RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2015:2 BORÅSAKADEMIKER 2015 Etableringsgrad och utbildningskvalitet - 2009 års programstudenter Peter Sigrén
FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer 2015:2 i rapportserien Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. Syftet med rapportserien är dels att redovisa resultat från pågående och avslutade projekt samt att publicera inlägg i en pågående diskussion kring tillämpade metoder och att utveckla idéer inom ramen för högskolans uppdrag. Högskolan i Borås Besöksadress: Allégatan 1, 501 90 Borås e-post: peter.sigren@hb.se Grafisk form PETER SIGRÉN Omslagsbild COLOURBOX Tryck RESPONSTRYCK, BORÅS 2015 NR 2015:2 ISSN:1400-0253 ISBN: 978-91-87525-53-7 (tryckt) ISBN: 978-91-87525-54-4 (pdf) DiVA: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24
I RAPPORTSERIEN RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS 2003:1 Alonzo, Y., & Holmqvist, H. (2003). Högskolan i Borås regionala betydelse ur ett näringslivsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2005:1 Nilsson, K. S. (2005). At the Core. Undervisning och lärande vid ett amerikanskt liberal arts college sett ur svenskt utbildningsperspektiv. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:1 Lööf, S. (2007). Costa Rica januari 2007 en resa för att undersöka möjligheter till samarbete. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2007:2 Högberg, I., & Holmeros Skoglund, K. (2007). Studentsupport vid Högskolan i Borås. Orsaker till ofullständiga studieresultat bland förstaårsstudenter kan vi göra något åt detta? Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:1 Sigrén, P. (2014). Studentbarometern HT 2013. Studie- och arbetsmiljö. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:2 Sigrén, P. (2014). En studie om utbildningskvalitet kvalitetsbedömning inom den högre utbildningen. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2014:3 Sigrén, P. (2014). Boråsakademiker 2014. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2008 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:1 Sigrén, P. (2015). Studentbarometern 2014. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås. 2015:2 Sigrén, P. (2015). Boråsakademiker 2015. Etableringsgrad och utbildningskvalitet 2009 års programstudenter. Högskolan i Borås: Rapporter och publikationer från Högskolan i Borås.
RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS INNEHÅLL Rapport 2015:2 BORÅSAKADEMIKER 2015 SAMMANFATTNING 5 1 INLEDNING 9 2 BAKGRUNDSFRÅGOR 13 Genus och ålder 13 Val av högskola och renommé 13 Varför utbildning? 14 Studentkåren vid Högskolan i Borås 15 Examen 16 3 ETABLERINGSGRAD 19 Anställning efter studierna 19 Arbetar inom yrkesområdet 20 Arbete under utbildningstiden 20 Anknytning till kommande yrkespraktik 21 Anställningsform efter avslutade studier 22 Lönenivåer 23 4 KVALITETSINDIKATORER 25 4.1 Generiska förmågor 26 4.2 Språklig kompetens 29 4.3 Sociokulturell kompetens 32 4.4 IT-kompetens 35 4.5 Presentationsfärdigheter 38 4.6 Projektledningskompetens 41 5 AVSLUTANDE KOMMENTARER 45 REFERENSER 51 BILAGA I TOTALT FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS 53
BILAGA II BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 59 Övergripande frågeställningar 59 Institutionsspecifika frågeställningar 64 BILAGA III HANDELS- OCH IT-HÖGSKOLAN 67 Övergripande frågeställningar 67 Institutionsspecifika frågeställningar 72 BILAGA IV INGENJÖRSHÖGSKOLAN 75 Övergripande frågeställningar 75 Institutionsspecifika frågeställningar 80 BILAGA V INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK 83 Övergripande frågeställningar 83 Institutionsspecifika frågeställningar 88 BILAGA VI TEXTILHÖGSKOLAN 91 Övergripande frågeställningar 91 Institutionsspecifika frågeställningar 96 BILAGA VII INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 99 Övergripande frågeställningar 99 Institutionsspecifika frågeställningar 104
SAMMANFATTNING En viktig kvalitetsdimension för Högskolan i Borås (HB) är att kunna ta del av studenters erfarenheter och synpunkter, inte bara under utbildningstiden utan även efter avslutade studier. Högskolan i Borås har under lång tid följt upp utexaminerade studenter såväl på yrkesprogram som på enskilda kurser. Rapporten som föreligger är nummer sex i ett longitudinellt projekt som påbörjades 2010/11. 1 Ytterligare en studie utfördes 2007 dock följer inte 2007 års studie exakt den analysmodell som introducerades 2010/11. Även om det utfördes, i efterhand, explorativ faktoranalys på 2007 års studie är inte variablerna (frågebatteriet) helt jämförbara med nuvarande modell (Sigrén, 2007). Rapporten redovisar aggregerade resultat för vad drygt 400 alumner 2, som påbörjade en programutbildning vid Högskolan i Borås under 2009, anser om utbildningen och dess innehåll (kvalitetsindex), hur graden för arbetsetablering ser ut, lönenivåer samt om alumnen ansökt om ett examensbevis. Respondenterna har, i det flesta fall, en yrkes- och/eller en grundläggande examen. Resultaten redovisas huvudsakligen genom att svaren, för högskolan totalt samt högskolans sex institutioner, 3 presenteras i ett antal tabeller och figurer vilket ger läsaren snabbt en överskådlig bild. Särredovisning för respektive institution sker i bilagor. Förkortningar för institutionerna används såväl i löpande text som i figurer och tabeller. Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan (BHS) Institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) Institutionen Ingenjörshögskolan (IH) 1 Sedan 2010/11 bedrivs två longitudinella projekt där såväl årliga etableringsstudier som studentbarometrar genomförs vid lärosätet. 2 Alumn är en tidigare student från en viss skola och/eller ett universitet eller högskola. 3 Högskolan i Borås har omorganiserats under 2014 och består numer av tre akademier. HÖGSKOLAN I BORÅS 5
