Marknadsanalys av betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät

10.8.2015 Bilaga 1 Marknadsanalys av betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät

2 (35) Innehåll 1 Referat... 3 2 Utgångspunkter för analysen av betydande marknadsinflytande... 3 3 Detaljistmarknad för samtalstjänster... 4 3.1 Allmän utveckling på detaljistmarknaden... 5 3.1.1 Struktur för detaljistmarknaden för telefonitjänster... 5 3.1.2 Utveckling för antalet abonnemang i telefonnät... 7 3.1.3 Utveckling för telefonabonnemangens utbredning... 8 3.1.4 Utveckling för samtalsminuter i telefonnät och skickade SMS... 9 3.1.5 Utveckling för användningen av övriga kommunikationstjänster... 11 3.1.6 Utveckling för prissättningen av telefonitjänster... 14 3.2 Substitution på efterfrågesidan på detaljistmarknaden för samtalstjänster... 17 3.3 Substitution på utbudssidan på detaljistmarknaden för samtalstjänster. 22 3.4 Geografiska marknader på detaljistmarknaden för samtalstjänster... 23 3.5 Sammandrag av substitutionen på efterfråge- och utbudssidan på detaljistmarknaden för samtalstjänster... 23 4 Relevanta marknader på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät... 24 4.1 Allmänt om grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät... 24 4.2 Relevanta produkt- och tjänstemarknader... 25 4.2.1 Substitution på efterfrågesidan... 25 4.2.2 Substitution på utbudssidan... 25 4.3 Relevant geografisk marknad... 26 4.4 Sammandrag av relevant marknad... 26 5 Analys av marknadsinflytande... 27 5.1 Bedömning av marknadsinflytande... 27 5.1.1 Marknadsandel... 27 5.1.2 Prissättningsbeteende... 27 5.1.3 Potentiell konkurrens... 29 5.1.4 Köparnas motverkande marknadsinflytande... 30 5.1.5 Övriga faktorer som anknyter till bedömningen av marknadsinflytande... 33 6 Slutsatser av bedömningen av marknadsinflytande... 34

3 (35) 1 Referat I marknadsanalysen har bedömts om de finländska mobiloperatörerna har betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i mobilnät. Med betydande marknadsinflytande avses ett företags förmåga att på en viss marknad verka oberoende av konkurrenter och slutkunder inom samtalstjänster. I analysen har en granskning av detaljistmarknaden för samtalstjänster varit utgångspunkten för bedömning av betydande marknadsinflytande. Efter det har den relevanta grossistmarknaden definierats genom att analysera substitutionen på efterfråge- och utbudssidan inom samtalsterminering samt marknadens geografiska dimension. Utifrån marknadsdefinieringen utgör DNA Ab:s, Elisa Abp:s, TeliaSonera Finland Oyj:s och Ålands Telekommunikation Ab:s samtalstermineringstjänster i mobilnätet var och en för sig en egen relevant grossistmarknad. Efter definieringen av marknaden presenteras en bedömning av om de berörda mobiloperatörerna har ett betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering. Varje mobiloperatör har en marknadsandel på 100 procent av samtalstermineringen i sitt eget mobilnät, vilket i sig är en stark indikator på betydande marknadsinflytande. Mobiloperatörernas marknadsinflytande begränsas inte av en potentiell konkurrens eller köparnas motverkande marknadsinflytande. Även mobiloperatörernas prissättningsbeteende på grossistmarknaden tyder på användning av ett betydande marknadsinflytande. Mobiloperatörernas marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering begränsas inte heller av substituerbarheten mellan tjänsterna till slutkunder på efterfråge- eller utbudssidan. Utifrån en analys av betydande marknadsinflytande har DNA Ab, Elisa Abp, TeliaSonera Finland Oyj och Ålands Telekommunikation Ab en ställning som företag med betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i sitt eget mobilnät. 2 Utgångspunkter för analysen av betydande marknadsinflytande Enligt 52 1 mom. i informationssamhällsbalken ska Kommunikationsverket i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och detaljistmarknader som definierats som relevanta. Enligt förarbetet för bestämmelsen ovan ska Kommunikationsverket, när det definierar relevanta marknader, beakta Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation,

4 (35) vilka kan komma i fråga för förhandsreglering (nedan kommissionens marknadsrekommendation). 1 I detta ärende utgörs den relevanta produkt- och tjänstemarknaden av en grossistmarknad för samtalsterminering i enskilda mobilnät. Det är fråga om marknaden nummer 2 i kommissionens marknadsrekommendation. Enligt 52 3 mom. i informationssamhällsbalken ska Kommunikationsverket genom sitt beslut bestämma att ett teleföretag är ett företag med betydande marknadsinflytande (SMP), om företaget utifrån en marknadsanalys konstateras ensamt eller tillsammans med andra ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad som gör att företaget i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. Kommunikationsverket har tidigare gjort analyser av grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät åren 2005, 2007 och 2008. 2 Besluten om betydande inflytande för enskilda företag finns i sin helhet på Kommunikationsverkets webbplats. 3 3 Detaljistmarknad för samtalstjänster För att ett samtal i ett enskilt mobilnät ska kunna kopplas till rätt abonnemang behövs samtalstermineringstjänster. Tjänsterna kan endast tillhandahållas av den mobiloperatör vars nät abonnemanget för den slutkund som tar emot samtalet är anslutet till. Efterfrågan på samtalstermineringstjänster kan därför inte ersättas med exempelvis en annan mobiloperatörs samtalstermineringstjänster. Substituerbarheten mellan samtalstjänsterna i mobilnäten på efterfråge- eller utbudssidan på detaljistmarknaden påverkar inte heller substitutionen på efterfråge- eller utbudssidan på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät. 4 Substituerbarheten mellan samtalstjänsterna i mobilnäten på efterfråge- eller utbudssidan på slutkundsmarknaden kan 1 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation, vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (2014/710/EU). 2 År 2005 gjorde Kommunikationsverket en marknadsanalys för de riksomfattande mobiloperatörerna. År 2007 gjordes en analys för det åländska företaget Ålands Mobiltelefon Ab (det nuvarande Ålands Telekommunikation Ab), och i konkurrensläget upptäcktes inga betydande förändringar som skulle ha förutsatt en ändring av beslutet om betydande marknadsinflytande givet 2004. År 2008 gjordes en analys för TDC Oy Finland. 3 https://www.viestintavirasto.fi/sv/styrningochovervakning/framjandeavkonkurrens/smpbeslut/samtalstermineringiettindividuelltmobilnat.html 4 Till exempel Europeiska kommissionen anser i de förklarande anmärkningarna till marknadsrekommendationen att även om det på detaljistmarknaden tillhandahålls tjänster som ersätter samtalstjänsterna i mobilnät, leder det inte till substitution på efterfrågesidan på grossistmarknaden. Resultaten av analysen av detaljistmarknaden påverkar därför inte definitionen av grossistmarknaden för samtalsterminering i mobilnät, utan de ska beaktas i bedömningen av om en mobiloperatör har ett betydande marknadsinflytande. (Explanatory note. Accompanying the document Commission Recommendation on relevant product and service markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services. SWD(2014) 298, Brussels, 9.10.2014, s. 28.)

