallman och skrattar. Inför en tandblekning bör många frågor ställas: Hur ser sjukdomshistorien ut? Finns det hål i tänderna? Snusar eller röker patienten? Har tandstenen tagits bort? Alltihop påverkar hur blekningen ska ske och kan medföra risker om det inte går rätt till. Ibland används lampor med speciella våglängder för att förstärka blekeffekten. Då är det viktigt att patienten inte äter vissa mediciner. Vanliga bieffekter vid tandblekning är isningar i tanden och irritation i tandköttet, men det brukar gå över efter något dygn om behandlingen görs rätt. Med blottlagda rotytor är risken för isningar mycket större. Och om en person med mycket tunn emalj sätter sig i en frisörstol och får tänderna blekta med stark väteperoxid kombinerat med ljus, kan det bli en chock för tanden och stor risk för bieffekter, säger Catarina Wallman. Hon är orolig för att tandvården de närmaste åren får in misslyckade fall från frisörer, skönhetssalonger och hemmablekare. Oron späs på av ett förslag inom EU att gränsen för hur starka blekgeler som får säljas öppet ska höjas från 0,1 procent väteperoxid till 6,0 procent alltså 60 gånger starkare! Så starka geler använder inte jag. Ett skräckpanorama framöver är att vi får ta hand om många patienter med stora problem därför att blekningen inte gjorts professionellt, säger Catarina Wallman. Några exakta siffror över hur många tandblekningar folktandvården gör, har vi inte lyckats få fram. Men Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdschef i södra Bohuslän, är säker på att det inte drabbar den övriga tandvården: Min bedömning är att den vanliga tandvården inte får stå tillbaka för att vi gör estetisk vård istället, inte på långa vägar! TEXT: MATS FAHLGREN FOTO: SCANPIX, ANNA REHNBERG ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN Svårare att få gratis tandreglering Det har blivit svårare för ungdomar att få tandreglering gratis. Ett resultat av att allt fler vill ha det. De allra flesta tandregleringar görs på grund av utseendet, säger Ken Hansen, klinikchef för ortodonti på Odontologen i Göteborg. För några år sedan var det tre års väntetid på tandreglering i Göteborg och kön växte. Då infördes strängare kriterier för att få stå på väntelistan, som nu kortats ner till cirka ett år. Idag krävs att tändernas utseende är psykosocialt belastande och för de fallen har det inte blivit svårare att få tandreglering. Men här finns inga exakta gränser, det är en subjektiv bedömning av till exempel hur stort mellanrum mellan framtänderna man ska för att det ska upplevas som störande. Rent kosmetiska behov anser vi inte att det är vårt uppdrag att behandla, säger Ken Hansen. Gränsfallen avgörs av en grupp med fem specialister som träffas varannan vecka och säger ja eller nej till behandling. Ju mer vi påverkas av Amerika och ju fler som får behandling, desto fler upplever ett behov eftersom de inte ser lika perfekta ut som alla andra. Men vi kan inte tillmötesgå allas krav, säger Ken Hansen. Eftersom tandreglering är ett specialistområde är det inte lätt att hitta en privat tandläkare, ifall folktandvården sagt nej. Det är inte schysst att ungdomar inte kan få tandreglering om de verkligen vill ha den, så vi erbjuder behandling enligt samma taxa som för vuxentandvården, säger Ken Hansen. Det innebär en kostnad på mellan 10 000 och 30 000 kr. TEXT: MATS FAHLGREN REGIONMAGASINET 1.2007 5