Institutionen för pedagogik (PED) Textilhögskolan (THS) Institutionen för vårdvetenskap (VHB) Anställningsbarhet En majoritet av studenterna erhåller en anställning, på mer än 75 procent, efter avslutade studier. Alumner med avlagd och uttaget examensbevis uppvisar en högre etableringsgrad jämfört med alumner som inte tagit en examen alternativt ej ansökt om examensbevis. Universitetskanslersämbetet (Universitetskanslersämbetet, 2013:5-11) undersöker ett specifikt examensår 4 medan Högskolan i Borås mäter ett genomsnitt under en specifik treårsperiod (se tabell 1 och 2). Anledningen till HBs mätmetod är att år två till fyra (efter registrering på ett program) tar de flesta studenter sin examen vid Högskolan i Borås. Det beror bl.a. på att det finns magister- och masterprogram (60-120 hp) som påbyggnadsutbildningar/program. TABELL 1 ETABLERINGSGRAD. ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER EXAMEN ÅR (2009 ÅRS GRUPP) EXAMEN ÅR (2008 ÅRS GRUPP) HÖGSKOLAN I BORÅS 2011-2013 2010-2012 EFFEKT KVINNOR 81,8 93,5-11,7 MÄN 86,6 90,6-4,0 TABELL 2 UTTAG AV EXAMENSBEVIS VID LÄROSÄTET. ANDEL I PROCENT. EXAMEN 2009 2008 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 72,0 72,3-0,3 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 19,8 22,9-3,1 AVBRÖT STUDIERNA 7,3 4,2 + 3,1 ANNAN HÖGSKOLA 1,0 0,6 + 0,4 Högre löneläge för examinerade studenter. Avbrott/avhopp i studierna ger ett lägre löneläge. 4 se t.ex. http://www.uka.se/arkiv/effektivitet/etableringpaarbetsmarknaden.5.7ff11ece 146297d1aa63ed.html 6 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 3 ARBETAR INOM SITT YRKESOMRÅDE (UTBILDNINGSOMRÅDET). ANDEL I PROCENT. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2009 2008 EFFEKT HELA TIDEN 75,3 79,4-4,1 MER ÄN HALVA TIDEN 10,6 7,8 + 2,8 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 7,7 5,3 + 2,4 INTE ALLS 6,4 7,5-1,1 Tillsvidareanställningar ökar något. Tillfälliga anställningar/vikariat minskar något. 63 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 52 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 92 procent anger att utbildningen varit relevant/delvis relevant (16 procent) för det arbete som de har/haft. Val av högskola/universitet Åtta av tio alumner anger Högskolan i Borås som sitt första val av lärosäte. Varumärket Högskolan i Borås har ett fortsatt högt renommé. 3,9 på en 5-gradig ordinalskala. TABELL 4 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. LÄROSÄTE 2009 2008 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 80,8 80,1 + 0,7 GÖTEBORGS UNIVERSITET 10,5 10,5 0,0 CHALMERS 4,0 2,7 + 1,3 ANNAN 3,0 4,5-1,5 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,3 0,3 + 1,0 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,3 0,3 0,0 HÖGSKOLAN VÄST 0,3 0,3 0,0 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,0 1,2-1,2 HÖGSKOLAN I BORÅS 7
Kvalitetsindex Tidigare etablerings/alumnstudier har visat på att arbetsuppgifter något eller ett par år efter examen främst kräver förmågan att självständigt kunna lösa problem, tillämpa kritiskt tänkande, argumentera och övertyga, utföra muntliga- och skriftliga presentationer, använda datorn/it som arbetsverktyg, arbeta i team, inspirera och vara kreativ samt följa kunskapsutvecklingen inom arbetsområdet, se t.ex. (Lundmark, 2002, 2006; Nelsson, 2006). Det som framgår (figur 1) är att kraven tenderar att vara något högre, med något undantag, i arbetslivet än vad som levererats under utbildningstiden. Fenomenet har uppmärksammats i de tidigare genomförda etableringsstudierna vid lärosätet. Generiska färdigheter/förmågor, ITkompetens samt presentationsfärdigheter ligger strax under nivån hög kvalitet inom utbildningen (indexvärdet för hög kvalitet är satt till 80). Dimensioner/kvalitetsindex som mäts är: generiska förmågor språklig kompetens (annat språk än svenska) sociokulturell kompetens IT-kompetens presentationsfärdigheter projekt(ledar)kompetens INDEX 100 80 60 82 75 60 56 74 63 83 78 78 65 80 66 40 ARB 20 0 UTB FIGUR 1 MÅLINDEX HB TOTALT. AVSER 2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. MAXIMALT INDEXVÄRDE (100). 8 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
1 INLEDNING Högskolan i Borås (HB) har under lång tid tillbaks genomfört alumnundersökningar, såväl övergripande som institutionsspecifikt. Syftet med dessa undersökningar är att för att följa upp lärosätets före detta studenter, se t.ex. (Elingfors, 2001; Holmqvist, 2004; Högskolan i Borås, 1999; Sigrén, 2014a). Högskolan i Borås har valt att såväl mäta/fråga alumner som har tagit en examen (examensbevis) som de alumner som inte tagit ut en examen samt studenter som väljer att avbryta sin utbildning. Angående de alumner som inte har ansökt om ett examensbevis finns inom gruppen de som faktiskt är helt färdiga med sin utbildning men väljer, av olika anledningar, att inte ansöka om ett examensbevis. Ett par återkommande orsaker i alumnstudierna, till att inte ansöka om ett examensbevis, är t.ex. jag har fått jobb ändå och att det upplevs som krångligt att ansöka om en examen. HBs longitudinella etableringsstudier visar på att gruppen alumner som inte tar ut en examen har/erhåller ett lägre löneläge jämfört mot gruppen med uttagen examen. Det är framförallt ingångslönen som blir lägre och får följdverkningar på det nuvarande löneläget. Primärt belyser alumnundersökningar hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet. Sekundärt kan alumnundersökningar även utnyttjas för att ge återkoppling vad gäller utbildningars kvalitativa innehåll, upplägg och relevans i ett samtida samhällsperspektiv. En annan viktig aspekt är att alumnaktiviteter bygger upp en relation till tidigare studenter. Samtliga nämnda aspekter utgör viktiga faktorer för högskolans strategiska utveckling som ett professionsinriktat lärosäte (Högskolan i Borås, 2010). Föreliggande rapport redovisar resultat från en webbaserad enkätundersökning och innehåller i hög utsträckning kvantitativ empiri. Resultaten jämförs mot tidigare (i främsta hand föregående års studie) utförda alumnundersökningar vid lärosätet. Glädjande är att Universitetskanslersämbetet återupptar den etableringsrapport som den numer nedlagda myndigheten Högskoleverket publicerade varje höst (Universitetskanslersämbetet, 2013). Högskoleverket har under lång tid genomfört etableringsrapporter (sedan 2003) som då har kunnat användas som ett jämförelseinstrument till HBs egna undersökningar. HÖGSKOLAN I BORÅS 9