5 (35) däremot indirekt begränsa mobiloperatörernas marknadsinflytande på grossistmarknaden. Därför är det motiverat att först analysera den senaste tidens utveckling på detaljistmarknaden för telefonitjänster samt substitutionen på efterfråge- och utbudssidan hos detaljistsamtalstjänster som är vertikalt integrerade i grossistmarknaden för samtalsterminering i mobilnät. 3.1 Allmän utveckling på detaljistmarknaden 3.1.1 Struktur för detaljistmarknaden för telefonitjänster 5 På detaljistmarknaden för telefonitjänster opererar företag som tillhandahåller telefonitjänster i både mobilnät och fasta nät. I Finland tillhandahålls telefonitjänster i mobilnäten av tre riksomfattande mobiloperatörer, en mobiloperatör på Åland och fem tjänsteföretag i mobilnäten. Samtliga operatörers och tjänsteföretags telefonitjänster kan användas överallt i Finland. I fasta nät tillhandahålls telefonitjänster av ungefär trettio teleföretag på olika regionala marknader. Mobiloperatörer De riksomfattande mobiloperatörerna i Finland är DNA Ab, Elisa Abp och TeliaSonera Finland Oyj. Var och en av dessa äger ett mobilnät som omfattar hela befolkningen i Fastlandsfinland och som har byggts med GSM-teknik 6, ett mobilnät som omfattar nästan hela befolkningen och som har byggts med UMTSteknik 7, och ett mobilnät som omfattar en del av befolkningen och som har byggts med LTE-teknik. 8 Mobiloperatörerna i landskapet Åland är Ålands Telekommunikation Ab i mobilnät som har byggts med GSM- och UMTS-tekniker samt TeliaSonera Finland Abp i mobilnät som har byggts med UMTS-teknik. För att bedriva verksamhet behöver operatörerna koncession genom vilken de får administrera radiofrekvenser avsedda för användning av mobilnät. 5 Med telefonitjänster avses i detta sammanhang så kallade administrerade telefonitjänster via vilka kunderna kan ringa samtal eller skicka meddelanden till nummer i de allmänna telefonnäten och till nödnumret. Dylika tjänster är de samtals- och meddelandetjänster som används via mobilabonnemang samt de samtalstjänster som används via fasta telefonabonnemang. 6 GSM-näten (Global System for Mobile Communications) möjliggör mobilsamtal, SMS och MMS samt kretskopplad och paketkopplad dataöverföring med låga hastigheter. I Finland använder GSM-näten frekvensområdena 900 MHz och 1 800 MHz. 7 UMTS-näten (Universal Mobile Telecommunications System) möjliggör normala mobilsamtals- och meddelandetjänster samt bredbandig paketkopplad dataöverföring. I Finland använder UMTS-näten frekvensområdena 900 MHz och 2 100 MHz. 8 LTE-näten (Long Term Evolution) möjliggör snabbare trådlösa bredbandstjänster än sådana som bygger på tidigare framtagna nättekniker. I Finland använder LTE-näten frekvensområdena 800 MHz, 1 800 MHz och 2 600 MHz. År 2013 auktionerade finska staten koncessioner för frekvensområdet 800 MHz, som är avsedda för användning av LTEmobilnät. Vinnare i auktionen var DNA Ab, Elisa Abp och TeliaSonera Finland Oyj. Koncessionerna beviljades för hela landet, med undantag av landskapet Åland. Enligt koncessionsvillkoren ska ett mobilnät byggas så att det täcker 95 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom tre år från koncessionsperiodens början och 97 eller 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland inom fem år från koncessionsperiodens början. Koncessionsperioderna började den 1 januari 2014 och de gäller i 20 år. I augusti 2014 offentliggjorde DNA Oy och TeliaSonera Finland Oyj att de har avtalat om att i samarbete bygga och använda GSM-, UMTS- och LTE-mobilnät i norra och östra Finland. Det gemensamma nätbolaget Suomen Yhteisverkko Oy, som bolagen grundat, svarar för byggandet och administrationen av de nya mobilnäten.

6 (35) Varje mobiloperatör använder främst sitt eget mobilnät till att tillhandahålla tjänster till slutkunder. 9 Mobiloperatörerna är vertikalt integrerade, det vill säga de tillhandahåller i praktiken själva alla tjänster och produkter som hör till värdekedjan för telefonitjänster i mobilnät. De tre riksomfattande mobiloperatörernas sammanlagda marknadsandel inom mobiltelefontjänster (beräknat enligt antalet abonnemang 10 ) var cirka 99 procent i mitten av 2014. Marknadsandelarna var följande: cirka 40 procent för Elisa Abp, cirka 35 procent för TeliaSonera Finland Oyj och cirka 24 procent för DNA Ab. Virtuella mobiloperatörer samt tjänsteföretag i mobilnät För att tillhandahålla tjänster till slutkunder använder en virtuell mobiloperatör (Mobile Virtual Network Operator, MVNO) de centralnätselement som ingår i dess eget nätsystem eller hyr elementen och köper radio- och basstationstjänster av en extern mobiloperatör. Den virtuella mobiloperatören administrerar självständigt samtrafikgränssnittet för sitt centralnät och ingår självständigt avtal om samtrafik med andra nätföretag. Mobiloperatören fastställer och tar av andra nätföretag ut en samtalstermineringsavgift för samtal som slutar i operatörens virtuella nät. För närvarande opererar inga virtuella mobiloperatörer i Finland. TDC Oy Finland, som tidigare fungerat som virtuell mobiloperatör, fusionerades med koncernen DNA Ab i slutet av 2014. I fråga om den verksamhet som tjänsteföretagen i mobilnäten bedriver äger företagen inga egna radionät, utan de köper de radionättjänster som behövs för att tillhandahålla tjänster till slutkunder av en mobiloperatör eller en virtuell mobiloperatör. För att tillhandahålla tjänster kan ett tjänsteföretag antingen använda de centralnätelement som ingår i dess eget nätsystem eller hyra elementen. Tjänsteföretag i mobilnäten skiljer sig från virtuella mobiloperatörer på så sätt att det alltid är värdnätsoperatören som svarar för samtalskopplingen och samtrafiken med andra nätföretag. Tjänsteföretag fastställer inte själva, och tar inte heller ut, någon avgift för samtalsterminering av andra nätföretag, utan avgiften tas ut av värdnätsoperatören. För närvarande opererar följande fem tjänsteföretag som tillhandahåller samtalstjänster i mobilnäten i Finland: AinaCom 9 DNA Ab och Elisa Abp tillhandahåller telefonitjänster i mobilnät på Åland och Ålands Telekommunikation Ab i Fastlandsfinland via nationella roamingtjänster. 10 Beräkningarna av marknadsandelarna bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen. Marknadsandelarna har beräknats utifrån det totala antalet mobilabonnemang. I det totala antalet ingår abonnemang som används för samtal och meddelanden, abonnemang som används för dataöverföring och abonnemang via vilka kunderna använder såväl samtals- och meddelandetjänster som dataöverföringstjänster. Största delen av mobilabonnemangen kan användas för såväl samtals- och meddelandetjänster som dataöverföringstjänster. Eftersom telefonitjänster och dataöverföringstjänster ofta används via ett och samma abonnemang, är det inte möjligt att göra en separat beräkning av marknadsandelarna för telefonitjänsterna i mobilnäten från dataöverföringstjänster.