Kontrakt på tandvård kan stoppa hålen i både tänder och plånbok Ann-Charlotte Sundelin. på att man verkligen kommer i väg till behandlingen. Med Frisktandvård blir det också tydligt att tiden är förbi när ett besök hos Folktandvården per automatik innebar ett möte med en tandläkare. Beroende på i vilken riskgrupp man placeras kan det räcka med att regelbundet gå till en tandhygienist. Tandläkaren borde man helst bara träffa när man blir sjuk, säger Ann-Charlotte Sundelin. TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND Karies gröper inte bara hål i tänderna även ekonomin löper risk att holkas ur. Trots det väljer framför allt de yngre vuxna bort besöken hos tandläkaren när de inte längre är gratis. Med abonnemang på tandvård vill Folktandvården i Västra Götaland nu försöka bita tag om de unga även när vården börjar kosta. Det positivt laddade begreppet frisktandvård har fått ge namn till det grundläggande undersökning med Första steget mot ett avtal är en nya avtal som Folktandvården i en riskbedömning som placerar in Västra Götalandsregionen nu erbjuder alla mellan 20 och 65 år. Logiken är enkel god tandhälsa ger patienten i en av fem premiegrupper. Ett friskvårdskontrakt ger en fast låg avgift, sämre tandstatus ger en månadskostnad för all bastandvård. högre premie. Men det är inte bara en betalform. Det är mest ett folkhälsoprojekt, säger Ann-Charlotte Sundelin, tar tandvårdskliniken datorn till För att kunna göra rätt bedömning tandvårdschef för Folktandvårdens hjälp och matar in uppgifter om område södra Bohuslän. bland annat förekomst av karies Folkhälsan blir stimulerad genom och risk för tandlossning. Även att patienterna förbinder sig att faktorer som kostvanor och muntorrhet vägs in. sköta om och regelbundet kontrollera sina tänder. Ju bättre satsning på Syftet är att behålla friska egenvård, desto större blir möjligheten att sedan påverka premien för som möjligt, säger Ann-Charlotte tänder och att göra så tidiga insatser den professionella vården. Sundelin. Mot bakgrund av dagens samlade kunskap om tänder och tandvård tycker hon att varje större hål hos en patient är ett misslyckande. Tänk om alla skulle kunna behålla hyfsat besvärsfria tänder livet ut. Speciellt de yngsta i målgruppen för Frisktandvård har goda förutsättningar för det. Många av dem lämnar den kostnadsfria tandvården utan att ha haft ett enda hål. Sedan kan det ta flera år innan de återvänder, och då inte sällan med ett så stort behov av vård att tusenlapparna snabbt rullar iväg. För tandhälsan är 20-årsåldern känslig. Det är då man flyttar hemifrån. Ofta får man sämre matvanor, säger Ann-Charlotte Sundelin och syftar både på innehållet i kosten och på att den intas på oregelbundna tider. Med erfarenhet av ett lyckat pilotförsök med Frisktandvård i Göteborg har Ann-Charlotte Sundelin stora förhoppningar om att patienterna kommer att se kontraktet som fördelaktigt. Dels för att kostnaden sprids jämnt över tiden och dels för att förhandsbetalningen sätter tryck FOTO: PER LANDÉN, EVA AHLSTRAND BERKLAND FRISKTANDVÅRDEN är ett 3-årigt avtal som ger en fast månadskostnad för bastandvård, som exempelvis borttagning av tandsten, lagningar, rotbehandlingar och tandutdragningar samt akuta besök mellan de avtalade besöken. tecknas efter en riskbedömning som fastställer hur ofta man ska komma och hur hög premie man ska betala. kan tecknas av alla mellan 20 och 65 år på Folktandvårdens kliniker i Västra Götalandsregionen efter 16 april. Regionfullmäktige fattar beslut om avgiften för Frisktandvård 16 april. Förslaget är fem olika premienivåer: Nivå 1: 45 kr/månad. Nivå 2: 85 kr/månad. Nivå 3: 165 kr/månad. Nivå 4: 265 kr/månad. Nivå 5: 465 kr/månad. 6 REGIONMAGASINET 1.2007