Genomförandet Vid konstruktionen av frågeformuläret har Artologiks Survey & Report 5 använts som är en programvara för att skapa och samla in data genom webbaserade enkätformulär. Vid den statistiska bearbetningen av enkätdata har SPSS Statistics ver. 21.0 använts. Undersökningen är en totalundersökning dock med den begränsningen att endast respondenter med en e-postadress i HBs studentadministrativa system Ladok (86 procent av den totala populationen) har kunnat få det webbaserade frågeformuläret. Vid de tidigare studierna har även ett vykortsutskick skett men det har visat sig att svarsfrekvensen på dessa är mycket låg. Kostnaderna för dessa utskick och arbetet med att ta fram relevanta adresser kan inte motiveras med en så pass låg svarsfrekvens. Vid de två större frågebatterierna (avser endast resultaten för HB totalt) har Explorativ Faktoranalys (EFA) använts som analysmetod. Metoden har, i tidigare rapporter, utförligt behandlats och därav avsaknad av ett metodkapitel i föreliggande rapport, se t.ex. (Sigrén, 2014b, 2015b). Redovisningen sker, i hög utsträckning, genom nyckeltal, effekt- och indexmått samt förklarande text. Utgångspunkten är att 2015 års studie jämförs mot 2014 års studie. Det innebär att tabeller, etc. redovisar 2009 års respektive 2008 års programstudenter. 2015 års undersökning har utförts av Peter Sigrén vid sektionen för pedagogiskt utveckling och forskning. En referensgrupp bestående av Anders Stenström (verksamhetskontroller) Martin Hellström (prorektor) och studentkårens ordförande är knutna till projektet. Statistisk referenslitteratur Borg & Westerlund, 2006; Bryman & Cramer, 2011; Djurfeldt & Barmark, 2009; Djurfeldt, Larsson, & Stjärnhagen, 2003; Edlund, 1995; Loehlin, 2004; Miller, Vandome, & McBrewster, 2010; Pedhazur & Pedhazur Schmelkin, 1991; Wilson, 2005. 5 http://www.artologik.com 10 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Svarsfrekvens och bortfallsanalys TABELL 1.1 REGISTRERADE PROGRAMSTUDENTER 2009 (EXKLUDERAT STUDENTER SOM INTE KUNNAT NÅS MED E-POST; 349). ANDEL I ANTAL OCH PROCENT. N = 2 093. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 208 16,9 102 11,8 HIT 137 11,1 137 15,9 IH 127 10,3 424 49,1 PED 260 21,1 66 7,7 THS 237 19,3 65 7,5 VHB 262 21,3 68 7,9 TOTALT 1 231 58,8 862 41,2 TABELL 1.2 SVARSFREKVENS PER INSTITUTION OCH KÖN. PROCENT REDOVISAS MOT RESPEKTIVE INSTITUTIONS ANTAL (TABELL 1.1). N = 400. INSTITUTION KVINNOR (N) PROCENT MÄN (N) PROCENT BHS 55 26,4 19 17,4 HIT 23 16,8 22 16,1 IH 26 20,5 48 11,3 PED 58 22,3 7 10,6 THS 63 26,6 4 6,2 VHB 66 25,2 9 8,8 TOTALT 291 23,6 109 12,6 Vid 2015 års etableringsrapport har ett urval skett. webbenkäten har enbart varit möjlig att besvaras av alumner som haft en e-postadress registrerad i lärosätets studentadministrativa system. 86 procent av adresslistan innehåller en extern e-postadress och tendensen är att tillgången till e-postadresser ökar. Det har, under de två senaste åren, uppmärksammats att svarsfrekvensen på utskick via ett vykort inte renderat i en acceptabel svarsfrekvens, sett till kostnaden för vykortet. Datainsamling har skett mellan vecka 14-21 (2015) inkluderat fyra påminnelser. 45 e-postreturer (e-postadresserna är ej aktiva längre). 16 avregistreringar från enkäten. Exkluderas respondenter som avbrutit en påbörjad utbildning (cirka 1,4 % [n = 29]) erhålls en svarsfrekvensen på cirka 20 procent. HÖGSKOLAN I BORÅS 11
2 BAKGRUNDSFRÅGOR Genus och ålder UNDER 25 ÅR 31 69 25-34 28 72 35-44 26 74 ÖVER 45 ÅR 12 88 0 20 40 60 80 100 MÄN (TOTALT 27 %) KVINNOR (TOTALT 73 %) FIGUR 2.1 KVINNOR RESP. MÄN INOM ÅLDERSKATEGORIE. ANDEL I PROCENT. N = 400. Val av högskola och renommé Renomméet för lärosätet 2009 års studentgrupp: m = 3,9 2008 års studentgrupp: m = 3,9 5-gradig ordinalskala. Tidigare högskolestudier 46 procent anger tidigare studier på högskola/universitet. Nybörjare 39 procent kvinnor 16 procent män HÖGSKOLAN I BORÅS 13
TABELL 2.1 FÖRSTAHANDSVAL AV LÄROSÄTE. ANDEL I PROCENT. N = 400. LÄROSÄTE 2009 2008 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 80,8 80,1 + 0,7 GÖTEBORGS UNIVERSITET 10,5 10,5 0,0 CHALMERS 4,0 2,7 + 1,3 ANNAN 3,0 4,5-1,5 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING 1,3 0,3 + 1,0 HÖGSKOLAN I SKÖVDE 0,3 0,3 0,0 HÖGSKOLAN VÄST 0,3 0,3 0,0 HÖGSKOLAN I HALMSTAD 0,0 1,2-1,2 Varför utbildning? TABELL 2.2 VIKTIGA ASPEKTER VID VAL AV UTBILDNING. ANDEL I PROCENT. N = 400. ASPEKT 2009 2008 EFFEKT ATT FÅ ETT ARBETA JAG TRIVS MED 43,3 45,5-2,2 AV INTRESSE 35,8 33,7 + 2,1 FÖR ATT HÖJA MIN KOMPETENS 13,0 14,5-1,5 ATT UTBILDNINGEN FANNS NÄRA MIN HEMORT 3,5 2,4 + 1,1 ANNAN ASPEKT 2,3 3,9-1,6 PÅVERKAN FRÅN FAMILJ 2,0 0,0 + 2,0 PÅVERKAN FRÅN LÄRARE, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE 0,3 0,0 + 0,3 14 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Studentkåren vid Högskolan i Borås TABELL 2.3 HUR UPPFATTADE DU INFORMATIONEN FRÅN STUDENTKÅREN NÄR DU PÅBÖRJADE UTBILDNINGEN? ANDEL I PROCENT. N = 400. ITEM 2009 2008 EFFEKT SOM OBEFINTLIG 5,5 4,2 + 1,3 SOM SVAG 20,3 16,0 + 4,3 SOM MÅTTLIG 35,0 42,2-7,2 SOM GANSKA GOD 32,0 31,6 + 0,4 SOM MYCKET GOD 7,3 6,0 + 1,3 Förslag för att nå ut bättre mot student sociala medier affischering på institutionerna utskick innan kursstart studentkårsrepresentanter vid kursstart vid studentkårsregistrering Aktivt studentkårsarbete 2009 års studentgrupp: 13 procent angav aktivt deltagande. 2008 års studentgrupp: 16 procent angav aktivt deltagande. HÖGSKOLAN I BORÅS 15
Examen Resultat från dessa etableringsuppföljningar uppvisar en positiv korrelation för att en uttagen examen ger en högre ingångslön jämfört med ej uttagen examen även om utbildningen är helt avslutad. Detta bör uppmärksammas studenterna, redan vid starten av utbildningen, att det är viktigt att ansöka om ett examensbevis. TABELL 2.4 VAR ALUMNEN TOG SIN EXAMEN ALTERNATIVT EJ EXAMEN ELLER AVBRÖT STUDIERNA. ANDEL I PROCENT. N = 400. EXAMEN 2009 2008 EFFEKT HÖGSKOLAN I BORÅS 72,0 72,3-0,3 EJ ANSÖKT/TAGIT UT EXAMENSBEVIS 19,8 22,9-3,1 AVBRÖT STUDIERNA 7,3 4,2 + 3,1 ANNAN HÖGSKOLA 1,0 0,6 + 0,4 Justeras resultatet För alumner som angav avbröt studierna (29) samt utbildningar som inte leder till en examen (8) återstår 363. 79 procent har en uttagen examen (examensbevis) från Högskolan i Borås. Högskolan i Borås bidrar med ytterligare 1,1 procent examinerade dock bokförs dessa alumner vid något annat lärosäte. Anledningar till ej uttaget examensbevis ej klar med exjobbet saknar en del kurser studerat vidare har inte haft tid har inte behövts studieuppehåll komplicerat att ta ut en examen 16 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