7 (35) Oy, Globetel Oy, Fujitsu Finland Oy, Setera Oy och Mundio Mobile Oy. Tjänsteföretagens sammanlagda marknadsandel inom mobiltelefontjänster (beräknat enligt antalet abonnemang) var cirka en procent i mitten av 2014. Företag som är verksamma i fasta nät I fasta nät tillhandahålls telefonabonnemang och samtalstjänster av flera företag på olika geografiska områden i Finland. De största företagen är DNA Ab, Elisa Abp och TeliaSonera Finland Oyj, vilka äger ett regionalt fast nät. Samma företag som äger de riksomfattande mobilnäten är på så vis de mest betydande enskilda tillhandahållarna av telefonitjänster i de fasta näten. En stor del av de övriga regionala företagen i de fasta näten hör till Finnet-förbundet, som är en intresseorganisation för sina medlemsföretag. De medlemsföretag som tillhandahåller telefonitjänster i fasta nät är Alajärven Puhelinosuuskunta, Anvia Abp, Blue Lake Communications Oy, Eurajoen Puhelin Osk, Härkätien Puhelin Oy, Ikaalisten-Parkanon Puhelin Osakeyhtiö, Jakobstadsnejdens Telefon Ab, Kaisanet Oy, Karis Telefon Ab, Kimito Telefonaktiebolag, Laitilan Puhelin Osk, Lounea Oy 11, LPOnet Oy Ab, Mariehamns Telefon Ab, Mikkelin Puhelin Oyj, Pargas Telefon Ab, Pohjois-Hämeen Puhelin Oy, Tampereen Puhelin Oy, Vakka-Suomen Puhelin Oy och Ålands Telefonandelslag. Ett företag som är verksamt i fasta nät och som inte är medlem i Finnet-förbundet är Etelä-Satakunnan Puhelin Oy. På marknaden opererar också företag som har specialiserat sig på att tillhandahålla VoIP-telefonitjänster i fasta nät, bland annat Boor Communications Oy. Beräknat enligt antalet abonnemang 12 var marknadsandelarna inom telefonitjänster i de fasta näten följande: cirka 38 procent för Elisa Abp, cirka 24 procent för TeliaSonera Finland Oyj, cirka 21 procent för Finnet-gruppen och cirka 14 procent för DNA Ab i mitten av 2014. 3.1.2 Utveckling för antalet abonnemang i telefonnät Det totala antalet mobilabonnemang 13 var cirka 9 370 000 i mitten av 2014. Antalet är cirka 61 procent större än i mitten av 2007, då det var 5 810 000. Antalet abonnemang ökade särskilt snabbt under 2007 2011. År 2013 avstannade ökningen av antalet abonnemang. 11 Till och med den 16 juni 2014 opererade företaget under namnet SSP Yhtiöt Oy. 12 Beräkningarna av marknadsandelarna bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen. I fasta telefonabonnemang ingår PSTN-abonnemang, ISDN-abonnemang, ISDN-systemabonnemang och VoIP-abonnemang. 13 Statistiken över antalet abonnemang bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen. I det totala antalet mobilabonnemang ingår abonnemang som används för samtal och meddelanden, abonnemang som används för dataöverföring och abonnemang via vilka kunderna använder såväl samtals- och meddelandetjänster som dataöverföringstjänster. Största delen av mobilabonnemangen kan användas för såväl samtals- och meddelandetjänster som dataöverföringstjänster.

8 (35) 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 tusen abonnemang Mobilabonnemang Fasta abonnemang Figur 1: Utveckling för antalet telefonabonnemang 2007 2014. I mitten av 2014 innehade privatkunderna och företagskunderna cirka 74 procent (6 950 000) respektive cirka 26 procent (2 418 000) av mobilabonnemangen. Under de senaste åren har de proportionella andelarna varit stabila. Antalet fasta telefonabonnemang 14 var cirka 690 000 i mitten av 2014. Antalet är cirka 62 procent mindre än i mitten av 2007, då det var omkring 1 830 000. Antalet fasta telefonabonnemang har minskat stadigt under hela översiktsperioden. I mitten av 2014 innehade privatkunderna cirka 48 procent (328 000) och företagen cirka 52 procent (360 000) av abonnemangen. Antalet fasta abonnemang har minskat långsammare för företagskunderna än för privatkunderna. En del av teleföretagen har upphört med försäljningen av nya fasta telefonabonnemang. I mitten av 2014 var antalet fasta VoIP-abonnemang 15 ungefär 9 000, av vilka privatkunderna innehade cirka 79 procent (7 000) och företagskunderna 21 procent (2 000). Antalet VoIPabonnemang har minskat med cirka 79 procent sedan mitten av 2010, då det var omkring 43 000. En del av teleföretagen har upphört med försäljningen av nya VoIP-abonnemang. 3.1.3 Utveckling för telefonabonnemangens utbredning Enligt Konsumentundersökningen av kommunikationstjänster, 16 som Kommunikationsverket låtit göra, innehade cirka 98 14 I telefonabonnemang för det fasta nätet inräknas PSTN-abonnemang, ISDN-abonnemang, ISDN-systemabonnemang och VoIP-abonnemang. 15 Med VoIP-abonnemang (Voice over Internet Protocol) avses här telefonabonnemang som teleföretag tillhandahåller slutkunderna och som används via bredband i fasta nät vid uppringning till PSTN-nät och mobilnät med fasta näts telefonnummer. 16 Konsumentundersökningar av kommunikationstjänster 2010 2012 och 2014; Undersökning av teletjänster 2008 (på finska).