Att hitta rätt hjälpmedel till rätt person är en drivkraft för Christina Hägglund. Här ger hon Anna- Karin Hägglund råd om vad som är bra för munnen. Men man kan alltid hjälpa naturen på traven. Att hålla sig frisk i munnen bygger i stor sett på gamla sanningar som att äta rätt, borsta rätt och att vara noga med att skölja med fluor. Tandhygienistens råd: Låt munnen vila mellan måltiderna Att inte gå till tandläkaren behöver inte betyda att man slarvar med munhälsovården. Tvärt om sköter man sina tänder kan det räcka med ett besök hos tandhygienisten. Det sparar dessutom både du och samhället pengar på. Tandläkartid har blivit dyrtid, inte bara räknat i kronor. Bristen på tandläkare är stor i Sverige och inget tyder på att den kommer att minska under överskådlig tid. Det gör att ett allt större ansvar för tandhälsan har förts över till tandhygienisterna. Yrket har utvecklats mycket på 20 år. Förr innebar det mest att skrapa tandsten, säger Ulrika Hassel som är en av fem legitimerade tandhygienister på tandvårdskliniken Lilla Torget i Uddevalla. Där tar hon och kollegerna numera hand om allt ifrån röntgen och undersökningar till besvär med tandsten, inflammerat tandkött och ytliga hål. De tar också bakterieprover och gör kariesutredningar. Men inte minst ger de patienterna hjälp till självhjälp, med sina goda råd om förebyggande vanor. Vi arbetar för att avskaffa oss själva, säger Lotta Myrehag Rahm och visar den egna tandraden i ett leende. Någon större risk för att de ska lyckas verkar dock inte finnas. En mänsklig svaghet är att förtränga eller skjuta upp goda rutiner till sedan. De flesta vet vad de ska göra och att fem tio minuter per dag skulle räcka. Men undersökningar visar att man i medeltal bara ägnar 46 sekunder om dagen åt tänderna. När det gäller friska tänder har naturen inte varit helt rättvis mot alla. Förutsättningarna varierar, bland annat på grund av nedärvda anlag eller salivens sammansättning. FAKTA Ett av de största hoten mot god tandhälsa kommer som alla vet från socker, som ofta finns dolt i mängder av produkter. Men attackerna kommer också från annat. Den nya livsstilen med mycket syrarika drycker som läsk, juicer och lightdricka ger frätskador på emaljen, säger Ulrika Hassel och varnar även för syror från mindre väntat håll, som exempelvis i frukt. Speciellt unga tjejer tror att de är riktigt hälsosamma när de äter många äpplen om dagen, men de utsätter i själva verket tänderna för betydande risker. Ett annat ungdomsfenomen som får en tandhygienist att rysa är LAN, där mängder av datorfantaster träffas för att spela dataspel flera dygn i sträck. Då flödar det av cola och sportdryck. Vatten är absolut bäst och att låta munnen vila. Det är det som man äter mellan målen som är mest farligt. En tandhygienist ser inte heller med blida ögon på vanan att snusa. Snuset kan ge allvarliga skador, inte minst på tandköttet. Enligt Lilla Torgets grupp tandhygienister har de ett riktigt trivselyrke. Det ger god och nära kontakt med människor, det innebär ett stort eget ansvar och allra bäst insatserna ger ofta snabbt och synligt resultat. TEXT: EVA AHLSTRAND BERKLAND FOTO: PER LANDÉN Tandhygienist Utbildningen är en treårig högskoleutbildning som ger kandidatexamen. Legitimation kan begäras ut efter två år. Utbildningen finns på åtta orter. Möjlighet finns att läsa på distans. Kandidatexamen ger rätt att söka forskarutbildning. Yrket är kraftigt kvinnodominerat. Läs mer på: www.tandhygienistforening.se REGIONMAGASINET 1.2007 7
EN SKRÄCKHISTORIA På 1800-talet borrades tänderna med hjälp av en fottrampad remborr. Sedan kom den remdrivna elektriska borren alla barns och vuxnas skräck. 