EXAMENSGRADER 2014 2013 2012 2011 2010 2009 0 20 40 60 80 100 120 140 2009 2010 2011 2012 2013 2014 YRKES 2 2 HÖGSKOLE 2 1 19 19 11 1 KANDIDAT 6 3 0 96 59 10 MAGISTER 2 21 6 5 4 1 MASTER 2 10 1 3 0 FIGUR 2.2 EXAMENSGRADER. ANDEL I ANTAL. N = 286. FIGUREN AVSER NÄR 2009 ÅRS STUDENTGRUPP TOG EN EXAMEN. Inga stora diskrepanser jämfört mot 2008 års studentgrupp. Kandidat (60,8 procent) högskoleexamen (18,5 procent). Magister (13,6 procent) master (5,6 procent). Masterexamen tenderar att minska något jämfört mot 2008 års studentgrupp. HÖGSKOLAN I BORÅS 17
3 ETABLERINGSGRAD Anställning efter studierna TABELL 3.1 NÄR ALUMNEN FICK EN ANSTÄLLNING EFTER AVSLUTADE STUDIER. ANDEL I PROCENT. N = 364. ARBETE 2009 2008 EFFEKT VAR EGEN FÖRETAGARE 0,8 1,0-0,2 HADE REDAN ARBETE 32,4 32,6-0,2 INOM ETT HALVÅR 42,0 45,4-3,4 INOM SEX MÅNADER OCH ETT ÅR 8,8 8,6 + 0,2 MELLAN ETT OCH TVÅ ÅR 4,9 4,5 + 0,4 EFTER TVÅ ÅR 1,1 0,6 + 0,5 ÄR ARBETSSÖKANDE 3,8 5,1-1,3 GÖR ANNAT 6,0 2,2 + 3,8 Etableringsgraden är högre: för alumner med uttagen examen: 92,3 procent ej uttagen examen: 81,8 procent Cirka två år efter avslutade studier, vid lärosätet, har cirka 90 procent av 2009 års studentgrupp en anställning. Resultatet visar på en minskning med tre procentenheter jämfört mot 2008 års studentgrupp. Sammanfattningsvis visar resultaten på att drygt 84 procent av studenterna erhåller ett arbete inom ett år och nio av tio studenter inom två år efter avslutad utbildning. Sett över flera års studier kan Högskolan i Borås uppvisa en stor andel etablerade på arbetsmarknaden, se t.ex. (Högskoleverket, 2011:47; 2012:55-60; Universitetskanslersämbetet, 2013:44-52). HÖGSKOLAN I BORÅS 19
TABELL 3.2 ETABLERINGSGRAD FÖR EXAMINERADE ALUMNER (SPECIFIK PERIOD). ANDEL I PROCENT. ETABLERING INOM 18 MÅNADER EXAMEN ÅR (2009 ÅRS GRUPP) EXAMEN ÅR (2008 ÅRS GRUPP) HÖGSKOLAN I BORÅS 2011-2013 2010-2012 EFFEKT KVINNOR 81,8 93,5-11,7 MÄN 86,6 90,6-4,0 Högskolan i Borås uppvisar ett något högre resultat (+5,6 procent) i sina egna mätningar jämfört mot t.ex. UK-ämbetets mätningar (UKÄ). Skillnaden beror troligtvis på att urvalsmetoden skiljer sig något åt mellan UKÄ och HB (Universitetskanslersämbetet, 2013:44). UKÄ redovisar, för HB, ett perfekt matchningsmått om 1,0 som då innebär att det är jämnvikt mellan faktiskt andel etablerade och förväntade andel etablerade. I UKÄs senaste publicerade etableringsrapport ställs kriterier upp för vem som skall anses vara etablerad på arbetsmarknaden. (Universitetskanslersämbetet, 2013:5ff) Arbetar inom yrkesområdet TABELL 3.3 ARBETAR INOM YRKESOMRÅDET. ANDEL I PROCENT. N = 312. INOM UTBILDNINGSOMRÅDET 2009 2008 EFFEKT HELA TIDEN 75,3 79,4-4,1 MER ÄN HALVA TIDEN 10,6 7,8 +2,8 MINDRE ÄN HALVA TIDEN 7,7 5,3 + 2,4 INTE ALLS 6,4 7,5-1,1 Arbete under utbildningstiden Arbetade inom utbildningsområdet under studietiden. 2009 års studentgrupp 44,5 procent. 2008 års studentgrupp 53,2 procent. TABELL 3.4 ARBETADE DU UNDER DIN UTBILDNING? ANDEL I PROCENT. N = 364 ARBETADE UNDER STUDIETIDEN 2009 2008 EFFEKT JA, MINDRE ÄN 25 % 36,8 38,9-2,1 JA, 25-50 % 23,6 19,9 + 3,7 JA, ÖVER 50 % 8,0 11,1-3,1 INTE ALLS 31,6 30,1 + 1,5 20 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Anknytning till kommande yrkespraktik 60 40 20 UTSTRÄCKNING 0 BHS HIT IH PED THS VHB I MINDRE 5 27 19 14 21 3 I GANSKA STOR 8 9 24 34 10 43 I MYCKET STOR 1 9 3 34 3 52 FIGUR 3.1 PRAKTIK MOT KOMMANDE YRKESPRAXIS. 5-GRADIG ORDINALSKALA VARAV TRE NIVÅER REDOVISAS. ANDEL I PROCENT. Ett uttalat professionslärosäte bör ha en god anknytning mot ett framtida yrkesliv. HÖGSKOLAN I BORÅS 21
Anställningsform efter avslutade studier 2009 2008 73,5 76,9 18,8 16,8 FAST ARBETE TILLFÄLLIGT/VIKARIAT FIGUR 3.2 ANSTÄLLNINGSFORM EFTER AVSLUTAD UTBILDNING. ANSTÄLLNINGSGRAD: 76-100 PROCENT. ANDEL I PROCENT. N=312. Tillsvidareanställningar minskar något. Tillfälliga anställningar/vikariat ökar något. 63 procent är anställda inom Västra Götalandsregionen relativt konstant över årskullar. 52 procent anger stat, kommun och landsting som arbetsgivare. 76 procent anger att utbildningen varit relevant (delvis relevant 16 procent) för det arbete som de har/haft. 22 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
Lönenivåer 60 50 40 30 20 10 0 45,2 35,0 32,0 28,0 26,3 20,0 17,5 21,0 17,5 14,0 7,0 11,9 12,0 8,0 4,4 <20 000 20 000-22 999 23 000-25 999 26 000-28 999 >29 000 EXAMEN - UTTAGEN EXAMEN - EJ UTTAGEN AVBRUTIT STUDIERNA FIGUR 3.3 NUVARANDE LÖNENIVÅER MED ELLER UTAN EXAMENSBEVIS SAMT AVBRUTNA STUDIER. ANDEL I PROCENT. Trenden fortsätter att en genomförd utbildning med uttaget examensbevis lönar sig beräknat på en hel grupp av alumner. Lägre lönenivåer vid avbrutna studier (högre andel i låga löneklasser och lägre andel i de högre löneklasserna). Exkluderas den högsta och lägsta percentilen (tio procent) framgår det tydligt. Ingångslönerna är, generellt sett, högre för gruppen som tar ut sitt examensbevis. HÖGSKOLAN I BORÅS 23
4 KVALITETSINDIKATORER Inledning Under kapitlet redovisas resultaten (målupplevelse och måluppfyllelse) för de alumner som gått igenom en programutbildning med eller utan ett examensbevis från Högskolan i Borås alternativt att examen tagits ut vid annat lärosäte. Analysmetod Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen behövs i arbetslivet? Hur upplever alumnerna att utbildningsmålen genererats inom utbildningen? Explorativ Faktoranalys (EFA) med efterföljande indexering. Resultaten redovisas dels som en positiv opinion, dels som ett målindex där respektive index redovisas mot referensvärdet 100 (maximalt). Resultaten redovisas per index/dimension för respektive institution. Målindex beräknas utifrån medelvärden. Den förklarade variansen för de tolv faktorerna är 60,5 procent (för arbetslivet) samt 67,2 procent (för utbildningen). Reliabilitet som redovisas avser 2009 års studentgrupp. Positiv opinion Innebär hur stor andel av respondenternas svarsträffar som ligger, inom respektive index, över kriterievärdet 3,3 på en 5-gradig ordinalskala där 1 motsvarar i mycket låg grad och 5 i mycket hög grad. Institutioner hålls konstant mot respektive index. Resultaten jämförs, i första hand, mot föregående års studie (2008 års programstudenter). Index som redovisas är tolv till antalet (sex index för arbetslivet samt sex index för utbildningen). Tabell I (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet arbetslivet samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. HÖGSKOLAN I BORÅS 25