9 (35) procent av privatkunderna mobilabonnemang och cirka 11 procent fasta telefonabonnemang 2014. Under de senaste åren har andelen privatkunder som innehar ett mobilabonnemang stabiliserats på en nivå på 98 99 procent. Däremot har andelen privatkunder som innehar fasta telefonabonnemang sjunkit betydligt de senaste åren. År 2008 innehade cirka 30 procent av privatkunderna fortfarande fasta telefonabonnemang. Enligt en urvalsundersökning av företagens användning av telefonitjänster, som Kommunikationsverket lät göra 2010, innehade cirka 97 procent av företagen mobilabonnemang och cirka 56 procent fasta telefonabonnemang. Andelen företag som endast innehade fasta telefonabonnemang var cirka 2 procent. Utifrån den allmänna utvecklingen av antalet abonnemang kan det konstateras att andelen företag som innehade fasta telefonabonnemang har sjunkit sedan 2010. 3.1.4 Utveckling för samtalsminuter i telefonnät och skickade SMS 17 Under första halvåret 2014 uppgick samtalsminuterna i mobilnät till cirka 7,7 miljarder. Antalet är cirka 15 procent större än under första halvåret 2007, då det var omkring 6,7 miljarder. Under samma period minskade antalet samtalsminuter i de fasta näten från cirka 2,2 miljarder till cirka 0,5 miljarder, vilket innebär en minskning med 77 procent. Under första halvåret 2014 uppgick det sammanlagda antalet samtalsminuter i mobilnäten och de fasta näten till cirka 8,2 miljarder. Antalet är cirka 8 procent mindre än under första halvåret 2007, då det var omkring 8,9 miljarder. Före 2011 förändrades det totala antalet samtalsminuter knappt alls; användningen av samtalstjänster skedde bara i allt större omfattning i mobilnäten, samtidigt som samtalstjänsterna i de fasta näten minskade i popularitet. Sedan 2012 har även antalet samtalsminuter i mobilnäten minskat något. https://www.viestintavirasto.fi/sv/ombranschen/undersokningar/konsumentundersokningavkommunikationstjanster.ht ml 17 Statistiken över samtals- och meddelandetjänster bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen.

10 (35) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 miljarder minuter Samtalsminuter i mobilnät Samtalsminuter i fasta nät Samtalsminuter tot. Figur 2: Utveckling för antalet samtalsminuter 2007 2014. Samtalslängden i mobilnäten var i genomsnitt 3,5 minuter under första halvåret 2014. Jämfört med 2007 är den cirka 0,7 minuter längre. Samtidigt har den genomsnittliga samtalslängden i de fasta näten förkortats från 4 minuter till 3,2 minuter. Förändringarna i samtalslängden vittnar också om att samtalstjänsterna i mobilnät fått större betydelse samtidigt som de minskat i popularitet i fasta nät. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 minuter Samtal i mobilnät Samtal i fasta nät Figur 3: Utveckling för längden på uppringda samtal 2007 2014. Under första halvåret 2014 skickades cirka 1,7 miljarder SMS i mobilnäten. Antalet är cirka 9 procent större än under första halvåret 2007, då det var omkring 1,5 miljarder. Antalet

11 (35) skickade SMS ökade fram till första halvåret 2012, varefter antalet började minska. 2,5 miljarder st. 2 1,5 1 0,5 0 Skickade SMS Figur 4: Utveckling för antalet skickade SMS 2007 2014. Under första halvåret 2014 skickades cirka 41 miljoner MMS i mobilnäten. Antalet är cirka 220 procent större än under motsvarande period 2007, då det var omkring 13 miljoner. 3.1.5 Utveckling för användningen av övriga kommunikationstjänster Utveckling för dataöverföringstjänster i mobilnät Användningen av dataöverföringstjänster i mobilnät har ökat betydligt de senaste åren i fråga om både abonnemang och datavolym. I mitten av 2014 användes dataöverföringstjänster mot månadsavgift med mer än 6,7 miljoner mobilabonnemang. 18 Därutöver användes dataöverföringstjänster som faktureras på andra grunder med cirka 490 000 abonnemang 19. Totalt 76 procent av mobilabonnemangen betalade för användning av dataöverföringstjänster. I mitten av 2011 var motsvarande procentandel 48. Då användes dataöverföringstjänster mot månadsavgift med cirka 3 miljoner mobilabonnemang och dataöverföringstjänster som faktureras på andra grunder med cirka 1,2 miljoner mobilabonnemang. 18 Statistiken över antalet abonnemang bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen. Dataabonnemang med månadsavgift kan indelas i obegränsade och begränsade abonnemang. I månadsavgiften för obegränsade abonnemang ingår obegränsad dataöverföring. I begränsade abonnemang finns det en maximigräns för dataöverföring, och när gränsen har överskridits kan dataöverföringen bli långsammare eller avgiftsbelagd. 19 Andra faktureringsgrunder är till exempel debitering enligt överförd datavolym.

12 (35) 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 tusen abonnemang 6/2011 12/2011 6/2012 12/2012 6/2013 12/2013 6/2014 Dataöverföring med månadsavgift, obegränsad Dataöverföring med månadsavgift, begränsad Övriga dataöverföringsavtal Inget dataöverföringsavtal Figur 5: Utveckling för användningen av dataöverföringstjänster i mobilnät 2007 2014. Volymen av överförda data i mobilnäten har ökat betydligt de senaste åren. Under första halvåret 2014 uppgick volymen till cirka 135 000 terabyte. 20 Under första halvåret 2007 uppgick volymen till 154 terabyte, det vill säga volymen har ökat med 875 gånger under översiktsperioden. 160000 terabyte 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Överförda data i mobilnät Figur 6: Utveckling för volymen av överförda data i mobilnät 2007-2014. 20 Statistiken över volymen av överförda data bygger på den sektorinformation som Kommunikationsverket halvårsvis samlar in av teleföretagen. Detta inkluderar både sända och mottagna data.