1960-talet lyftes borrningen till högre nivåer även om det tog tid innan den blev allmän på alla kliniker. Vattenkyld highspeedborr gjorde borrandet till något nästan helt överkomligt. Från världens sämsta skolbarn på det tidiga 1900-talet. Av dåliga tänder fick man magkatarr, aptitlöshet, blodbrist, allmän svaghet och i vissa fall tbc och lunginflammation. Skräckrapporter duggade in åtta månaders bebisar hade karies och en tvååring kunde visa en mun med enbart inflammerade rotstumpar kvar. Tandrötan var en folksjukdom och drabbade alla. Fröken, jag är nog sjuk i morron. Inte då. Du ser så pigg ut och i morgon ska vi ju till tandläkaren hela klassen! Men jag har tappat bort mitt tandläkarkort... Det hjälpte naturligtvis inte. Hela klassen tågade i samlad tropp till den fort skulle det gå. Tandläkaren var var nåt jättestort hål förstås. Och tegelröda byggnaden mitt i samhället. Och inte visste man om det var hård i nyporna och stressad. bra att man hade ett efternamn som Herregud, inte visste vi barn att det renderade en plats långt bak i kön. berodde på att tandläkarbristen på Pest eller kolera att gå in som en av landets folktandvårdskliniker var de skräckslagna första eller sitta skriande och att den stackars tandläkaren var tvungen att klara av så och vänta och svettas och plågas inför vad som komma skulle? många barn som möjligt under Tandläkarbesöken för 40- och 50- dagen. Politikerna ansåg att maximal talets skolbarn var inte som dagens. effektivitet var en nödvändighet. Så Ingen vattenkyld highspeed-borr, hade det varit länge. och ingen bedövning om det inte För att bättra på statistiken beslöt en tandläkare i Göteborg att hinna med 100 tandfyllningar på en dag. För att lugna de många barnen trakterades de med wienerbröd. Men på 50-talet trodde vi att Skräcken, som vi kallade tandläkaren, hatade barn. Och inte fick vi några bokmärken heller. Men det var kul att tåga till Missionshuset och titta på färgfilm om två små troll som byggde sig ett hem i jättestora tänder, och som sedan kördes bort av den elaka tandborsten. Nästan så man tyckte lite synd om Karius och Baktus, figurerna som Tandvärnet använde i sin stora kampanj för bättre tandvård. Annars gick man inte till tandläkaren i onödan. Tandröta och värk var en av de vanligaste frånvaroorsakerna för På 1800-talet var det mer rättvist. Då var det bara de rika som råkade illa ut, de som hade råd med rörsocker. I motsats till idag blev deras tänder maskstungna. Jo, man trodde verkligen att det var maskar som grävde sig in i tänderna. Och sedan kan man fundera på varför de fina damerna och herrarna på alla gamla oljemålningar aldrig ler. Men som sagt det varade inte länge. Med sockerbetorna i mitten på 1800-talet fick också de fattiga råd med trasiga tänder. Och värre skulle det bli innan Folktandvården växte fram. Faktum är att 1950-talets svenska barn hade de sämsta tänderna i världen. De allra flesta av oss hade tänderna pepprade med amalgam, både fram och bak i munhålan. På de tänder som fortfarande var kvar vill säga. EN LITEN TILLBAKABLICK I början på 1900-talet togs enstaka initiativ till barntandvård. Tandläkarorganisationen i Sverige drev på att tandvården skulle börja i tidig ålder även för de fattiga. Riksdag och regering diskuterade redan i början av 1900-talet tandvård åt alla, den ena statliga utredningen efter den andra tillsattes utan att något egentligen hände. Det fanns så många andra problem att ta itu med. Men i maj 1938 slogs riksdagsklubban i bordet och Sverige blev därmed först i hela världen med social tandvård för hela folket. Om vi nu ska skryta lite. Men beslutet var ett frivilligt åtagande för landstingen så utbyggnadstakten varierade. Det var brist på pengar och på tandläkare. Speciellt på landsbygden. En av dem som ska ha en stor eloge för sitt arbete med insamlade medel och ambulerande tandvårdsbussar är Röda Korset som var en av de pådrivande. Först 1974 blev riksdagsbeslutet från 1938 ett måste. Nu blev det lag på att alla barn och ungdomar till och med 19 år skulle ha gratis tandvård. Och har så än idag. 8 REGIONMAGASINET 1.2007