Tabell III (bilaga I) redovisar samtliga frågeställningar för frågebatteriet utbildningen samt vilka frågeställningar som tillhör respektive index. Frågeställningarna rangordnas, efter medelvärdet, inom respektive index. 4.1 Generiska förmågor TABELL 4.1.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,794) 2009 2008 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 4,47 0,70 4,57-0,10 TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 4,26 0,86 4,27-0,01 ANALYSERA PROBLEM 4,07 0,98 4,07 0,00 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,83 0,83 3,88-0,05 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,81 0,99 3,90-0,09 M - INDEX 4,09 0,69 4,14-0,05 GENERISKA FÖRMÅGOR - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 79,6 82,9 81,6 92,9 79,3 97,0 2008 87,9 75,0 83,3 94,1 83,9 97,2 FIGUR 4.1.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. Tendensen är att arbetslivet efterfrågar dessa s.k. generiska förmågor i något större utsträckning än vad utbildningen genererat (figur 4.1.3). Samtliga tidigare studier uppvisar mönstret. 26 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.1.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN GENERISKA FÖRMÅGOR. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,871) 2009 2008 GENERISKA FÖRMÅGOR M SD M EFFEKT TILLÄMPA KRITISKT TÄNKANDE 3,94 0,93 3,95-0,01 ANALYSERA PROBLEM 3,92 0,94 3,86 + 0,06 INTA ETT KRITISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 3,76 1,05 3,81-0,05 SJÄLVSTÄNDIGT LÖSA PROBLEM 3,76 0,93 3,72 + 0,04 ARGUMENTERA OCH ÖVERTYGA 3,41 1,05 3,52-0,11 M - INDEX 3,76 0,80 3,77-0,01 GENERISKA KOMPETENSER - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 81,6 82,9 57,1 85,7 62,3 83,6 2008 75,8 65,0 54,2 82,4 67,9 81,9 FIGUR 4.1.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. GENERISKA KOMPETENSER ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB- 2009 79,6 82,9 81,6 92,9 79,3 97,0 UTB- 2009 81,6 82,9 57,1 85,7 62,3 83,6 FIGUR 4.1.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 27
TABELL 4.1.3 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,77 0,81 0,79 0,85 0,80 0,87 0,82 1,0 2008 0,76 0,75 0,78 0,86 0,83 0,87 0,83 1,0 2007 0,79 0,83 0,81 0,86 0,83 0,88 0,83 1,0 2006 0,80 0,85 0,81 0,86 0,84 0,86 0,84 1,0 2005 0,82 0,85 0,79 0,84 0,08 0,86 0,84 1,0 TABELL 4.1.4 UPPLEVT BEHOV AV GENERISKA FÖRMÅGOR I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,76 0,76 0,67 0,80 0,73 0,78 0,75 1,0 2008 0,75 0,65 0,72 0,80 0,74 0,78 0,75 1,0 2007 0,79 0,72 0,71 0,82 0,72 0,84 0,78 1,0 2006 0,81 0,80 0,70 0,82 0,71 0,79 0,78 1,0 2005 0,77 0,75 0,72 0,80 0,71 0,79 0,76 1,0 28 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.2 Språklig kompetens TABELL 4.2.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,837) 2009 2008 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,10 1,15 3,28-0,18 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 3,03 1,34 3,05-0,02 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,80 1,16 2,84-0,04 M - INDEX 2,98 1,15 3,06-0,08 SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 39,6 62,9 25,5 30,4 73,6 22,4 2008 42,4 40,0 41,7 20,0 81,8 20,8 FIGUR 4.2.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. Dimensionen språklig kompetens uppvisar ett lägre värde än övriga dimensioner/index. Vad som avses är: om studenter behöver ytterligare något språk i arbetslivet än svenska? Textilhögskolan uppvisar ett högre upplevt behov av kompetensen i arbetslivet än övriga institutioner (figur 4.2.1). HÖGSKOLAN I BORÅS 29
TABELL 4.2.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SPRÅKLIG KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,803) 2009 2008 SPRÅKLIG KOMPETENS M SD M EFFEKT ANLÄGGA ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV 3,04 1,14 3,17-0,13 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA, GENERELLT 2,74 1,18 2,64 + 0,10 KOMMUNICERA PÅ ENGELSKA INOM DEN EGNA PROFESSIONEN 2,68 1,18 2,63 + 0,05 M - INDEX 2,82 0,99 2,81 + 0,01 SPRÅKLIG KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 31,3 37,1 31,9 41,1 54,7 26,9 2008 33,3 30,0 33,3 34,0 56,4 18,1 FIGUR 4.2.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. SPRÅKLIG KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2009 39,6 62,9 25,5 30,4 73,6 22,4 UTB 2009 31,3 37,1 31,9 41,1 54,7 26,9 FIGUR 4.2.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. 30 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.2.3 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,61 0,67 0,50 0,55 0,78 0,50 0,60 1,0 2008 0,59 0,59 0,68 0,53 0,81 0,52 0,61 1,0 2007 0,56 0,57 0,64 0,52 0,80 0,56 0,60 1,0 2006 0,57 0,62 0,55 0,51 0,75 0,53 0,58 1,0 2005 0,51 0,54 0,53 0,51 0,72 0,47 0,54 1,0 TABELL 4.2.4 UPPLEVT BEHOV AV SPRÅKLIG KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,56 0,57 0,54 0,57 0,66 0,51 0,56 1,0 2008 0,54 0,42 0,59 0,56 0,66 0,49 0,56 1,0 2007 0,54 0,49 0,58 0,58 0,65 0,58 0,57 1,0 2006 0,55 0,52 0,57 0,56 0,63 0,49 0,55 1,0 2005 0,51 0,46 0,51 0,63 0,56 0,44 0,50 1,0 HÖGSKOLAN I BORÅS 31