13 (35) Utveckling för användningen av mobil terminalutrustning och OTT-tjänster Den snabba tillväxten i de mobila dataöverföringstjänsterna bygger på att tillgången och kvaliteten på tjänsterna har förbättrats, samt till stor del på att de så kallade smarttelefonerna blivit allt vanligare bland hushållen och företagen. I och med smarttelefoner är det enklare att använda internet med mobiltelefon. Enligt Statistikcentralens uppgifter ägde 62,5 procent av de finländska hushållen en smarttelefon 2014. 21 I en enkät som Statistikcentralen genomförde 2013 angav 81 procent av de 25 34-åriga finländarna och 5 procent av 75 89-åriga finländarna att de använder smarttelefon. 22 Användningen av smarttelefon är med andra ord ovanligare, ju äldre person det är fråga om. I och med den förbättrade tillgången och kvaliteten på dataöverföringstjänster i mobilnäten och de fasta näten samt utvecklingen av terminalutrustningen har det lanserats ett flertal nya, så kallade OTT-tjänster (Over the Top), på marknaden för kommunikationstjänster. Med OTT-tjänster avses tjänster som levereras via internet och som kringgår de traditionella leveranssätten. Vanligen är OTT-tjänsterna oberoende av det teleföretag som tillhandahåller dataöverföringstjänsten och därmed är de så kallade ickeadministrerade 23 (unmanaged) tjänster. Företag som tillhandahåller OTT-tjänster har tagit fram olika nyttoappar som laddas ned i smarttelefoner. Till de OTTmobiltjänster som används mest aktivt världen över hör karttjänsten Google Maps, tjänsterna för sociala medier Facebook och Twitter, videotjänsten Youtube och snabbmeddelandetjänsten WhatsApp. 24 OTT-samtalstjänster tillhandahålls av flera företag, bland annat Skype, Viber och Facebook, under produktnamnet Messenger. På den finländska marknaden finns det ingen exakt statistik över hur bred eller aktiv användningen av samtals- och snabbmeddelandeappar är. Riktgivande information om användningen av tjänsterna finns i Konsumentundersökningen av kommunikationstjänster 2014, som Kommunikationsverket har låtit göra. 25 I undersökningen angav cirka 30 procent av de 15 79-åriga deltagarna att de regelbundet använder olika 21 Statistikcentralen (2014): Ägandet av vissa apparater och anslutningar i hushållen. http://193.166.171.75/database/statfin/tul/kbar/kbar_fi.asp 22 Statistikcentralen (2013): Undersökningen "Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik". https://www.stat.fi/til/sutivi/2013/sutivi_2013_2013-11-07_tie_001_fi.html 23 I fråga om de så kallade administrerade (managed) VoIP-samtalstjänsterna tillhandahålls teletjänsten av samma teleföretag som levererar bredbandet till slutkunden. Till skillnad från de administrerade VoIP-samtalstjänsterna kan tjänsteleverantören i de icke-administrerade OTT-tjänsterna inte säkerställa vare sig tjänstens tillförlitlighet eller kvalitet, eftersom denne inte administrerar slutkundens bredband. 24 Internationell uppföljning av användningen av OTT-mobilappar genomförs av bland annat GlobalWebIndex. http://blog.globalwebindex.net/top-global-smartphone-apps 25 Konsumentundersökning av kommunikationstjänster 2014 (på finska). https://www.viestintavirasto.fi/attachments/viestintapalveluiden_kuluttajatutkimus_2014.pdf

14 (35) snabbmeddelandetjänster med mobiltelefon. Tretton procent av deltagarna angav att de regelbundet använder olika samtalstjänster i internet, såsom Skype, med mobiltelefon. Endast 3 procent av deltagarna över 65 år angav att de använder tjänsterna regelbundet. Resultatet var att ju äldre person det var fråga, desto mer sällan angav personen att han eller hon använder någon samtalstjänst i internet med mobiltelefon. 3.1.6 Utveckling för prissättningen av telefonitjänster Utveckling för konsumentpriserna för telefonitjänster och dataöverföringstjänster Åren 2007 2013 har konsumentpriserna på mobila telefonitjänster i Finland enligt prisindexet 26 sjunkit med cirka 46 procent. Samtidigt har priserna på fasta telefonitjänster stigit med cirka 86 procent. Under översiktsperioden har konsumentpriserna på mobila dataöverföringstjänster sjunkit med cirka 54 procent. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 indexvärde 2007 = 100 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Telefonitjänster tot. Telefonitjänster i mobilnät Telefonitjänster i fasta nät Dataöverföringstjänster i mobilnät Figur 7: Förändring i prisnivån på dataöverföringstjänster i telefonnät och mobilnät 2007 2013. 26 De prisindex som Kommunikationsverket årligen beräknat beskriver förändringen i prisnivån på de samtals- och meddelandetjänster som hushållen använder. De tjänster som används av företagskunderna ingår inte beräkningarna. Indexen är realprisindex, det vill säga den allmänna förändringen i konsumentpriserna har beaktats i indexen. Indexen beskriver utvecklingen för de priser som konsumenterna de facto betalat, och beaktar också olika erbjudandens inverkan på de priser som konsumenterna har betalat för telefonitjänsterna. Indexen har beräknats utifrån de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in från teleföretagen och som rör omsättningen för televerksamheten och antalet abonnemang, samtalsminuter, SMS och MMS.

15 (35) Förändring i prissättningsmodellerna för telefonitjänster I Finland och övriga Europa bygger utbudet av samtalstjänster på principen att den uppringande parten betalar. Det innebär att endast den som ringer betalar för uppringda samtal. Därför ska de samtalsspecifika kostnaderna för det samtal som ringts betalas av den uppringande slutkunden, och den mottagande slutkunden behöver inte betala några kostnader. 27 Mobila samtalstjänster erbjuds till privatkunderna genom avtalsabonnemang som faktureras i efterhand eller genom prepaid-abonnemang som betalas i förväg. Abonnemang som erbjuds till företagskunderna i ett färdigt produktpaket är avtalsabonnemang som faktureras i efterhand. Utifrån en bedömning som bygger på uppgifterna från teleföretagen ingick samtalspaket i cirka hälften av privatkundernas avtalsabonnemang som gällde den 30 juni 2013. I sådana så kallade paketabonnemang inkluderar den fasta månadsavgiften ett begränsat eller obegränsat antal samtalsminuter i mobilnäten och de fasta näten. 28 För samtalsminuter som överstiger minutantalet i begräsade samtalspaket fakturerar teleföretagen normalt samma pris för både samtal till mobilabonnemang och samtal till fasta abonnemang i Finland, inklusive interna samtal i ett mobilnät. I månadsavgiften för paketabonnemang ingår normalt också ett SMS- och MMS-paket samt ett obegränsat eller begränsat dataöverföringspaket i mobilnät. I största delen av företagskundernas avtalsabonnemang och cirka hälften av privatkundernas avtalsabonnemang i mobilnäten betalas samtalstjänsterna helt utifrån användning av tjänsterna. I så fall har samtalen i regel samma pris vid uppringning till mobilabonnemang och fasta abonnemang i Finland. 29 Ett obegränsat eller begränsat dataöverföringspaket i mobilnät ingår vanligen i månadsavgiften. När det gäller prepaid-abonnemang köper kunden vanligen i förväg samtalssaldo som minskar utifrån användningen. 30 Samtal från prepaid-abonnemang har i regel samma pris vid uppringning till mobilabonnemang och fasta abonnemang i Finland. 31 I mitten av 2014 utgjorde prepaid-abonnemangen cirka 8 procent av alla mobilabonnemang. 27 Detta gäller emellertid inte situationer där samtal till finländska mobilabonnemang tas emot utomlands. I så fall tas en mottagningsavgift för samtalet ut från den mottagande slutkunden. 28 Samtalspaket inkluderar vanligen samtal till normalprissatta fasta abonnemang och mobilabonnemang i Finland, och kunden betalar separat för samtal till servicenummer och företagsnummer samt för utrikessamtal. 29 I dylika abonnemang betalas även SMS och MMS i regel utifrån användning och priset är detsamma oberoende av vilket mobilnät i Finland mottagaren av meddelandet använder. 30 Företagen har också lanserat prepaid-abonnemang där kunden kan ladda ned samtals-, SMS- och dataöverföringspaket i abonnemanget. 31 I prepaid-abonnemang betalas även SMS och MMS i regel utifrån användning av tjänsterna och priset är detsamma oberoende av vilket mobilnät i Finland mottagaren av meddelandet använder.