En tandsköterska i Skärhamn räknade en gång ända upp till 48 hål i en 12-årig pojkes tänder. Det blev så när man som 40-talistbarn fötts upp på sockrad välling, socker på tomaterna och godisindustrins enorma satsning på tablettaskar, sega klubbor och dixiekolor. Ordet lördagsgodis existerade inte. till världens bästa tänder Av dåliga tänder fick man magkatarr, aptitlöshet, blodbrist, allmän svaghet. Sämst tänder i världen! Varför just Sverige? Det hade med kriget att göra. Under andra världskriget var sockret ransonerat och när freden kom, släppte man loss i en fullkomlig sockerorgie. Godisindustrin hängde på och trots en massiv protest från landets tandläkare hävdade godisindustrin att det inte fanns några vetenskapliga bevis på att socker faktiskt skadade tänderna. På 50-talet beräknades samhällets tandvårdskostnader uppgå till 270 miljoner kronor årligen samtidigt som svenska folket köpte godis för 500 miljoner kronor. Det fanns tandläkare som hävdade att om det skulle fortsätta på det här sättet så skulle Sverige om 50 år (det vill säga idag på 2000-talet) ha en befolkning där hälften var tandläkare som på heltid lagade den andra halvans tänder. TEXT: MAUD PIHLBLAD ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN Idag kan tandvårdschefen i Göteborg Ingegerd Zickert berätta att svenska barn har världens bästa tänder. Västra Götalandsregionen ligger riktigt bra till i statistiken, även om storstaden Göteborg drar ner det hela en aning. Om man tittar på 19-åringarna, vars arbetslöshet och familjer med tandstatus är slutbetyget på om vi försörjningsstöd. lyckats, så hade varje 19-åring år Därför satsar vi i Göteborg 2006 i snitt 3,6 lagningar. Bland 12- förutom den tandvårdspeng som åringarna är siffran 1,1. utgår till varje enskilt barn i hela Det här gäller alltså Göteborg, regionen ytterligare åtta miljoner i övriga Västra Götalandsregionen kronor på de tunga områdena, förklarar Ingegerd Zickert. är siffrorna ännu bättre. Karies är fortfarande en klassfråga. I välbeställda villaområden tandhälsa behövs mer hjälp från för- Men för att nå en ännu bättre har man bättre tänder än där man äldrarna. lever sämre. Det handlar om utomnordisk härkomst, utbildning, ligt kunde få föräldrar att förstå Vi skulle önska att vi mer påtag- att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården inte bara är en rättighet utan också en skyldighet. Föräldrarna måste följa barnens tandvård, och se till att de inte uteblir från uppsatta tider. Bara för att det är gratis så är det inte kostnadsfritt att gå till tandläkaren! Många föräldrar och barn tror att det är tandvårdens ansvar att hålla barnen friska. Så är det inte. Tandsjukdomar är i viss mån en livsstilssjukdom, och inget barn väljer sina föräldrar eller deras livsstil. Alla måste hjälpa till. Tillsammans kan vi bli ännu bättre! Och det mår barnen allra bäst av. TEXT: MAUD PIHLBLAD ILLUSTRATION: KARIN DAHLGREN REDAN KINESERNA KÄLLOR Tandborstar började tillverkas i Kina redan i slutet av 1400-talet. I Europa skedde genombrottet först på 1700-talet hantverksgjorda träskaft med vinkelställd borst av hästtagel, grävlingshår eller grisborst. Under 1800-talet startade massproduktion och 1884 byttes träskaften mot celluloid. 1938 var det så dags för nylonborsten och så kom eltandborsten, fast den fanns på experimentstadiet redan 1908. Allt enligt Peter Englunds Tystnadens Historia. Peter Englund: Tystnadens historia och andra essäer Christer Lindblom: I väntan på tandvård Carl-Herman Tillhagen: Folklig Läkekonst Den kommunala tandvården i Göteborg 1884 1984 Holger Nilson & Carl Gösta Rasmusson: torde stenindustridistrikten och fiskelägena komma i åtanke för folktandvård Michael Helgesson: Från ideellt arbete till folktandvård Tandvård för folket Västerbottens läns landsting Naurin & Pihlblad: Bohuslandstingets historia REGIONMAGASINET 1.2007 9