4.3 Sociokulturell kompetens TABELL 4.3.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,875) 2009 2008 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,89 1,21 4,02-0,13 UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,65 1,32 3,73-0,08 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,57 1,29 3,89-0,32 M - INDEX 3,71 1,15 3,88-0,17 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 72,9 68,6 19,2 89,3 52,8 95,5 2008 75,0 47,4 45,8 90,0 67,3 94,4 FIGUR 4.3.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. Fyra institutioner uppvisar godtagbara resultat för 2009 års studentgrupp vad gäller behov av kompetensen i arbetslivet (figur 4.3.1). PED och VHB genererar kompetensen mycket väl inom utbildningen (figur 4.3.2). 32 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.3.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN SOCIOKULTURELL KOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,874) 2009 2008 SOCIOKULTURELL KOMPETENS M SD M EFFEKT UPPTÄCKA, ANALYSERA OCH FÖRHÅLLA SIG TILL ETISKA ASPEKTER 3,26 1,16 3,53-0,27 TOLKA OLIKA SOCIALA SITUATIONER 3,12 1,14 3,32-0,20 FÖRSTÅ OLIKA KULTURYTTRINGAR 3,04 1,19 3,27-0,23 M - INDEX 3,14 1,04 3,37-0,23 SOCIOKULTURELL KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 33,3 42,9 14,9 73,2 37,7 73,1 2008 37,5 42,1 20,8 80,0 43,6 84,3 FIGUR 4.3.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. SOCIOKULTURELL KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2009 72,9 68,6 19,2 89,3 52,8 95,5 UTB 2009 33,3 42,9 14,9 73,2 37,7 73,1 FIGUR 4.3.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 33
TABELL 4.3.3 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,77 0,66 0,50 0,88 0,66 0,89 0,74 1,0 2008 0,74 0,61 0,60 0,87 0,66 0,91 0,78 1,0 2007 0,77 0,64 0,58 0,87 0,72 0,91 0,77 1,0 2006 0,76 0,65 0,59 0,86 0,65 0,86 0,75 1,0 2005 0,79 0,64 0,47 0,87 0,66 0,86 0,74 1,0 TABELL 4.3.4 UPPLEVT BEHOV AV SOCIOKULTURELL KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,57 0,58 0,47 0,75 0,60 0,75 0,63 1,0 2008 0,59 0,58 0,59 0,78 0,61 0,76 0,68 1,0 2007 0,59 0,58 0,52 0,79 0,60 0,81 0,67 1,0 2006 0,61 0,65 0,56 0,78 0,57 0,76 0,66 1,0 2005 0,60 0,56 0,45 0,80 0,57 0,74 0,64 1,0 34 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.4 IT-kompetens TABELL 4.4.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,819) 2009 2008 IT- KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,31 0,96 4,31 0,00 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 4,23 0,89 4,38-0,15 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 4,13 0,97 4,30-0,17 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 3,96 1,00 4,07-0,11 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,64 1,34 3,47 + 0,17 M - INDEX 4,13 0,80 4,10 + 0,03 IT- KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 85,7 91,4 76,6 80,4 84,9 89,6 2008 90,6 84,2 79,2 80,0 83,6 87,5 FIGUR 4.4.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. IT-kompetensen visar fortsatt höga värden för arbetslivet och att kompetensen levereras inom utbildningen. Indexet har ett högt värde och harmoniserar väl sinsemellan (arbete vs utbildning) figur 4.4.3. HÖGSKOLAN I BORÅS 35
TABELL 4.4.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN IT-KOMPETENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,911) 2009 2008 IT- KOMPETENS M SD M EFFEKT ANVÄNDA IT FÖR INFORMATIONSSÖKNING 4,07 0,99 4,05 + 0,02 SÖKA OCH VÄRDERA INFORMATION 4,04 0,94 4,09-0,05 ANVÄNDA IT FÖR DOKUMENTATION 3,79 1,17 3,79 0,00 ANVÄNDA IT FÖR PRESENTATION 3,77 1,15 3,72 + 0,05 ANVÄNDA IT FÖR KOMMUNIKATION 3,75 1,15 3,72 + 0,03 M - INDEX 3,88 0,93 3,88 0,00 IT- KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 85,4 85,7 63,8 76,8 77,4 68,7 2008 87,5 73,7 75,0 76,0 81,8 66,7 FIGUR 4.4.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. IT- KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2009 85,7 91,4 76,6 80,4 84,9 89,6 UTB 2009 85,4 85,7 63,8 76,8 77,4 68,7 FIGUR 4.4.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. 36 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.4.3 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,85 0,89 0,79 0,81 0,82 0,83 0,83 1,0 2008 0,83 0,85 0,82 0,82 0,80 0,83 0,82 1,0 2007 0,89 0,86 0,85 0,83 0,79 0,83 0,84 1,0 2006 0,87 0,90 0,85 0,83 0,85 0,80 0,85 1,0 2005 0,86 0,88 0,86 0,81 0,87 0,80 0,84 1,0 TABELL 4.4.4 UPPLEVT BEHOV AV IT-KOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,78 0,83 0,72 0,80 0,78 0,75 0,78 1,0 2008 0,81 0,72 0,76 0,79 0,81 0,75 0,78 1,0 2007 0,85 0,76 0,77 0,84 0,80 0,84 0,82 1,0 2006 0,85 0,85 0,75 0,83 0,79 0,74 0,81 1,0 2005 0,80 0,74 0,77 0,79 0,78 0,71 0,76 1,0 HÖGSKOLAN I BORÅS 37
4.5 Presentationsfärdigheter TABELL 4.5.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,800) 2009 2008 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 3,30 1,26 3,37-0,07 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,20 1,30 3,14 + 0,06 M - INDEX 3,25 1,17 3,26-0,01 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 52,1 54,3 46,8 69,6 41,5 43,3 2008 44,5 55,0 45,8 66,0 43,6 34,7 FIGUR 4.5.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. Mönstret kvarstår från de tidigare studierna (indexet har ett högre värde för utbildning vs arbete) avser samtliga institutioner (figur 4.5.3). 38 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.5.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PRESENTATIONSFÄRDIG- HETER. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,818) 2009 2008 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER M SD M EFFEKT UTFÖRA MUNTLIGA PRESENTATIONER 4,04 0,93 3,84 + 0,20 UTFÖRA SKRIFTLIGA PRESENTATIONER 3,78 1,00 3,99-0,21 M - INDEX 3,91 1,17 3,92-0,01 PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 75,0 80,0 63,8 91,1 86,8 67,2 2008 84,9 60,0 70,8 84,0 89,1 62,5 FIGUR 4.5.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. PRESENTATIONSFÄRDIGHETER - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2009 52,1 54,3 46,8 69,6 41,5 43,3 UTB 2009 75,0 80,0 63,8 91,1 86,8 67,2 FIGUR 4.5.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. HÖGSKOLAN I BORÅS 39
TABELL 4.5.3 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,66 0,66 0,62 0,75 0,61 0,61 0,65 1,0 2008 0,62 0,66 0,60 0,72 0,60 0,59 0,62 1,0 2007 0,66 0,67 0,67 0,75 0,64 0,62 0,67 1,0 2006 0,68 0,75 0,65 0,75 0,60 0,61 0,69 1,0 2005 0,70 0,66 0,64 0,74 0,65 0,58 0,70 1,0 TABELL 4.5.4 UPPLEVT BEHOV AV PRESENTATIONSFÄRDIGHETER I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,78 0,79 0,73 0,85 0,78 0,75 0,78 1,0 2008 0,81 0,69 0,78 0,82 0,83 0,71 0,77 1,0 2007 0,81 0,73 0,72 0,86 0,80 0,75 0,79 1,0 2006 0,80 0,84 0,73 0,84 0,77 0,68 0,78 1,0 2005 0,75 0,73 0,76 0,84 0,81 0,71 0,76 1,0 40 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