16 (35) Under de senaste åren har kommersialiseringen av mobila telefonitjänster förändrats och nuförtiden ingår dataöverföringstjänster i en stor del av mobilabonnemagen. I och med att dataöverföringstjänsterna ökat i vikt kan det i framtiden påverka prissättningen av mobilsamtalen till exempel på så sätt att samtalen är billigare eller antalet minuter i samtalspaket är större, ju snabbare dataöverföringstjänster abonnemanget inkluderar. Prissättningen av samtal i det fasta telefonnätet består av en öppningsavgift och avgifter per minut och samtalsslag. 32 Detaljistpriset för samtal från fasta telefonabonnemang till mobilabonnemang består vanligen av en lokalsamtalsavgift och en avgift fastställd av den mobiloperatör som den mottagande slutkunden använder. Priserna på samtal från fasta telefonabonnemang till mobilabonnemang i Finland är höga jämfört med priserna på samtal från ett mobilabonnemang till ett annat mobilabonnemang eller från ett fast abonnamang till ett annat fast abonnemang. Samtal mellan mobilabonnemang kostar normalt 6 9 cent per minut. Samtal från ett fast nät till ett mobilnät med operatörsprefix eller avtal om förhandsval kostar i genomsnitt 15 cent per minut plus lokalnätsavgift. Samtal utan prefix eller avtal kostar i genomsnitt 25 cent per minut plus lokalnätsavgift. 33 Enligt 43 4 mom. i den tidigare gällande kommunikationsmarknadslagen (393/2003) behöver mobiloperatörerna inte prissätta inkommande trafik särskilt om förbindelsen upprättas från ett fast telefonnät till ett mobilnät, utom om förbindelsen har valts med prefix eller förhandsval. Den gällande informationssamhällsbalken innehåller inte längre den aktuella undantagsbestämmelsen, vilket innebär att mobiloperatörerna alltid ska prissätta inkommande trafik från ett fast nät till ett mobilnät. Då kan operatörerna inte längre fastställa detaljistpriset för ett från det fasta nätet terminerande samtal där förbindelsen har upprättats utan prefix eller förhandsval. Enligt förarbetena för informationssamhällsbalken är syftet med ändringen att sänka detaljistpriset på samtal från ett fast telefonabonnemang till ett mobilabonnemang i en situation där mobiloperatören hittills fått fastställa det. Enligt förarbetena för informationssamhällsbalken tillämpas 43 4 mom. i kommunikationsmarknadslagen i prissättningen av samtrafiken mellan telefonnät till och med utgången av 2015. 32 Samtalsslag som har prissatts på olika sätt är exempelvis interna samtal i det egna nätet, när-, lokal-, fjärr- och utrikessamtal samt samtal till mobilabonnemang och servicenummer. 33 Vid samtal från ett fast nät till ett mobilnät utan operatörsprefix eller avtal om förhandsval fastställer mobiloperatören detaljistpriset för samtalet och operatören för fasta nätet lokalnätsavgiften. Om förbindelsen väljs med prefix eller förhandsval, fastställer operatören för fasta nätet detaljistpriset för samtalet.

17 (35) Sammanfattningsvis kan följande konstateras om prissättningsmodellerna för samtalstjänster i mobilnät och fasta nät: I fråga om konsumentabonnemang i mobilnät har företagen i större omfattning övergått från användningsbaserad prissättning av samtalstjänster till paketprissättning. Därför har användningen av tjänster åtskiljts från debiteringen av tjänster i allt större utsträckning. Samtal inom ett mobilnät och samtal till andra nät har i regel samma priser. Samtalen från ett fast nät till ett mobilnät är betydligt dyrare än samtalen från ett mobilnät till ett annat. Nuförtiden inkluderar nästan varje nytt mobilabonnemang dataöverföringstjänster med månadsavgift. 3.2 Substitution på efterfrågesidan på detaljistmarknaden för samtalstjänster Med substitution på efterfrågesidan avses köparens möjlighet att byta tjänst om priset på den tjänst som är föremål för analys har stigit. Substitutionen på efterfrågesidan bestäms genom att analysera om det på marknaden finns konkurrerande tjänster som köparna lätt kan börja använda, om priset på den berörda tjänsten stiger märkbart och permanent i förhållande till andra tjänster. Om köparna är beredda att byta tjänst efter prishöjningen, blir höjningen olönsam för företaget. I analysen av substitutionen på efterfrågesidan inom samtalstjänster bestäms det ur slutkundens synvinkel om det på detaljistmarknaden finns alternativa substituerbara tjänster till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. 34 I analysen av substitutionen på efterfrågesidan bestäms det huruvida en liten men betydande och permanent höjning av detaljistpriset på samtal till mobilabonnemang leder till att slutkunderna börjar använda någon annan alternativ tjänst. I analysen beaktas bland annat de alternativa tjänsternas egenskaper, slag och tillgång samt kostnaderna för byte av tjänst. Ur slutkundernas synvinkel ska de substituerbara tjänsterna ha samma ändamål som den tjänst som är föremål för analys och de ska tillgodose slutkundernas behov på samma sätt. Efterfrågan på grossisttjänster för samtalsterminering i mobilnät är en så kallad härledd efterfrågan till följd av slutkundernas efterfrågan på tjänster för samtal till 34 Till följd av principen att den uppringande parten betalar står slutkunden ensam för kostnaderna för uppringda samtal. Därför har en eventuell höjning av detaljistpriset ingen direkt inverkan på vare sig den mottagande samtalspartens kostnader eller beteende. En höjning av detaljistpriset kan emellertid indirekt inverka på den mottagande samtalspartens beteende när prissättningen inverkar betydligt på den uppringande partens vilja att ringa till mottagaren.