4.6 Projektledningskompetens TABELL 4.6.1 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. ARBETSLIVET (ALPHA 0,747) 2009 2008 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 4,47 0,83 4,49-0,02 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 4,13 1,09 4,25-0,12 INSPIRERA ANDRA 3,91 1,07 4,00-0,09 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 3,81 1,02 3,87-0,06 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,76 1,13 3,68 + 0,08 M - INDEX 4,01 0,73 4,06-0,05 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS - ARBETSLIVET 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 77,1 74,3 59,6 91,1 81,1 92,5 2008 84,4 79,0 66,7 92,0 78,4 93,1 FIGUR 4.6.1 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. Resultatet visar på att det finns ett högre behov i arbetslivet för kompetensen än vad utbildningen genererat. Detta har påvisats så länge indexet (på ett tydligt sätt) genererats (2005-2009 års programstudenter) vid faktoranalysen. HB behöver bli bättre på att integrera indexet i utbildningen (figur 4.6.3). HÖGSKOLAN I BORÅS 41
TABELL 4.6.2 VISAR FRÅGESTÄLLNINGAR INOM DIMENSIONEN PROJEKTLEDNINGSKOMPE- TENS. RELIABILITET, MEDELVÄRDE, STANDARDAVVIKELSE SAMT EFFEKT. UTBILDNINGEN (ALPHA 0,858) 2009 2008 PROJEKTLEDNINGSKOMPETENS M SD M EFFEKT ARBETA I TEAM 3,88 1,02 3,95-0,07 PLANERA OCH ORGANISERA ARBETSSITUATIONER 3,37 1,12 3,44-0,07 UTRYMME FÖR KREATIVITET 3,22 1,12 3,31-0,09 INSPIRERA ANDRA 3,12 1,09 3,22-0,10 GENOMFÖRA FÖRÄNDRINGAR 2,93 1,10 3,03-0,10 M - INDEX 3,30 0,87 3,39-0,09 PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS - UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB 2009 41,7 71,4 34,0 57,1 47,2 58,2 2008 34,4 36,8 58,3 66,0 60,0 50,0 FIGUR 4.6.2 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. PROJEKT(LEDAR)KOMPETENS - ARBETE VS UTBILDNING 100 80 60 40 20 0 BHS HIT IH PED THS VHB ARB 2009 77,1 74,3 59,6 91,1 81,1 92,5 UTB 2009 41,7 71,4 34,0 57,1 47,2 58,2 FIGUR 4.6.3 POSITIV OPINION. KRITERIE: ANDEL I PROCENT > MEDELVÄRDET 3,30. 2009 VS 2008 ÅRS STUDENTGRUPP. 42 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
TABELL 4.6.3 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I ARBETSLIVET. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPLEVELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,78 0,74 0,72 0,88 0,79 0,84 0,80 1,0 2008 0,80 0,78 0,73 0,88 0,77 0,83 0,81 1,0 2007 0,81 0,80 0,79 0,90 0,80 0,86 0,84 1,0 2006 0,80 0,81 0,78 0,87 0,79 0,84 0,82 1,0 2005 0,85 0,81 0,77 0,94 0,82 0,82 0,84 1,0 TABELL 4.6.4 UPPLEVT BEHOV AV PROJEKTLEDARKOMPETENS I UTBILDNINGEN. REFERENSVÄRDE 1,0 (MAXIMAL MÅLUPPFYLLELSE). 2005-2009 ÅRS PROGRAMSTUDENTER. ÅR BHS HIT IH PED THS VHB HB TOTALT REFERENSVÄRDE 2009 0,66 0,71 0,73 0,71 0,65 0,70 0,66 1,0 2008 0,58 0,58 0,70 0,73 0,71 0,68 0,68 1,0 2007 0,59 0,72 0,68 0,78 0,72 0,75 0,71 1,0 2006 0,62 0,73 0,66 0,77 0,66 0,72 0,67 1,0 2005 0,61 0,67 0,67 0,81 0,66 0,72 0,69 1,0 HÖGSKOLAN I BORÅS 43
5 AVSLUTANDE KOMMENTARER Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaks arbetat efter devisen ett professionslärosäte. Ett professionslärosäte har som målsättning att knyta praktik och teori närmare varandra såväl genom forskning som grundutbildning. Den högre utbildningens uppdrag består av att bedriva grundutbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället. Lärosätet har sedan lång tid bedrivit grundutbildning mot professionsyrken t.ex. inom vård- och lärarsektorn. Högskolan i Borås har visat, i flera såväl interna som externa alumnundersökningar, att högskolan studenter får ett arbete efter utbildningen. En viktig aspekt är ett utbildningsutbud som harmoniserar mot arbetsmarknadens behov. Genom ett pragmatiskt inriktat synsätt har hög-skolan lyckats väl i den målsättningen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden, för högskolans studenter, är fortsatt hög dock framträder en del skillnader mellan institutioner. Ett par institutioner uppvisar en etableringsgrad på knappt 85 procent medan andra uppvisar en betydligt högre etableringsgrad. Dessa diskrepanser bör beaktas och diskuteras. Resultaten, sett över samtliga genomförda etableringsrapporter, visar på att lärarstudenterna får tillsvidareanställningar i högre grad än tidigare. I de tidigare etableringsstudierna (2010-2011) har denna grupp haft svårt att få tillsvidareanställningar, se t.ex. (Sigrén, 2007, 2012). Till viss del kan detta fenomen bero på de högre ställda kraven som kommunerna har ålagts, genom statliga direktiv, på vem som får anställas som lärare. Högskolans utbildningsutbud matchar väl arbetsmarknadens behov av rätt utbildade studenter. Högskoleverkets (HSV) och UKÄs etableringsrapporter verifierar också lärosätets egna uppföljningar. Högskolan i Borås ligger nära det optimala måttet som används. HB utbildar inte för många och inte för få utan ligger runt det centrala måttet 1,0 som då UKÄ anger som ett perfekt matchningsmått på etableringsgrad i förhållande till mängden utbildade och behovet på arbetsmarknaden. (Högskoleverket, 2011:47; Universitetskanslersämbetet, 2013:44). HÖGSKOLAN I BORÅS 45
Som motiv för att studera svarar alumnerna såväl att det är ett intresse för ämnet/utbildningsområdet som för att höja sin kompetensgrad. Vidare anges att de vill bli attraktiva på arbetsmarknaden. Högskolans studenter har lätt för att få ett arbete efter studierna (Högskoleverket, 2011:45). Två år efter avslutade studier anger 90 procent att de har erhållet ett arbete. Ses det till de studenter som tar ut ett examensbevis ökar anställningsgraden till drygt 92 procent. Resultaten pekar även på att studenter med ett examensbevis får bättre betalt (högre ingångslöner). Högskolans tidigare mätningar har genomgående uppvisat en positiv korrelation mellan ett examensbevis och en högre ingångslön. Helt säkerställt är att den studentgrupp som väljer att tidigt hoppa av sin utbildning hamnar i lägre löneklasser. Det finns dock ett par saker att begrunda ytterligare. 