18 (35) abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Om uppringande slutkunder i tillräcklig grad är beredda att byta tjänst efter en höjning av detaljistpriset, minskar efterfrågan på samtalstjänster på detaljistmarknaden. I sista hand leder detta till att höjningen av grossistpriset på samtalsterminering, som eventuellt lågt bakom höjningen av priset till slutkunder 35, blir olönsam för mobiloperatören. Substituerbarheten mellan samtalstjänsterna på efterfrågesidan på slutkundsmarknaden kan på så sätt indirekt begränsa mobiloperatörens marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät. Samtal från mobilabonnemang till fasta telefonabonnemang Största delen av finländarna är inte nåbara via fasta telefonabonnemang. År 2014 innehade endast cirka 11 procent av hushållen fasta abonnemang. Ungefär 56 procent av företagen innehade fasta telefonabonnemang 2010, varefter antalet abonnemang enligt uppskattningar minskat. Om utvecklingen fortgår i samma riktning, kommer antalet fasta telefonabonnemang inom den närmaste framtiden att minska ytterligare, både bland privatkunderna och bland företagskunderna. På så vis blir det i framtiden allt oftare omöjligt att nå mottagarna via fasta telefonabonnemang. Samtal från mobilabonnemang till fasta abonnemang är till egenskaperna en annorlunda tjänst än samtal till mobilabonnemang. Eftersom användningen av tjänsten för den som tar emot samtalet är bunden till en fast plats, och det inte är fråga om en mobil tjänst, är mottagaren inte direkt nåbar på samma sätt som via mobilabonnemanget. En fast telefon kan också vara i gemensam användning, vilket gör att det är svårare att nå mottagaren personligen och att integriteten under samtal blir lidande jämfört med samtal via mobilabonnemang. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att samtal från mobilabonnemang till fasta telefonabonnemang inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Samtal mellan fasta telefonabonnemang Såsom det konstaterats ovan, är fasta telefonabonnemang inte vanliga i Finland. Knappt 90 procent av hushållen och uppskattningsvis mindre än hälften av företagen är inte nåbara via fasta telefonabonnemang. Samtal till fasta telefonabonnemang är också på ovan nämnda sätt till 35 Europeiska kommissionen har exempelvis i sin termineringsrekommendation konstaterat att höga avgifter för samtalsterminering ofta leder till höga detaljistpriser. Commission Recommendation on the Regulatory Treatment of Fixed and Mobile Termination Rates in the EU. C(2009) 3359, Brussels, 7.5.2009. Skäl 3 och 7 i ingressen.

19 (35) egenskaperna en annorlunda tjänst än samtal till mobilabonnemang. Dessutom skulle samtal från fasta telefonabonnemang förutsätta att en stor del av slutkunderna anskaffar fasta telefonabonnemang. Det skulle medföra betydande kostnader för slutkunderna. Den senaste tiden har även tillgången till tjänster i fasta nät blivit svagare eftersom en del av teleföretagen har upphört med försäljningen av nya fasta telefonabonnemang. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att samtal mellan fasta telefonabonnemang inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Interna samtal i mobilnät När det gäller tjänstens egenskaper, slag eller samtalspriser finns det inga större skillnader mellan interna samtal i mobilnät och samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Att ringa interna samtal i mobilnät i stället för att ringa till abonnemang i andra än det egna mobilnätet förutsätter dock att den slutkund som ringer ett samtal ska skaffa abonnemang i flera mobilnät. Användning av flera abonnemang förutsätter att användaren byter SIM-korten i sin mobiltelefon vid varje samtal eller att användaren äger flera mobiltelefoner eller en mobiltelefon med flera SIM-kortplatser. Anskaffningen av flera mobilabonnemang och eventuellt en eller flera nya terminaler skulle medföra betydande ekonomiska kostnader för slutkunderna på grund av bytet av tjänst. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att interna samtal i mobilnät inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Icke-administrerade OTT-samtal 36 i mobilnät 37 Icke-administrerade OTT-samtal i mobilnät förutsätter att den slutkund som ringer och den slutkund som tar emot samtalet har en smarttelefon och ett dataabonnemang i mobilnätet. Dessutom bör båda parterna ha samma tjänsteleverantörs OTTapp inladdad i den egna smarttelefonen. Ungefär 62 procent av finländarna har en smarttelefon, men deras nåbarhet med ickeadministrerade OTT-samtal i mobilnät är betydligt mindre än detta. Enligt Kommunikationsverkets konsumentundersökning 36 I Finland tillhandahåller mobiloperatörerna inga administrerade OTT-samtalstjänster i mobilnäten och därför finns det inget skäl att i detta sammanhang behandla substituerbarheten mellan sådana tjänster på efterfrågesidan. 37 Icke-administrerade OTT-samtal kan också ringas exempelvis via en fast dataförbindelse eller en WLAN-förbindelse. Då är åtminstone endera av slutkunderna bunden till en viss fysisk miljö för att kunna använda samtalstjänsten. Det finns inget skäl att i detta sammanhang särskilt behandla substitutionen på efterfrågesidan inom OTT-samtalstjänster som används via dylika dataförbindelser, eftersom det inte är fråga om en ömsesidig mobil tjänst. Om de OTTsamtalstjänster i mobilnät som analyseras primärt inte är några substituerbara alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet, kan OTT-samtalstjänster som används via andra dataförbindelser inte heller vara substituerbara.