68 procent av alumnerna anger att de arbetade, under sin studietid, i mindre eller större utsträckning. Huruvida detta påverkar genomströmningsgraden kan det inte ges ett svar på i denna undersökning. Nationella utvärderingar kommer fram till att studenter upplever att det ställs för låga krav på utbildningen framförallt vid de svenska högskolorna. UK-ämbetet har ställt sig frågan: Har samhället, och studenterna, råd med denna dysfunktion i den högre utbildningen? Denna frågeställning kan naturligtvis begrundas ytterligare utifrån den nationella statistik som finns att tillgå. Nu införs nya och tydligare regler för studenter. Prestationer kommer att spela en avgörande roll enligt devisen inga poäng är lika med avregistrering. Dessa regler kan få till innebörd att studenter kommer att arbeta mindre, vid sidan om sina studier, och förhoppningsvis bli färdiga med studierna inom tidsramen. Det ställer samtidigt krav på lärosätena att hålla en hög och jämn kvalitet på utbildningarna att ge lärare ett bra verksamhetsstöd att ge studenter den hjälp som kan behövas för att klara av sina studier. Kvaliteten på utbildningsinnehåll (upplevd kvalitet) mäts varje år vid lärosätet genom studentbarometrar, se t.ex. (Sigrén, 2015a, 2015b). Föreliggande studie redovisar ett antal index som mäter förmågor, färdigheter och kompetenser. Vad som framkommit är att resultaten för dessa index visar på att arbetslivet upplevs ställa högre krav än vad lärosätet levererar. Det är inget specifikt för Högskolan i Borås utan snarare ett resultat av den allt mer accelererande utveckling samhället befinner sig i. Samtidigt är utmaningen för lärosätet att ligga så nära utvecklingslinjens framkant som möjligt. I och med UKÄ:s kvalitetsgranskningar av 46 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS
utbildningsprogram blir också kvaliteten på dessa en viktig faktor att ha kontroll över. Förhoppningsvis kan resultaten från HBs etableringsrapporter tillsammans med lärosätets studentbarometrar användas för att ytterligare höja kvalitén på programutbildningarna. Generellt uppvisas höga indexmått för måluppfyllelse i utbildningen. Framhållas kan att de högsta måtten uppvisas inom dimensionerna generiska förmågor, IT-kompetens, samt presentationsfärdigheter. Ett indexmått på 75, 78 och 78, för dessa tre index, indikerar att lärosätet håller en godtagbar kvalitet inom dessa tre områden. Det framgår även att behovet av projektledningskompetens upplevs som viktigt i arbetslivet. Lärosätet behöver utveckla denna kompetens bättre under utbildningstiden. I de tre första studierna (2010, 2011 och 2012) har detta index inte varit lika tydligt som vid de senaste årens studier. Nu framträder det att det finns en dimension/index som kan benämnas som en slags ledarskapskompetens och som då även efterfrågas i arbetslivet. Det som högskolan har svårast med att leverera är den språkliga och internationella dimensionen men samtidigt skall tilläggas att studenterna upplever att dimensionen inte behövs, i någon större utsträckning, i arbetslivet. Som ett uttalat professionslärosäte bör anknytningen till kommande yrkespraktik under utbildningen utvecklas betydligt mer. Det blir naturligtvis en balansgång mellan forskning och grundutbildning men samtidigt behöver det ena inte utesluta det andra. Lärosätet har erhållet forskarutbildningsrättigheter 6 och det är troligt att lärosätet framöver kommer anställa fler doktorander som har sin grundutbildningsbakgrund från Högskolan i Borås. Det kan finnas en risk i att grundutbildning blir mer teoretisk inriktad med tanke på att med nämnda forskarutbildningsrättigheter följer även krav på mer teoretiska kunskaper. Utmaningen eller snarare uppgiften för lärosätet blir då att finna en optimal balansgång mellan praktik och teori. 6 Regeringen använde sig tidigare av en indelningsgrund för resurstilldelningen till forskning och högskoleutbildning på forskarnivå som baserades på fyra så kallade vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. En högskola kunde tilldelas ett visst vetenskapsområde vilket innebar att högskolan fick rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området. Från 2010 kan högskolor i stället ansöka om sådana examenstillstånd inom forskningsområden som den berörda högskolan själv avgränsat. HÖGSKOLAN I BORÅS 47
Sammanfattningsvis, när en helhetsbedömning görs av resultaten, ser det bra ut för Högskolan i Borås. Diskrepanser framträder mellan institutioner men samtidigt är det helt naturligt att en varians föreligger. En svarsfrekvens på knappt 20 procent gör att resultaten bör tolkas något försiktigt men samtidigt är det inte en vetenskaplig studie i den bemärkelse att det handlar om forskning utan skall snarare ses som en handlingsinriktad effektstudie som mäter fenomen/dimensioner i en utbildningsverksamhet. Dessa dimensioner har visat sig vara viktiga ingredienser i en framtida yrkespraxis. Även om då svarsfrekvensen kan bedömas som låg går det inte att bortse ifrån att över flera års studier uppvisas snarlika tendenser/resultat, som då tillsammans ger en bra bärkraft i analyserna. Reliabiliteten i samtliga index är hög och vi tror oss ha funnit en god validitet i frågeställningarna. Faktoranalysen visar på att dessa två mått är höga i studien (sett över samtliga genomförda studier). Dessa alumnuppföljningar mäter delvis något som har skett alltså bakåt i tiden. Lärosätets studentbarometrar är mer av formativ karaktär där mätningarna sker här och nu. Vissa index samkörs för dessa båda nämnda uppföljningar och det uppvisas en positiv korrelation mellan t.ex. indexet generiska förmågor. Det som kommer att bli intressant, ur ett mer forskningsinriktat perspektiv, är när det finns empiri för alumner och samtidigt kunna mäta på specifika årskullar i studentbarometrar och då kunna jämföra en specifik årsgrupp av studenter. Tilläggas kan att det går att mäta vissa program mer noggrant där antalet respondenter är tillräckligt många (helst fler än 20 respondenter). Det är dock något som respektive institution får ta ställning till om så skall göras (se sammanställning nedan). TABELL 5.1 ANGER VILKA PROGRAM SOM ÄR MÖJLIGA ATT MÄTA MER NOGGRANT. ANDEL I ANTAL. PROGRAM LÄRARE SJUKSKÖTERSKA BIBLIOTEKS - OCH INFORMATIONSVETENSKAP/CAMPUS TEXTILINGENJÖR BYGGINGENJÖR ORGANISATIONS- OCH PERSONALUTVECKLING WEBBREDAKTÖR N 48 46* 37** 16 14 13 7*** * Antalet svarande specialistsjuksköterskor är 25 (N = 46+25). ** Distans 15 (N = 37+15). *** Distans 12 (N = 7+12). 48 RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER FRÅN HÖGSKOLAN I BORÅS