20 (35) 2014 använder endast cirka 13 procent av finländarna regelbundet mobiltelefonen vid icke-administrerade OTTsamtal. Icke-nåbarheten gäller särskilt bland den äldre befolkningen där endast ett fåtal äger en smarttelefon. För närvarande förutsätter icke-adminstrerade OTT-samtal ofta att den uppringande parten och mottagaren kommer överens om att anskaffa samma app före samtalet och förbinder sig att aktivt använda appen. En sådan överenskommelse kan vara smidig för familjer och andra närstående kretsar. Vid en bred analys kan substitutionen på OTT-samtalstjänster emellertid begränsas av bristen på en kritisk användarmassa av tjänsterna. OTT-samtalstjänsterna har en så kallad nätverkseffekt, det vill säga nyttan av tjänsterna för slutkunderna beror på antalet slutkunder som använder dem. Så länge OTT-samtalstjänstapparna inte används av en bred användarkrets, är det inte allmänt och lätt att nå olika instanser med OTT-samtal. En relevant faktor som begränsar substitutionen på ickeadministrerade OTT-samtalstjänster är den dåliga kvaliteten på samtalen. Medan dröjsmålen i konventionella röstsamtal i mobilnät är mycket korta och i praktiken helt omärkbara, orsakar packningen, överföringen och uppackningen av ljudet vid digitala, icke-administrerade OTT-samtal längre dröjsmål. Långa dröjsmål försämrar betydligt samtalets kvalitet bland annat på så sätt att rösten ekar och grötar sig. Dröjsmålen varierar beroende på överföringshastigheten i mobilnätet och är särskilt långa exempelvis när nätet blir belastat. Variationer i dröjsmålen gör att rösten grötar sig. Dessutom är funktionssäkerheten svagare i icke-administrerade OTTsamtalstjänster än i konventionella samtal, eftersom det inte alltid går att upprätta internetuppkopplingen eller uppkopplingen kan avbrytas mitt i samtalet. Eftersom de företag som tillhandahåller icke-administrerade OTT-tjänster inte administrerar dataförbindelsen, kan de inte heller garantera samtalstjänsternas kvalitet eller säkerställa funktionen i olika användningssituationer. Kvaliteten och funktionen i administrerade OTT-samtal kan säkerställas bättre, men för tillfället tillhandahåller inga aktörer i Finland sådana tjänster. I Finland tar mobiloperatörerna inte ut avgifter för användning av icke-administrerade OTT-samtalstjänster som tillhandahålls av tredje parter av slutkunderna, och begränsar inte heller användningen av tjänsterna. De företag som tillhandahåller icke-administrerade OTT-samtalstjänster tar ut lägre avgifter för samtal än vad som tas ut för konventionella samtal, eller så tillhandahåller de samtal utan avgift vilket innebär att slutkunden kan ringa samtal mot samma avgift som för dataöverföringstjänster. Avgiftsfria samtal eller samtal mot en mycket låg avgift är en faktor som kan uppmuntra slutkunderna att övergå till icke-administrerade OTT-samtal. Å andra sidan

21 (35) gör samtalspaket som ingår i månadsavgiften för mobilabonnemang ofta att behovet av att byta till alternativa samtalstjänster i inrikessamtal minskar, även om de är avgiftsfria. Enligt koncessionsvillkoren ska mobiloperatörernas nät som byggs med LTE-teknik omfatta 97 99 procent av befolkningen i Fastlandsfinland före utgången av 2019. Sådana nät möjliggör en allt snabbare dataöverföring i mobilnäten i framtiden. Framöver förväntas inte enbart infrastrukturell utveckling utan även teknisk utveckling i terminalutrustningarna, och användningen av smarttelefoner blir troligen allmännare, även bland de äldre årskullarna. Det kan konstateras att användningen av OTT-tjänster i mobilnät förmodligen blir allmännare på längre sikt i och med den tekniska utvecklingen och de förändrade sätten att använda tjänsterna. Det är emellertid inte känt om man inom den närmaste framtiden tänker göra sådana tekniska förbättringar av kvaliteten och funktionssäkerheten i de icke-administrerade OTT-samtalen som gör att tjänsterna skulle motsvara konventionella samtal i mobilnäten. Användningen av ickeadministrerade OTT-tjänster väntas inte heller inom den närmaste framtiden bli allmännare och etablera sig bland finländarna i så stor utsträckning att slutkunderna i större omfattning skulle vara nåbara med icke-administrerade OTTsamtal i mobilnäten. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att icke-administrerade OTT-samtal inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. Sändning av SMS Sändning av SMS skiljer sig från samtalstjänster i mobilnät till egenskaperna och det avsedda ändamålet. I fråga om SMS sker kommunikationen med mottagaren inte i realtid och det kan uppstå till och med långa dröjsmål i kommunikationen. SMStjänsterna ställer också gränser för mängden data som byts. Antalet tecken i ett SMS som faktureras är högst 160, medan förmedling av data som motsvarar ett samtal i praktiken skulle förutsätta sändning av flera SMS (bortsett från mycket korta samtal). Detta medför i sin tur ekonomiska byteskostnader för tidsanvändning för slutkunden. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att sändning av SMS inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet.

22 (35) Sändning av OTT-snabbmeddelanden i mobilnät 38 OTT-snabbmeddelandetjänsterna är vanligen avgiftsfria, vilket innebär att slutkunden kan sända dem mot samma avgift som för dataöverföringstjänster. Största delen av finländarna kan emellertid inte nås genom OTT-snabbmeddelanden. Enligt Kommunikationsverkets konsumentundersökning 2014 använder endast cirka 30 procent av finländarna regelbundet snabbmeddelandetjänster med mobiltelefonen. Icke-nåbarheten gäller särskilt bland den äldre befolkningen där endast ett fåtal äger en smarttelefon. Sändning av OTT-snabbmeddelanden skiljer sig till egenskaperna och det avsedda ändamålet från samtal i mobilnät på samma sätt som SMS. I fråga om OTTsnabbmeddelanden sker kommunikationen med mottagaren inte i realtid och det kan uppstå till och med långa dröjsmål i kommunikationen. Med undantag av mycket korta samtal, skulle förmedling av data som motsvarar ett samtal i praktiken förutsätta sändning av flera snabbmeddelanden, vilket medför byteskostnader för tidsanvändning för slutanvändaren. Utifrån vad som sägs ovan anser Kommunikationsverket att sändning av OTT-snabbmeddelanden inte är något substituerbart alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet. 3.3 Substitution på utbudssidan på detaljistmarknaden för samtalstjänster Med substitution på utbudssidan avses möjlighet för andra tjänsteleverantörer än den berörda tjänsteleverantören att genast eller inom kort tid utan större kostnader börja tillhandahålla den tjänst som är föremål för analys. Substitutionen på utbudssidan kan bestämmas genom att analysera huruvida konkurrerande företag kommer in på marknaden, om priset på den analyserade tjänsten stiger märkbart och permanent. Med substitution på utbudssidan på detaljistmarknaden avses i detta fall en situation där en ny tillhandahållare av samtalstjänster kommer in på detaljistmarknaden och denne kan producera slutkunderna samtalstjänster som är oberoende av grossisttjänsterna för samtalsterminering i ett enskilt mobilnät. Om ett sådant företag kom in på marknaden, skulle det kunna begränsa mobiloperatörernas marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering. 38 Icke-administrerade OTT-snabbmeddelanden kan också sändas exempelvis via en fast dataförbindelse eller en WLANförbindelse. Då är åtminstone endera av slutkunderna bunden till en viss fysisk miljö för att kunna använda tjänsten. Det finns inget skäl att i detta sammanhang särskilt behandla substitutionen på efterfrågesidan inom OTTsnabbmeddelanden som sänds via dylika dataförbindelser, eftersom det inte är fråga om en ömsesidig mobil tjänst. Om de OTT-snabbmeddelandetjänster i mobilnät som analyseras primärt inte är några substituerbara alternativ till samtal till abonnemang i mobilnät utanför det egna nätet, kan OTT-snabbmeddelandetjänster som används via andra dataförbindelser inte heller vara substituerbara.